Annons

Månads arkivering april 2024

Snart dags för invigning i Stockholm

Helene Wallskär
-
0
Snart dags för invigning i Stockholm

Internationella vaccininstitutet, IVI, skrev värdlandsavtal med Sverige 2022. Som Läkemedelsvärlden rapporterade innebar detta att IVI, vars huvudkontor finns i Sydkorea, placerade sitt Europakontor i Stockholm.

Nu har uppbyggnaden av IVI:s nya kontor i Hagastaden i Stockholm pågått i drygt ett år. I början av maj är det dags för den officiella öppningen då IVI bjuder in till ett vetenskapligt symposium.

Läkemedelsvärlden ställde några snabba frågor till dr. Anh Wartel, som är chef för institutets nya Europakontor i Stockholm.

Beskriv med några korta ord vad IVI är för något!

– Internationella vaccininstitutet är en icke vinstdrivande organisation som arbetar med att främja utvecklingen av vacciner som är särskilt viktiga för den globala hälsan. I vårt uppdrag ingår också att göra sådana vacciner tillgängliga för utvecklingsländer.

– Vi arbetar med forskning, både i ett eget laboratorium i Seoul och genom olika samarbeten. En annan del av verksamheten är att bygga olika partnerskap inom vaccinforskning och -utveckling. Partnerskapen omfattar bland annat regeringar, den privata sektorn och forskningsinstitutioner.

– En viktig uppgift är att bidra till att utvecklingsländer kan bygga upp sin egen kapacitet när det gäller att ta fram, tillverka och distribuera vacciner.

Gamla band till Sverige

Varför valde ni att placera Europakontoret i Sverige?

– Det var naturligt för oss eftersom vi sedan länge har en nära relation till Sverige genom samarbetet med SIDA. Här finns de resurser vi behöver och redan påbörjade samarbeten att bygga vidare på.

Vad kommer ni att arbeta med i Stockholm?

– Vi kommer självklart att ha samma övergripande inriktning som huvudkontoret i Sydkorea. Men vi kommer att bygga upp en egen, europeisk portfölj av projekt i samarbete med aktörer från privat och offentlig sektor i Europa.

– Vi vill hjälpa till att förbättra existerande vacciner och deras användning och utveckla nya vacciner mot allvarliga infektionssjukdomar där det ännu saknas effektiva vacciner. Forskning och utveckling som motverkar antibiotikaresistens är också ett prioriterat område för oss.

Internationella vaccininstitutet på plats

Hur långt har ni kommit med att bygga upp verksamheten i Stockholm?

– Det började i januari 2023. Då flyttade jag hit – och trivs mycket bra! Rekryteringen av personal pågår. Nu är vi tio medarbetare på Europakontoret och siktar på att ha mellan 30 och 40 anställda om ett par år. Många i personalstyrkan är forskare, men vi har också andra experter inom bland annat kommunikation och operativ verksamhetsplanering.

– Vi har kommit i gång med flera projekt. Europakontoret ingår i två konsortier som utvecklar nya vacciner mot blödarfebersjukdomar. Vi fortsätter också vårt samarbete med professor Jan Holmgren och hans medarbetare vid Göteborgs universitet kring koleravacciner.

– IVI har även startat en kurs om internationell vaccinologi som nu ingår i Karolinska institutets kurskatalog. Den körs för tredje gången hösten 2024.

Symposium blir officiell öppning

Vad händer 3 maj?

– Då blir det stor öppning av vårt Europakontor. Vi bjuder in till ett vetenskapligt symposium som jag hoppas ska bidra till att öka IVI:s synlighet i Sverige. Symposiet kommer att fokusera på det som är grunden i IVI:s profil – hur man genom partnerskap mellan offentliga och privata aktörer kan främja utvecklingen av vacciner för världens mest sårbara befolkningar.

– Dessutom kommer professor Jan Holmgren från Göteborg att föreläsa om sitt banbrytande mångåriga arbete med att ta fram ett oralt koleravaccin. Ett arbete som han gjort i samarbete med bland andra oss på IVI och som han också kommer att få ta emot en utmärkelse för vid symposiet.

– Jag ser mycket fram mot 3 maj och hoppas att många vill komma!

Vissa kan rekommenderas att ta fågelinfluensavaccin

Anna Bäsén
-
0
Vissa kan rekommenderas att ta fågelinfluensavaccin

Personal som arbetar med djur och riskerar att utsättas för smitta kan komma att rekommenderas att ta fågelinfluensavaccin. Det berättar Anders Lindblom, läkare vid Folkhälsomyndigheten, för Läkemedelsvärlden.

Organisationer och myndigheter världen över skärper beredskapen för fler utbrott av fågelinfluensa. Man stärker också beredskapen för att smittan ska utvecklas till en pandemi, som Läkemedelsvärlden berättade igår.

Även Sverige skärper sin vaksamhet och beredskap.

– Vi följer om fågelinfluensan ändrar arvsmassan på sådant sätt om den kan bli mer smittsam mellan däggdjur och mellan människor. Sen är det viktigt att följa den globala och europeiska utvecklingen, säger Anders Lindblom.

Fågelinfluensasmittan ökar

Bakgrunden är att fågelinfluensan ökar. Den typ av fågelinfluensa som ökar är den mest bekymmersamma. På expertspråk kallas den för högpatogen. Med det menas att den är mycket smittsam och leder till hög dödlighet.

Något som oroar forskarna just nu är att fågelinfluensan inte bara begränsar sig till vilda fåglar och tamfåglar som höns. Smittan har hoppat över till däggdjur som kossor och sälar samt sällskapsdjur som katter och hundar. Antalet smittfall hos människor som varit i kontakt med smittade djur bekymrar också myndigheter och experter.

Det finns också tecken på att smittan hoppar mellan olika däggdjursarter. Och för varje gång smittan byter värddjur ökar risken för att den lättare ska börja spridas mellan människor.

Smittar från ko till människa

Nyligen upptäcktes att en amerikansk lantarbetare smittats, troligen av infekterade kor. Det är första fallet av smitta från ko till människa någonsin.

– Sverige har utbrott varje år dels bland vilda fåglar, framförallt sjöfåglar, dels utbrott på enstaka fjäderfäanläggningar. Och det kommer vi nog att få ha så länge som fågelinfluensan är så spridd som den är. Vi har inte sett några fall hos människor i Sverige, säger Anders Lindblom på Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten har möten

När Sverige har utbrott hos fjäderfän, eller hos vilda fåglar som hos skrattmåskolonier som vi hade förra året, har Folkhälsomyndigheten möten med berörda myndigheter.

Vid sådana möten deltar exempelvis smittskyddsläkare och länsveterinär där utbrottet skett, Statens veterinärmedicinska anstalt, Jordbruksverket och Arbetsmiljöverket. Vid behov kan även andra myndigheter involveras.

– Då diskuterar vi vad som ska göras. Vi har riktlinjer för hur man ska provta. Om en person blir utsatt för smitta får man bedöma om det är aktuellt att ge förebyggande behandling. Då ger man samma antivirala medicin som ges mot vanlig influensa, Tamiflu (oseltamivir), säger Anders Lindblom.

Tre utbrott hos tamfåglar i år

Sverige övervakar kontinuerligt förekomsten av fågelinfluensa genom provtagning av tamfåglar som har symtom på sjukdomen. Statens veterinärmedicinska anstalt testar också sjuka och döda vildfåglar som skickas till dem.

Hittills i år har Sverige haft tre utbrott av fågelinfluensa hos tamfåglar, rapporterar Jordbruksverket. Just nu pågår ett utbrott hos fasaner i Svedala kommun. Stora delar av södra Sverige och hela Södermanlands län klassas som högrisk­områden för smitta.

Folkhälsomyndigheten uppmanar läkare som misstänker fågelinfluensa hos människa att skicka in prover för test.

– Om det blir många smittfall bland vilda fåglar är det inte omöjligt att vi går ut med den informationen igen, säger Anders Lindblom.

Råd om fågelinfluensavaccin

Sören Lindblom berättar att Folkhälsomyndigheten ser över sina rekommendationer inför höstens influensavaccination.

Myndigheten utreder behovet av särskilda rekommendationer för användning av fågelinfluensavaccin eller vanligt säsongsinfluensavaccin när det gäller personer som exponeras för smittade djur i sitt yrke.

– Det tittar vi på nu. Vi ser över våra rekommendationer när det gäller influensavaccin, om vi ska rekommendera fågelinfluensavaccin och i sådana fall till vilka grupper, säger Anders Lindblom.

Har option på fågelinfluensavaccin

Även i andra länder, som Finland, diskuteras införandet av nya rekommendationer.

– Man tittar på yrkesgrupper som kan komma i kontakt med djur som kan bära på fågelinfluensan. Det gäller exempelvis personal vid fjäderfäbesättningar samt grisbönder. I Finland tittar man på personal vid pälsdjursfarmer med exempelvis mink, silverräv, blåräv och mårdhund, säger Anders Lindblom.

Anders Lindblom berättar att Finland har option på att köpa in vaccin mot fågelinfluensa. Men än så länge har Finland inte beslutat om rekommendationer för när fågelinfluensavaccin ska ges och till vilka grupper.

– Jag pratade med Finland nyligen, de tror inte att de kommer att få fågelinfluensavaccin förrän nästa år. Men vi tittar också på de möjligheterna.

Sverige funderar också på vaccininköp

Det är framförallt ett fågelinfluensavaccin som nyligen godkändes av europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, Celldemic, som kan bli aktuellt att köpa in.

Men Anders Lindblom poängterar att det är många överväganden som måste göras innan det blir verklighet.

– Fågelinfluensavaccinet är ett relativt oprövat vaccin. Så biverkningarna kan ju märkas längre fram när man vaccinerar flera personer.

– Vi måste också ha ett hum om finansieringen innan vi kan rekommendera, om det är den enskilde, arbetsgivarna, regionerna eller om staten ska betala. Sen bestämmer ju läkemedelsbolaget om det är aktuellt att erbjuda vaccinet på den svenska marknaden.

Tittar även på vanligt influensavaccin

På frågan om det kan handla om att vaccinera hela befolkningen mot fågelinfluensa svarar Anders Lindblom så här:

– Jag föregår inte de diskussioner som vi har. Men Finland avser att vaccinera vissa yrkesgrupper.

Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC och europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA kom nyligen med en rapport om fågelinfluensa, som Läkemedelsvärlden rapporterade om igår.

I rapporten rekommenderas personer som riskerar att utsättas för smitta att vaccineras mot den vanliga säsongsinfluensan. Det är en förebyggande åtgärd för att undvika att de olika virusen möts och utbyter arvsmassa.

– Det tittar vi också på, om de här yrkesgrupperna ska rekommenderas influensavaccin, men det är inte bestämt ännu. Vi ska noggrant gå igenom det vetenskapliga underlaget, säger Anders Lindblom.

Diskuterar EU-köp av vaccin

På EU-nivå diskuteras om länderna ska köpa in fågelinfluensavaccin gemensamt.

Diskussionerna startades redan i fjol i samband med det dåvarande utbrottet. Idag är det oklart om det blir något beslut om godkännande, inköp och vad det i så fall landar i, enligt Folkhälsomyndigheten.

– Det är ungefär som med covidvaccin. Då skulle man ha beredskapslager och det skulle användas vid utbrott, säger Anders Lindblom.

Sverige har antiviral medicin i beredskap

Sverige har avtal om pandemivacciner. Om en pandemi med fågelinfluensa drabbar världen kan avtalet aktiveras.

Hur snabbt det går beror på många faktorer som är svåra att veta i förväg. Det handlar om hur lätt det är att anpassa pandemivaccinerna till den typ av fågelinfluensa som orsakar pandemin.

Vårt land har också antiviral medicinering i beredskapslager som kan användas mot fågelinfluensa. Folkhälsomyndigheten meddelar att det är sekretessbelagt vilken typ av antiviral medicin det rör sig om och hur mycket som finns.

”Gränserna mellan vård och forskning suddas ut”

Helene Wallskär
-
0
”Gränserna mellan vård och forskning suddas ut”

Hur bör Sverige införa ATMP och precisionsmedicin i vården för att det ska gynna patienterna på bästa sätt? Den komplexa frågan var nyligen temat för ett seminarium där bland andra Kristina Kannisto, forskningsstrateg i Region Stockholm medverkade.

Kristina Kannisto var tidigare forskare vid Karolinska institutet och har länge engagerat sig i framtidsfrågor om ATMP (avancerade terapiläkemedel, främst cell- och genterapier). Hon ingick tidigare i den så kallade kärngruppen inom nätverket ATMP Sweden.

– ATMP och precisionsmedicin suddar ut gränserna mellan forskning och vård. Sverige måste se till att vara med i den utvecklingen, sa hon vid seminariet “Implementering av ny avancerad diagnostik och behandling i Sverige”.

ATMP och precisionsmedicin ökar

Seminariet samlade sammanlagt 230 deltagare, antingen i Apotekarsocietetens bibliotek eller digitalt. Arrangörer var ATMP Sweden, den nationella satsningen Genomic medicine Sweden, den nationella infrastrukturen Biobank Sverige och den ideella föreningen Apotekarsocieteten.

Kristina Kannisto beskrev i sin presentation en explosionsartad utveckling när det gäller avancerade terapier och verktyg för precisionsdiagnostik. År 2009 godkände EU för första gången ett läkemedel inom denna nya klass. På 14 år, till och med 2023, blev sedan ytterligare 25 ATMP EU-godkända.

Det handlar främst om avancerade cancerterapier och om genterapier mot allvarliga sällsynta, ärftliga sjukdomar.

AI ökar tempot ytterligare

Även antalet företag som utvecklar ATMP och antalet kliniska prövningar av sådana terapier ökat snabbt. Snabbast går det i USA och Asien.

– Europa släpar efter även om det sker en ökning här också, sa Kristina Kannisto.

Hon framhöll också att tempot i utvecklingen av nya ATMP och precisionsdiagnostiska metoder av allt att döma kommer att accelerera i takt med att man allt mer börjar ta artificiell intelligens, AI, till hjälp.

ATMP och precisionsmedicin utmanar

Den här utvecklingen sätter, menar hon, det regulatoriska systemet under stor press. Det kräver resurser och ibland nya arbetssätt att hinna utvärdera alla de nya terapierna inför eventuella godkännanden, och i nästa steg, inför eventuellt införande i vården.

Kristina Kannisto håller med om att dessa granskningar måste göras noggrant. Men hon anser att det är viktigt att de inte blir onödigt långdragna, eftersom det kan hindra patienter att få tillgång till nya effektiva behandlingar.

– Allt som tar tid i onödan ska bort. Vi behöver använda AI och andra nya tekniker även för våra utvärderingsprocesser, sa hon.

Vill se fler kliniska studier i Sverige

I Sverige har hitills sex av de EU-godkända ATMP fått positiv rekommendation från regionernas organ NT-rådet. Det innebär en klarsignal för att införa behandlingen i den offentliga svenska vården.

Det handlar om tre så kallade CAR-T-terapier mot cancersjukdomar samt tre genterapier mot spinalmuskelatrofi, en ärftlig näthinnesjukdom respektive ämnesomsättningssjukdomen metakromatisk leukodystrofi som bryter ned nervsystemet.

Men Sverige kan inte bara avvakta tills nya terapier blir godkända och då eventuellt börja använda dem, menar Kristina Kannisto.

– När precisionsdiagnostik och allt mer individanpassad behandling suddar ut gränserna mellan forskning och vård, behöver vi också vara med och ta fram nya ATMP genom att medverka i kliniska studier. Dels därför att det är ett lärande i detta där vårdpersonalen lär sig att hantera de nya avancerade behandlingarna. Och dels för att det ger svenska patienter snabbare tillgång till dem.

Efterlyser nationellt samarbete

Liksom flera andra av seminariets talare efterlyser Kristina Kannisto en nationell kraftsamling för att göra Sverige så attraktivt som möjligt för utvecklare av nya ATMP:

– Jag vill ha ett tydligt partnerskap på nationellt plan där vi beslutar hur vi ska gå vidare och prioritera. I Sverige finns inte bara en enda beslutsfattare utan det behövs många beslut på olika nivåer. Det får vi acceptera. Men det behöver vara tydligt vad vi siktar mot.

Se seminariet i efterhand!

Seminariet “Implementering av ny avancerad diagnostik och behandling i Sverige” spelades in och går att se i efterhand via denna länk till Apotekarsocietetens webbplats.

Vaccinationsinsats mot covid-19 når för få äldre

Anna Bäsén
-
0
Vaccinationsinsats mot covid-19 når för få äldre

Det går trögt med vårens vaccinationsinsats mot covid. I år igen.

Förra våren vaccinerades sig omkring hälften av personer som är 80 år och äldre, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat.

Hittills i år har i genomsnitt bara 30 procent av de som är 80 år eller mer tagit sin rekommenderade påfyllnadsdos av covidvaccin.

Vårens vaccinationsinsats viktig

Nu går Folkhälsomyndigheten ut med att kommuner och regioner behöver nå ut till fler under april.

– Covid-19 orsakar fortsatt allvarlig sjukdom, och kan i värsta fall leda till döden. Därför rekommenderas personer som tillhör riskgrupp att vaccinera sig. Vissa riskgrupper behöver vaccination två gånger per år för att ha ett starkt skydd året runt. För dem är det viktigt att vaccinerar sig i vår, så att skyddet förblir högt och jämnt fram tills det är dags för höstdosen, säger generaldirektör Karin Tegmark Wisell i ett pressmeddelande.

Vaccinerar äldre

Alla som är 80 år och äldre behöver vaccinera sig mot covid-19 två gånger per år. Det gäller också personer som är 65 år och äldre med dagliga omsorgsinsatser, framhåller Folkhälsomyndigheten.

Det beror på att personer i dessa grupper har högre risk att bli allvarligt sjuka i covid-19. Risken att bli allvarligt sjuk ökar med stigande ålder. Vaccinets skydd minskar snabbare hos äldre. Risken för allvarlig covid-19 kar också om man är 65 år eller äldre och har behov av daglig omsorg.

Vissa regioner har bara dedikerade tider för covidvaccination under april. Och nu är vi mer än halvvägs in i april. Vaccinationstäckningen varierar krafigt. I vissa regioner har närmare 50 procent av målgruppen vaccinerat sig hittills. I andra regioner är det under 10 procent.

Personliga kallelser är effektivt

Folkhälsomyndigheten listar faktorer för en effektivare vaccinationsinsats.

Det är personliga kallelser, hög tillgänglighet och fler sätt att boka tid än enbart digitalt.

– Vi vill verkligen poängtera nyttan med att ta vaccindosen mot covid-19 som erbjuds nu i vår. De som tog förra årets vårdos visade sig ha en markant lägre risk att hamna på sjukhus under sensommaren och hösten. Genom vaccination kan vi inte bara minska det mänskliga lidandet, utan också avlasta hälso- och sjukvården samt omsorgen, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén.

Skärpt beredskap mot fågelinfluensa

Anna Bäsén
-
0
Skärpt beredskap mot fågelinfluensa

Runtom i världen höjs beredskapen mot fågelinfluensa, H5N1. Smittan sprids inte bara bland fåglar, utan till däggdjur som kor, katter och hundar. Smittfall bland människor oroar också.

Nu manar europeiska forskare till utökad övervakning och provtagning av både människor och djur, snabb tillgång till diagnostik och även att överväga vaccination av fjäderfän.

Det finns godkända vacciner mot fågelinfluensa hos människor, men inget av dem är för tillfället tillgängliga på den svenska marknaden.

På EU-nivå diskuterar man nu inköp av vaccin mot H5N1.

Storskalig smittspridning

I en färsk forskningsrapport från europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC och europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA beskrivs en rad faktorer som kan ge fågelinfluensan pandemipotential. Nya varianter med mutationer som gör virus bättre anpassat till att smitta mellan däggdjur kan uppstå.

”Om H5N1-virus får förmågan att spridas effektivt bland människor kan det uppstå storskalig smittspridning på grund av bristen på immunförsvar mot H5-virus hos människor.” skriver de europeiska forskarna.

”Ett monster till virus”

Björn Olsen är överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. Han anser precis som de europeiska forskarna att fågelinfluensan har pandemipotential.

– Det är ett monster till virus. Det här viruset har hittills haft en mortalitet på omkring 50 procent hos människa. Om det skulle börja spridas mellan människor, ja en sådan dödlighet går inte att föreställa sig. Även om dödligheten skruvas ner till några få procent är det på spanska sjukas nivå, säger Björn Olsen.

Fågelinfluensa sprider sig

Sedan 2020 sprids högpatogen fågelinfluensa, alltså en mycket smittsam sjukdom som ofta har dödlig utgång, bland både människor och djur. Det är det största utbrottet av fågelinfluensa av den här typen sedan viruset först upptäcktes i Kina 1996.

Fågelinfluensaviruset muterar snabbt, särskilt då det förflyttar sig till en ny värdart.

Hittar nya värdarter

Det som oroar myndigheter och experter världen över just nu är att fågelinfluensan hittat så många nya värdar, däribland en rad tama och vilda däggdjur.

– Viruset har gjort en enorm resa. Även om det ännu inte har de stora mutationerna som gör att det lätt sprids mellan människor har det har definitivt hoppat över till däggdjur. Och det är en mängd olika däggdjur; sjölejon, kossor, sälar, katter och hundar, säger Björn Olsen och fortsätter:

– När ett virus börjar bete sig på det här sättet och hoppar mellan djurarter, då börjar man dra öronen åt sig.

Hotar den biologiska mångfalden

Fågelinfluensan har redan nu en starkt negativ på djurlivet, poängterar Björn Olsen.

– Det som är olyckligt med det här viruset är att det cirkulerar året om. Och det sprids bland en mängd olika fågelarter under deras häckningstid. Det kommer att ha påverkan på den biologiska mångfalden. Många havsfåglar är otroligt hårt drabbade.

Smittar från ko till människa

I början av den här månaden konstaterades att smitta överförts från ko till människa. Det är första gången någonsin. Det är en lantarbetare i Texas som drabbats.

Än så länge tyder inget på att människor smittar varandra. Viruset tycks inte ha genomgått så stora förändringar att det blir lättspritt mellan människor. Världshälsoorganisationen WHO anser att världen måste vara beredd på att det kan ändras.

– Om man skulle anmäla något virus eller patogen som tänkbar för nästa pandemi skulle jag nog sätta en liten peng på det här eller något annat influensavirus. De är så pass promiskuösa, flyttar mellan olika arter, de är ett rörligt mål, säger Björn Olsen.

Vill testa fler

Amerikanska smittskyddsmyndigheten uppmanar delstaterna att öka beredskapen. Man ska vara beredd på att snabbt testa och behandla misstänkt smittade.

Också de europeiska forskarna förespråkar i sin rapport skarpa åtgärder för att minska risken för människor.

Forskarna understryker vikten av utökad övervakning i form av provtagning av människor och djur. De poängterar att det är viktigt att stärka de internationella nätverken av laboratorier som kan analysera viruset. Man behöver kunna dela information globalt snabbt.

Personer som utsatts för smittrisk ska observeras och omedelbart testas och isoleras om de utvecklar symtom. Det måste finnas beredskap för storskalig testning.

Behöver vara beredda

Hälso- och sjukvården behöver vara beredd på att diagnosticera och ta hand om smittade, särskilt i områden där man har utbrott bland djur. Forskarna vill också se informationskampanjer, både sådana till särskilda grupper som lantarbetare och djurägare som till den breda allmänheten.

På samma sätt behöver veterinärmedicinen stärka sin beredskap. Forskarna skriver att dagens smittläge gör det aktuellt att överväga vaccination av fjäderfän.

Håll isär olika arter

Hygienåtgärder, som att hålla fjäderfän inomhus, kan minska risken för spridning. Att hålla olika arter isär är också förebyggande, som att inte ha fjäderfän och däggdjur på en och samma gård.

EU-forskarna föreslår också att personer som utsätts för smittade djur i jobbet vaccineras mot vanlig säsongsinfluensa. Detta för att undvika att de olika virusen möts och utbyter arvsmassa.

Enligt Folkhälsomyndigheten pågår det just nu diskussioner inom EU om att köpa in vaccin för människor mot H5N1.

Terapi med mRNA-teknik testas mot sällsynt diagnos

Helene Wallskär
-
0
Terapi med mRNA-teknik testas mot sällsynt diagnos

Terapi med mRNA-teknik kan normalisera ämnesomsättningen hos personer som är födda med den ovanliga metabola sjukdomen propionsyrauri. Det menar forskare som publicerar en studie av den nya behandlingen i Nature.

Studien är en tidig analys av en pågående fas I/II-studie med 16 deltagare och bör tolkas med försiktighet. Men resultaten är positiva och bekräftar mRNA-teknikens möjligheter på fler områden än vaccinområdet.

Utvecklar ny terapi med mRNA-teknik

Coronapandemin gav forskningen om mRNA-teknikens medicinska tillämpningar en rejäl skjuts. De två mRNA-vaccinerna från Pfizer/Biontech respektive Moderna räddade över en miljon liv bara i Europa. Något som även resulterade i Nobelpris till teknikens möjliggörare Katalin Karikó och Drew Weissman.

Nu går Katalin Karikó och andra forskare vidare med att studera nya användningsområden för teknologin. Terapi med mRNA-teknik är bland annat under utveckling mot cancersjukdomar. Och nu publicerar forskare knutna till läkemedelsbolaget Moderna den nu aktuella studien av terapi med mRNA-teknik mot den metabola sjukdomen propionsyrauri.

– Det här är ett första steg i rätt riktning, kommenterar Katalin Karikó sina kollegors resultat i en nyhetsartikel hos Nature om studien.

Allvarlig ärftlig sjukdom

Propionsyrauri är en sällsynt ärftlig sjukdom som leder till en onormal ämnesomsättning. Hos personer med denna sjukdom kan kroppen inte bryta ned aminosyror och fettsyror tillräckligt effektivt. Det beror på en mutation som orsakar brist på ett viktigt enzym.

Den bristfälliga nedbrytningen leder till ansamlingar av giftiga biprodukter i kroppens organ, inte minst i hjärtat och hjärnan. De första symtomen, bland annat kräkningar, kan komma redan några dagar efter födelsen. Det finns även risk för allvarliga symtom som stroke och hjärtsvikt.

Behandlingen inriktas i dag på att hålla sjukdomen i schack med hjälp av specialdieter.

Behandling som ger normalt enzym

Den terapi med mRNA-teknik som Moderna nu utvecklar kan bli den första behandlingen riktad mot det som orsakar sjukdomen. Läkemedelskandidaten, kallad mRNA-3927, innehåller två mRNA-sekvenser med genetisk information för tillverkning av en normal variant av det felaktiga enzymet.

Sekvenserna är inbäddade i en pytteliten fettbubbla som hjälper mRNA-sekvenserna att ta sig till leverceller som då kan tillverka den normala varianten av enzymet.

Man ger behandlingen med hjälp av infusioner varannan eller var tredje vecka.

Positiv effekt i liten grupp

Totalt ingick 16 patienter med propionsyrauri i studien. Åtta av dem hade före studiens start haft återkommande livshotande episoder med till exempel stroke, medvetslöshet och hjärtsvikt.

I denna lilla grupp minskade risken för sådana komplikationer med omkring 70 procent under behandlingen. Effekten var inte statistiskt signifikant, men forskarna anser ändå att resultatet är mycket uppmuntrande.

Provanalyser visade också att patienternas celler faktiskt tillverkade det korrekta enzymet genom att koncentrationen av giftiga biprodukter i blodet minskade.

Biverkningar av terapi med mRNA-teknik

Det finns farhågor för att upprepad behandling med mRNA ska sätta i gång en immunreaktion mot behandlingen. Men i den aktuella studien såg forskarna inga sådana problem.

Däremot gav terapin en hel del biverkningar – bland annat infektioner, allergiska reaktioner, illamående och feber. Fyra av patienterna slutade med behandlingen medan övriga tolv hade mildare eller inga biverkningar och fortsatte i två år.

Nu tar Moderna in fler patienter i studien där forskarna kommer att gå vidare i sina undersökningar av läkemedelskandidatens effekt, säkerhet och verkningsmekanismer. Det skriver bolaget på sin webbplats.

Nätbutiker med falska fetmaläkemedel stoppade

Helene Wallskär
-
0
Nätbutiker med falska fetmaläkemedel stoppade

Falska fetmaläkemedel är ett stort och växande globalt problem som bland andra Världshälsoorganisationen, WHO, varnar för. Det enorma intresset för de nya aptitdämpande preparaten i klassen GLP-1-analoger har skapat läkemedelsbrister som kriminella utnyttjar.

I dag refererar nyhetsbyrån Reuters uppgifter från det amerikanska företaget Brandshield som hjälper andra företag att försvara sig mot varumärkesintrång. Under 2023 säger sig Brandshield ha spårat upp och stoppat över 250 nätapotek som marknadsfört falska fetmaläkemedel.

Falska fetmaläkemedel ökar

Att för uppdragsgivares räkning spåra upp webbsidor som säljer förfalskade läkemedelsprodukter och “ta ned” dessa är ett av företagets verksamhetsområden. Exakt vilka metoder företaget använder för att stoppa de olagliga sajterna framgår inte av Reuters artikel eller Brandshields egen hemsida.

Reuters intervjuar företagets vd Yoav Keren som berättar att Brandshield under fjolåret hittade 1 655 webbsidor som sålde förfalskade läkemedelsprodukter. Drygt 250 av dessa, vilket motsvarar cirka 15 procent, sålde falska fetmaläkemedel som utgav sig för att vara någon av de populära GLP-1-analogerna. Till exempel Ozempic, Wegovy eller Mounjaro.

Enligt Yoav Keren är GLP-1-analogerna den hittills vanligaste enskilda läkemedelstypen bland de förfalskningar Brandshield hittar. Och deras andel av förfalskningarna verkar växa.

– Jag skulle inte bli förvånad om brottslingar försöker använda den växande populariteten för dessa läkemedel till att sälja fler förfalskningar, säger han till Reuters.

Läkemedelsverket varnar

I Sverige informerar Läkemedelsverket, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, om de mycket stora riskerna med att köpa vad man tror är något av de aktuella läkemedlen utan recept på nätet.

I flera europeiska länder har det förekommit fall där människor hamnat på sjukhus efter att ha köpt förfalskningar av diabetesläkemedlet Ozempic (semaglutid) som även kan hjälpa mot fetma. Ommärkta insulinpennor har till exempel sålts som Ozempic.

På Läkemedelsverkets informationssida om att köpa bantningsprodukter på nätet listas en rad riskabla ämnen som myndigheten har hittat i olagliga bantningspreparat. Däribland sköldkortelhormon, det centralstimulerande ämnet efedrin och substansen sibutramin. Det sistnämnda var aktiv substans i viktminskningsläkemedlet Reductil som drogs in 2010 på grund av ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.

Farmaceuter utan gränser stoppar hiv-projekt

Anna Bäsén
-
0
Farmaceuter utan gränser stoppar hiv-projekt

”Ändrad biståndspolitik hindrar utveckling av Cross Border-projektet.” skriver Farmaceuter utan gränser, FUG, i ett pressmeddelande.

Regeringens omsvängning i biståndspolitiken gör att styrelsen i Farmaceuter utan gränser beslutat att stoppa den planerade fortsättningen av Cross border-projektet i Uganda och Rwanda. Det är för stor osäkerhet kring hur projektet ska finansieras.

– Det här är mycket olyckligt och påverkar både oss och våra samarbetspartners i Uganda och Rwanda men inte minst målgruppen för projektet. Men vi kan inte påbörja ett projekt som vi inte vet om vi kan driva hela vägen i mål, det riskerar att göra mer skada i slutändan och vara bortkastade pengar, säger föreningens ordförande Kristina Billberg.

Ska minska hiv-spridning hos sexarbetare

Projektets syfte är att förbättra sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter hos personer med hög risk att drabbas av hiv. Fokus har varit att minska hiv-spridningen i utsatta grupper som sexarbetare, HBTQ-personer och män som har sex med män.

Projektet har bedrivits i sex distrikt i Uganda och Rwanda och på huvudvägarna mellan länderna. Man har bland annat arbetat med hiv-testning, tillgång till hiv-läkemedel och uppföljning.

Det treåriga projektet har finansierats med biståndsmedel från SIDA, förmedlat via ForumCiv.

Farmaceuter utan gränser gör omtag

Men nu stoppas alltså den planerade uppföljningen, Cross border 2.0. Bakgrunden är att SIDA fick i uppdrag att utreda förändringar i biståndet i mars. Nu har SIDA rivit upp avtalen med partners som ForumCiv. Det gör det osäkert om det kommer att finnas pengar till hela det planerade projektet.

Att mer av projektets budget skulle behöva finansieras av föreningens egna insamlade medel är känt sen tidigare. Projektgruppen har arbetat för att revidera projektet efter de nya ekonomiska förutsättningarna.

– Projektgruppen har tillsammans med våra samarbetspartner i Uganda och Rwanda gjort ett fantastiskt arbete så här långt. Nu behöver vi göra ett omtag och se hur Farmaceuter utan gränser bäst kan arbeta för att nå våra långsiktiga mål, säger Kristina Billberg.

Fryshaveriet på KI – nu startar extern granskning

Helene Wallskär
-
0
Fryshaveriet på KI – nu startar extern granskning

Den interna haverirapporten om fryshaveriet på KI, Karolinska institutet, i julhelgen visar på en rad bakomliggande orsakar. Främst handlar det om organisatoriska brister, som oklar fördelning av ansvaret för det så kallade fryshotellet. Rapporten pekar också på otydliga eller obefintliga rutiner, problem med informationsöverföring samt bristfällig dokumentation.

– I backspegeln är det tydligt att formerna för drift och förvaltning av fryshotellet byggde på förtroende mellan parterna, och att troligen ett för stort ansvar har lagts på forskargrupperna. Något som i de övriga faciliteterna legat mer på de större serviceteamen, säger professor Matti Sällberg, dekan för KI Syd och haverigruppens talesperson i ett pressmeddelande.

– Tyvärr har det med tiden resulterat i en otydlighet där den ena handen inte vet eller har frågat om vad den andra gör. Det är utan tvekan oerhört olyckligt även om avsikterna från alla inblandade hela tiden har varit de allra bästa.

Försenad utredning av fryshaveriet på KI

Som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat blev haveriutredningen försenad. Men i fredags kunde den presentera sin rapport om tekniska och organisatoriska orsaker till fryshaveriet på KI. Haveriutredningen föreslår också flera åtgärder för att förebygga att något liknande händer igen.

Utredarna har genomfört tekniska undersökningar, granskat loggar och annan dokumentation samt intervjuat inblandade personer.

När man läser rapporten är det svårt att inte dela Matti Sällbergs slutsats om att den ena handen inte visste vad den andra gjorde när det gäller fryshotellet i Neobyggnaden på KI:s Campus Flemingsberg i Huddinge.

Inga okända tekniska problem

De tekniska problem som fanns skulle aldrig ha fått så stora konsekvenser om ansvarsfördelning, dokumentation, kommunikation och uppföljning hade fungerat.

Genomgående är att de tekniska problemen inte var helt nya eller okända, problemet var bara att de inte var ordentligt dokumenterade och att ingen verkar ha uppfattat sig som ansvarig för att de blev åtgärdade.

Neobyggnaden stod klar 2018. Där fanns bland annat den så kallade lågtemperaturverksamheten där forskargrupper kunde placera sina frysar med frysta vävnadsprover och annat forskningsmaterial.

Dokumentation saknas

Anläggningen kallades fryshotell medan övriga liknande anläggningar på KI kallas frysfaciliteter och har mer kringservice. På fryshotellet hade varje forskargrupp ansvar för sitt eget material och sin egen utrustning och det fanns ingen enhetlig standard eller enhetliga rutiner.

Forskarna fick ett visst praktiskt stöd av ett serviceteam i Neobyggnaden. Det sades att forskargrupperna, serviceteamet och KI:s fastighetsavdelning hade en gemensam förvaltning av fryshotellet. Men utredningen “har inte kunnat finna någon dokumentation som styrker detta, utan om en sådan överenskommelse funnits har den varit muntlig.”

Utredningen har också påvisat flera brister i skötseln av fryshotellet. Det saknades bland annat rutiner för årlig kontroll av larmkedjan för fryshotellet samt en serviceplan.

Servicearbeten pågick

I kryofrysarna förvarade forskargrupperna sina prover i en temperatur på -190 °C.

Den tekniska delen av rapporten om fryshaveriet på KI 22 december i fjol visar att en extern tekniker stänger en ventil under servicearbeten på förmiddagen. Efter slutfört arbete ger teknikern muntligt klartecken för återställning.

Men den sker inte, ventilen förblir stängd och den automatiska påfyllningen av flytande kväve till kryotankarna uteblir.

Automatiska larm går ut per mejl och SMS till forskargrupperna och Neos serviceteam. Serviceteamet vidtar, enligt intervjuer som internutredarna gjort, inga åtgärder eftersom det pågår servicearbeten.

Haveriet upptäcks för sent

Frysarna klarar att hålla temperaturen i fyra dygn och kvävestoppet hade kunnat lösas under den tiden. Detta eftersom två forskare på grund av larmen under julhelgen oberoende av varandra besöker sina respektive frysar.

De märker att frysarna larmar och meddelar sina forskargruppsledare. En av dessa anmäler i sin tur problemet till serviceteamet i det elektroniska ärendehanteringssystemet, men inget händer.

Det är först 27 december som fryshaveriet i sin fulla omfattning upptäckts och först 28 december som felet åtgärdas. I 16 av 19 frysar stiger temperaturen. Omkring 30 000 prover från tusentals frivilliga forskningspersoner blir förstörda och 15 forskargrupper berörs.

Externa granskare tar vid

Den interna utredningen ska nu granskas av en externa expertgrupp. Det är Anna Beskow, chef för Uppsala biobank vid Uppsala universitet, som leder den oberoende granskningen.

KI:s utredning kommer också att granskas av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som har tillsynsansvar enligt biobankslagen. Även polisen har fått en anmälan om fryshaveriet och kommer att gå igenom rapporten. Dessutom kommer Kammarkollegiet att läsa den för att kunna besluta om vissa ersättningsfrågor.

Men KI:s rektor Annika Östman Wernersson vill inte vänta med de åtgärder som haveriutredningen föreslår tills alla externa granskningar är klara.

– Vissa åtgärder kan vi sätta i gång med parallellt med den externa granskningen av fryshaveriet, vilka det blir återstår att se först när vi i ledningen har studerat utredningens rapport och analyserat vilka åtgärder som kommer att krävas, säger hon i pressmeddelandet.

Vill ha dygnet-runt-jour för hela KI

De interna utredarna föreslår bland annat att Neos fryshotell ska bli en frysfacilitet och få samma standard och skötsel som övriga frysanläggningar på KI.

Utredarna föreslår också en lång rad åtgärder som berör ansvar och säkerhet kring alla dessa anläggningar. Dessutom vill de ha ett KI-övergripande serviceteam och en KI-övergripande jourfunktion som dygnet runt kan ingripa om något blir fel med frysfaciliteter eller andra kritiska system.

Ny statistik: Både nya och äldre fetmaläkemedel ökar

Anna Bäsén
-
0
Ny statistik: Både nya och äldre fetmaläkemedel ökar

Svenskarna hämtar ut allt mer receptbelagda fetmaläkemedel.

Uttaget av samtliga läkemedel mot obesitas, fetma, har ökat rejält de senaste åren. Under förra året nästan fördubblades antalet patienter som hämtade ut läkemedel godkänt för behandling av mot obesitas. Det visar ny statistik Socialstyrelsen tagit fram för Läkemedelsvärlden.

Åren 2014 till 2018 låg antalet patienter som hämtat ut något läkemedel mot obesitas på omkring 9 000 till 10 000. Statistiken gäller personer som hämtat ut åtminstone ett uttag av fetmaläkemedel under respektive år.

Efter 2018 börjar antalet patienter som hämtat ut fetmaläkemedel stiga för att sedan ta ett riktigt rejält skutt under 2023. Förra året hämtade 37 777 patienter ut läkemedel mot obesitas minst en gång. Det är en är en ökning med 77 procent, jämfört med 2022 då antalet var 21 300.

Åren dessförinnan, 2021 och 2020 var motsvarande siffror över antalet patienter som hämtade ut fetmaläkemedel ännu lägre, 15 604 respektive 12 746. Ser man tio år tillbaka i tiden har ökningen nästan fyrfaldigats. 2014 tog 9 750 patienter ut minst ett läkemedel mot obesitas.

Nya fetmaläkemedel är draglok

De nya läkemedlen semaglutid och liraglutid som både används för att behandla fetma och diabetes, så kallade GLP-1-analoger, står för en del av ökningen.

Förra året hämtade 2 660 patienter ut den nya obesitasläkemedlet Wegovy (semaglutid) som ges i injektionsform, minst en gång. Wegovy har ännu inte lanserats i Sverige men det förekommer viss parallellimport.

Det nyare fetmaläkemedlet Saxenda (liraglutid) är ett annat draglok för ökningen. Förra året hämtade 19 346 patienter ut läkemedlet minst en gång. Det är mer än en fördubbling jämfört med 2022 då antalet patienter var 7 784.

Äldre fetmaläkemedel ökar också

Men det är inte bara de nyare obesitasläkemedlen Saxenda (liraglutid) och Wegovy (semaglutid) som ligger bakom ökningen, även om de står för en stor del.

Äldre läkemedel som Mysimba (bupropion, naltrexon) och Xenical/Beacita/Alli/Orlistat (orlistat) ökar också.

Antalet patienter som hämtade ut Mysimba nästan fördubblades mellan 2022 och 2023, från 2 400 till 4 141 stycken.

Även läkemedel med orlistat, som är den enda läkemedelsbehandlingen som rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer för obesitasvård, har ökat. 15 558 patienter hämtade ut läkemedel med orlistat minst en gång förra året, jämfört med 12 463 år 2022. Det är en ökning med 25 procent.

Äldre får draghjälp av de nya

Det är intressant att även äldre läkemedel mot obesitas ökat, tycker Sofia von Malortie, chef för enheten för nationella riktlinjer och screening vid Socialstyrelsen.

Uppmärksamheten kring de nya läkemedlen mot diabetes och obesitas kanske har gett äldre läkemedel som orlistat lite “draghjälp”, tror Sofia von Malortie.

– Orlistat är ju det enda läkemedlet som är subventionerat. Så även om det har en mer ogynnsam biverkningsprofil och sämre effekt än aptitreglerande läkemedel kanske man ändå väljer att prova en period. Det är ju bättre än inget alls.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid obesitas, som kom 2022, kan också ha påverkat tror Sofia von Malortie.

– Det kanske kan handla om ett ökat fokus i samband med att de nationella riktlinjerna kom, att man är mer uppmärksam på patienter med obesitas inom vården, säger hon.

Inte aktuellt att uppdatera riktlinjer

Trots att det kommit nya läkemedel mot obesitas är det inte aktuellt för socialstyrelsen att uppdatera riktlinjerna just nu.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer är stöd för styrning och prioritering av hälso- och sjukvården. Därför uppdateras riktlinjerna inte om det kommer ut nya läkemedel som patienterna måste betala själva, förklarar enhetschef Sofia von Malortie.

– Däremot kan det vara aktuellt att uppdatera riktlinjerna om befintliga eller nya läkemedel inkluderas i förmånen. Vi har dialog med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket när det fattas beslut inom området, säger Sofia von Malortie.

Ingen ökad självmordsrisk med nya fetmaläkemedel

Anna Bäsén
-
0
Ingen ökad självmordsrisk med nya fetmaläkemedel

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté PRAC, Pharmacovigilance Risk Assessment Committee, har utrett misstänkt ökad risk för självmordstankar och självskadebeteende i samband med nya diabetes- och fetmaläkemedel.

Granskningen startades, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, redan förra sommaren. Bakgrunden är fallrapporter om självmordstankar och tankar på självskada hos personer som använder läkemedel med liraglutid och semaglutid.

Liraglutid och semaglutid är så kallade GLP-1-analoger som används för att behandla typ 2-diabetes samt fetma.

Två studier visar inget samband

I november förra året utökar PRAC sin granskning och begär in data för alla sådana GLP-1-analoger. Det är nya fetma- och diabetesläkemedel som marknadsförs under namnen Ozempic, Rybelsus, Wegovy, Victoza, Saxenda, Xultophy, Byetta, Bydureon, Lyxumia, Suliqua och Trulicity.

Kommittén har också använt två nya studier som underlag. Den ena vetenskapliga studien behandlar självmordstankar och GLP-analoger och är publicerad i tidskriften Nature i januari i år.  Resultatet av studien är att det saknas samband.

Den andra studien är utförd av Europeiska läkemedelsverket EMA. Studien undersöker självmordstankar och självskadebeteenden hos patienter med diabetes typ 2 som använder GLP-1-analoger. Även denna studie visar att det saknas samband.

Nya fetmaläkemedel frias

PRAC drar slutsatsen att tillgängliga bevis inte ger stöd för att det finns ett orsakssamband mellan GLP-1-analoger och tankar om självmord eller självskada och sådana beteenden.

Företagen behöver inte uppdatera sin information, konstaterar kommittén. Däremot ska försäljarna av läkemedlen fortsätta övervaka sådana händelser och rapportera alla nya bevis.

Vaccinationskampanjen får bakläxa av regeringen

Anna Bäsén
-
0
Vaccinationskampanjen får bakläxa av regeringen

Varför startade inte alla regioner sin vaccinationskampanj mot covid-19 och influensa samtidigt i höstas, trots att det var bestämt så?

Det är en fråga Folkhälsomyndigheten nu fått i regeringsuppdrag att besvara.

Förra hösten hade Sveriges regioner för första gången en samordnad vaccinationskampanj mot både covid-19 och säsongsinfluensa med ett tydligt bestämt datum, den 7 november. Men alla regioner startade ändå inte på samma datum. Nu får Folkhälsomyndigheten – och indirekt regionerna – bakläxa.

Osäkerhet om vaccinationskampanjen

Tidpunkten för när vaccinationen startar är viktig för att personer med störst risk för allvarlig sjukdom och död ska ha ett kontinuerligt skydd mot covid-19, konstaterar regeringen.

– Trots att det fanns ett gemensamt överenskommet startdatum för vaccinationerna i höstas så fanns det regioner som valde en annan vaccinationsstart. Det här riskerar att skapa en osäkerhet om vad som gäller och hur man som enskild ska planera för sin vaccinering, säger socialminister Jakob Forssmed i ett pressmeddelande.

– För att vaccinationsinsatserna ska vara framgångsrika krävs en effektiv logistik, kommunikation och samordning mellan regionerna och Folkhälsomyndigheten. Därför är det viktigt att följa upp den här processen, liksom beslutet om val av startdatum, säger Jakob Forssmed.

Vaccinationskampanjen omdiskuterad

Vilken tidpunkt som är den bästa är omdiskuterad. Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat anser ledande experter att det är för tidigt att säga att covid-19 är säsongsbunden. Ur den synvinkeln kan det alltså vara viktigare för individen att ta vaccin mot covid-19 med regelbundna intervall än vid den tidpunkt då en storskalig vaccinationskampanj ska genomföras.

Samtidigt kan det finnas andra vinster med att erbjuda vaccin mot covid-19 och influensa samtidigt, som Sverige gjorde i höstas. Att ge båda vaccinerna vid samma tillfälle är smidigt och tidseffektivt för både vården och de som ska vaccineras. Sådan samvaccination kan ge högre vaccinationstäckning, något bland annat apotekaren Erik Fredholm framhållit i en kommentar i Läkemedelsvärlden.

Men det bestämda startdatumet den 7 november fick också kritik för att vara för sent satt. Nytt uppdaterat covidvaccin godkändes i Europa redan i början av september. Flera europeiska länder, som Tyskland, Storbritannien och Frankrike, började också sina vaccinationskampanjer tidigare än Sverige.

Ska föreslå förbättringar

Nu får Folkhälsomyndighetens regeringens uppdrag att redogöra vilka avvägningar som gjorts vid valet av startdatum och analysera för- och nackdelar som finns med samvaccination mot covid-19 och influensa. Myndigheten ska också beskriva och utvärdera samarbetet mellan myndigheten och regionerna samt föreslå eventuella förbättringar.

Regeringen vill också att Folkhälsomyndigheten analyserar hur valet av startdatum påverkat vaccinationstäckningen och belastningen på hälso- och sjukvård. Uppdraget ska slutredovisas första december i år.

Regeringen vill också veta hur andra länder resonerade när det gäller start av sina vaccinationskampanjer mot covid-19 i höstas. Därför får Myndigheten för vård och omsorgsanalys i uppdrag att göra en internationell utblick. 

Regeringen vill att myndigheten beskriver några jämförbara länders arbete och ställningstaganden när det gäller val av startdatum och samvaccinering av covid-19 och influensa. Det uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2025.

SBU ska granska förkylningsprodukter

Helene Wallskär
-
0
SBU ska granska förkylningsprodukter

Kan de olika förkylningsprodukter som företag marknadsför verkligen förhindra, lindra eller bota förkylningar? Det ska Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, utreda.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) presenterade vid en pressträff på fredagen det nya regeringsuppdraget till SBU.

– Förkylningar kan kännas som något trivialt för den enskilda. Men på samhällsnivå orsakar luftvägsinfektioner stora problem och kostnader, inte minst i form av produktionsbortfall, sa han.

– Jag är övertygad om att vi alla vill minska och förkorta förkylningarna, men vi har inte tillgång till tillräckligt bra information om hur. Det vill vi ändra på.

Vill ha fram senaste kunskapen

Jakob Forssmed citerade en del av förkylningsinformationen på 1177 om att lindra symtom med yoghurt och glass och om att gamla huskurer inte fungerar. Han konstaterade att ett återkommande budskap där och i andra informationskällor är att det inte finns något att göra åt förkylningar.

– Men är detta verkligen den bästa kunskap som finns? frågade han.

Uppdraget till SBU är nu att “förbättra kunskapsläget om vad som kan förebygga och lindra förkylningar”. Myndigheten får en halv miljon kronor till detta och ska redovisa uppdraget i höst.

Förkylningsprodukter under luppen

SBU ska bland annat granska de många produkter som utan att vara läkemedel marknadsförs som hjälp mot förkylningar. Det handlar dels om olika kosttillskott och dels om mun- och nässprayer som sägs skydda mot smitta genom att skapa en barriär mot virus på slemhinnorna.

Dessa är medicintekniska produkter och omges därför inte av lika hårda krav på bevisad effekt som läkemedel. Två välbekanta exempel på sådana medicintekniska produkter är Coldzyme och Viruseptin.

– Det är viktigt att undersöka alla dessa produkter som påstås hjälpa mot luftvägsinfektioner på olika sätt. I dag vet vi inte om de har effekt eller inte, det är otillfredsställande, sa Jakob Forssmed.

– Antingen har de effekt eller så saknar de effekt. Vi behöver få veta hur det ligger till.

Ett uppdrag till om förkylningar

Även Folkhälsomyndigheten får ett nytt regeringsuppdrag om förkylningar. Myndigheten ska göra en kunskapsöversikt om faktorer som kan påverka insjuknande i luftvägsbesvär, bland annat förkylningar, hos barn.

I uppdraget till Folkhälsomyndigheten ingår att beskriva hur inomhusluften i skolor och förskolor påverkar risken för luftvägsbesvär och att utvärdera vilka metoder som fungerar för att förbättra luften. Uppdraget ska vara klart 2025.

Företag rapporterar säljrekord för TBE-vaccin

Helene Wallskär
-
0
Företag rapporterar säljrekord för TBE-vaccin

Läkemedelsföretaget Pfizer noterade ett svenskt säljrekord för TBE-vaccin under 2023. I ett pressmeddelande talar företaget om ett rekordstort intresse för att vaccinera sig och berättar att försäljningen förra året ökade med 25 procent jämfört med 2022.

Pfizer är ett av två företag som för närvarande marknadsför vaccin mot fästingöverförd hjärninflammation, tick borde encephalitis, TBE, i Sverige. Det andra fästingvaccinet kommer från företaget Bavarian nordic, som inte har offentliggjort sin försäljningsutveckling.

Säljrekord för TBE-vaccin trots brist

Under fjolåret var båda fästingvaccinerna periodvis restnoterade i hela Sverige och även lokala brister uppstod. Man kan spekulera i om Pfizers säljrekord för TBE-vaccin skulle varit ännu högre med en tillgång som kunde möta efterfrågan.

Även i år är det stor efterfrågan på att vaccinera sig mot TBE. Det skriver inköpscentralen Adda som samordnar regionernas vaccininköp i aktuell information. “Tänk på att inte beställa mer än det som går åt i närtid”, uppmanar Adda regionerna eftersom det är “högt tryck på vaccinationer av TBE”.

Rekordmånga TBE-fall

Som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat var 2023 ett rekordår också när det gällde antalet TBE-fall. Närmare 600 fall registerades vilket är tre gånger fler än för tio år sedan. Smittan har fått allt större geografisk utbredning i vårt land i takt med varmare klimat som får fästingarna att trivas bättre även längre norrut.

Detta gör det angeläget för fler regioner att öka vaccintäckningen och några av dem har börjat subventionera TBE-vaccin. En undersökning som Läkemedelsvärlden gjort visar att det därför nu råder stora prisskillnader på TBE-vaccinering mellan olika regioner.

Ett problem som Pfizer pekar på är också att många som påbörjar grundvaccineringen inte fullföljer genom att ta alla tre doserna. Då får de inte fullgott skydd.

Bara hälften tar alla doserna

En intervjuundersökning som gjordes på företagets uppdrag i höstas visade att bara hälften av dem som tagit första dosen även tagit de följande två.

– Likt tidigare år ser vi att många som påbörjat vaccination inte fullföljer grundvaccinationen eller efterföljande påfyllnadsdoser, vilket är bekymmersamt. Det är en klok idé att se över så att man har ett uppdaterat skydd mot TBE i god tid innan fästingarna vaknar, säger Andreas Palmborg, medicinskt ansvarig för vacciner på Pfizer i Sverige, i pressmeddelandet.

Fästingar även på vintern

Men även om det är nu när vårvärmen kommer som fästingarnas aktivitet sätter fart på allvar, är vissa av dem aktiva även på vintern. Det konstaterar Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som i projektet Rapportera fästing! tar allmänheten till hjälp för att kartlägga fästingpopulationen i vårt land och hur den förändras.

I projektet uppmanar SVA alla som ser ovanliga fästingar att ta en bild och skicka in. Och trots att fästingar är i dvala vid minusgrader fick SVA in 146 rapporter med bilder under december-februari.

– Vi är så tacksamma för att så många visar intresse och vill hjälpa till att rapportera sina fästingfynd. Vi förväntade oss att rapporteringen skulle avstanna helt under vintern. Rapporterna visar att det inte är någon tvekan om att vår vanliga fästing kan vara aktiv även på vintern, säger Anna Omazic, forskare på SVA, i ett pressmeddelande.

– Vi vet ännu inte varför men en hypotes är att fästingarna kan finnas i närheten av vilda djurs sovplatser. Värmen från djuren kan få fästingarna vakna.

Studie prövar sätt att hitta Alzheimers tidigare

Helene Wallskär
-
0
Studie prövar sätt att hitta Alzheimers tidigare

Screening för Alzheimers sjukdom ansågs av många länge som en ganska dålig idé. Att försöka upptäcka en sjukdom tidigt som ändå inte går att bromsa eller bota – det verkade som en onödig kostnad för samhället och snarast negativt för individen.

Men de senaste årens utveckling av nya bromsande läkemedel, bland andra lekanemab, har gett ny energi till forskningen om diagnostik av tidig Alzheimers sjukdom. Att kunna börja behandlingen tidigt är en viktig förutsättning för att de nya läkemedlen ska fungera.

I dag är därför nya metoder för att sätta tillförlitliga och mycket tidiga Alzheimerdiagnoser ett hett forskningsområde. Forskare söker som Läkemedelsvärlden rapporterat bland annat pålitliga biomarkörer, gärna sådana som man kan mäta med ett blodprov.

Många utvecklar också appar och webbaserade mätverktyg för att man själv enkelt ska kunna testa sitt minne och övriga kognitiva funktion.

Primärvården möter patienterna tidigt

Men det räcker inte att få fram tester som verkar bra. De ska utvärderas och kunna komma till effektiv användning i verkligheten också. Verkligheten är i det här fallet primärvården.

– Primärvården träffar de personer som ännu inte har några symtom men som är på väg att utveckla Alzheimers sjukdom. Under denna utdragna prekliniska fas pågår redan mycket av de skadliga förändringarna i hjärnan men de kliniska symptomen börjar inte märkas förrän många år senare, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet, till Läkemedelsvärlden.

– Men att identifiera Alzheimers tidigt kräver specialkunskaper och sjukdomsspecifika mätmetoder som primärvården i stort sett aldrig har tillgång till i dag.

Är screening för Alzheimers möjlig?

Michael Schöll är en av de ansvariga för en forskningsstudie som nu startar i Västra Götalandsregionen. Målet är att i en realistisk inramning utvärdera app- och webbaserade hemmatester samt biomarkörer i blod som primärvården skulle kunna använda för att upptäcka sjukdomen tidigt.

En långsiktig tanke är att resultaten av projektet på sikt kan bidra till att primärvården skulle kunna införa någon typ av screening för Alzheimers sjukdom.

Men Michael Schöll understryker att perspektiven är just långsiktiga:

– Jag förespråkar inte att vi ska börja screena i dag. Det vi vill göra är att skapa en kunskapsbas som underlättar det fortsatta arbetet.

Över hundra vårdcentraler deltar

Projektet heter Real AD, hämtat från den längre rubriken “Validation of a realistic screening approach for early Alzheimer´s disease”. Den 22 april går det officiella startskottet efter en lång tid av förberedelser.

Inte minst har forskarna arbetat med förankring och utbildning på Västra Götalandsregionens alla vårdcentraler i regionens egen regi. De är 106 stycken och ska medverka i projektet.

Ska värva minst 3 000 deltagare

En viktig del i projektet är den kampanj som ska få minst 3 000 av regionens invånare – och helst många fler – i åldrarna 50-80 år att vilja delta. “Hjälp oss att upptäcka Alzheimers sjukdom i tid” är uppropet på kampanjens webbplats.

För att kunna delta ska man inte ha någon demensdiagnos. Man anmäler via webbplatsen att man vill vara med.

Deltagarna ska sedan digitalt via studieplattformen fylla i frågeformulär och göra minnestester på sin mobil, dator eller surfplatta. De ska även gå till någon av vårdcentralerna och lämna ett blodprov.

Det här batteriet får man gå igenom vid studiens start och ytterligare en gång vid en uppföljning efter 18 månader. Minnestesterna kan dessutom göras två gånger till, efter 27 och 36 månader.

Screeningverktygen värderas

Med hjälp av allt insamlat material ska forskarna sedan välja ut en delgrupp av deltagare som är representativ för helheten. Dessa deltagare kommer att bli undersökta även med väletablerade metoder, med läkarundersökning, prover och hjärnavbildning i en så kallad valideringsstudie.

Genom att jämföra med resultaten av den första projektfasen kan forskarna se hur bra screeningverktygen var för att hitta tidiga tecken på Alzheimers sjukdom.

De personer som är med i valideringsstudien och undersöks med etablerade metoder kommer att få information om sina provresultat. Men de som bara är med i den första fasen får inte veta några testresultat och får inga diagnoser. Detta eftersom screeningverktygens effekt ännu inte är klarlagd (det är ju just detta som projektet ska göra).

Vill sprida kunskap om Alzheimers

Tror du att människor kommer att vilja medverka, trots att de själva inte får någon omedelbar nytta av vara med i studien?

– Det tror och hoppas vi verkligen! svarar Michael Schöll.

Han menar också att de flesta av deltagarna ändå kommer att ha en viss nytta av att delta:

– Utöver att man verkligen gör ett stort bidrag till att hjälpa vetenskapen och framför allt vården att bemöta en av de största nuvarande medicinska utmaningarna, vill vi skapa en gemenskap av deltagare, oss forskare och vården. Där ska vi se till att allt som rör studien men även det senaste inom Alzheimerforskningen kommuniceras på ett förståeligt sätt till alla inblandade.

– Vi ser ett väldigt stort behov av tillförlitlig, välgranskad och begriplig information om just Alzheimer i samhället, därför vill vi använda oss av studiens resurser för att möta det behovet så väl som möjligt.

Så behöver vi rusta inför nästa pandemi

Anna Bäsén
-
0
Så behöver vi rusta inför nästa pandemi

Även nästa pandemi kommer att kräva omfattande testning och smittspårning. Samhällets beredskap behöver förbättras.

Det konstaterar Folkhälsomyndigheten i en ny utvärdering som myndigheten låtit göra på uppdrag av regeringen.

Folkhälsomyndigheten föreslår en rad åtgärder. Några av dem är:

* Det behövs tydligare ansvarsfördelning mellan den statliga och regionala nivån. Otydlighet, och brist på reagenser och material, var hindrande för uppbyggnaden.

* Bättre digitala verktyg, som nationella system för hantering remisser och provsvar samt och smittspårning. Bristen på samordnade it-system har varit ett hinder både för det operativa arbetet men uppföljningen av effekterna.

* Författningsberedskap som möjliggör förhållningsregler och regelverk för trängsel, hemarbete och distansundervisning.

Begränsad beredskap för pandemi

Det gick trögt för Sverige att införa masstest för covid-19. Sveriges befolkning testades minst för covid-19 under pandemins två första år jämfört med befolkningen i de andra nordiska länderna. Danmark testade överlägset mest.

Sverige hade en mycket begränsad beredskap för masstestning, smittspårning och övervakning av virusvarianter i pandemins början i januari 2020.

Många faktorer försvårade en effektiv och storskalig testning i Sverige. Oklar ansvarsfördelning och kommunikation i början av pandemin samt brist på både personal och materiel är några orsaker.

Regionalt självstyre försvårar

Samordningsproblem, att Sverige har 21 självstyrande regioner med olika rutiner och olika journal- och datasystem, pekas ut som en viktig faktor. Folkhälsomyndigheten framhåller bristen på det som kallas interoperabla IT-system, det det vill säga digitala verktyg där automatisk dataöverföring mellan olika system är möjlig. Denna brist visar sig ha försvårat uppbyggnaden av test- och smittspårningskapaciteten.

Myndigheten påpekar också att insatserna blir svårare att följa upp. Det totala antalet smittspårningar kan exempelvis inte sammanställas eftersom det saknas data från flera regioner. Innan pandemin genomfördes smittspårning manuellt med papper och penna.

– Vi bedömer att det även vid nästa pandemi sannolikt kommer att krävas en omfattande testning och smittspårning, och att samhällets beredskap för det behöver förbättras. För det krävs bland annat bättre digitala verktyg och en tydlig ansvarsfördelning mellan staten och andra aktörer, säger Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.

Frustration och huvudvärk

I Folkhälsomyndighetens utvärdering ingår en delutvärdering från Försvarshögskolan.

Försvarshögskolan konstaterar precis som Folkhälsomyndigheten att avsaknaden av gemensamma system och strukturer är en huvudvärk och ett hinder för effektiv pandemihantering.

I intervjuer med berörda på Folkhälsomyndigheten beskriver de frustration när det gäller samordningen av provtagning och smittspårning i 21 regioner. Flera regioner ville göra regionala anpassningar kring allt från logotyp på provtagningskit till inköp och avtal.

När det gäller inköp kunde regionerna konkurrera både med varandra och andra länder. När Folkhälsomyndigheten upphandlade laboratoriekapacitet och tester behövdes fullmakter från alla 21 regioner.

Genomförandet av den storskaliga testningen, smittspårningen och övervakningen av virusvarianter blev därför utmanande. Den möjliggjordes tack vare fungerande samarbeten och att alla gjorde sitt yttersta, enligt Folkhälsomyndigheten.

Masstestning för miljarder

Under pandemin gjordes omkring 24 miljoner tester, de flesta PCR-tester. Testningen och smittspårningen innebar stora utgifter för staten. Kostnaden beräknas till 32,5 miljarder kronor för åren 2020 till 2022.

Den statliga finansieringen var central för genomförandet, enligt Folkhälsomyndigheten.

I stort anser regionerna att stödet från Folkhälsomyndigheten varit ändamålsenligt, enligt myndighetens utvärdering. Regionerna anser dock att det varit en utmaning att anpassa sig till snabba förändringar i riktlinjerna från Folkhälsomyndigheten.

Egenprovtagning med PCR-tester varit det mest kostnadseffektiva sättet att utföra provtagning i stor skala, enligt utvärderingen.

Myndigheten kan inte bedöma om det är kostnadseffektivt att screena vård- och omsorgspersonal för covid-19 regelbundet. Det saknas data. Däremot bedömer myndigheten att covidtestning av personer som läggs in på sjukhus eller flyttar in till ett särskilt boende är effektivt för att bryta smittkedjor.

Statens kostnader kan minskas

Ersättningen för testningen till olika aktörer har varit högre än deras kostnader, särskilt under perioder med hög smittspridning. Med en mer flexibel ersättningsmodell skulle statens kostnader för testningen kunnat vara lägre, enligt Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten har också svårt att bedöma hur kostnadseffektivt det varit att ta in privata aktörer. Men myndigheten konstaterar att privata mikrobiologiska laboratorier varit centrala för att bygga upp en hög analyskapacitet.

Inför framtida pandemier efterlyser Folkhälsomyndigheten en struktur för att integrera statliga och privata aktörer i testkedjan.

Snabba studier behövs vid pandemi

Enligt Coronakommissionen var svensk provtagning och sekvensering av virusvarianter så begränsad i början av pandemin att underlaget för att snabbt skaffa kunskap om det nya viruset var bristande. Det här tar även Folkhälsomyndigheten upp i sin utvärdering. Myndigheten framhåller att det är viktigt för framtida pandemiberedskap att planera för att snabbt kunna göra representativa studier med typning av nya smittämnen.

Myndigheten vill ha en organisation som stödjer effektiv samordning och kommunikation.

Folkhälsomyndigheten vill också ha ansvaret för den nationella samordningen av regionernas beredskap att testa i stor skala.

Det behövs också författningsberedskap som möjliggör förhållningsregler för storskalig testning och smittspårning, tycker Folkhälsomyndigheten. Det behövs även kompletterande regelverk för trängsel, möjligheter till hemarbete och distansundervisning.

Vidare önskar sig myndigheten en översyn av lagstiftningen för att få bättre tillgång till detaljerad testnings- och smittspårningsdata samt prover från regionernas biobanker.

123Sida 2 av 3