Annons
SVA vill ha din hjälp hitta nya farliga fästingarter
Nu vill forskarna på SVA ha allmänhetens hjälp att kartlägga fästingar, inte minst nya arter. På bild hyalommafästingen som kommer hit med flyttfåglar. Just denna fästing kan kan bära på den farliga blödarsjukan Krim-Kongo. Sjukdomen saknar bot, 30 procent av de smittade avlider. Foto: Mikael Tuneld

SVA vill ha din hjälp hitta nya farliga fästingarter

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, lanserar ny webbportal för allmänheten för att kartlägga fästingarter.

8 maj 2023, kl 15:05
0

Anna Omazic
Foto: Göran Ekeberg/Add Light

Experter och forskare på SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, vädjar om allmänhetens hjälp att kartlägga fästingarnas utbredning och vilka arter som finns.

”Skicka in en bild på din fästing och var med och bidra till forskningen.” vädjar myndigheten i ett pressmeddelande.

Enligt SVA finns risken att träffa på en fästing i stort sett i hela landet, fästingar finns exempelvis i alla kommuner i Norrland.

Särskilt intresserad är myndigheten av att hitta nya och exotiska fästingarter. Det finns exempel på nya arter som kommit hit.

Nu lanserar SVA webbverktyget Rapportera fästing, lagom till att fästingsäsongen dragit igång.

– Rapporteringen kan ge oss tidiga varningssignaler om att vi har fått in fästingar i landet som normalt inte hör hemma här, säger forskaren Anna Omazic på SVA i pressmeddelandet.

Ökat antal fästingar och nya områden

Enligt Anna Omazi vet de sedan tidigare insamlingsprojekt att det finns ett stort intresse för fästingar och fästingburna sjukdomar.

– Många känner ett obehag och man vill såklart inte drabbas av sjukdomarna som fästingarna kan orsaka. Det här engagerar, och nu hoppas vi att många vill bidra till den här insamlingen, berättar hon.

Fästingsäsongen i Sverige brukar räknas från mars till november. Som mest intensiv är den oftast från april till mitten av juni.

Vårt förändrade och varmare klimat med högre temperaturer under sommarhalvåret har lett till ökad utbredning av fästingar, enligt SVA.

Fästingarna finns överallt

Vår vanligaste fästing, av familjen Ixodes ricinus, sprids allt längre norrut i Sverige. Du kan träffa på en fästing i stort sett överallt i landet.

I artfamiljen Ixodes, finns många blodsugande fästingarter kan sprida smittor som borrelia samt TBE, tick bore encephalitis.

Vi har exempelvis redan tre fall av fästingsmittan TBE i Sverige, varav åtminstone en smittats i landet, enligt Folkhälsomyndighetens senaste siffror.

Det finns inget botemedel, men vaccin mot TBE. Borrelia behandlas med en kortvarig antibiotikakur, men flera vaccin är under utveckling. Som Läkemedelsvärlden rapporterar idag blev just en lovande vaccinkandidat mot borrelia försenad.

Vill ha tidiga varningssignaler

Rapportera Fästing har arbetats fram inom forskningsprojektet IDAlert. Projektet startades just eftersom klimatförändringarna gör att risken att sjukdomar sprids mellan djur och människa ökar.

Ett mål är att öka beredskapen och få tidiga varningssignaler när det gäller nya fästingburna infektioner. Det femåriga forskningsprojektet samlar forskare från 19 lärosäten och institut i hela Europa samt Bangladesh.

Speciellt intresserade är forskarna av nya och exotiska fästingar som också kan sprida nya fästingburna parasiter, bakterier och virus till människor och djur som inte finns i Sverige idag.

Taigafästingen har spritt sig från Ryssland och Baltikum till Finland och Sverige. Forskarna misstänker att den är aggressivare än vår vanliga fästing, ökar i utbredning längs Norrlandskusten.

SVA vill ha din hjälp hitta nya farliga fästingarter

Nya fästingarter som sprider tropiska smittor riskerar att få fotfäste. Hyalomma marginatum, som kommer med flyttfåglar, har exempelvis påträffats i Sverige. Ett annat exempel brokig hundfästing, Dermacentor reticulatus.

Dessa fästingarter har påträffats i högre utsträckning under de senaste 10 åren.

Hyalommafästingen kan bära på blödarsjukan Krim-Kongo, som är klassad som en allmänfarlig sjukdom. Den överförs via bett till människa eller via infekterat blod och vävnad från djur, exempelvis vid slakt eller från människa i vårdmiljö.

Den drabbade insjuknar med feber, muskelvärk, huvudvärk, bukvärk ledsmärtor och kräkningar. Därefter kan blödningar från hud och kroppsöppningar uppkomma. Dödligheten kan vara så hög som trettio procent, enligt Folkhälsomyndigheten. Idag finns inget botemedel även om det forskas på ett vaccin.

Hyalommafästingen kan även bära på piroplasmos och fläckfebervirus, enligt SVA.

Nya smittor riskerar etablera sig

En annan ovälkommen gäst är brokig hundfästing, Dermacentor reticulatus, som bland annat kan överföra parasitsjukdomarna piroplasmos mellan hästdjur samt babesios hos hundar (Babesia canis).

Redan nu importeras hästar med parasitsjukdomarna piroplasmos in i landet, en smitta som än så länge inte kan sprida sig naturligt.

Forskarna fruktar att om den här fästingarten får fäste här kan det bli endemisk smitta, det vill säga få fäste i Sverige.

Det har hänt i Tyskland när denna fästingart etablerade sig och babesios hos hund började spridas.