Hur bör Sverige införa ATMP och precisionsmedicin i vården för att det ska gynna patienterna på bästa sätt? Den komplexa frågan var nyligen temat för ett seminarium där bland andra Kristina Kannisto, forskningsstrateg i Region Stockholm medverkade.
Kristina Kannisto var tidigare forskare vid Karolinska institutet och har länge engagerat sig i framtidsfrågor om ATMP (avancerade terapiläkemedel, främst cell- och genterapier). Hon ingick tidigare i den så kallade kärngruppen inom nätverket ATMP Sweden.
– ATMP och precisionsmedicin suddar ut gränserna mellan forskning och vård. Sverige måste se till att vara med i den utvecklingen, sa hon vid seminariet “Implementering av ny avancerad diagnostik och behandling i Sverige”.
ATMP och precisionsmedicin ökar
Seminariet samlade sammanlagt 230 deltagare, antingen i Apotekarsocietetens bibliotek eller digitalt. Arrangörer var ATMP Sweden, den nationella satsningen Genomic medicine Sweden, den nationella infrastrukturen Biobank Sverige och den ideella föreningen Apotekarsocieteten.
Kristina Kannisto beskrev i sin presentation en explosionsartad utveckling när det gäller avancerade terapier och verktyg för precisionsdiagnostik. År 2009 godkände EU för första gången ett läkemedel inom denna nya klass. På 14 år, till och med 2023, blev sedan ytterligare 25 ATMP EU-godkända.
Det handlar främst om avancerade cancerterapier och om genterapier mot allvarliga sällsynta, ärftliga sjukdomar.
AI ökar tempot ytterligare
Även antalet företag som utvecklar ATMP och antalet kliniska prövningar av sådana terapier ökat snabbt. Snabbast går det i USA och Asien.
– Europa släpar efter även om det sker en ökning här också, sa Kristina Kannisto.
Hon framhöll också att tempot i utvecklingen av nya ATMP och precisionsdiagnostiska metoder av allt att döma kommer att accelerera i takt med att man allt mer börjar ta artificiell intelligens, AI, till hjälp.
ATMP och precisionsmedicin utmanar
Den här utvecklingen sätter, menar hon, det regulatoriska systemet under stor press. Det kräver resurser och ibland nya arbetssätt att hinna utvärdera alla de nya terapierna inför eventuella godkännanden, och i nästa steg, inför eventuellt införande i vården.
Kristina Kannisto håller med om att dessa granskningar måste göras noggrant. Men hon anser att det är viktigt att de inte blir onödigt långdragna, eftersom det kan hindra patienter att få tillgång till nya effektiva behandlingar.
– Allt som tar tid i onödan ska bort. Vi behöver använda AI och andra nya tekniker även för våra utvärderingsprocesser, sa hon.
Vill se fler kliniska studier i Sverige
I Sverige har hitills sex av de EU-godkända ATMP fått positiv rekommendation från regionernas organ NT-rådet. Det innebär en klarsignal för att införa behandlingen i den offentliga svenska vården.
Det handlar om tre så kallade CAR-T-terapier mot cancersjukdomar samt tre genterapier mot spinalmuskelatrofi, en ärftlig näthinnesjukdom respektive ämnesomsättningssjukdomen metakromatisk leukodystrofi som bryter ned nervsystemet.
Men Sverige kan inte bara avvakta tills nya terapier blir godkända och då eventuellt börja använda dem, menar Kristina Kannisto.
– När precisionsdiagnostik och allt mer individanpassad behandling suddar ut gränserna mellan forskning och vård, behöver vi också vara med och ta fram nya ATMP genom att medverka i kliniska studier. Dels därför att det är ett lärande i detta där vårdpersonalen lär sig att hantera de nya avancerade behandlingarna. Och dels för att det ger svenska patienter snabbare tillgång till dem.
Efterlyser nationellt samarbete
Liksom flera andra av seminariets talare efterlyser Kristina Kannisto en nationell kraftsamling för att göra Sverige så attraktivt som möjligt för utvecklare av nya ATMP:
– Jag vill ha ett tydligt partnerskap på nationellt plan där vi beslutar hur vi ska gå vidare och prioritera. I Sverige finns inte bara en enda beslutsfattare utan det behövs många beslut på olika nivåer. Det får vi acceptera. Men det behöver vara tydligt vad vi siktar mot.
Se seminariet i efterhand!
Seminariet “Implementering av ny avancerad diagnostik och behandling i Sverige” spelades in och går att se i efterhand via denna länk till Apotekarsocietetens webbplats.
