Annons

Månads arkivering april 2024

Rätt antibiotikaval viktigt vid harpest

Anna Bäsén
-
0
Rätt antibiotikaval viktigt vid harpest

Tidig behandling med rätt antibiotika är viktigt för effektiv behandling av infektionssjukdomen harpest, tularemi. Det visar en ny studie från Umeå universitet som är gjord i samarbete med Sunderby sjukhus i Norrbotten.

Harpest är en infektionssjukdom som främst finns i norra Sverige. Men sjukdomen ökar och sprider sig även till södra delar av landet.

Tomas Gustafsson, infektionsläkare på Sunderby sjukhus och forskare på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, är huvudansvarig för studien.

– Det viktigaste är att vår studie befäst att antibiotikumet ciprofloxacin är ett bra val. Den visar också att tidig behandling är viktigt, säger han till Läkemedelsvärlden.

Är en av de största studierna

Det har inte gjorts särskilt mycket forskning om harpest.

Den nya svenska studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Clinical infectious diseases, är en av de största i sitt slag.

– Det är svårt att göra bra studier. Harpest är en ganska ovanlig sjukdom och den är dessutom oförutsägbar. Men vet inte när och var det ska dyka upp. Variationerna är stora mellan olika år och olika delar av landet. Den är lite som gubben i lådan, säger Tomas Gustafsson.

I genomsnitt rapporteras cirka 300–500 fall årligen i hela landet. Norra Sverige har fler fall jämfört med övriga landet.

Harpest är en anmälningspliktig sjukdom. 27 fall har rapporterats till Folkhälsomyndigheten hittills i år.

Förra året hade Sverige betydligt fler fall av harpest än de tre föregående åren, konstaterar Folkhälsomyndigheten, med totalt 713 fall under året.

Harpest imiterar andra sjukdomar

Det är bakterien Francisella tularensis som orsakar harpest.

Infektionen ger olika symtom som svårläkta sår, svullna lymfkörtlar, feber, ögoninflammation, lunginflammation och blodförgiftning.

Man behandlar harpest med antibiotika. Men eftersom sjukdomen är så sällsynt har man inte kunnat göra större studier som jämför olika antibiotikabehandlingar.

– Antibiotika man använder för att behandla hudinfektioner och lunginflammation hjälper inte mot harpest, berättar Tomas Gustafsson.

Det tillsammans med sjukdomens många olika sätt att visa sig kan göra att det dröjer innan patienten får rätt diagnos och behandling.

Var femte får fel antibiotika

Under perioden 2011 till 2021 rapporterades 830 fall av harpest i Norrbotten. Åren 2012, 2015 och 2019 var epidemiår, Sverige drabbades av ett par av de största utbrotten någonsin.

I studien ingår 327 av de 830 personerna som insjuknade åren 2011 till 2021. Personerna som ingår i studien, hade laboratorieverifierad harpest och gick med på att delta. Studieresultaten visar att de vanligaste symtomen är svårläkta sår och svullna lymfkörtlar. Även lunginflammation är vanligt.

Studien visar att ungefär var femte smittad fick fel antibiotika initialt. Detta eftersom läkaren misstänkt någon annan sjukdom. Andelen studiedeltagare som fick ineffektiv behandling är ännu högre under de år Sverige inte hade någon harpestepidemi.

– En av svåraste sakerna är att tänka på diagnosen. Harpest kan imitera många andra sjukdomar. Vi såg exempelvis att lunginflammation orsakad av harpest misstogs för lunginflammation orsakad av andra bakterier eller för lungcancer, säger Tomas Gustafsson.

Behöver upprepad behandling

Harpest är vanligt i alla åldrar bland både män och kvinnor, visar studien. Flest fall fann man hos personer i åldrarna 40 till 60 år.

Studien visar att 15 procent av studiedeltagarna behövde få antibiotikabehandling mer än en gång, även om de fått det effektiva antibiotikumet ciprofloxacin. Det är i synnerhet personer med längre tid från insjuknande i harpest till påbörjad behandling med ciprofloxacin som behövde en extra antibiotikakur.

Läkare behövde i vissa sällsynta fall till och med operera en del av de drabbade för att tömma deras svullna lymfkörtlar. Ofta är läkningsprocessen efteråt då lång.

– Det visar att tidig och rätt behandling är viktig, säger Tomas Gustafsson.

Behöver öka kunskapen

Studien stödjer dagens rekommendation om att använda ciprofloxacin som förstalinje-behandling mot harpest. Forskarna poängterar att den också visar att kunskapen om harpest behöver öka, både bland vårdpersonal och allmänhet.

Internationellt sett ligger Sverige bra till när det gäller att snabbt diagnosticera och behandla harpest med rätt antibiotika. Men det kunna bli ännu bättre, tycker Tomas Gustafsson.

– Jag tror nog att vi som arbetar med sjukdomen stadigt, i regioner som Norrbotten, har den i tanke. Men det kan nog vara svårare i regioner där sjukdomen är ovanligare. Vi funderar på att arbeta vidare på ett scoringsystem för att underlätta diagnostiken, berättar han.

Mpox ökar åter i Sverige efter lugn period

Helene Wallskär
-
0
Mpox ökar åter i Sverige efter lugn period

Mpox ökar nu plötsligt igen i Sverige, rapporterar Folkhälsomyndigheten. Under april har hittills tolv nya fall rapporterats i Region Stockholm. Det är en tydlig ökning efter att Sverige bara har haft några enstaka nya fall under 2023 och fram till nu.

Folkhälsomyndigheten framhåller att vaccinering är en viktig del av smittskyddsåtgärderna. Vaccinet Imvanex (i USA benämnt Jynneos) skyddar, som Läkemedelsvärlden rapporterat, mot att bli smittad. Om man insjuknar trots vaccinering (så kallad genombrottsinfektion) så blir sjukdomen lindrigare.

Riskgrupper får vaccinet kostnadsfritt. Viruset kan överföras vid sexuella kontakter. De som enligt Folkhälsomyndigheten har en ökad risk för mpox (tidigare apkoppor) är män som har sex med män, personer som har sex mot ersättning och viss laboratoriepersonal och andra liknande yrkesgrupper.

Pandemi under 2022

Det var under 2022 som mpox spred sig över världen efter att tidigare ha förekommit huvudsakligen i Afrika. Världshälsoorganisationen, WHO, deklarerade infektionen som ett internationellt hot mot människors hälsa och i Sverige klassade Folkhälsomyndigheten den som allmänfarlig och anmälningspliktig.

Över 85 000 fall rapporterades det året globalt och i Sverige 255 fall. Under 2022 vaccinerades drygt 2 800 personer i vårt land mot mpox.

Vaccinering och andra smittskyddsåtgärder hade god effekt och smittspridningen gick ned. Den 11 maj 2023 meddelade WHO att mpox-spridningen inte längre var ett internationellt nödläge.

Oklart varför mpox ökar nu i Sverige

Samtliga de tolv nya fall av mpox som nu upptäckts i Stockholm har inträffat hos vuxna män. Genetisk analys av virus i prover från ett urval av fallen visar att det handlar om samma mpox-stam som under det internationella utbrottet 2022 (klad IIb).

Samtidigt pågår nu ett allvarligt utbrott av mpox av en annan virusstam (klad I) i Demokratiska republiken Kongo. Det finns dock inga rapporter om spridning av den virusvarianten i andra delar av världen.

Ingen vet ännu varför mpox ökar i Sverige igen.

– Många har nog tänkt att det inte är så viktigt att vaccinera sig, nu när ingen längre pratar om mpox. Viruset kan tyvärr sprida sig blixtsnabbt bland personer som har mycket sex. Varför det plötsligt dyker upp i Stockholm efter att ha varit ovanligt i mer än ett år går inte att förklara med det vi vet just nu, säger överläkare Finn Filén vid Venhälsan i Stockholm till nyhetssajten qx.

Två doser för de flesta

Vaccinet skyddar mot samtliga kända stammar av mpox.

Det går att ta vaccinet även efter inom fyra dygn att man varit utsatt för viruset. Men skyddet är bäst om man vaccinerar sig före exponering.

För den som fick vaccin mot smittkoppor som barn (vaccinet slutade ges i Sverige 1976) räcker det med en dos mpox-vaccin, annars får man två doser med en månads intervall.

Helena Dzojic: ”Vi berörs alla av medicinteknik”

Anna Bäsén
-
0
Helena Dzojic: ”Vi berörs alla av medicinteknik”

Det går inte att missta sig på att Helena Dzojic är djupt passionerad när det gäller allt som rör medicinteknik.

– Det är väldigt spännande och väldigt ärorikt på ett sätt att ha ett ansvar som är så stort och viktigt för hela befolkningen och för hela EU, säger hon i det nya avsnittet av Läkemedelspodden.

Helena Dzojic arbetar på enheten för medicinteknik på Läkemedelsverket där hon chefar över en stab på 60 personer.

Helena Dzojic har forskat om immunterapi

I grunden är Helena Dzojic biomedicinare och disputerad i klinisk immunolog. 

Intresset för naturvetenskap, hälsa och forskning väcktes av personliga erfarenheter.

– När jag möttes av att nära och kära drabbades av sjukdomar så föddes ju intresset för forskning, så jag gick via forskningsvägen och forskade om immunterapi mot cancer.

– Sen sökte jag mig till Läkemedelsverket och såg att även där kan jag bidra till att patienter, och att vi som konsumenter, får tillgång till produkter som underlättar vår vardag eller förebygger att vi blir sjuka.

Idag har hon drygt 15 års erfarenhet av att arbeta med medicinteknik. Läkemedelsverket är tillsynsmyndighet för medicintekniska produkter, vilket bland annat innebär att de kontrollerar att produkterna är säkra och uppfyller alla krav. Myndigheten för register över företag och produkter och ansvarar för att granska produktstudier.

Medicinteknik är en doldis

Vi har omkring 800 000 medicintekniska produkter i Sverige.

Men trots att medicinteknik är något vi alla möter i vardagen – faktiskt är allt från plåster till hälsoappar och glasögon medicintekniska produkter – är det lite av en doldiskategori. Vi använder det utan att veta att det är just medicinteknik.

– Alla har kommit i kontakt med produkterna helt ovetande om hur de regleras. Men jag tror att medicintekniska produkter blir lite mer känt under pandemin när alla gick runt med munskydd. Och covidtester är ju så kallade in vitro-diagnostiska produkter som också faller under begreppet medicinteknik, säger Helena Dzojic.

Det här visste du inte om medicinteknik

I Läkemedelspodden berättar Helena Dzojic om varför medicinteknik gör henne glad och varm i hjärtat.

Hon brinner verkligen för att sprida kunskap om sitt ämne. Och informationen behövs. För det är en djungel därute. Både när det gäller den enorma bredden av produkter och de olika föränderliga regelverken.

Läkemedelsverket arbetar mycket med att hjälpa företag och tillverkare. För det kan vara riktigt knepigt även för branschfolk att navigera rätt.

Helena Dzojic hoppas även på att kunna öka kunskapen även ute på apoteken, som ju säljer många medicintekniska produkter, och förstås också hos oss konsumenter som använder dem.

Kan vara direkt livsfarliga

I Läkemedelsvärldens poddstudio laddade vi upp med en samling olika medicintekniska produkter inköpta i mataffären, på apotek och på internet.

Helena Dzojic granskar produkterna med sina expertögon och berättar sådant som du garanterat inte visste om medicinteknik.

Som att en produkt som påstås vara livräddande faktiskt kan vara direkt farlig att använda!

Det kan till och med vara viktigt för oss konsumenter att hålla koll på att något så vardagligt som plåster håller måttet!

Därför kan riskprodukter få finnas kvar

Helena Dzojic berättar också varför vissa medicintekniska produkter som bevisligen har konstaterade risker ändå måste tillåtas vara kvar på marknaden.

Medicinteknikproffset reder dessutom ut varför det är viktigt med märkning av medicintekniska produkter.

Hon ger också enkla konkreta råd om vad som är bra att tänka på när du köper medicintekniska produkter.

Du kan lyssna på Läkemedelspodden direkt i spelaren här ovan. Du hittar också Läkemedelspodden via Libsyn, Spotify, Soundcloud, i din Iphone eller Android, och på andra ställen där poddar finns.

Regeringen kritisk mot långsam vaccinationstakt

Helene Wallskär
-
0
Regeringen kritisk mot långsam vaccinationstakt

Öka vaccinationstakten!

Den uppmaningen riktar nu regeringen till landets regioner och kommuner.

– Vaccinationstäckningen är alldeles för låg i alldeles för många regioner, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) i ett pressmeddelande.

Inte nöjda med vaccinationstakten

Under våren 2024 rekommenderar Folkhälsomyndigheten en påfyllnadsdos med vaccin mot covid-19 till alla personer som är 80 år och äldre. Rekommendationen gäller även personer som är 65 år eller äldre och har dagliga omsorgsinsatser.

Men, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, går det trögt med vaccinationerna. För en vecka sedan påpekade Folkhälsomyndigheten att betydligt fler behöver få vaccin för att hålla immuniteten uppe. Och nu kommer ett liknande utspel om vaccinationstakten från regeringen.

Vaccintäckningen bland dem som rekommenderas vårdosen varierar för närvarande kraftigt i landet, visar Folkhälsomyndighetens statistik. Lägst täckning för dem som är 80 år eller äldre har Region Stockholm med 13,7 procent. Högst vaccintäckning i denna åldersgrupp har Region Västmanland med 65,1 procent.

Riksgenomsnittet är knappt 40 procent.

Smittspridningen just nu låg

Efter en smittspridningstopp kring jul är covid-19-spridningen just nu låg. Men det gör inte vårdosen mindre viktig, framhåller regeringen som menar att personer i riskgrupp behöver den “för att vaccinerna ska ge ett gott skydd över tid”.

– Det är nu upp till regionerna och kommunerna att snabbt öka takten i vaccinationsarbetet så att fler personer i riskgrupp kan få ett fortsatt skydd under sommaren och i samband med en eventuell tidig smittopp i höst. Det gäller att jobba aktivt med detta så att vaccinerna når ut till fler, säger Jakob Forssmed.

Pollenallergiker tar oftast receptfria allergiläkemedel

Anna Bäsén
-
0
Pollenallergiker tar oftast receptfria allergiläkemedel

Majoriteten av pollenallergikerna behandlar sin allergi med receptfria allergiläkemedel de köper i mataffären eller på apoteket. Det visar en ny Novus-undersökning som Läkemedelsverket låtit göra. Hela 61 procent svarar att de använder sig av receptfria allergiläkemedel.

Mer än var tionde, elva procent, av pollenallergikerna behandlar inte sin pollenallergi alls.

Undersökningen gjordes mellan 11–17 april i år. 1023 personer intervjuades varav 354 personer sa att de har pollenallergi.

Det går inte att stoppa kroppens allergiska reaktioner helt. Symtomen går dock att lindra med allergimedicin som finns både som receptfri och receptbelagd.

Kan man ta extra många tabletter?

Så här års får Läkemedelsverkets läkemedelsupplysning många frågor från allmänheten om pollenallergi.

En vanlig fråga läkemedelsupplysningen får är om man kan ta fler tabletter än vad som anges på förpackningen.

– Om du inte får tillräcklig effekt kan du prova att byta till en annan sort som förhoppningsvis fungerar bättre. Det är också vanligt att kombinera tablett med ögondroppar eller nässpray mot allergi, säger Erik Stridh, enhetschef vid Läkemedelsupplysningen i ett pressmeddelande.

Det är alltid viktigt att läsa bipacksedeln som finns i läkemedelsförpackningen. För även receptfria preparat kan ha biverkningar och risker. Att ta fler tabletter än vad som anges ökar riskerna.

– Det är bra att man testar med receptfritt först, många får hjälp av det. För alla mediciner är det viktigt att komma ihåg att risken för oönskade biverkningar på kroppen ökar om dosen överskrids. Att en medicin är receptfri innebär inte att den är ofarlig. Var noga med att läsa bipacksedeln och följa instruktionerna, säger Erik Stridh.

Kan behöva testa olika allergiläkemedel

Vilken allergibehandling som passar bäst är olika från person till person. Därför kan man behöva pröva sig fram.

Det finns flera receptfria preparat på apotek och i butik som kan vara värda att testa.

Här är olika typer av allergiläkemedel som du kan köpa receptfritt:

* Antihistaminer ger snabb effekt och minskar de allergiska besvär som ämnet histamin orsakar. Läkemedel med antihistaminer finns som ögondroppar, nässpray, tabletter och i flytande form.

* Nässpray med kortison verkar genom att minska inflammation. Det lindrar svullnad och irritation i näsan. Det kan ta några dagar innan du får full effekt.

* Ögondroppar som innehåller ämnet natriumkromoglikat lindrar och motverkar allergiska besvär från ögonen. Även dessa kan behöva användas i några dagar innan de har full effekt.

* Det finns också andra nässprayer mot pollenallergi. Nässpray med ipratropium är snabbverkande mot rinnsnuva. Nässpray med flutikason och azelastin är en kombination av kortison och antihistamin.

Rådgör med apotekspersonalen

Om man känner sig osäker är det bra att rådgöra med apotekspersonalen, tipsar Läkemedelsverket.

– Om den receptfria behandlingen inte hjälper eller om du behöver bedömning av dina symtom bör du prata med din vårdcentral eller 1177, säger Erik Stridh.

Läkemedelsverket har också en guide på sin hemsida om receptfria läkemedel mot pollenallergi. Även 1177 har information om läkemedel mot pollenallergi.

Det finns fler sätt att lindra

Du finns också andra sätt att minska besvären. Det är bra att byta kläder när du varit utomhus och att skölja bort pollen ur håret innan du lägger dig.

Torka tvätt inomhus istället för utomhus när du har tvättat. Då samlar tvätten inte på sig pollen.

Att undvika kontakt med husdjur som har varit ute och fått pollen i pälsen är ett annat råd från Läkemedelsverket. Myndigheten råder också pollenallergiker att låta bli att vara på en nyklippt gräsmatta.

Även 1177 listar en rad goda råd för att linda pollenallergi.

Den som har pollenallergi kan också ha god hjälp av att hålla koll på pollenrapporten.se. Där kan man se hur höga nivåer av olika slags pollen som förväntas i olika delar av landet.

”Krattar manegen” för fler kliniska prövningar

Helene Wallskär
-
0
”Krattar manegen” för fler kliniska prövningar

Hur ska Sverige bli mer attraktivt som prövningsland och dra till sig fler företagsinitierade kliniska prövningar? I en förstudie ska nu tre regioner och två branschorganisationer tillsammans söka konkreta svar på den frågan.

Den Vinnovafinansierade förstudien ”Stärkt konkurrenskraft för kliniska prövningar” startade 1 april och pågår fram till sista juni 2025.

De fem medverkande aktörerna är Region Skåne, Region Stockholm och Västra Götalandsregionen samt branschföreningarna Läkemedelsindustriföreningen och SwedenBIO.

Utredning om fler kliniska prövningar

Frågan om att förbättra Sveriges dragningskraft på kliniska prövningar är omdiskuterad och även belyst av en statlig utredning som kom i fjol. Utredaren Peter Asplund föreslår, som Läkemedelsvärlden rapporterat, en ny struktur för statens arbete med att skapa förutsättningar för företagsinitierade kliniska prövningar.

En viktig del av den struktur som utredningen föreslår är ett nytt nationellt så kallat partnerskap med arbetsnamnet SweTrial.

Idén är att organisera systemet för kliniska prövningar nationellt. I detta ingår också att systemet ska utgå från olika diagnoser och bygga på nationella terapinätverk. Då skulle det inte spela någon roll vilken region en patient bor i utan vi får mer jämlika möjligheter att delta i kliniska prövningar. Samtidigt skulle denna nationella samordning underlätta för företagen som till exempel kan slippa många separata avtal med olika regioner.

Ska kratta manegen

Den nya förstudien syftar till att undersöka och konkretisera några av de bärande delarna i ett sådant partnerskap och vad som krävs för att förverkliga dem.

Maja Neiman, Science Director på SwedenBIO, säger i ett pressmeddelande att förstudien “krattar manegen inför ett nationellt partnerskap”. SwedenBIO ska i projektet arbeta med att ta fram internationellt jämförbara kunskapsunderlag.

– Min förhoppning är att detta, tillsammans med övriga delar i projektet, konkret ska underlätta för regeringskansliet att fatta nödvändiga nationella beslut så småningom, säger Maia Neiman.

Vill höja ambitionsnivån

På ett liknande sätt uttalar sig Kristina Kannisto, forskningsstrateg i Region Stockholm, i ett annat pressmeddelande.

– Projektets parter är överens om att Sverige behöver höja ambitionsnivån för kliniska prövningar. Förstudien kommer därför att ta avstamp i att det, både utifrån ett tillväxt- och patientperspektiv, behöver genomföras fler kliniska prövningar i Sverige och i alla faser av terapiutvecklingen, säger hon.

Söker konkreta resultat

Här är några av de resultat som parterna siktar på att få fram:

  • Kunskap som underlättar att strategiskt prioritera terapiområden där Sverige behöver förbättra sin kapacitet för kliniska prövningar.
  • Kunskap om vilka avtalslösningar som kan fungera i den här typen av partnerskap.
  • En modell för hur nationella terapinätverk kan etableras över region- och vårdgivargränser.
  • En fördjupad dialog med de motsvarande danska och norska partnerskapen (TrialNation och NorTrials).

Osäker effekt av cannabispreparat

Anna Bäsén
-
0
Osäker effekt av cannabispreparat

Det är osäkert om cannabispreparat är bra hjälp mot smärta.

Det finns helt enkelt inte tillräckligt med bra vetenskap för att kunna säga att de eventuella fördelarna med cannabispreparat, så kallade cannabinoider, överväger risken för skadliga verkningar. Det konstaterar Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, i en kommentar som publiceras nyligen.

I sin nya kommentar om cannabinoider utgår SBU från en forskningsöversikt, en så kallad metaanalys, som är publicerad i Plos one.

Hjälper lite mot kronisk smärta

I metaanalysen går forskarna igenom 65 randomiserade och placebokontrollerade studier med totalt 7017 försökspersoner. Med det menas studier där deltagarna delas in slumpvis i olika grupper där vissa får verksam substans, i det här fallet alltså cannabinoider, medan andra får verkningslösa medel, placebo.

Alla studiedeltagare led av olika typer av smärta.

Forskarna bakom kartläggningen bedömer att det i 59 av 61 studier fanns hög risk för bias.

Med bias menas att det finns risk för partiskhet, att resultaten tolkas alltför positivt. Det handlar exempelvis om hur noga man är med att se till att forskare och försökspersoner inte vet vem som får effektiv behandling och inte, om resultat rapporteras ofullständigt och att bara vissa resultat redovisas.

Kunskapsöversikten visar att cannabinoider inte minskar akut smärta eller cancersmärta bättre än placebo. De ger heller ingen förbättrad livskvalitet.

16 av de granskade studierna omfattar patienter med kronisk smärta. Här visar kartläggningen faktiskt att cannabinoider hjälper mot kronisk smärta. Effekten var dock väldigt liten, konstaterar forskarna. Cannabispreparat tycks också kunna förbättra sömnkvaliteten.

Yrsel och trötthet är vanliga biverkningar

Användningen av cannabinoider är inte utan risker. Forskarna påpekar att inte en enda av de 65 studierna som inkluderas rapporterar om försökspersonerna utvecklade ett beroende eller drabbades av psykos. Både beroende och psykoser är välkända risker vid användande av vanlig cannabis.

Forskarna ser ingen ökad risk för allvarliga biverkningar med cannabispreparaten men konstaterar samtidigt att bevisvärdet är dåligt.

Cannabinoider ökar däremot risken för mindre allvarliga biverkningar jämfört med placebo. Det handlar om yrsel, trötthet, svindel, sjukdomar i nervsystemet och mag- och tarmbesvär.

Osäker effekt mot all slags smärta

SBU håller i stort med författarna av forskningsöversikten. Men konstaterar SBU att kartläggningen inte ger någon ytterligare klarhet i hur man ska bedöma balansen mellan risk och nytta av cannabinoider mot smärta.

Det behöver göras mer välgjord forskning för att säkert kunna göra en tillförlitlig helhetsbedömning.

Även om kartläggningen antyder att patienter med kronisk smärta kan få en liten lindring av sin smärta med hjälp av cannabinoider räcker bevisen inte till för att säkert säga att det verkligen är så.

Att cannabinoider visar liten lindring av kronisk smärta anser SBU är hypotesgrundande och inte ett bevis på effekten.

Det går inte ens att säga om någon patientgrupp med smärta skulle ha fördel av cannabinoider, det vill säga att nyttan överväger riskerna, understryker SBU.

SBU påpekar bevisbrister

SBU konstaterar också att kartläggningen har en rad brister.

Att översikten omfattar studier av patienter med olika typer av smärta minskar dess kliniska värde, anser SBU.

Det går inte att dra slutsatsen att cannabinoider hjälper mot vare sig kronisk smärta, akut smärta eller cancerrelaterad smärta. I de olika studierna användes dessutom olika typer av cannabispreparat, både syntetiska och naturliga. Författarna analyserar heller inte sambandet mellan dos och effekt.

SBU efterlyser också långtidsuppföljningar för att det ska kunna gå att dra meningsfulla slutsatser av viktiga effekter som biverkningar och dödlighet.

Skriver ut cannabispreparat off label

Det finns två godkända läkemedel som innehåller substanser från cannabis på den svenska marknaden.

Det ena läkemedlet är Sativex (cannabis sativa) som sprayas in i munhålan och används mot muskelstelhet, spasticitet, vid multipel skleros. Det andra läkemedlet heter Epidyolex (cannabidiol) och är en flytande lösning som bland annat används mot epileptiska krampanfall.

De här två läkemedlen är inte godkända för att behandla smärta. Men det händer att läkare ändå skriver ut dem mot smärta, så kallad off label-förskrivning.

Dessutom förekommer det att läkare skriver ut cannabisbaserade läkemedel som inte är godkända i Sverige, men som är godkända i andra länder. Det kallas för licensförskrivning.

Misslyckas stoppa cannabisklinik

Det finns också läkemedel med substanser från cannabis som specialtillverkas i Sverige, så kallade ex-tempore läkemedel.

Vissa svenska läkare har avslöjats med att skriva ut cannabispreparat på ett sätt som strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Läkemedelsvärlden har exempelvis tidigare berättat om cannabiskliniken Aureum healthcare. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, gav kliniken omedelbart verksamhetsförbud år 2022.

Men cannabiskliniken startade om på nytt i samma lokaler i Stockholm. Då bytte kliniken namn till Aurea care, vilket Läkemedelsvärlden också rapporterat om.

Endast specialister får skriva ut preparaten

Idag uppmärksammar även Janusinfo förskrivningen av cannabinoider. Det är Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för nervsystemets sjukdomar som står bakom artikeln.

Kommittén konstaterar att cannabispreparat efterfrågas på ett antal olika indikationer och inte bara de som är godkända.

I artikeln understryker kommittén att det bara är vissa specialister som får förskriva de godkända läkemedlen och då för avsedd indikation.

Sativex (cannabis sativa) ska bara skrivas ut av neurolog med särskild kunskap om multipel skleros, MS. Epidyolex (cannabidiol) ska endast skrivas ut av barnepilepsispecialist eller barnepileptolog.

”Gör analys som ställer vinst mot ökad kostnad!”

Helene Wallskär
-
0
”Gör analys som ställer vinst mot ökad kostnad!”

Det är juridiskt möjligt att byta ut biologiska läkemedel på apotek, på samma sätt som man byter ut andra läkemedel till den för tillfället billigaste produkten. Men det är inte helt okomplicerat utan kräver ytterligare analys. Man bör väga de ekonomiska vinsterna av bytena mot ökade kostnader för att motverka felbehandling.

Det skriver Läkemedelsverket i slutrapporten om ett regeringsuppdrag.

Går att byta ut biologiska läkemedel

Biologiska läkemedel är i dag viktiga för behandlingen av många allvarliga och kroniska sjukdomar som exempelvis diabetes, autoimmuna sjukdomar och cancer.

År 2017 avrådde Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, från upprepade byten mellan biologiska originalläkemedel och deras kopior, som kallas biosimilarer. Rekommendationen var baserad på dåvarande kunskapsläge. Det fanns hypoteser om en ökad risk för immunologiska reaktioner vid frekventa läkemedelsbyten.

Nu har dock ytterligare forskning och erfarenhet klargjort att de farhågorna var överdrivna. I nuläget finns därför inga effekt- eller säkerhetsskäl som talar emot att läkare byter mellan olika biologiska läkemedel i sin förskrivning till en patient, anser Läkemedelsverket.

Och rent juridiskt skulle det även vara möjligt att låta apoteken göra sådana utbyten mellan biologiska läkemedel. Det går att tillämpa de nuvarande utbytesreglerna även på denna läkemedelsgrupp, enligt myndighetens utredning

Kräver ökad information

Men det finns ändå skillnader mellan vanliga, syntetiska läkemedel och biologiska läkemedel. Skiullnader som gör att båda inte automatiskt passar in lika bra i samma utbytessystem, framhåller Läkemedelsverket.

En faktor är att biologiska läkemedel många gånger tas på andra sätt än som en tablett i munnen, till exempel i förfyllda spriutor. Det betyder att patienten kanske måste lära sig hantera ett nytt hjälpmedel vid byte mellan två i och för sig likvärdiga läkemedelsprodukter.

“Detta kommer att öka behovet av information på apoteket”, skriver myndigheten.

Om informationen är otillräcklig finns det också risk för felbehandling och att patienten känner sig otrygg. Otrygghet och negativ förväntan kan, enligt rapportens slutsatser, försämra behandlingseffekten.

Utred mer!

Därför vill Läkemedelsverket skynda långsamt. Innan man utvidgar utbytessystemet är det viktigt att utreda frågan ytterligare, menar Läkemedelsverket. Man bör då väga besparingarna mot höjda kostnader för bland annat mer information till patienterna och ökad arbetsbelastning på apoteken.

Man bör också undersöka hur förändringen kan påverka läkemedelsföretagen och i förlängningen tillgången på läkemedel på marknaden.

Läkemedelsverket framhåller även att det fortfarande finns en viss osäkerhet om de medicinska konsekvenserna av täta byten mellan biologiska behandlingar. Därför bör patienten alltid ha samma läkemedel i minst sex månader.

Barn under 18 år bör också inledningsvis vara undantagna från utbyten.

Om ett införande av biologiska utbyten blir aktuellt, vill Läkemedelsverket att det sker stegvis. En lämplig läkemedelsgrupp att börja med är, menar myndigheten, TNF-hämmare. Dessa används mot olika inflammatoriska sjukdomar som reumatoid artrit och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Bättre blodsockernivå med avancerad insulinpump

Helene Wallskär
-
0
Bättre blodsockernivå med avancerad insulinpump

Med en ny avancerad insulinpump fick patienter med diabetes typ 1 ett jämnare blodsocker på en bättre nivå än tidigare. Det såg forskare vid Göteborgs universitet i en studie där de utvärderade den senaste generationens insulinpumpar hos 142 personer vid sex kliniker.

Studien är publicerad i Journal of diabetes science and technology.

Avancerad insulinpump doserar

Vid diabetes typ 1 upphör kroppens egen insulinproduktion och patienten behöver insulinbehandling. Den kan ske på flera olika sätt. Den vanligaste är i dag att man har en glukosmätare inopererad under huden och med hjälp av denna själv doserar insulin.

Det kan man göra genom att ta injektioner med insulinpennor. Ett alternativ är också att att ha en liten pump som kontinuerligt tillför insulin i underhudsfettet. Fortfarande är det patienten själv som styr doseringen baserat på mätvärden från glukosmätaren.

Men det finns också en ny typ av avancerad insulinpump som både mäter blodsockernivån kontinuerligt och automatiskt doserar insulin så att blodsockernivån hålls under kontroll. Det sker dygnet runt via en slang kopplad till en tunn kanyl i underhudsfettet. I vissa situationer måste personen själv styra även denna pump, till exempel i samband med måltider.

Kunskapsluckor behöver fyllas

Den nya tekniken kallas advanced hybrid closed loop, AHCL. I Sverige har sådana AHCL-pumpar varit tillgängliga de senaste åren. Kunskapen om hur de påverkar behandlingen av diabetes typ 1 är dock ännu begränsad. Det konstaterade Västra Götalandsregionens center för utvärdering av hälsoteknologi i en rapport i fjol.

Det finns ännu för få välgjorda studier för att man säkert ska kunna uttala sig om fördelar och nackdelar med de nya pumparna och värdera hur kostnadseffektiva de är.

Göteborgsforskarna bakom den nu aktuella studien vill förbättra kunskapsläget. De valde slumpvis 142 vuxna deltagare som hade fått behandling med en AHCL-pump. Forskarna studerade deltagarnas blodsockernivåer under denna behandling och jämförde med nivåerna före.

Gav bättre blodsockerkontroll

Studiedeltagarna var i genomsnitt 42 år, och hade i medeltal haft sin AHCL-pump i drygt ett och ett halvt år. Studien visade att patienterna fick en tydlig förbättring av blodsockret med den nya pumpen.

Målet med insulinbehandling är att hålla blodsockret jämnt och inom gränserna 3.9 och 10 mmol/L. I genomsnitt ökade patienternas tid med ett blodsocker inom detta spann med omkring tre och en halv timmar per dygn när de hade AHCL-pump.

Innan pumpen sattes in låg blodsockret inom gränsvärdena under i genomsnitt 57 procent av tiden. Med den nya pumpen ökade det till 71,5 procent av tiden.

Minskad risk för organskador

Läkaren Ramanjit Singh är forskare vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till  studien:

– Det är en kraftig förbättring att patienterna i snitt ökar sin tid i målområdet med så mycket som tre och en halv timme. Riktlinjer anser att förbättringar på cirka en timme inom målområdet har en viktig betydelse för att minska risken för organskador, säger hon i ett pressmeddelande.

Deltagarna var också vanligen mycket nöjda med sin avancerade insulinpump, enligt enkätsvar som ingår i studien. På en skala från minus 18 (sämst) till plus 18 (bäst) blev resultatet i genomsnitt plus 14,8.

Biverkningar och säkerhet

Allvarliga blodsockerfall (på grund av för mycket insulin) inträffade vid totalt fyra tillfällen under studien. Enligt forskarna var detta ingen förändring jämfört med när patienterna hade annan behandling.

Inga fall av tillståndet ketoacidos (på grund av insulinbrist) inträffade.

Men det fanns en biverkning som var mycket vanlig. Nästan en tredjedel av patienterna fick hudproblem av det klister som används i förbanden till insulinpump och tillhörande glukosmätare.

Tror på ytterligare förbättringar

Marcus Lind, professor i diabetologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet leder forskningsenheten för diabetes vid Sahlgrenska universitetssjukhuset östra, där forskningen genomförts.

– Vi tror att blodsockervärdena kommer att förbättras ytterligare när fler patienter får den nya behandlingen. Det kommer leda till att organskador minskar och att prognosen blir bättre, säger han i pressmeddelandet.

– Utveckling av mer tolererbara produkter för huden är viktigt ihop med behandlingen och ytterligare större studier för att bedöma säkerhet av behandlingen är av värde, säger Marcus Lind.

Studien var en akademisk studie och ej sponsrad av företag som tillverkar AHCL-pumpar.

”Gentest kan minska dödlighet i bröstcancer”

Helene Wallskär
-
0
”Gentest kan minska dödlighet i bröstcancer”

Genom att kartlägga varje kvinnas genetiska riskprofil kan vi få träffsäkrare mammografiscreening och minskad dödlighet i bröstcancer. Det anser forskare i Sverige, Estland och Portugal som gemensamt driver studien Bright (Be RIGHT with Breast Cancer Risk Management).

– På sikt räknar vi med att uppnå en 20- till 40-procentig minskning av cancerrelaterad dödlighet i åldersgruppen 40 till 49 år, säger i ett pressmeddelande forskaren Inna Feldman.

Hon är hälsoekonom och projektledare för studiens svenska del som Akademiska sjukhuset i Uppsala leder.

Vill minska dödlighet i bröstcancer

Syftet med studien är att få fram en metod som är bättre på att upptäcka bröstcancer tidigt än dagens standardiserade mammografiscreening för alla kvinnor i en viss åldersgrupp.

– Ett annat viktigt mål för den nya metoden är att optimera användningen av hälso- och sjukvårdsresurser genom att säkerställa att interventioner effektivare tilldelas dem som mest behöver det, framhåller Inna Feldman.

Brightstudien startade 2022. Igår presenterade forskarna de första preliminära resultaten vid ett seminarium i Uppsala.

Genkombinationer ökar risken

I den svenska delen av studien deltar 800 kvinnor i åldrarna 30-49 år. Kvinnorna bär inte på någon av de kända enstaka mutationer som ger kraftigt ökad ärftlig bröstcancerrisk (till exempel BRCA1 eller BRCA2).

I det här projektet är det en annan typ av genetiska bröstcancerrisker än dessa enskilda mutationer som man letar efter. Det handlar i stället om vissa bestämda kombinationer av genvarianter, kombinationer som har kopplats till en förhöjd bröstcancerrisk.

Genvarianterna kan vara spridda över flera kromosomer och skapar tillsammans riskprofilen, forskarna talar om en polygen risk för bröstcancer.

Kan minska dödlighet i bröstcancer

I Brightstudien använder forskarna ett nytt kommersiellt tillgängligt gentest som det estniska laboratoriet Antegenes har utvecklat. Man tar ett DNA-prov med en bomullspinne från munnen på deltagarna.

Testet analyserar DNA och bedömer varje kvinnas personliga genetiska anlag för bröstcancer. Baserat på den informationen får kvinnan skräddarsydda rekommendationer om screening och andra förebyggande åtgärder.

Forskarna menar att detta kan göra att kvinnor med förhöjd risk kan börja gå på mammografi tidigare så att man upptäcker bröstcancer i tid för att bota den. På så vis kan gentestningen leda till minskad dödlighet i bröstcancer.

Förvånansvärt många har höjd risk

Enligt de preliminära resultaten som presenterades vid seminariet har drygt 16 procent av alla kvinnor i åldrarna 30-49 år en genetiskt förhöjd bröstcancerrisk. Deras risk är då högre än den genomsnittliga risken för 50-åriga kvinnor.

– Vi är förvånade över att så pass många unga kvinnor uppvisade en förhöjd genetisk risk för bröstcancer. I och med den förhöjda risken rekommenderas berörda kvinnor att boka konsultation på bröstcancerkliniken för att diskutera individuellt anpassande screeningsstrategier och förebyggande åtgärder, säger Inna Feldman.

Efterlyser bättre screening

I pressmeddelandet uttalar sig också Andreas Karakatsanis, överläkare på bröstmottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han anser att den nuvarande åldersbaserade metoden för bröstcancerscreening är otillräcklig:

– Det är inte ändamålsenligt att screena alla kvinnor på samma sätt. Bröstcancer beror delvis på genetiska faktorer, så utgångspunkten måste vara kvinnans individuella genetiska risk för bröstcancer. För detta används genetiska tester med vilka vi hittar kvinnor med förhöjd risk, så att de kan komma till undersökning i tid.

Studien pågår 2022-2024. Den får stöd av EU-kommissionen via satsningen EIT Health.

Ser ”måttlig påverkan” på tillgången

Helene Wallskär
-
0
Ser ”måttlig påverkan” på tillgången

Läkemedelsförsörjningen i Sverige fungerar, men för vissa läkemedel är läget ansträngt. Det skriver Läkemedelsverket i sin nya lägesbild över tillgången till läkemedel.

Sådana uppdaterade lägesbilder presenterar myndigheten, som Läkemedelsvärlden tidigare berättat, numer en gång per kvartal. Den innehåller bland annat en bedömning av den aktuella påverkansgraden på svensk läkemedelsförsörjning. Bedömningen görs enligt samma skala som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, använder i sina bedömningar.

Läkemedelsförsörjningen befinner sig för närvarande på gul nivå, vilket betyder måttlig påverkan, enligt den nya lägesbilden. Det är ett steg över grön nivå som innebär ingen påverkan. Över gul nivå finns ytterligare tre nivåer med stigande påverkan upp till kritisk påverkan.

Läkemedelsförsörjningen har luckor

Cirka 93 procent av de godkända läkemedel som marknadsförs i Sverige finns för närvarande tillgängliga, rapporterar myndigheten. Vid majoriteten av de restsituationer som uppstod under årets första kvartal fanns det alternativa läkemedel.

Men några läkemedelsbrister ställer till med stora problem. Under det första kvartalet var det särskilt svårt att lösa bristen på vissa antibiotika, ADHD-läkemedel och östrogenläkemedel mot klimakteriebesvär.

Brist på cancerläkemedlen fluorouracil och epirubicin har krävt extra insatser från Läkemedelsverket och andra aktörer. Samma sak gäller pankreasenzym och läkemedel mot järnbrist.

Det finns även en långvarig och svårlöst brist på livräddande läkemedel mot paracetamolförgiftning och på blodproppförebyggande och propplösande läkemedel.

Samma höga bristnivå som i fjol

Enligt den uppdaterade statistiken över restsituationer blev 3 260 läkemedelsförpackningar restanmälda under förra året. Det var en fördubbling jämfört med året innan.

Under det första kvartalet i år restanmälde läkemedelsföretag 696 förpackningar, vilket var ungefär lika många som under samma period i fjol.

Minst fem dödsfall i mässling i EU på ett år

Helene Wallskär
-
0
Minst fem dödsfall i mässling i EU på ett år

Ökningen av mässling i EU drabbar främst de allra minsta barnen eftersom de ännu inte hunnit få vaccin mot sjukdomen. Det framhåller EU:s smittskyddsmyndighet ECDC som nu uppmanar EU-medborgarna och länderna att öka vaccinationstäckningen för att få stopp på mässlingvirusets cirkulation.

– Vi måste skydda de allra minsta genom att se till att alla omkring dem är vaccinerade mot mässling, sa ECDC:s Sabrina Bacci vid en presskonferens på måndagen.

Sabrina Bacci är chef för myndighetens avdelning för vaccinering och vaccinförebyggbara sjukdomar. Presskonferensen var upptakten för den europeiska vaccinveckan, European immunization week, en årlig kampanj den sista veckan i april.

Mässling i EU upp efter pandemin

Årets tema för vaccinveckan är den oroande ökningen i EU av flera allvarliga infektionssjukdomar som går att förebygga med vaccin. Bland annat ökar mässling i EU, som Läkemedelsvärlden även tidigare har rapporterat.

Under pandemin minskade mässling i EU kraftigt, liksom andra smittsamma sjukdomar. Coronarestriktionerna hindrade många andra smittor än covid-19. Under hela 2022 rapporterade medlemsländerna färre än 200 mässlingfall.

Men efter pandemin har kurvorna för de smittsamma infektionerna börjat peka brant uppåt. Enligt ECDC beror det på en kombination av låg immunitet i befolkningarna efter åren med smittskyddsrestriktioner och för låga vaccinationsgrader.

95 procent krävs för flockimmunitet

För mässling i EU presenterar ECDC nu nya siffror. De visar att EU-länderna rapporterade minst 5 770 fall av mässling under de tolv månaderna från och med mars 2023 till och med februari 2024. I åtminstone fem av dessa fall var utgången dödlig.

Nio av tio personer som fick mässling var ovaccinerade.

– Låt oss alla göra vad vi kan för att stoppa de vaccinförebyggbara sjukdomarna, sa Sabrina Bacci.

Hon framhöll att om tillräckligt många i befolkningen är vaccinerade, uppstår en flockimmunitet som skyddar även spädbarn och andra som av något skäl inte kan vaccineras.

Mycket effektivt vaccin

När det gäller mässling krävs att 95 procent av befolkningen har fått två vaccindoser för att sådan immunitet ska uppstå. År 2022 var det bara fyra länder i EU som nådde detta, enligt en årsrapport från ECDC. Den svenska täckningen för två doser av vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) låg på 91 procent.

– Det är tragiskt eftersom vaccinet är mycket effektivt. Mässling är en av de infektionssjukdomar vi verkligen kan kontrollera med hjälp av hög vaccinationstäckning, sa Sabrina Bacci.

Andra vaccinförebyggbara sjukdomar som nu är på uppgång i EU är kikhosta, påssjuka, infektion med invasiva meningokocker och difteri.

Onlinevård ska korta kö till Prep

Anna Bäsén
-
0
Onlinevård ska korta kö till Prep

Den 6 maj lanserar Venhälsan på Södersjukset i Stockholm landets första helt digitala offentliga mottagning för så kallad Prep-behandling. Begreppet står för preexpositionsprofylax.

Behandlingen innebär att personer med riskbeteende får antivirala hiv-tabletter för att slippa bli smittade.

– Våra patienter vill ha regelbunden kontakt med oss, helst utan att behöva besöka mottagningen. Eftersom vi strävar efter att kunna erbjuda PrEP-behandling till så många som möjligt är vi mycket glada att kunna lansera vår digitala satsning, säger Matias Garzón, barnmorska och verksamhetsutvecklare på Venhälsan i ett pressmeddelande.

Många efterfrågar Prep

Studier, som brittiska Prep-Impact Trial, visar att förebyggande behandling ger ett nästan 100-procentigt skydd. Det förutsätter att behandlingen följs.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat är väntetiden för att få behandlingen ofta lång, ibland över ett år lång.

Sedan Venhälsan började erbjuda den hivförebyggande behandlingen har efterfrågan ökat stadigt. Samtidigt vill många patienter sköta vårdkontakten digitalt. Därför lanseras nu Venhälsan online.

Får vänta över ett år idag

Idag har Venhälsan omkring 2 000 patienter i programmet. Cirka 900 personer står på väntelista.

Målet med Venhälsan online är att kunna ta emot totalt 2 600 patienter. Förhoppningen är att korta väntetiden för behandling till tre månader jämfört med dagens 13 månader.

– I uppstarten av projektet kommer cirka 200 patienter som tidigare deltagit i Venhälsans egenprovtagningsprogram att övergå till det helt digitala flödet, säger Matias Garzón och fortsätter:

– Målet är att den digitala mottagningen ska kunna ta emot upp till 600 fler patienter än tidigare vilket är en ökning på 30 procent och en förkortning av väntetiden med tio månader.

Ett fruktlöst sökande efter oberoende experter

Helene Wallskär
-
0
Ett fruktlöst sökande efter oberoende experter

KRÖNIKA. Är det något problem med att stora vinstgivande läkemedelsbolag hjälper till att finansiera forskning eller arvoderar utomstående duktiga experter för att hålla föredrag?

Ja, ibland kan det vara det, menar det danska faktacheckmediet TjekDet. I en aktuell undersökning kunde TjekDet konstatera att samtliga de tio fetmaforskare som landets medier oftast intervjuar, har ekonomiska kopplingar till läkemedelsföretaget Novo nordisk.

Detta danska jättebolag satsar som bekant hårt på att utveckla och marknadsföra läkemedel mot just fetma, obesitas. Novo nordisk står bakom den formidabla säljsuccén semaglutid (viktminskaren Wegovy och Ozempic som är ett diabetesläkemedel men även fått stor användning mot obesitas).

Jobbar mot fake news

TjekDet beskriver sig som “hela Danmarks politiskt oberoende faktacheckmedium”. Det har funnits sedan 2016 och drivs utan vinstsyfte av en förening. I styrelsen sitter mediefolk, forskare och lärare. På redaktionen arbetar främst journalister med en rad olika specialkompetenser.

Syftet är att faktagranska påståenden i den offentliga debatten samt att vid behov nyansera eller korrigera dem. Bland annat så här skriver de på www.tjekdet.dk om varför de behövs:

”Alla kan i dag komma till tals på sociala plattformar. Det har resulterat i en utveckling av demokratin och en demokratisering av yttrandefriheten, men det har också gjort det möjligt för alla och envar att konstruera sin egen version av sanningen, manipulera med den och sätta falska påståenden i omlopp som sprider sig med ljusets hastighet”.

TjekDet publicerar sina granskningar på en öppen, annonsfri webbplats. Verksamheten finansieras genom gåvor, statligt mediestöd och genom ett samarbete med Facebook som anlitar TjekDet som så kallad tredjepartsfaktagranskare.

Ville faktakolla fetmadebatten

Det var när TjekDet skulle faktakolla en pågående fetmadebatt i Danmark som det hela började. Intervjuade experter har i olika medier fört fram att det är mer eller mindre meningslöst att fokusera på att få folk att gå ned i vikt genom koständringar och fysisk aktivitet.

I stället bör samhället, menar dessa experter, fokusera dels på förebyggande insatser och dels på att erbjuda subventionerad medicinsk behandling – till exempel med läkemedel som Wegovy från Novo nordisk.

TjekDet ville värdera evidensläget bakom uttalandena och började därför leta efter oberoende forskare som kunde hjälpa till. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Så gott som alla mer namnkunniga experter verkade ha något ekonomiskt band till Novo nordisk.

Kartlade experter

TjekDet bytte därför spår och bestämde sig för att kartlägga kopplingarna mellan fetmaexperter och Novo nordisk noggrannare.

Det första steget var att genom mediearkivsökningar identifiera vilka sakkunniga om obesitas som danska medier oftast vände sig till för att få kommentarer. I nästa steg gick faktagranskarna igenom redovisning från Novo nordisk och Novo nordisk-fonden av föreläsararvoden, forskningsbidrag och andra utbetalningar till läkare, forskare och andra specialister.

Det visade sig att ingen av de tio experter som oftast förekommer i medierna är helt ekonomiskt oberoende av Novo nordisk. Fem av dem hade fått forskningsbidrag från Novo nordisk-fonden och ytterligare fem hade dessutom fått arvoden direkt från bolaget för olika uppdrag.

Kan ge snedvriden bild

Men vad är det då för problem med detta? Det är väl inte så konstigt att de som är duktiga inom ett område blir anlitade som föreläsare även av företag inom samma område? Eller att läkemedelsbolag bidrar till finansieringen av akademisk forskning?

Jo, det kan faktiskt bli ett problem om de ekonomiska kopplingarna är så utbredda att det knappt går att hitta kunniga experter som är helt oberoende av bolaget. Det menar flera av dem som TjekDet intervjuar i sin långa artikel om granskningen

I förlängningen kan det här betyda att den bild som allmänheten får via medierna är färgad på ett sätt som gynnar Novo nordisk och fetmaläkemedlen, hävdar de.

Hur mycket påverkas forskarna?

Men klarar inte framstående forskare att uttala sig objektivt oavsett vem de får arvoden och finansiering från? Om detta går åsikterna i sär i TjekDets artikel där flera av de aktuella obesitasexperterna själva är intervjuade.

Vissa av dem menar att samarbetet med läkemedelsbolaget inte alls påverkar deras syn på fetmavård eller hur de uttalar sig i medierna. Men andra medger att det kan finnas en risk för självcensur och intressekonflikter.

Professor Karsten Juhl Jørgensen vid Syddansk universitet i Odense kommenterar saken i sin egenskap av sakkunnig om evidensbaserad medicin inom Cochrane Danmark:

– Det behövs faktiskt bara en liten grad av samarbete för att påverka forskarna i positiv riktning ur samarbetspartnerns synvinkel. Det uppstår ett ömsesidigt beroendeförhållande där man medvetet eller omedvetet tar hänsyn till att försäkra sig om att man också i framtiden kan få anslag till sin forskning, säger han i artikeln.

Bolag med stor dominans

Det här danska exemplet är antagligen rätt extremt. Som Läkemedelsvärlden tidigare belyst så överstiger nu börsvärdet på Novo nordisk Danmarks samlade bruttonationalprodukt.

Detta stora, vinstrika och expanderande bolag har dessutom gjort det till en viktig del av sin profil att visa samhälleligt ansvarstagande genom olika projekt och att satsa mycket på forskning.

Det är inte särskilt förvånande att detta framgångsrika jättebolag i ett litet land som Danmark skaffat sig dominans även när det gäller att knyta till sig externa experter.

Nyttig påminnelse för oss i Sverige

Men eftersom Sverige också är ett litet land bör vi ändå uppmärksamma den varningssignal som TjekDets granskning sänder. Hur oberoende är egentligen de akademiska experter som svenska medier intervjuar om obesitas och andra aktuella vård- och hälsofrågor?

När det gäller just Novo nordisk så finansierar det danska företaget eller Novo nordisk-fonden forskning även i Sverige. Och bolagets öppna redovisning av värdeöverföringar till den svenska hälso- och sjukvården visar att också svenska framstående obesitasexperter får arvoden och andra ersättningar.

Detta är i sig varken överraskande eller något fel. Tvärtom är samverkan mellan akademi och näringsliv helt avgörande för forskningen.

Men det är ändå en påminnelse till oss journalister om att oftare komma ihåg att fråga de experter vi intervjuar vilka jäv de eventuellt har, och att redovisa svaren. Dessutom har även forskarna ett eget ansvar här. Med en öppnare diskussion om dessa frågor får läsarna, lyssnarna och tittarna större chans att själva avgöra hur oberoende experterna är.

Snart dags för invigning i Stockholm

Helene Wallskär
-
0
Snart dags för invigning i Stockholm

Internationella vaccininstitutet, IVI, skrev värdlandsavtal med Sverige 2022. Som Läkemedelsvärlden rapporterade innebar detta att IVI, vars huvudkontor finns i Sydkorea, placerade sitt Europakontor i Stockholm.

Nu har uppbyggnaden av IVI:s nya kontor i Hagastaden i Stockholm pågått i drygt ett år. I början av maj är det dags för den officiella öppningen då IVI bjuder in till ett vetenskapligt symposium.

Läkemedelsvärlden ställde några snabba frågor till dr. Anh Wartel, som är chef för institutets nya Europakontor i Stockholm.

Beskriv med några korta ord vad IVI är för något!

– Internationella vaccininstitutet är en icke vinstdrivande organisation som arbetar med att främja utvecklingen av vacciner som är särskilt viktiga för den globala hälsan. I vårt uppdrag ingår också att göra sådana vacciner tillgängliga för utvecklingsländer.

– Vi arbetar med forskning, både i ett eget laboratorium i Seoul och genom olika samarbeten. En annan del av verksamheten är att bygga olika partnerskap inom vaccinforskning och -utveckling. Partnerskapen omfattar bland annat regeringar, den privata sektorn och forskningsinstitutioner.

– En viktig uppgift är att bidra till att utvecklingsländer kan bygga upp sin egen kapacitet när det gäller att ta fram, tillverka och distribuera vacciner.

Gamla band till Sverige

Varför valde ni att placera Europakontoret i Sverige?

– Det var naturligt för oss eftersom vi sedan länge har en nära relation till Sverige genom samarbetet med SIDA. Här finns de resurser vi behöver och redan påbörjade samarbeten att bygga vidare på.

Vad kommer ni att arbeta med i Stockholm?

– Vi kommer självklart att ha samma övergripande inriktning som huvudkontoret i Sydkorea. Men vi kommer att bygga upp en egen, europeisk portfölj av projekt i samarbete med aktörer från privat och offentlig sektor i Europa.

– Vi vill hjälpa till att förbättra existerande vacciner och deras användning och utveckla nya vacciner mot allvarliga infektionssjukdomar där det ännu saknas effektiva vacciner. Forskning och utveckling som motverkar antibiotikaresistens är också ett prioriterat område för oss.

Internationella vaccininstitutet på plats

Hur långt har ni kommit med att bygga upp verksamheten i Stockholm?

– Det började i januari 2023. Då flyttade jag hit – och trivs mycket bra! Rekryteringen av personal pågår. Nu är vi tio medarbetare på Europakontoret och siktar på att ha mellan 30 och 40 anställda om ett par år. Många i personalstyrkan är forskare, men vi har också andra experter inom bland annat kommunikation och operativ verksamhetsplanering.

– Vi har kommit i gång med flera projekt. Europakontoret ingår i två konsortier som utvecklar nya vacciner mot blödarfebersjukdomar. Vi fortsätter också vårt samarbete med professor Jan Holmgren och hans medarbetare vid Göteborgs universitet kring koleravacciner.

– IVI har även startat en kurs om internationell vaccinologi som nu ingår i Karolinska institutets kurskatalog. Den körs för tredje gången hösten 2024.

Symposium blir officiell öppning

Vad händer 3 maj?

– Då blir det stor öppning av vårt Europakontor. Vi bjuder in till ett vetenskapligt symposium som jag hoppas ska bidra till att öka IVI:s synlighet i Sverige. Symposiet kommer att fokusera på det som är grunden i IVI:s profil – hur man genom partnerskap mellan offentliga och privata aktörer kan främja utvecklingen av vacciner för världens mest sårbara befolkningar.

– Dessutom kommer professor Jan Holmgren från Göteborg att föreläsa om sitt banbrytande mångåriga arbete med att ta fram ett oralt koleravaccin. Ett arbete som han gjort i samarbete med bland andra oss på IVI och som han också kommer att få ta emot en utmärkelse för vid symposiet.

– Jag ser mycket fram mot 3 maj och hoppas att många vill komma!

Vissa kan rekommenderas att ta fågelinfluensavaccin

Anna Bäsén
-
0
Vissa kan rekommenderas att ta fågelinfluensavaccin

Personal som arbetar med djur och riskerar att utsättas för smitta kan komma att rekommenderas att ta fågelinfluensavaccin. Det berättar Anders Lindblom, läkare vid Folkhälsomyndigheten, för Läkemedelsvärlden.

Organisationer och myndigheter världen över skärper beredskapen för fler utbrott av fågelinfluensa. Man stärker också beredskapen för att smittan ska utvecklas till en pandemi, som Läkemedelsvärlden berättade igår.

Även Sverige skärper sin vaksamhet och beredskap.

– Vi följer om fågelinfluensan ändrar arvsmassan på sådant sätt om den kan bli mer smittsam mellan däggdjur och mellan människor. Sen är det viktigt att följa den globala och europeiska utvecklingen, säger Anders Lindblom.

Fågelinfluensasmittan ökar

Bakgrunden är att fågelinfluensan ökar. Den typ av fågelinfluensa som ökar är den mest bekymmersamma. På expertspråk kallas den för högpatogen. Med det menas att den är mycket smittsam och leder till hög dödlighet.

Något som oroar forskarna just nu är att fågelinfluensan inte bara begränsar sig till vilda fåglar och tamfåglar som höns. Smittan har hoppat över till däggdjur som kossor och sälar samt sällskapsdjur som katter och hundar. Antalet smittfall hos människor som varit i kontakt med smittade djur bekymrar också myndigheter och experter.

Det finns också tecken på att smittan hoppar mellan olika däggdjursarter. Och för varje gång smittan byter värddjur ökar risken för att den lättare ska börja spridas mellan människor.

Smittar från ko till människa

Nyligen upptäcktes att en amerikansk lantarbetare smittats, troligen av infekterade kor. Det är första fallet av smitta från ko till människa någonsin.

– Sverige har utbrott varje år dels bland vilda fåglar, framförallt sjöfåglar, dels utbrott på enstaka fjäderfäanläggningar. Och det kommer vi nog att få ha så länge som fågelinfluensan är så spridd som den är. Vi har inte sett några fall hos människor i Sverige, säger Anders Lindblom på Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten har möten

När Sverige har utbrott hos fjäderfän, eller hos vilda fåglar som hos skrattmåskolonier som vi hade förra året, har Folkhälsomyndigheten möten med berörda myndigheter.

Vid sådana möten deltar exempelvis smittskyddsläkare och länsveterinär där utbrottet skett, Statens veterinärmedicinska anstalt, Jordbruksverket och Arbetsmiljöverket. Vid behov kan även andra myndigheter involveras.

– Då diskuterar vi vad som ska göras. Vi har riktlinjer för hur man ska provta. Om en person blir utsatt för smitta får man bedöma om det är aktuellt att ge förebyggande behandling. Då ger man samma antivirala medicin som ges mot vanlig influensa, Tamiflu (oseltamivir), säger Anders Lindblom.

Tre utbrott hos tamfåglar i år

Sverige övervakar kontinuerligt förekomsten av fågelinfluensa genom provtagning av tamfåglar som har symtom på sjukdomen. Statens veterinärmedicinska anstalt testar också sjuka och döda vildfåglar som skickas till dem.

Hittills i år har Sverige haft tre utbrott av fågelinfluensa hos tamfåglar, rapporterar Jordbruksverket. Just nu pågår ett utbrott hos fasaner i Svedala kommun. Stora delar av södra Sverige och hela Södermanlands län klassas som högrisk­områden för smitta.

Folkhälsomyndigheten uppmanar läkare som misstänker fågelinfluensa hos människa att skicka in prover för test.

– Om det blir många smittfall bland vilda fåglar är det inte omöjligt att vi går ut med den informationen igen, säger Anders Lindblom.

Råd om fågelinfluensavaccin

Sören Lindblom berättar att Folkhälsomyndigheten ser över sina rekommendationer inför höstens influensavaccination.

Myndigheten utreder behovet av särskilda rekommendationer för användning av fågelinfluensavaccin eller vanligt säsongsinfluensavaccin när det gäller personer som exponeras för smittade djur i sitt yrke.

– Det tittar vi på nu. Vi ser över våra rekommendationer när det gäller influensavaccin, om vi ska rekommendera fågelinfluensavaccin och i sådana fall till vilka grupper, säger Anders Lindblom.

Har option på fågelinfluensavaccin

Även i andra länder, som Finland, diskuteras införandet av nya rekommendationer.

– Man tittar på yrkesgrupper som kan komma i kontakt med djur som kan bära på fågelinfluensan. Det gäller exempelvis personal vid fjäderfäbesättningar samt grisbönder. I Finland tittar man på personal vid pälsdjursfarmer med exempelvis mink, silverräv, blåräv och mårdhund, säger Anders Lindblom.

Anders Lindblom berättar att Finland har option på att köpa in vaccin mot fågelinfluensa. Men än så länge har Finland inte beslutat om rekommendationer för när fågelinfluensavaccin ska ges och till vilka grupper.

– Jag pratade med Finland nyligen, de tror inte att de kommer att få fågelinfluensavaccin förrän nästa år. Men vi tittar också på de möjligheterna.

Sverige funderar också på vaccininköp

Det är framförallt ett fågelinfluensavaccin som nyligen godkändes av europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, Celldemic, som kan bli aktuellt att köpa in.

Men Anders Lindblom poängterar att det är många överväganden som måste göras innan det blir verklighet.

– Fågelinfluensavaccinet är ett relativt oprövat vaccin. Så biverkningarna kan ju märkas längre fram när man vaccinerar flera personer.

– Vi måste också ha ett hum om finansieringen innan vi kan rekommendera, om det är den enskilde, arbetsgivarna, regionerna eller om staten ska betala. Sen bestämmer ju läkemedelsbolaget om det är aktuellt att erbjuda vaccinet på den svenska marknaden.

Tittar även på vanligt influensavaccin

På frågan om det kan handla om att vaccinera hela befolkningen mot fågelinfluensa svarar Anders Lindblom så här:

– Jag föregår inte de diskussioner som vi har. Men Finland avser att vaccinera vissa yrkesgrupper.

Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC och europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA kom nyligen med en rapport om fågelinfluensa, som Läkemedelsvärlden rapporterade om igår.

I rapporten rekommenderas personer som riskerar att utsättas för smitta att vaccineras mot den vanliga säsongsinfluensan. Det är en förebyggande åtgärd för att undvika att de olika virusen möts och utbyter arvsmassa.

– Det tittar vi också på, om de här yrkesgrupperna ska rekommenderas influensavaccin, men det är inte bestämt ännu. Vi ska noggrant gå igenom det vetenskapliga underlaget, säger Anders Lindblom.

Diskuterar EU-köp av vaccin

På EU-nivå diskuteras om länderna ska köpa in fågelinfluensavaccin gemensamt.

Diskussionerna startades redan i fjol i samband med det dåvarande utbrottet. Idag är det oklart om det blir något beslut om godkännande, inköp och vad det i så fall landar i, enligt Folkhälsomyndigheten.

– Det är ungefär som med covidvaccin. Då skulle man ha beredskapslager och det skulle användas vid utbrott, säger Anders Lindblom.

Sverige har antiviral medicin i beredskap

Sverige har avtal om pandemivacciner. Om en pandemi med fågelinfluensa drabbar världen kan avtalet aktiveras.

Hur snabbt det går beror på många faktorer som är svåra att veta i förväg. Det handlar om hur lätt det är att anpassa pandemivaccinerna till den typ av fågelinfluensa som orsakar pandemin.

Vårt land har också antiviral medicinering i beredskapslager som kan användas mot fågelinfluensa. Folkhälsomyndigheten meddelar att det är sekretessbelagt vilken typ av antiviral medicin det rör sig om och hur mycket som finns.

123Sida 1 av 3