Annons
Utredning av fryshaveriet ytterligare försenad
Matti Sällberg. Foto: Erik Flyg

Utredning av fryshaveriet ytterligare försenad

Svaren om vad som orsakade fryshaveriet vid Karolinska institutet dröjer minst till mitten av april.

3 apr 2024, kl 14:39
0

Annons

Drygt tre månader har gått sedan det uppmärksammade fryshaveriet på Karolinska institutets Campus Flemingsberg i Huddinge. Under fem dygn steg temperaturen i frysarna till en nivå som förstörde stora mängder biologiskt forskningsmaterial.

Karolinska institutet, KI, har ännu inte offentliggjort vad som låg bakom.

Haverikommission om fryshaveriet

Efter nyår startade KI en intern haveriutredning under säkerhetschefens ledning. Utredningsgruppen skulle ha redovisat sina slutsatser i en rapport i början av mars. Men KI sköt upp publiceringen till slutet av mars och skjuter nu på den ytterligare.

– Arbetet med att skriva rapporten pågår nu för fullt. Vi är hoppfulla om att vara klara runt 12 april, säger professor Matti Sällberg, dekan vid KI Syd och haverikommissionens talesperson, till Läkemedelsvärlden.

– Det har helt enkelt tagit längre tid än vi från början räknade med att samla in all information. Bland annat att få tag i olika loggar och hinna intervjua alla som kan bidra till att skapa en bild av vad som hände.

Olika brister bakom fryshaveriet

Utredningen ska hitta både de tekniska och de organisatoriska faktorer som orsakade fryshaveriet.

– Vi vet att det blev stopp på kvävetillförseln till kryotankarna, men det borde inte ha behövt få så allvarliga följder, säger Matti Sällberg.

– Att det ändå blev så tyder på att det även finns organisatoriska brister. De bristerna är viktiga att identifiera och se över så att vi lär oss något av den här krisen.

Vad skulle sådana organisatoriska brister kunna handla om?

– Det går inte att svara på förrän utredningen är klar. Men jag tror i alla fall att vi kommer att behöva se över vilka kritiska infrastrukturer för forskningen som liksom frysanläggningen successivt har vuxit fram när KI har blivit större. Det gäller att anpassa rutiner och organisation kring dessa infrastrukturer efter deras aktuella storlek och betydelse.

Även extern granskning

Vad händer när utredningen är klar?

– Då kommer vi att presentera den för KI:s personal så att de får informationen först. Sedan kommer vi att publicera rapporten. Dessutom skickar vi den vidare till andra som ska granska den, både Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och en extern granskningsgrupp som KI anlitar.

Varför behövs det även en extern granskningsgrupp?

– Det här är en stor händelse och det är viktigt med full transparens. Vi vill ha oberoende ögon som går igenom haverirapporten och ser till att vi inte har missat något. Den externa gruppen har också fria händer att begära in ytterligare underlag eller göra andra åtgärder.

Svårt sätta prislapp

Hur många prover blev förstörda?

– Det handlar om cirka 30 000 prover från flera tusen forskningspersoner. Haveriet berör omkring 15 forskargrupper i varierande omfattning. Den forskning som drabbats hårdast handlar om blodcancer.

Stämmer det att värden för en halv miljard kronor har gått förlorade?

Sådana uppgifter har förekommit i medier, men det är i praktiken extremt svårt att sätta ett pris på förlusterna. Forskare har trots allt använt provsamlingarna under 20 år. Så de förstörda proverna hade ju redan hunnit generera vetenskaplig kunskap som fortfarande finns kvar.

– Men oavsett detta är fryshaveriet en oerhörd förlust för forskningen och patienter då det finns risk att framtida nya upptäckter och behandlingar kan bli fördröjda.

Många forskare påverkas

Vilken hjälp får de berörda forskarna?

– I början erbjöd KI alla berörda krisstöd. Nu pågår ett arbete som KI:s ledning samordnar för att kartlägga och försöka minimera konsekvenserna för varje enskilt forskningsprojekt. I värsta fall är det omöjligt att fullfölja påbörjade projekt och man måste kanske betala tillbaka forskningsanslagen. Om så är fallet kommer man att behöva stötta forskarna ekonomiskt på något sätt.

– Men i bästa fall kan man i stället i dialog med forskningsfinansiären rikta om forskningen så att det går att fortsätta. Det ser olika ut från fall till fall.

Hur är stämningen bland forskarna?

– Allra först var det förlamning och chock. Men sedan kom en fantastisk kämpaglöd där alla jobbar för att hitta nya vägar och lösa situationen.

Fryshaveriet julen 2023 – detta har hänt

I Neobyggnaden på Karolinska institutets campus i Flemingsberg, Huddinge, står 19 så kallade kryofrysar. De är tankar där biologiskt forskningsmaterial förvaras vid en temperatur på -190 °C.

På kvällen 22 december 2023 ska nivån av flytande kväve i dessa kryotankar fyllas på automatiskt från en extern tank. Men av ännu okänd anledning fungerar då inte flödet från den yttre lagringstanken.

Om kväveflödet upphör ska ett larm automatiskt gå ut per e-post och sms till de forskare som förvarar material i frysarna. Hur dessa larm fungerade och hanterades är en av de frågor haveriutredningen ska besvara.

Kryotankarna klarar att hålla tillräcklig frystemperatur i upp till fyra dygn utan påfyllning. Men denna gång blir de stående utan påfyllning i nästan fem dygn innan felet upptäcks 27 december. Temperaturen stiger därför, i vissa frysar till plusgrader, och stora mängder forskningsmaterial förstörs.

Omkring 30 000 prover från tusentals frivilliga forskningspersoner blir förstörda och 15 forskargrupper berörs.

Karolinska institutet startar en intern haveriutredning och tillsätter senare även en extern granskningsgrupp som ska granska den kommande haverirapporten. Även Inspektionen för vård och omsorg, IVO, startar ett granskningsärende om fryshaveriet.

Källa: Karolinska institutet, främst medarbetarportalen på KI:s webbplats.

Föregående artikel TLV vill fortsätta mäta på apoteken – föreslår metod
Nästa artikel Söker godkännande för kinesisk kopia av Ozempic