Annons

Månads arkivering februari 2024

Exporten av läkemedel fortsätter att växa

0

Den svenska exporten av läkemedel ökade med tio procent till 152,5 miljarder kronor under 2023. Det visar ny statistik från statistikmyndigheten SCB som jämför fjolåret med år 2022.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat var 2022 ett riktigt rekordår för exporten av läkemedel som då växte med närmare 40 procent. Och även under 2023 fortsatte försäljningen uppåt.

Lif om exporten av läkemedel

Läkemedel stod för drygt sju procent av Sveriges totala export under fjolåret.

– Läkemedel är Sveriges dolda basnäring och branschens betydelse för Sveriges ekonomi fortsätter att växa stadigt och kraftigt. De ökande exportsiffrorna visar att läkemedel utgör ett styrkeområde för Sverige som är helt avgörande att behålla och utveckla, kommenterar Frida Lundmark, sakkunnig på Lif – de forskande läkemedelsföretagen, i ett pressmeddelande.

Under den senaste tioårsperioden har läkemedelsexporten, enligt Lif, vuxit med 180 procent.

Import ökade också

Även importen av läkemedel till Sverige ökade något i fjol. Vi importerade läkemedel för 70 miljarder kronor.

”Ingen ska behöva avstå”

0

I höstas tog politikerna i Region Jönköping beslut om att erbjuda barn och ungdomar mellan 3 och 18 år subventionerat TBE-vaccin.

Från och med januari i år kan barn och unga vaccinera sig gratis hos vårdcentralerna i regionen.

– Det är bra och positivt att ingen behöver avstå av kostnadsskäl. Att politikerna landat i det här beslutet underlättar ekonomiskt för familjer med flera barn och är ett sätt att möjliggöra TBE-vaccination för fler, säger regionens smittskyddsläkare Malin Bengnér.

Kostnaden för TBE-vaccin varierar

Allt fler svenskar drabbas av fästingburen hjärnhinneinflammation, eller TBE som står för tick borne encephalitis som sjukdomen heter på engelska.

Medelålders och äldre blir oftare svårt sjuka än barn och ungdomar.

Men om du får subventionerat TBE-vaccin eller inte beror på var du bor och hur gammal du är. Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat subventionerar fler regioner TBE-vaccin och många diskuterar om de ska göra det.

”Bra om fler får TBE-vaccin”

I Region Jönköping får barn och ungdomar vaccinera sig gratis, men inte vuxna.

Smittskyddsläkare Malin Bengnér poängterar att hon inte tar de politiska besluten, men tycker att det i grunden är bra om fler vaccinerar sig mot TBE.

– Varför man valt just att subventionera för barn och ungdomar är svårt för mig att svara på. Medelålders och äldre blir oftare allvarligt sjuka och behöver vårdas för TBE. Men jag tror att beslutet grundar sig i ett resonemang om att det rent allmänt blir kostsamt att vaccinera en hel familj om man flera barn, säger hon.

Inget rekordår i Region Jönköping

I många regioner är 2023 ett dystert rekordår när det gäller antalet som personer som drabbats av TBE, som Läkemedelsvärlden kunnat berätta. Totalt rapporterar regionerna 595 fall av TBE i riket under 2023 till Folkhälsomyndigheten.

Region Jönköping hade dock ingen rekordökning av TBE förra året. En person i regionen under 18 år konstaterades ha drabbats av TBE och 17 personer över 18 år.

– Men på lång sikt, tio års tid, ser man en ökning även i vår region, säger Malin Bengnér.

Vuxna får betala för TBE-vaccin

Vuxna i regionen betalar 250 kronor i patientavgift och 170 kronor för TBE-vaccin i år medan barn och ungdomar mellan 3 och 18 år får det kostnadsfritt.

Personer som är under 50 år rekommenderas tre doser för att få ett grundskydd, de som är 50 år och äldre behöver fyra doser.

– Även om det inte främst är barn som blir sjuka kan det vara samhällsekonomiskt gynnsamt att vaccinera unga. Om man skyddar barn och ungdomar från att bli svårt sjuka i TBE, och sjukskrivna, så vinner man många friska år, säger Malin Bengnér.

Alla behöver inte vaccineras

Regionen kommer inte att systematiskt kalla alla barn och ungdomar för TBE-vaccination, berättar smittskyddsläkare Malin Bengnér.

Familjerna får själva får bedöma om de tycker TBE-vaccination behövs.

– Vi strävar inte efter att nå alla barn, som man gör med barnvaccinationsprogrammet.

Om du bor i lägenhet i stan och aldrig rör dig ute i naturen är det kanske inte nödvändigt. Men det är få fall där man kan säga att TBE-vaccin inte ska ges för att det inte alls behövs, vi avråder sällan, säger hon.

Osäkert om TBE-fallen minskar

Hon förväntar sig att subventioneringen kommer att leda till att det totala antalet som vaccineras mot TBE i region Jönköping ökar.

Men om det kommer att synas i att antalet som får diagnosen TBE minskar är inte säkert.

– Det är ett bra vaccin. Vi vet att det skyddar individen från att insjukna med över 90 procent. Däremot är det lurigare med statistik på övergripande nivå. En faktor är att de flesta som smittas inte blir så sjuka att de söker vård och får en diagnos, säger smittskyddsläkaren Malin Bengnér.

Ökad risk för myokardit även efter en tredje dos

Tidigt under pandemin framkom det att grundvaccinering med två doser mRNA-vaccin mot covid-19 ger en ökad risk för myokardit, hjärtmuskelinflammation. Läkemedelsvärlden har belyst detta i flera artiklar.

Det har visat sig att biverkningsrisken är högre bland yngre. Den är också högre bland pojkar och män än bland flickor och kvinnor. Eftersom riskökningen är störst för Modernas vaccin används detta inte längre till personer under 30 år.

Nu konstaterar forskare i en ny nordisk studie att det även efter en tredje vaccindos uppstår en ökad risk för myokardit. Studien är publicerad i European heart journal.

Forskarna framhåller där också att risken för myokardit efter vaccinering för en enskild person (den absoluta risken) trots riskökningen fortfarande är mycket liten.

Studerade ökad risk för myokardit

Läkemedels- och folkhälsomyndigheter i Sverige, Norge, Danmark och Finland har gjort flera gemensamma studier av säkerheten hos covid-19-vaccinerna. Från svensk sida är det Läkemedelsverket som har medverkat.

Forskarna har använt data från nationella register i de fyra länderna. Data om sammanlagt 8,9 miljoner personer i åldrarna 12-39 år har på så vis kunnat vägas samman. Forskarna studerade där hur vanligt det var att söka sjukhusvård för myokardit under de första fyra veckorna efter en tredje dos mRNA-vaccin.

Detta jämfördes bland annat med förekomsten av myokardit bland ovaccinerade.

Lägre riskökning

Resultaten visar ett mönster som är snarlikt biverkningsmönstret efter grundvaccineringen. Risken för myokardit ökar, Modernas vaccin ger en högre riskökning än vaccinet från Pfizer/Biontech och pojkar och män är värst utsatta.

– Riskökningen är dock lägre än riskökningen efter dos 1 och 2, framhåller Rickard Ljung, professor och läkare på Läkemedelsverket och ansvarig för den svenska delen av studien.

Han uttalar sig i en kommentar i anslutning till ett pressmeddelande från Läkemedelsverket.

Ändå låg absolut risk

Kommentaren kan illustreras med att pojkar och män i åldrarna 12-39 år under månaden efter grundvaccinering med Modernas vaccin hade över tolv gånger högre myokarditrisk än ovaccinerade. Efter påfyllnadsdosen, dos 3, var risken i stället drygt sex gånger högre än hos ovaccinerade, alltså en hälften så stor riskökning.

Rickard Ljung anser också att man inte enbart ska diskutera riskökningen utan även vilken risknivå det handlar om.

– Även om risken ökar så är den absoluta risken för myokardit efter vaccineringen fortfarande ganska låg, säger han.

Fortsatta analyser

Absolut risk är det mått som anger risken för en enskild person att få myokardit. Enligt studien drabbar biverkningen till exempel två pojkar eller män i åldrarna 12-39 år per 100 000 vaccinerade med Modernas vaccin. Motsvarande siffra för vaccinet från Pfizer/Biontech är 0,9 per 100 000 vaccinerade pojkar och män.

De nordiska forskarna kommer att fortsätta sitt analysarbete. De kommer bland annat studera prognosen på längre sikt för dem som drabbas av myokardit.

Bristen på viktiga adhd-mediciner fortsätter

Adhd-mediciner med guafensin, Intuniv, är slut i hela landet.

Läkemedlet är godkänt av Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA för behandling av adhd, attention deficit hyperactive syndrome, hos barn och ungdomar.

Nu är alla förpackningar av läkemedlet i tablettform i två styrkor restanmälda hos Läkemedelsverket.

Adhd-mediciner restanmälda

De omfattande problemen med brist- och bristsituationer, som Läkemedelsvärlden berättat om i flera artiklar, gäller även läkemedel mot adhd.

Läkemedlet guafensin, som används för att motverka adhd-symtom hos barn och unga, har drabbats.

Alla förpackningar av guafensin i depottablett i styrkorna styrkorna ett och fyra milligram är restanmälda i hela landet. Bristen beräknas vara till mitten av mars. Enligt prognosen pågår situationen åtminstone till 15 respektive 22 mars. Läkemedelsföretaget Takeda har inte velat uppge orsaken till bristen, enligt Läkemedelsverkets redovisning av restsituationer.

Företaget avråder från förskrivning

Läkemedelsföretaget gick, efter inrådan av Läkemedelsverket, ut till regionerna med ett brev om risken för brist redan i december förra året.

I brevet avråder företaget läkare från att skriva ut läkemedelsbehandlingen till nya patienter. Vidare skriver Takeda att avbrottet i leveranserna är tillfälligt och bristen är tillfällig och beror på “tillverkningsrelaterade orsaker”.

Tabletter i styrkorna två och tre milligram är inte restanmälda. Enligt fass.se är de beställningsvara hos vissa apotek och vissa apotek har dem i lager. Det går också att licensförskriva läkemedlet och importera det från annat land. Men läkemedelsbolaget Takeda bedömer att licensförskrivning inte täcker behoven.

Ska sättas ut långsamt

Läkemedlet guafensin ges i depottabletter som släpper ifrån sig verksam substans successivt. Enligt produktinformationen ska det både trappas upp och avslutas långsamt. Detta för att minska risken för biverkningar.

En mamma vars dotter tar medicinen mot adhd berättar för Norrländska socialdemokraten, NSD, att de fått rådet att sluta tvärt.

– Men det känns så märkligt, för vid varje justering vi gjort tidigare av medicinen har det varit jätteviktigt att kontrollera puls och blodtryck ofta på henne. Vissa pausar den under sommaren men vi har fått rådet att ha kvar den hela året, just för att den ska trappas ner och upp så försiktigt, säger hon till tidningen.

Maria Wanrud, gruppchef på Läkemedelsverket, rekommenderar i en SVT-intervju de som berörs av bristen att hålla sig uppdaterade via sin läkare eller Läkemedelsverkets hemsida.

Brist på flera adhd-mediciner

Det är även brist på flera andra substanser som används mot adhd. Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har gått ut och varnat för kommande brist på andra vanliga läkemedel mot adhd.

Det är adhd-mediciner innehållande substanser som lisdexamfetamin, atomoxetin och metylfenidat som kan bli svåra att få tag på, varnar EMA.

Då bedömde svenska Läkemedelsverket att det inte var någon brist på substanserna som berörs i vårt land, även om flera förpackningar är restnoterade.

Adhd-mediciner har ökat kraftigt

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har förskrivningen av adhd-läkemedel rusat i höjden.

Nästan 200 000 svenskar mellan 5 och 64 år har en adhd-diagnos och tar medicin mot symtomen, enligt Socialstyrelsens senaste rapport.

Socialstyrelsen kallar ökningen “exceptionell”. Störst är ökningen bland barn och ungdomar. 8 procent av pojkarna mellan 4 till 17 år och 4,5 procent av flickorna tog ut adhd-läkemedel minst en gång under 2023.

Läkemedlen i sjukvården – pålitlig statistik saknas

Hur ska vi kunna få en lika god nationell helhetsbild av läkemedlen i sjukvården som vi har när det gäller receptläkemedlen? Det är en fråga som ett antal utredningar har grubblat på genom åren. Även för närvarande är den föremål för två statliga utredningar.

Samtidigt publicerar nu också Socialstyrelsen en ny rapport om saken. Myndigheten vill  göra det enklare för vården att rapportera in läkemedelsbehandlingar till patientregistret.

Dålig överblick av läkemedlen i sjukvården

Läkemedel som patienter får när de är på sjukhus eller andra vårdinrättningar kallas rekvisitionsläkemedel. I dagsläget är Socialstyrelsens patientregister den enda nationella källa där det går att samla in uppgifter om rekvisitionsläkemedel på individnivå.

Patientregistret omfattar både slutenvård och specialiserad öppenvård och är ett av våra största nationella hälsodataregister. Med hjälp av det kan man göra olika statistiska uppföljningar av vården, följa hälsoutvecklingen och även forska.

Men när det gäller läkemedlen i sjukvården saknas det nästan helt och hållet information i patientregistret.

Projekt i Värmland inspirerar

År 2022 fanns det exempelvis registrerade uppgifter om använda läkemedel bara för i genomsnitt två procent av slutenvårdstillfällena i Sverige.

Då är dock Region Värmland undantagen eftersom ett specialprojekt i den regionen förbättrat vårdens läkemedelsrapportering avsevärt. Där registrerades samma år läkemedel vid omkring 90 procent av slutenvårdstillfällena. En värmländsk framgångsfaktor har varit att automatisera registreringen så mycket som möjligt för att spara tid och minska dubbelarbete.

Socialstyrelsens slutsats är att patientregistrets läkemedelsstatistik i dag inte går att använda för uppföljning eller forskning. Men att erfarenheterna från Värmland visar att det är fullt möjligt att öka vårdens rapportering och höja kvaliteten på statistiken.

Vill förenkla rapporteringen

Efter dialog med regioner föreslår Socialstyrelsen några förändringar av vårdens rapportering till patientregistret. En nyhet är att myndigheten vill ta bort bestämmelsen att endast kliniskt relevanta läkemedel ska registreras. Detta eftersom det har visat sig att det ofta är svårt för den som sköter inrapporteringen att i efterhand avgöra om ett läkemedel var kliniskt relevant eller ej.

Dessutom ska det bli möjligt att rapportera uppgifter om läkemedel utan att ange någon åtgärdskod, vilket ska förenkla ytterligare.

Fler utredningar pågår

Socialstyrelsen skickar ut förslaget till nya föreskrifter för inrapporteringen på remiss och planerar för att de nya reglerna ska kunna börja gälla 1 april nästa år.

Rapporten påpekar också att det pågår två andra utredningar om att förbättra den nationella statistiken om läkemedlen i sjukvården mer långsiktigt och genomgripande.

Därför har myndigheten begränsat sig till det som gäller patientregistret och till förslag om hur inrapporteringen “kan underlättas i närtid”.

Utreder nytt register

Den ena av de två andra utredningarna som har uppföljningen av rekvisitionsläkemedel på sitt bord är Sofia Wallströms utredning om att utveckla Nationella läkemedelslistan, NLL. Hon ska, som Läkemedelsvärlden rapporterat, redovisa sitt förslag 14 februari 2025.

Den andra utredningen som är aktuell är hälsodatautredningen som bland annat ska fundera över ett nytt särskilt register över rekvisitionsläkemedlen. Utredaren Ingela Alvefors ska redovisa sina förslag senast 30 juni i år.

Uppmanar beslutsfattare att avvakta

I en intervju i Läkartidningen uppmanar Mikael Hoffmann, chef för Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi (Nepi), beslutsfattare att vänta med att ta ställning till Socialstyrelsens förslag.

Mikael Hoffmann vill att de först ska se vad hälsodatautredningen har att komma med i sommar om ett eventuellt rekvisitionsläkemedelsregister.

– Jag tror inte att man kommer att satsa pengar och resurser på att göra två olika saker, eller tre olika saker. Jag tror att man kommer att landa i att göra en sak. Om man binder upp sig för en sak och sen inser att man borde ha gjort något annat är det olyckligt, säger han till Läkartidningen.

Nya antiviraler mot covid-19 är på gång

Nya antiviraler mot covid-19 är i antågande. Bakom dem står läkemedelsföretag i Kina respektive Japan. De har siktet inställt på en ny patientgrupp.

De antivirala läkemedel mot covid-19 som först kom fram blev godkända för behandling av covid-19-smittade med förhöjd risk att utveckla svår sjukdom. Det gäller till exempel Paxlovid (nirmatrelvir, ritonavir), som finns även på svenska apotek och som ska förskrivas till personer i vissa riskgrupper.

Men nu testar läkemedelsforskare nya, orala antiviraler mot covid-19 även bland patienter som inte tillhör någon riskgrupp och som har en mild eller måttlig infektion.

Testar nya antiviraler mot covid-19

Det japanska läkemedelsföretaget Shionogi & Co är ett av de bolag som satsar på sådana nya antiviraler mot covid-19. Företagets antivirala läkemedel ensitrelvir är redan godkänt mot covid-19 i Japan. Det ligger också för granskning hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

Forskarna bakom ensitrelvir publicerade nyligen nya fas III-resultat i Jama network open. Resultaten kommer från en randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad prövning av läkemedlet som genomfördes under 2022 på sammanlagt 92 kliniker i Japan, Vietnam och Sydkorea.

Förkortade sjukdomen med ett dygn

I studien ingick totalt 1 821 patienter med mild till måttlig covid-19. Det fanns inga kriterier om att deltagarna skulle tillhöra någon riskgrupp. De randomiserades till en av två testade doseringar med ensitrelvir eller placebo.

Behandlingarna gavs inom 72 timmar efter symtomdebut.

Resultatet visade att de som fick den antivirala behandlingen tillfrisknade i genomsnitt ett dygn snabbare än placebogruppen. Tiden till tillfriskande var i genomsnitt fyra respektive fem dygn.

Liknande studie i Kina

Även det kinesiska läkemedelsföretaget Simcere pharmaceutical utvecklar en antiviral behandling mot covid-19 också hos andra än riskpersoner. Behandlingen bygger på substansen simnotrelvir som ges i kombination med ritonavir (en liknande kombination som i Paxlovid),

Behandlingen är, enligt tidskriften Time tillgänglig i Kina under produktnamnet Xiannuoxin.

En fas III-studie av detta läkemedel bland 1 208 personer med mild till måttlig covid-19 publicerades nyligen i New England journal of medicine. Även här förkortade den antivirala behandlingen sjukdomstiden, i median med omkring 35 timmar.

Klartecken för ny terapi mot ovanlig form av ALS

0

Qalsody (tofersen) är en ny terapi mot en ovanlig form av ALS, amyotrofisk lateral skleros. Behandlingen är riktad mot en genetisk sjukdomsorsak som bara finns hos en undergrupp av patienter med den dödliga nervsjukdomen.

Nu rekommenderar läkemedelsmyndigheten EMA:s expertkommitté CHMP att EU ska godkänna Qalsody “under exceptionella omständigheter”.

Botande behandling saknas

ALS är en grupp neurodegenerativa sjukdomar där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen bryts ned. Sjukdomen drabbar då nervceller som kallas motorneuron och som kopplar ihop nervsystemet med våra muskler.

Sjukdomsutvecklingen gör att muskler på olika ställen i kroppen förtvinar. Personen får därför allt svårare att röra sig, tala, svälja och andas. Det är en process som kan gå olika fort, men hos de flesta leder ALS inom några år till döden.

Det finns inte heller någon botande behandling mot ALS. Det enda hittills godkända läkemedlet är riluzol som kan fördröja symtomutvecklingen något.

Muterad gen bakom ovanlig form av ALS

Det amerikanska läkemedelsföretaget Biogens läkemedel Qalsody blev i fjol godkänt i USA. Godkännandet gäller behandling av vuxna med ALS som har en mutation i genen för proteinet superoxiddismutas 1, SOD1. Hos dem är det denna mutation som orsakar sjukdomen.

Cirka två procent av alla patienter har en sådan ovanlig form av ALS.

Nu rekommenderar EMA:s expertkommitté att EU följer USA:s exempel och godkänner Qalsody för just denna patientgrupp.

Sammanvägd bedömning

Läkemedlets aktiva substans tofersen är en så kallad antisens-oligonukleotid. Patienten får detta läkemedel genom injektioner in i ryggmärgskanalen en gång i månaden.

Substansen är designad för att dämpa produktionen av proteinet Sod1 som kan ackumuleras i giftiga mängder hos de aktuella patienterna.

CHMP:s rekommendation är baserad på en sammanvägd bedömning av substansens riktade verkningsmekanism, resultat av djurstudier och resultat från en dubbelblind klinisk studie av 108 ALS-patienter i åldrarna 23-78 år.

Deltagarna i studien hade den aktuella genmutationen. De randomiserades till att antingen få tofersen eller placebo under 28 veckor.

Exceptionella omständigheter

I blodprover från deltagarna följde forskarna nivåerna av ett protein som återspeglar nervcellsnedbrytning. Qalsodygruppen hade efter 28 veckor en 60 procent lägre nivå av detta protein vilket tyder på minskade skador på nerverna.

Dessutom såg forskarna att olika fysiska funktioner var bättre bevarade bland dem som fick Qalsody.

Normalt krävs det starkare evidens än detta – till exempel större studier och längre uppföljning – för att godkänna ett läkemedel. Men eftersom behovet av nya ALS-behandlingar är så stort vill CHMP se ett godkännande “under exceptionella omständigheter”.

Detta kommer i så fall att innebära att företaget måste fortsätta studierna och rapportera in ytterligare data. På så vis ska man bekräfta långsiktig effekt och säkerhet för läkemedlet.

EU-kommissionen beslutar

CHMP:s och EMA:s rekommendation skickas nu till EU-kommissionen som fattar det slutliga beslutet. Ett godkännande är sannolikt att vänta före halvårsskiftet.

Om och i så fall när den nya ALS-terapin blir tillgänglig i Sverige återstår dock att se. Regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, NT-rådet, uppmanade nyligen regionerna att avvakta med att ge Qalsody, vilket Läkemedelsvärlden rapporterade om.

Första terapin för spädbarn med cystisk fibros får OK

0

Spädbarn med cystisk fibros ska kunna få läkemedlet Kalydeco (ivakaftor) redan från en månads ålder. Det rekommenderar den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s expertkommitté CHMP.

Det innebär att även nästan nyfödda barn med cystisk fibros för första gången kan få tillgång till läkemedelsbehandling mot den medfödda sjukdomen.

Vid cystisk fibros är en gen som förkortas CFTR förändrad. Mutationerna i denna gen leder till att kroppens slembildande körtlar producerar ett segt, dåligt fungerande slem. Detta orsakar allvarliga och ökande symtom från främst andningsvägar och matsmältningsapparat.

Terapi för spädbarn med cystisk fibros

Läkemedelsföretaget Vertex på Irland har utvecklat en rad nya terapier mot cystisk fibros.  Flera av dem används i dag även i Sverige. Terapierna påverkar den förändrade genen på ett sätt som normaliserar slemmet och minskar symtomen.

Steg för steg har företaget genom nya studier och förnyade ansökningar utvidgat åldersspannet för terapierna. Något som Läkemedelsvärlden även tidigare har belyst.

I och med den nya rekommendationen från CHMP kommer ytterligare en sådan utvidgning eftersom Kalydeco för närvarande är godkänt först från fyra månaders ålder.

Kan behandla tidigare

Kalydeco är en oral behandling som man tar varje dag. Rekommendationen gäller spädbarn med vissa specifika mutationer i CFTR-genen.

– Cystisk fibros är en kronisk, progressiv sjukdom som märks från födelsen. Därför är det viktigt att behandla de underliggande orsakerna så tidigt som möjligt för att möjligen kunna bromsa sjukdomsutvecklingen, säger Fosca De Iorio, affärsområdeschef på Vertex i ett pressmeddelande.

En utvidgning av Kalydecos godkännande gör, framhåller hon, att vissa spädbarn med cystisk fibros kommer att kunna få behandling “redan i början av livet”.

Förväntningar oroar Alzheimerexperter

Den nya Alzheimerterapin lekanemab är, som Läkemedelsvärlden rapporterat, godkänd under namnet Leqembi i USA, Japan och Kina. För EU:s del kommer läkemedelsmyndigheten EMA:s beslut sannolikt de närmaste månaderna.

Men hur kommer vården och samhället i övrigt att klara att ta emot den nya behandlingen och liknande Alzheimerterapier som kommer efter? Det är en fråga som Alzheimerexperter nu diskuterar.

Kostnader oroar EU-länder

Lekanemab är en antikropp som kan rensa bort sjukliga ansamlingar av proteinet beta-amyloid, så kallade amyloida plack, från hjärnan. Under flera decennier har forskningen om Alzheimerbehandlingar varit kantad av motgångar. Om lekanemab får ja i EU, blir den ursprungligen svenskutvecklade antikroppen det första nya Alzheimerläkemedlet i Europa på över 20 år.

Europeiska Alzheimerexperter vill nu få i gång en diskussion om hur det ska gå till att införa den nya behandlingen.

Ett av orosmolnen är som så ofta när det gäller nya läkemedel vad det kommer att kosta och hur samhället ska ha råd. I en artikel i the Lancet i fjol presenterade forskare beräkningar kring detta.

Forskarna utgick från det officiella listpriset på läkemedlet vid lanseringen i USA – 26 500 dollar (cirka 270 000 kronor) per år. Med den prissättningen skulle behandlingen i EU kosta sammanlagt 133 miljarder euro om året. Det motsvarar över hälften av de nuvarande årliga läkemedelskostnaderna, konstaterade forskarna.

När det gäller Sverige kan det enligt en debattartikel i Läkartidningen handla om cirka 100 000 patienter och en årlig kostnad på 26,5 miljarder kronor. Det kan till exempel jämföras med den svenska årsnotan för receptläkemedel på 33 miljarder.

Många andra utmaningar

Men prissättningen och kostnadsfrågan är inte den enda utmaning som Alzheimerexperter ser framför sig om den nya terapin blir EU-godkänd. Det finns också en oro för att bland andra patienter och anhöriga har alltför höga förhoppningar på läkemedlens effekter.

– Vi måste klara att hantera förväntningarna, framhöll Alzheimerforskaren professor Christoph Hock från universitet i Zürich nyligen vid ett symposium i Stockholm.

Symposiet arrangerades av professor Bengt Winblad, Karolinska institutet, professor Kaj Blennow, Göteborgs universitet, och forskningskoordinator Gunilla Johansson, Karolinska institutet. De samlade namnkunniga Alzheimerforskare från en rad länder i Europa för att belysa olika utmaningar vid ett eventuellt EU-godkännande av lekanemab.

Vad betyder procentsiffran i vardagen?

I fjol publicerade New England journal of medicine uppmärksammade fas III-resultat för lekanemab. Som Läkemedelsvärlden har rapporterat, minskade lekanemab i den studien  försämringen av kognition och funktion med 27 procent jämfört med placebo över en period på 18 månader.

De här resultaten spelade också en viktig roll när amerikanska FDA gav Leqembi fullt godkännande.

Men en brännande fråga är om den där procentsiffran står för något som ger en tydlig förbättring för patienter och anhöriga. En amerikansk forskargrupp presenterade i varje fall nyligen en studie som ger ett nedslående svar på den frågan.

Effekterna är begränsade

Forskargruppen gjorde en sammanvägning, en metaanalys, av 19 vetenskapliga studier med sammanlagt över 23 000 deltagare. Studierna var randomiserade prövningar av lekanemab, adukanumab, donamemab eller någon av fem ytterligare antikroppar mot beta-amyloid vid Alzheimers sjukdom.

I samtliga ingående prövningar jämfördes antikropparna med placebo när det gällde såväl klinisk nytta i form av bättre kognition och funktion som biverkningar. Metaanalysen är publicerad i Annals of family medicine.

Forskargruppen kom fram till att många av de ingående studierna visar små förbättringar. Men i samtliga studier ligger förbättringarna, enligt metaanalysen, långt under lägsta möjliga meningsfulla förbättringsnivån för patienter. Det gäller även lekanemab.

– Det är viktigt att vi är ärliga och säger som det är – för de läkemedel som nu är aktuella är effekterna begränsade och små, sa Christoph Hock vid Stockholmssymposiet.

– De här läkemedlen är dock bara början på en utveckling där vi fortsätter att forska för att förbättra behandlingarna.

Passar bara fåtal Alzheimerdrabbade

Ett annat problem kan bli att många som vill ha behandlingen av rent medicinska skäl inte kommer att kunna få den. För det första är Leqembi hittills bara godkänt för personer i mycket tidiga sjukdomsfaser, mild kognitiva svikt och tidig Alzheimers sjukdom.

Ett annat kriterium personen verkligen har ansamlingar av amyloidplack i hjärnan, vilket man kan ta reda på med så kallad PET-kamera eller snart också med olika blodprover. Om det inte finns några plack är det antagligen meningslöst att ge behandling som ska rensa bort sådana.

Och av de demensdrabbade som passerar genom dessa nålsögon kommer många ändå¨av olika hälsoskäl inte att kunna få behandlingen. Det gäller bland annat personer som har faktorer som ökar risken för hjärnbiverkningar som samlas under förkortningen ARIA.

Biverkningsrisken påverkar

ARIA betyder Amyloid-related imaging abnormalities och är svullnad (ödem) och/eller blödningar i hjärnan. Biverkningarna är ovanliga, oftast symtomlösa och ofarliga, men kan också i värsta fall vara livshotande.

Alla antikroppsbehandlingar mot amyloid vid Alzheimers sjukdom ger en risk för sådana biverkningar. I kombination med bland annat vissa andra läkemedel och/eller en typ av vanliga förändringar i hjärnans blodkärl ökar risken ytterligare.

Kriterierna för den nya Alzheimerterapin säger därför att man ska undvika att ge behandlingen till patienter som har sådana riskökande faktorer.

Gäller hantera besvikelse

I en aktuell studie i Neurology prövade forskarna att tillämpa alla kriterier för insättning av lekanemab och det liknande läkemedlet adukanumab på 237 forskningspersoner med konstaterad mild kognitiv svikt eller mild demens. Både de kriterier som ska välja ut personer i tillräckligt tidig sjukdomsfas och de som ska välja bort personer med alltför hög biverkningsrisk.

För lekanemabs del blev resultatet att endast åtta procent av dessa personer uppfyllde kriterierna och hade kunnat få behandlingen.

– Många som nu hoppas att de ska kunna få behandlingen kommer inte att kunna få det och bli besvikna. Det är också förväntningar som vi måste hantera, sa neurologiprofessorn Philip Scheltens från Nederländerna under Stockholmssymposiet.

Hur organisera vården?

En rad av utmaningarna med att införa den nya Alzheimerterapin är också knutna till hur vårdsystemet kring den behöver byggas upp. Lekanemab ges i form av intravenös infusion och kräver att mottagningen har utrustning och kompetens för detta.

För att upptäcka och övervaka ARIA-biverkningarna behöver man också undersöka patienterna med magnetkamera, magnetisk resonans-tomografi. Även detta begränsar var vården kan ske.

Och så har vi de komplicerade frågorna om hur vården ska kunna hitta de patienter som behandlingen passar för och slussa dem rätt. slussningen från primärvården till specialistvård som kan slutföra utredningen och i vissa fall ge den nya behandlingen ska gå till.

Räcker kapacieteten?

Anders Wimo är en av de experter som för närvarande funderar mycket kring dessa aspekter. Han är professor emeritus i geriatrisk allmänmedicin med hälsoekonomisk inriktning, Karolinska institutet, och samtidigt familjeläkare inom primärvården i Hälsingland.

Han väntar sig en stor tillströmning av patienter till primärvården som vill ha Alzheimerutredning och behandling så snart det bara går.

– Kapaciteten i vårdens diagnostiska infrastruktur kommer inte att räcka för den här utmaningen, sa han vid symposiet.

– Inom primärvården kommer vi att kunna göra en basutredning och sedan remittera vidare till minnesklinikerna. Men de har långa köer redan i dag.

Första kartläggningen av förskrivning utanför vården

0

Socialstyrelsen presenterar nu den första kartläggningen av förskrivning utanför vården. Med det menas läkemedelsförskrivning som läkare och andra förskrivare gör på sin fritid eller efter att de gått i pension.

Kartläggningen är resultatet av ett regeringsuppdrag som myndigheten fick i höstas, vilket Läkemedelsvärlden då rapporterade om. Uppdraget härstammade ur Tidöavtalet. Avtalet innehåller skrivningar om att motverka felaktig läkemedelsförskrivning till exempel genom att avskaffa förskrivningsrätten för läkare som under längre tid inte arbetat kliniskt i yrket.

Främst läkare som fritidsförskriver

De vårdprofessioner som får förskriva läkemedel på recept är läkare, tandläkare och tandhygienister samt sjuksköterskor och barnmorskor som uppfyller särskilda krav.

All legitimerad sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt får också förskriva läkemedel på sin fritid och efter att de gått i pension. Kartläggningen av förskrivning utanför vården visar dock att det nästan bara är läkare som använder denna möjlighet. Läkare stod för omkring 98 procent av den kartlagda förskrivningen.

Förskrivning utanför vården utgjorde i analysen upp till 0,4 procent av den totala läkemedelsförskrivningen på recept.

För 13,6 procent av de undersökta förskrivningarna angav doseringstexten att läkemedlet var avsett för eget bruk. Det innebär att förskrivarna skrev mer än vart åttonde recept till sig själva.

Förskriver begärliga läkemedel

De läkemedel som är vanligast att skriva ut på fritiden och efter pensionen är antibiotika och andra behandlingar mot infektioner, smärtläkemedel, inflammationsdämpande preparat och sömnmedel.

Var sjunde förskrivning gällde narkotikaklassade läkemedel och bland dessa förekom bland annat läkemedel mot adhd. I kartläggningen hittade man även enstaka förskrivningar av tillväxthormon och läkemedel med botulinumtoxin.

Dessa räknas tillsammans med narkotikaklassade preparat till “begärliga läkemedel” som flera regioner anger att fritidsförskrivare bör låta bli att skriva ut. Men Maria State, enhetschef på Socialstyrelsen och ansvarig för kartläggningen, förklarar att syftet med den inte är att upptäcka enskilda förskrivare som gör fel.

– Vi har kartlagt förskrivningen, inte förskrivarna, och har heller inga uppgifter om dem, betonar Maria State för Läkemedelsvärlden.

Skriver ofta ut diklofenak

Något som hon tycker sticker ut i analysen är att det miljöskadliga läkemedlet diklofenak står för en “icke obetydlig del” av pensionärs- och fritidsförskrivningen. Detta trots att alla regioner i dag av miljöskäl rekommenderar vården att gå över till andra antiinflammatoriska och smärtlindrande läkemedel, som naproxen.

– I förskrivningsmönstren i stort i landet ser man en switch från diklofenak till naproxen. Men den övergången syns inte bland fritids- och pensionärsförskrivarna, säger Maria State.

– Kanske handlar det om att man följer gamla terapitraditioner och befinner sig längre bort från verksamheterna där förändringen pågår.

Omöjligt med heltäckande kartläggning

Socialstyrelsen har haft stora metodproblem vid kartläggningen av förskrivning utanför vården. Det beror främst på att Sveriges regioner har valt olika linjer för hur fritids- och pensionärsförskrivning ska dokumenteras. Det handlar inte minst om de så kallade arbetsplatskoderna.

För att kunna skriva ut läkemedel inom förmånssystemet behöver förskrivaren ha en arbetsplatskod. Arbetsplatskoderna hanteras av respektive region och är ett verktyg regionen kan använda för att följa upp läkemedelsförskrivningen inom olika delar av vården.

Men när det gäller tilldelning av arbetsplatskoder för förskrivning på fritiden och efter pensionen gör regionerna på helt olika sätt.

– De här skillnaderna gör det omöjligt att göra en heltäckande kartläggning, säger Maria State, enhetschef på Socialstyrelsen och ansvarig för kartläggningen, till Läkemedelsvärlden.

– Regionerna själva har under arbetet lyft fram att de vill ha ett nationellt stöd och homogena riktlinjer som är lika för alla.

Exempel på skillnader

Här är några exempel på hur olika regionerna gör:

  • Sju regioner använder särskilda arbetsplatskoder för pensionerade förskrivare, övriga gör det inte.
  • I en region, Region Kalmar, får förskrivare som skriver recept utanför tjänsten, förskrivare utan anställning i vården och pensionerade förskrivare samma gemensamma grupparbetsplatskod.
  • I övriga regioner ska förskrivare som arbetar i vården använda samma arbetsplatskod som på jobbet när de förskriver på fritiden. Därför går det inte att skilja ut fritidsförskrivningen där.
  • Några regioner har separata arbetsplatskoder för fritidsförskrivare som inte har ett jobb där de skriver ut läkemedel. Medan andra har gemensamma arbetsplatskoder för denna förskrivargrupp och för pensionerade förskrivare.

Hoppas på en fortsättning

Maria State anser ändå att kartläggningen trots begränsningarna ger en ganska god bild av hur fritids- och pensionärsförskrivningen såg ut under åren 2018-2022.

Socialstyrelsen har använt den information som arbetsplatskoderna från olika regioner ger och hämtat data från läkemedelsregistret, databasen för nationella läkemedelslistan samt det tidigare receptregistret.

I 14 regioner har det på så sätt i varierande grad gått att analysera förskrivningen utanför vården.

Nu hoppas Maria State att kartläggningen ska komma till användning på olika sätt.

– Dels kommer vi tillsammans med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Läkemedelsverket att titta på om det finns något i analysen som vi ska gå vidare med.

– Och dels hoppas vi att regionerna tar kartläggningen och använder den som ett underlag för fortsatta diskussioner om hur de i framtiden vill hantera förskrivningen utanför vården.

Smittskyddsmyndigheten ECDC får ny chef

0

Österrikiska Pamela Rendi-Wagner kommer att leda EU:s smittskyddsmyndighet ECDC under åren 2024-2029. Det offentliggör myndigheten i ett pressmeddelande.

Pamela Rendi-Wagner efterträder Andrea Ammon som ledde ECDC under pandemin och nu har nått slutet av sitt förordnande.

Det var som vanligt smittskyddsmyndighetens styrelse som utsåg den nya ECDC-chefen genom sluten omröstning. När resultatet var klart talade Pamela Rendi-Wagner till medarbetarna på myndigheten som har sitt huvudkontor i Stockholm.

– Jag är djupt hedrad och tacksam mot styrelsen för förtroendet att ge mig rollen som direktör för ECDC, sa hon.

Innan utnämningen är formellt klar ska hon medverka i en hearing i EU-parlamentets utskott för folkhälsa och miljö, ENVI.

Läkare, forskare och politiker

Pamela Rendi-Wagner är född 1971 I Wien där hon utbildade sig till läkare. Sedermera blev hon specialist i tropikmedicin. Hon började forska om smittsamma sjukdomar, vaccinprevention och resemedicin.

Efter ett gästspel som professor i epidemiologi och preventive medicin vid universitetet i Tel Aviv, Israel, återvände hon till Österrike där hon blev chefsläkare och generaldirektör för folhälsa vid hälsoministeriet. Hon var också bland annat ledamot i ECDC:s styrelse.

År 2017 blev hon hälsominister och minister för kvinnofrågor i Österrike och de följande fyra åren var hon den första kvinnliga partiordföranden i det socialdemokratiska partiet  i landet.

Närmast kommer hon nu från en tjänst vid det medicinska universitetet i Wien.

 

Tveksamma tester säljs med feministisk retorik

Företag marknadsför medicinska tester som saknar stabilt vetenskapligt stöd med hjälp av feministisk retorik. Det menar en internationell forskargrupp som belyser frågan i en kritisk vetenskaplig analys i tidskriften BMJ.

Utnyttjar feministisk retorik

Tidigare har bland andra tobaksindustrin använt reklambudskap om kvinnors rätt till självständighet och makt över sitt liv i sin marknadsföring, skriver forskarna i analysen.

De hävdar att denna typ av marknadsföring med feministisk retorik nu har flyttat över till hälsosektorn. Där använder företag i dag, enligt forskarna, argument om kvinnors rättigheter till att sälja medicinska tester och behandlingar. Ofta med tveksamt vetenskapligt stöd.

”Kvinnors hälsa kapas”

Minna Johansson, specialistläkare i allmänmedicin och forskare vid Göteborgs universitet, är en av författarna bakom den vetenskapliga analysen. Bakom publiceringen står även forskare vid University of Sydney och University of Queensland i Australien.

– Det är provocerande att kvinnors hälsa kapas av kommersiella intressen på det här sättet, säger Minna Johansson i ett pressmeddelande.

– Budskap om kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar används för att sälja ovetenskapliga test och behandlingar med risk för skada, och utan att informera kvinnor om osäkerheten kring effekten, säger Minna Johansson.

Säljer hormontest med feministisk retorik

I sin studie analyserar forskarna två aktuella exempel.

Det första gäller kvinnors fertilitet, där det finns ett blodtest för så kallat anti-müllerskt hormon som kan kopplas till hur många ägg som finns i kvinnans äggstockar. Det saknas dock vetenskapligt stöd att detta kan förutse en kvinnas chanser att bli gravid, framhåller forskarna.

Ändå säljer fertilitetskliniker och företag testet till kvinnor på nätet med reklamfraser som “Information är makt och låter dig ta kontroll över din fertilitet.”

Tester som mäter brösttäthet

Forskarnas andra exempel gäller teknologier för att mäta brösttäthet. Hög brösttäthet ökar risken för bröstcancer.

Men forskarna menar att många av metoderna för att mäta brösttäthet är osäkra. Och att den vetenskapliga evidensen för att det är till nytta att mäta brösttäthet i förebyggande syfte är långt ifrån robust.

Ändå har diagnostikföretag medverkat till att driva på en opinion, främst i USA, för att kvinnor ska ha rätt att veta om de har täta bröst.

Efterlyser mer resurser till kvinnohälsa

Undersökningarna kan vara till nytta för några, men skadar många andra genom att skapa ångest och leda till onödiga undersökningar, menar forskarna.

– Kvinnors hälsa har historiskt sett varit underprioriterad. Både inom vården och medicinsk forskning behöver kvinnors hälsa få mer resurser, säger Minna Johansson.

– Men företag som tjänar pengar på att sälja tester och behandlingar som inte behövs hjälper inte, säger Minna Johansson.

Debatt om evidenskrav i ny lagstiftning om läkemedel

EU:s evidenskrav för att godkänna nya läkemedel är nu i fokus för en livlig debatt med anledning av revideringen av unionens läkemedelslagstiftning.

Företrädare för offentlig vård och för myndigheter som ska bedöma värdet av nya läkemedel vill att EU ska höja kraven när man uppdaterar lagstiftningen.

Fel tänkt, menar andra som anser att sådana förändringar skulle orsaka stora problem.

Vill se nya evidenskrav

Som Läkemedelsvärlden rapporterat är EU-ländernas förhandlingar om kommissionens förslag till ny läkemedelslagstiftning nu i gång. Samtidigt vill olika aktörer påminna om sina förslag och starta en diskussion om dem.

”Vi vill att den nya EU-lagstiftningen ska innehålla ett obligatoriskt krav på jämförande studier för att få ett läkemedel godkänt”, skrev nyligen Agneta Karlsson och Johan Kaarme i en debattartikel i Dagens samhälle.

Agneta Karlsson är generaldirektör vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som värderar nya godkända läkemedel inför beslut om svensk subvention eller införande i vården. Johan Kaarme är avdelningschef vid Sveriges kommuner och regioner, SKR, och företräder här främst regionerna som bär merparten av de offentliga läkemedelskostnaderna.

Ser dagens krav som otillräckliga

Agneta Karlsson och Johan Kaarme anser att de evidenskrav som EU:s läkemedelsmyndighet EMA och de nationella läkemedelsmyndigheterna i dag använder är otillräckliga.

Läkemedelsmyndigheterna väger nyttan av den aktuella läkemedelskandidaten mot de risker den för med sig. Om nyttan överstiger risken blir läkemedlet godkänt.

“En sådan bedömning är dock inte tillräcklig för att beslutsfattare i vården och nationella myndigheter ska kunna fastställa nyttan av ett nytt läkemedel och vad som är en rimlig kostnad i relation till redan tillgänglig behandling”, framhåller skribenterna.

I Sverige fortsätter därför värderingen av ett nytt läkemedel som fått godkännande i dagsläget ofta med att TLV granskar behandlingen på uppdrag av regionerna. Då jämför TLV den nya terapin med andra tillgängliga behandlingar ur hälsoekonomiskt perspektiv.

Föreslår obligatoriska jämförelser

Nu vill TLV och SKR att lagstiftningen görs om så att sådana jämförelser kommer tidigare i processen. När EMA godkänner ett nytt läkemedel ska företaget redan ha gjort jämförande studier, anser de.

“För att ge vården och myndigheterna förutsättningar att prioritera rätt, vill vi att den nya lagstiftningen ska innehålla ett obligatoriskt krav på jämförande studier för att få ett läkemedel godkänt”, skriver Agneta Karlsson och Johan Kaarme.

Förslaget möter kritik

Men alla håller inte med. Det gäller till exempel analysföretaget Regsmart som på uppdrag av läkemedelsföreningen Lif har analyserat de regulatoriska delarna av kommissionens förslag till ny läkemedelslagstiftning.

I sin rapport skriver Regsmart att en ny regel som kräver att företag jämfört sitt läkemedel med andra alternativ skulle vara “problematisk och möjligen oetisk”. Det oetiska ligger i att en myndighet begär mer information än nödvändigt. Och det problematiska handlar enligt Regsmart bland annat om att de 27 medlemsländerna kan få svårt att enas om vilken terapi man i så fall ska jämföra den nya kandidaten med.

– Det skulle vara väldigt svårt. Relativt är per definition i relation till något annat, och vad det skulle vara kan ju förändra sig över tid och vara helt olika i olika länder inom EU. Jag ser det som osannolikt att det skulle kunna införas, säger Regsmarts vd Marie Gårdmark till nyhetskanalen Life-time som var först att skriva om analysrapporten.

Varnar för konsekvenser

Regsmart diskuterar också vad som skulle hända om läkemedelsmyndigheterna inte bara kräver att jämförande studier finns, utan även tar med dem i själva bedömningen av risk-nytta-balansen inför ett eventuellt godkännande.

Det skulle enligt analysföretaget vara “ett paradigmskifte med stora negativa konsekvenser”.

Rapporten framhåller att inga läkemedelsmyndigheter i världen tillämpar sådana bedömningsprinciper. Analytikerna menar också att systemet skulle bli oförutsägbart och svårhanterligt för företagen.

Ser inga förändringar av kraven

I övrigt är analysföretagets bedömning att det lagförslag som nu är under förhandling inom EU inte kommer att förändra godkännandekraven.

– En slutsats av vår analys är att det finns inget i lagförslaget som innebär att den övergripande principen för hur EMA bedömer nytta/risk-balansen för ett nytt läkemedel ska ändras, säger Marie Gårdmark.

Inför råd om inhalation som tjänst på alla apotek

0

Råd om inhalation, inhalationsvägledning, bör “relativt omgående” bli en så kallad farmaceutisk tjänst som alla apotek kan erbjuda och få statlig ersättning för.

Det föreslår Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV,. Förslaget finns i en ny delrapport inom regeringsuppdraget att bedriva försöksverksamhet om farmaceutiska tjänster.

– Försöksverksamheten visade att apoteken kan utföra inhalationsvägledning med hög och jämn kvalitet. Tjänsten möter det behov inom astma-KOL-vården som finns när det gäller att utbilda patienter i hur inhalatorerna används korrekt, säger Anna Montgomery, projektledare på TLV, i ett pressmeddelande.

Tjänster på försök

Läkemedelsvärlden har löpande rapporterat om TLV:s regeringsuppdrag att tillsammans med bland andra apoteksbranschen utveckla och testa farmaceutiska tjänster.

Det handlar om insatser som ligger utanför apotekens uppdrag i dag, och som kan innebära att man utnyttjar farmaceuternas kompetens bättre. Om försöken faller väl ut är tanken att staten kan ersätta apoteken för utförda farmaceutiska tjänster.

Det skulle även öka apoteksbranschens intäktsmöjligheter.

Råd om inhalation testades

Inhalationsvägledning till kunder som tar luftvägsläkemedel med hjälp av inhalator var den första farmaceutiska tjänsten som testades. Det skedde i en pilotstudie på 150 apotek.

TLV anser att försöket visar att apotekens råd om inhalation fyllde ett behov. Ungefär hälften av de närmare 8 000 som använde tjänsten hade något problem med inhaleringen som farmaceuten kunde hjälpa kunden att rätta till.

Även en annan farmaceutisk tjänst kallad apotekens läkemedelssamtal utvärderas inom ramen för regeringsuppdraget. Denna tjänst är riktad till personer som just börjat medicinera med blodfettsänkande statiner för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.

Försöket syftar till att utvärdera apotekens förmåga att genomföra tjänsten samt att mäta effekten och patientnyttan. En forskargrupp vid Uppsala universitet gör denna utvärdering som ännu inte är klar.

Mer utredande behövs

TLV vill nu se ett successivt införande av statligt finansierade farmaceutiska tjänster på apoteken. I delrapporten föreslår myndigheten bland annat att E-hälsomyndigheten ska få ta fram en teknisk lösning där apotek kan registrera utförda tjänster som de begär ersättning för.

TLV vill att E-hälsomyndigheten samtidigt ska undersöka vilka regeländringar som behövs för att man ska kunna hantera personuppgifter vid denna registrering.

Dessutom anser TLV att det behöver utredas om de farmaceutiska tjänsterna ska ingå i lagen om handel med läkemedel.

Snabbspår för råd om inhalation

Men myndigheten vill inte vänta tills allt detta är klart innan apoteken för möjlighet att införa inhalationsvägledning som en första farmaceutisk tjänst.

– För att inte förlora de satsningar och det engagemang som byggts upp inom apoteksbranschen till följd av TLV:s uppdrag, föreslår vi att en förenklad handläggningsprocess införs under en övergångsperiod. Inhalationsvägledning skulle därmed kunna implementeras relativt omgående i avvaktan på E-hälsomyndighetens förslag på en mer permanent lösning, säger Anna Montgomery.

Enligt förslaget ska apoteken få 105 kronor per inhalationsvägledning. Detta beräknas kosta staten som mest närmare 18 miljoner kronor per år

Utöver detta uppstår även kostnader hos TLV och E-hälsomyndigheten.

Kampanj ska få fler att utbilda sig till apoteksyrken

0

I dag lanserar Sveriges apoteksförening årets kampanj för att locka fler att utbilda sig till apoteksyrken. Kampanjen “Jobba på apotek” pågår till mitten av april då ansökningarna till höstens högskoleutbildningar ska vara inne.

Stor farmaceutbrist

Bristen på legitimerade apotekare och receptarier är sedan många år ett stoprt problem för apoteksbranschen. Det framhåller apoteksföreningen bland annat i sin senaste branschrapport.

Ett apotek får inte hålla öppet utan att det finns minst en farmaceut (apotekare eller receptarie) på plats.

Särskilt stor är farmaceutbristen utanför storstäderna. Det har enligt branschrapporten under de senaste år påverkat apotekens möjligheter att hålla öppet på flera platser runt om i landet.

Kampanjsida och sociala medier

Apoteksföreningen har även tidigare gjort kampanjer för att locka fler att utbilda sig till apoteksyrken. En nyhet i årets kampanj är att farmaceuter på olika apotek och i olika kedjor runt om i landet medverkar.

På kampanjsidan www.jobbapåapotek.se och på Youtube berättar de om sina jobb och varför de gillar dem.

Kampanjsidan samlar också information om vilka jobb som finns på apotek samt var utbildningarna finns. För att nå målgruppen finns även filmer och annat material på sociala medier.

Hoppas fler vill utbilda sig till apoteksyrken

Apoteksföreningen har tagit fram kampanjen i samarbete med kommunikationsbyrån Reform society.

Lisa Stern, chefsstrateg på Sveriges apoteksförening och kampanjansvarig, hoppas att årets kampanj bättre än sina föregångare ska öka söktrycket på utbildningarna till apotekare, receptarie och apotekstekniker:

– Vi håller tummarna för att årets kampanj ska bidra till att vända den negativa trenden med för få sökande till farmaciutbildningarna, säger hon i ett pressmeddelande.

Satsning för att fasa ut onödig vård

Undersökningar visar, enligt Svenska läkaresällskapet, att 20-30 procent av hälso- och sjukvårdens utgifter går till onödig vård. Det handlar om tester, undersökningar och behandlingar som inte är till nytta för patienten. Ibland kan den onödiga vården också innebära risker för patienterna.

– Eftersom hälso- och sjukvårdens resurser är begränsade behöver vi öka takten på utfasning av vård som saknar nytta. Genom detta kan ökad vårdkvalitet uppnås och resurser frigöras till mer medicinskt motiverade insatser, säger Tobias Alfvén, ordförande för Svenska läkaresällskapet, i ett pressmeddelande.

Internationellt arbete mot onödig vård

Läkaresällskapet har skapat en särskild arbetsgrupp för det som kallas “Kloka kliniska val”. Det är en satsning som hämtar inspiration från initiativet “Choosing wisely” som startade i USA och sprider sig till många andra länder.

Svenska läkaresällskapets arbetsgrupp för denna satsning publicerade för en tid sedan en rapport som analyserar läget i Sverige.

Den beskriver en utveckling där många olika faktorer samverkar till en ökande användning av diagnostik, läkemedel och andra behandlingar som inte har någon bevisad nytta.

Vad är onödig vård?

Rapporten tar upp ett flertal exempel på behandlingar som länge varit omdiskuterade på grund av tveksamt vetenskapligt stöd men som vården ändå använder flitigt.

Ett exempel är operationer vid knäartros. Enligt rapporten visar forskningen att de saknar effekt och i sämsta fall kan påskynda artrosprocessen. Tröts det gör kirurger i Sverige fortfarande många sådana ingrepp.

Ett annat av rapportens exempel gäller diagnostiken och behandlingen av funktionsnedsättningen adhd. Rapportförfattarna menar dåliga screeninginstrument tillsammans med en förändrad inställning i sjukvården och allmänheten leder till överdiagnostik och överbehandling av adhd.

Bland det som driver fram onödig vård finns enligt rapporten företagens marknadsföring. En närbesläktad faktor är informationsutbytet i sociala medier som snabbt kan skapa efterfrågan på olika undersökningar och behandlingar hos patienter. Rapporten pekar också bland annat ut medicinska traditioner och brister i vårdens styr- och finansieringssystem.

Debattartikel om onödig vård

Läkaresällskapets nya nationella kampanj ska bromsa den här utvecklingen. Syftet är att engagera läkarna och andra i hälso- och sjukvården för att göra “Kloka kliniska val”.

– Ambitionen är att få till en verklig förändring i vården. För att nå framgång i arbetet krävs samverkan mellan vårdens professioner, patienter, regioner, myndigheter samt staten, säger Martin Serrander, ordförande för arbetsgruppen för Kloka kliniska val, i pressmeddelandet.

I förra veckan skrev Martin Serrander och läkaresällskapets ordförande Tobias Alfvén en debattartikel i Svenska dagbladet där de uppmanar bland andra regionerna, staten, läkarna och patienterna att hjälpa till att fasa ut onödig vård.

Som ett gott exempel lyfter de fram den 25-årsjubilerande nationella satsningen Strama som lyckats begränsa antibiotikaanvändningen i vårt land.

“Det är ett resultat som gynnats av att vårdens professioner slutit upp tillsammans – vi efterlyser samma gräns­överskridande samarbete för att nå framgång med Kloka kliniska val”, skriver de.