Annons

Månads arkivering februari 2024

Stor bredd i ny nationell läkemedelsstrategi

Helene Wallskär
-
0
Stor bredd i ny nationell läkemedelsstrategi

I torsdags beslutade regeringen om den nationella läkemedelsstrategin för 2024-2026 och på måndagen presenterade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) den vid en pressträff.

Visionen i nationella läkemedelsstrategin

Sverige har haft nationella läkemedelsstrategier sedan 2011. Strategierna har återkommande uppdaterats.

I den nationella läkemedelsstrategin för 2024-2026 är visionen, liksom i den föregående, “rätt läkemedelsanvändning till nytta för patienten och samhälle”.

Strategins fokusområden är tre breda och välkända problem- och utvecklingsområden på läkemedelsområdet. Dessa fokusområden är 1/ tillgänglighet till nya och gamla läkemedel, 2/ läkemedelsbehandling och läkemedelshantering samt 3/ utveckling av nya läkemedel, kliniska prövningar.

Några nyheter

Det fokusområde som handlar om läkemedelsutveckling och kliniska prövningar är det enda som inte fanns med i den förra strategin.

Men fokusområdet om tillgänglighet har fått vissa tillägg. Där ingår nu även tillgänglighet till djurläkemedel samt beredskapsfrågorna.

Vid presskonferensen återkom sjukvårdsministern flera gånger till vikten av nationell samordning i läkemedelsfrågorna.

– Regeringen har bestämt sig för att det måste finnas ett nationellt ansvar för allt som gäller läkemedel. Det är mycket viktigt att vi får en nationell överblick av tillgången till och efterfrågan på läkemedel, sa hon bland annat.

Beredskapslager på gång

Acko Ankarberg Johansson framhöll också att vi behöver ökade beredskapslager av viktiga läkemedel, men menade att de måste skapas i lagom takt.

– Det hade varit lätt att bara lägga fram en motion om att alla regioner måste ha sex månaders beredskapslager. Men det som skulle ha hänt då är att det hade uppstått stora läkemedelsbrister, sa hon.

– Nu bygger i stället en region i taget upp sina lager. Det går långsamt, men är det enda sättet för att inte åstadkomma stora problem med läkemedelsförsörjningen.

Vill nyttja farmaceuters kompetens

När det gäller fokusområdet läkemedelsbehandling och -hantering lyfter den nya läkemedelsstrategin bland annat olika frågor om att bättre använda farmaceuters kompetens.

Där vill regeringen bland annat gå vidare med frågan om att införa ett särskilt farmaceutsortiment av receptfria läkemedel, som Läkemedelsvärlden tidigare skrivit om.

En annan av de frågor som regeringen tänker driva är förslaget om så kallad generisk förskrivning. Det vill säga att man låter förskrivaren skriva recept på den aktiva substansen och att farmaceuten sedan avgör vilket av läkemedlen med denna substans som man expedierar. Där ska ekonomiska aspekter enligt strategin styra.

E-hälsomyndigheten har i uppdrag att förbereda för införande av sådan förskrivning.

Vill se över förskrivningsrätten

Något annat som regeringen tänker prioritera är att “minska omfattningen av olämplig förskrivning”. Det handlar bland annat om förskrivare som utnyttjar förskrivningsrätten och förmånsrätten för egen vinning.

– Vi måste få bättre koll på dem som förskriver läkemedel utan att arbeta kliniskt, sa Acko Ankarberg Johansson.

– Vi vet till exempel att det förekommer att personer som inte jobbar kliniskt utnyttjar sin läkarlegitimation till att förskriva det som gängen behöver.

Läkemedelsverket samordnar

Liksom tidigare är det Läkemedelsverket och dess Centrum för bättre läkemedelsanvändning, CBL, som samordnar arbetet med att förverkliga strategin.

CBL kom nyligen med en lägesrapport om strategiarbetet 2023.

Den strategi som nu börjar gälla arbetades under fjolåret fram i samråd med en rad organisationer och myndigheter, se faktarutan. Dessa aktörer ska nu vara med och genomföra den.

CBL:s kanslichef Eva Flock medverkade vid pressträffen.

– Nu kan vi börja arbetet med nationella läkemedelsstrategin för de kommande tre åren. Jag kommer att träffa aktörerna senare i veckan för att börja identifi8era behov och planera aktiviteter, sa hon.

”Vi hinner inte med – fler hälsoekonomer behövs”

Helene Wallskär
-
0
”Vi hinner inte med – fler hälsoekonomer behövs”

Utan ökade resurser till att anställa fler hälsoekonomer och medicinska utredare vid TLV kan patienter hinna avlida innan de får tillgång till nya läkemedel. Så kan man sammanfatta ett av budskapen till regeringen i en ny rapport från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

Den är en delrapport inom ett regeringsuppdrag som TLV fick i fjol. Myndigheten fick då 5,1 miljoner kronor i extra medel för att kunna öka antalet hälsoekonomiska bedömningar av nya läkemedel, främst på cancerområdet.

Ska skapa jämlikhet

Sedan 2016 har TLV ett permanent uppdrag att göra hälsoekonomiska bedömningar ar klinikläkemedel, det vill säga läkemedel som används inom vården. TLV gör dessa bedömningar på liknande sätt som när myndigheten värderar receptläkemedel och beslutar om de ska subventioneras inom läkemedelsförmånen.

Ett av syftena med klinikläkemedelsuppdraget är just att dessa terapier och receptläkemedel ska bedömas enligt samma principer.

Ett annat viktigt syfte är att vården ska införa samma nya behandlingar, på samma sätt, i hela landet. TLV:s hälsoekonomiska bedömningar av klinikläkemedel lägger grunden för regionernas gemensamma nationella införande av nya terapier.

NT-rådet beställer

Regionernas gemensamma organ NT-rådet beställer bedömningarna från TLV. Först när bedömningen är klar fattar rådet beslut – ska man rekommendera regionerna att införa den nya behandlingen eller ej? Om ja, i så fall till vilka patienter och på vilket sätt?

I den nya delrapporten framhåller TLV att bedömningarna på beställning av NT-rådet är “en grundläggande komponent i ett jämlikt, ordnat och kostnadseffektivt införande av nya klinikläkemedel. De är också en förutsättning för att läkemedel ska värderas på likartade grunder oavsett om de förskrivs på recept eller rekvireras till slutenvården.”

Patienter får vänta längre

Problemet är, enligt TLV, att myndighetens bemanning inte alls är dimensionerad för att klara den snabbt växande efterfrågan på hälsoekonomiska bedömningar.

Följden har blivit att handläggningstiderna blivit allt längre vilket i förlängningen “innebär att patienter riskerar att försämras i sitt sjukdomstillstånd i väntan på behandling”.

I en lång rad av år har NT-rådet begärt fler bedömningar av nya terapier än TLV hunnit göra. Åren 2019-2022 gjorde TLV bara ungefär hälften så många bedömningar som NT-rådet bad om.

– Det har också gjort att det skapats en kö av nya behandlingar som väntar på utvärdering och att våra handläggningstider successivt har blivit allt längre, förklarar Sofie Alverlind, projektledare vid TLV.

Ser flera risker

År 2022 begärde NT-rådet exempelvis bedömningar av 23 nya terapier från TLV som dock bara hann göra tolv. År 2023 begärde NT-rådet ett något färre antal bedömningar än tidigare år – 17 – och TLV gjorde 14.

– Som en effekt av TLV:s ansträngda läge och de långa handläggningstiderna har NT-rådet valt att prioritera hårdare när det gäller vilka läkemedel man väljer att utvärdera inom den nationella processen. Det finns flera risker med det, säger Sofie Alverlind.

– En risk är att sjukvården får färre behandlingsalternativ. En annan är att varje region fattar beslut på egen hand om att införa nya terapier så att vi får ett mer ojämlikt införande.

Allt mer komplicerade bedömningar

Regionernas behov av bedömningshjälp har ökat successivt sedan det bildades 2015.

Bakgrunden är att det kommer allt fler precisionsmedicinska behandlingar för specifika patientgrupper, inte minst på cancerområdet. Samtidigt ökar också antalet cell- och genterapier, ATMP (avancerade terapiläkemedel), mot både vissa cancerformer och andra sällsynta sjukdomar.

Gemensamt för de nya terapierna är att prislappen ofta är väl tilltagen och att godkännandena vilar på studier där osäkerheten fortfarande är hög.

– De hälsoekonomiska bedömningarna får därmed allt större komplexitet, säger Sofie Alverlind.

Vässat rutiner

I den aktuella delrapporten redovisar TLV vad myndigheten hittills gjort inom det uppdrag att öka de hälsoekonomiska bedömningarna som kom från regeringen i juni förra året.

“Givet den korta tiden, sju månader, fram till denna delrapport, har TLV haft begränsade möjligheter att rekrytera den personal som skulle krävas för att öka kapaciteten när det gäller hälsoekonomiska bedömningar för 2023″, skriver myndigheten.

I januari förlängde regeringen också uppdragstiden till januari 2026.

Behöver fler hälsoekonomer

Hittills har TLV, enligt rapporten, främst satsat på att försöka snabba upp sina rutiner för att förkorta handläggningstiden. Men det finns också ett stort behov att rekrytera fler hälsoekonomer och medicinska utredare.

Exakt hur många framgår inte och det kan inte heller Sofie Alverlind svara på.

– Men det vi vet är att behovet av hälsoekonomiska bedömningar sannolikt kommer att accelerera ännu mer de närmaste åren.

Dialog med regeringen

Sofie Alverlind påpekar att TLV har framfört dessa synpunkter flera gånger tidigare och hon menar också att myndigheten fått gehör hos regeringen.

– Både att vi fick regeringsuppdraget och att det blev förlängt är signaler om att frågan är angelägen för regeringen. Nu är det viktigt att vi får tillräckliga och långsiktiga resurser för att klara det här arbetet.

Kritik mot tuff arbetsmiljö för apoteksfarmaceuter

Anna Bäsén
-
0
Kritik mot tuff arbetsmiljö för apoteksfarmaceuter

Nu växer de fackliga protesterna mot tuffa arbetsvillkor för apoteksfarmaceuter.

Apotekspersonal vittnar om underbemanning, stress, höga sjukskrivningstal, dålig återhämtning, tuffa scheman, bristande kompetensutveckling, svårigheter att få semester eller att ens ta rast.

Sveriges farmaceuter kritiserar bland annat den hårda arbetsbelastningen för apoteksfarmaceuter.

– Vår uppfattning är att det är en låg grundbemanning. Det är något chefer och medarbetare ständigt oroar sig över. Det kan exempelvis vara svårt att få semester när man vill ha semester, säger Agnieszka Madej, ordförande för Sveriges farmaceuter och fortsätter:

– Det är klart att det påverkar arbetsmiljön negativt om man har låg grundbemanning. Man kanske inte hinner med sina arbetsuppgifter, inte hinner ta de raster man behöver, måste hoppa in för en kollega som är sjuk eller vabbar eller stannar längre eftersom det är någon som måste stänga apoteket. Det kan också göra det svårt att planera sitt liv utanför jobbet.

Tufft för apoteksfarmaceuter

”Sveriges farmaceuter anser inte att apoteksföretagen i dag uppfyller åtagandet att vara en god arbetsgivare.” Så skriver Sveriges farmaceuter i sitt remissvar till TLV, Tandvårds och läkemedelsförmånsverket, om förslaget om höjd handelsmarginal.

Pengarna bör användas till att förbättra arbetssituationen och arbetsmiljön för farmaceuterna på apoteken, anser fackförbundet.

Låg grundbemanning kan leda till stress som påverkar patientsäkerheten, enligt fackförbundets ordförande Agnieszka Madej.

– Såklart ökar det alltid risken att det blir fel om det förekommer stress under lång tid. Och ytterst är arbetsgivaren ansvarig för arbetsmiljön, säger hon.

Annika Hage Nederström, förhandlingschef på Sveriges farmaceuter, påtalar även hon att patientsäkerheten ytterst kan hotas.

– Det finns exempelvis en ökad risk att man felexpedierar. Du kan ju själv tänka dig att det är en stressad situation om du har 25 personer i kö. Hur mycket tid har du då att ge korrekt läkemedelsrådgivning till en kund som själv kanske bara vill hem så snabbt som möjligt? Kan du som farmaceut behålla lugnet, känner du dig bekväm?

Dålig bemanning utbrett problem

Det främsta arbetsmiljöproblemet, underbemanningen, gäller inte bara enstaka apotek eller kedjor.

Underbemanning är det största bekymret rent generellt, enligt förhandlingschef Annika Hage Nederström.

– Det är jämnt fördelat på alla kedjor, det är ingen som sticker ut särskilt.

En enkät Sveriges farmaceuter nyligen gjort, som Läkemedelsvärlden var först att rapportera om, bekräftar svårigheterna. Farmaceuter på apotek är mindre nöjda med sin arbetsmiljö än sina kollegor inom life science-sektorn eller offentlig sektor.

Apoteksfarmaceuter mest missnöjda

Det är första gången Sveriges farmaceuter jämför farmaceuter inom olika branscher. Farmaceuter på öppenvårdsapotek svarar i högre grad än de övriga att deras arbetsvillkor är påfrestande, att de inte får tillräckligt med återhämtning och uttrycker missnöje med ledarskapet.

Bara en av tio farmaceuter på öppenvårdsapotek håller helt med om att arbetsbelastningen är acceptabel, jämfört med dubbelt så många inom övriga sektorer.

Apoteken behöver se över farmaceuternas arbetsmiljö, tycker Annika Hage Nederström på Sveriges farmaceuter.

– Bemanningen ska vara så god att farmaceuterna får möjlighet till rast, återhämtning och har en rimlig arbetsbelastning. De ska också ha rätt till kompetensutveckling och bra betalt.

Svår arbetsmiljö på apotek

Att situationen på apotek är tuff visar även andra undersökningar. Våren 2019 gjorde Unionen en undersökning bland sina medlemmar i apoteksbranschen.

Över 70 procent av farmaceuterna och apoteksteknikerna uppger i den undersökningen att arbetsbelastningen är för hög, skrev tidningen Kollega.

Under pandemin förvärrades arbetsmiljön på apotek än mer. Det visar en vetenskaplig studie Läkemedelsvärlden rapporterat om.

Restsituationer och läkemedelsbrister har ytterligare ökat arbetsbördan på apotekspersonalen, så pass att de numera är ett arbetsmiljöproblem i sig, vilket Läkemedelsvärlden berättat.

Apotekspersonal tjänar sämre

Det är brist på farmaceuter. Många olika arbetsgivare konkurrerar om farmaceuterna. Förutom apoteken även life science-sektorn, staten, regionerna och kommunerna.

Förutom att facket anser att apoteksföretagen planerar en för låg grundbemanning, kan det också vara svårt att rekrytera farmaceuter till de tjänster som finns

Apoteksfarmaceuter har ofta lägre löner än farmaceuter i andra sektorer. En apotekare eller receptarie inom industrin tjänar i genomsnitt 24 000 respektive 21 000 kronor mer i medellön i månaden än en apotekare eller receptarie på apotek. Detta enligt lönestatistik Svensk farmaci rapporterat om.

Andra arbetsvillkor i industrin

Obekväma arbetstider med kvälls- och helgarbete kan också göra det svårt att rekrytera farmaceuter till apotek, enligt ordförande Agnieszka Madej.

– Att arbeta som farmaceut inom industrin eller på apotek är helt olika jobb. Förutom arbetstiderna har du kundkontakt på apotek. Det kan innebära att man kan utsätts för hot, våld, kränkningar och andra oönskade beteenden, något som vi arbetar mot.

Farmaceuter på apotek som har öppet sju dagar i veckan, med långa öppettider, kastas mellan pass med olika arbetstider. Det berättar Karin Gummesson, ordförande för apotekssektionens styrelse.

– Att växla mellan tidiga morgnar, kvällar och helger, ställa om hela tiden, är slitsamt. Man jobbar i högt tempo i fem-sex dagar och har sen kanske bara någon dags ledighet innan nästa pass. Kanske jobbar man elva timmar någon dag.

Hälsorisk att jobba på apotek

Just farmaceuter på apotek har sämst resultat på alla frågor som handlar om återhämtning i Sveriges farmaceuters nya miljöenkät.

– Man ligger i ytterkanten hela tiden, det är en utmaning för hälsan, konstaterar Karin Gummesson.

Enligt Försäkringskassan är det ett riskyrke att jobba på apotek.

En studie från Försäkringskassan visar att apotekspersonal med olika utbildningar – apotekare precis som receptarier och apotekstekniker – har hög risk för sjukfrånvaro. Då handlar det om en överrisk för både fysiska och psykiska sjukdomar.

Trenden fortsätter enligt den senaste statistiken från Försäkringskassans för 2022. Både apotekare och receptarier är oftare sjukskrivna och har fler sjukskrivningsdagar än genomsnittet för personer i andra yrken med samma utbildningsnivå.

Har minimibemanning

Verksamhetens behov styr allt, menar Karin Gummesson.

Det måste alltid finnas en farmaceut på plats för att apoteket ska få ha öppet.

– Arbetsgivarna har så få farmaceuter som möjligt, en minimibemanning. De tar inte höjd för sjukdom eller vabbande. Man kan behöva hoppa in för att täcka upp för en kollega och på mindre apotek är man ofta ensam farmaceut, berättar hon.

– Dessutom krävs det att du är flexibel och kan byta arbetsplats. Jobbar du på en apotekskedja kan du bli ivägskickad för att jobba på ett helt annat apotek.

Att kombinera apoteksjobb med oregelbundna arbetstider med ett vanligt familjeliv kan vara problematiskt, säger Karin Gummesson.

– Du kanske jobbar till tio eller halv elva på kvällen, sen ska du ändå upp och se till att barnen kommer iväg på morgonen.

Svårt att få ledigt

Karin Gummesson bekräftar att det kan att det kan vara knepigt för farmaceuter att få ledigt.

– Du kan behöva lämna in önskemål ett halvår i förväg och när du fått ett schema kan det vara svårt att göra ändringar.

Att farmaceuter måste ge avkall på raster och att behöva jobba över är ingen ovanlighet, enligt Karin Gummesson.

En omöjlig ekvation

Enkäten som Sveriges farmaceuter gjort visar att farmaceuter på öppenvårdsapotek också är mest missnöjda med ledarskapet på jobbet.

Apotekssektionens Karin Gummesson är inte förvånad. Att vara en bra chef på apotek är en omöjlig ekvation, anser hon.

– Chefen ska se till att verksamheten genererar vinst, samtidigt vara en bra ledare och hålla ihop gruppen och måste dessutom själv göra akututryckningar för att hoppa in och fylla hål i schemat. Det är otroligt taskiga förutsättningar för att vara en bra chef.

Apoteksfarmaceuter är lojala

Karin Gummesson poängterar att facket arbetar med arbetsmiljön på apotek. Sveriges farmaceuter har, tillsammans med Unionen, anmält tre apotek i Värmland till Arbetsmiljöverket på grund av brister i arbetsmiljön.

Men Karin Gummesson medger att det är sällsynt att de går i konflikt med arbetsgivare.

– Farmaceuter är nog en väldigt snäll grupp. Vi är tålmodiga och lojala, även om sjukskrivningstalen sticker iväg. Vi har ju ett samhällsansvar.

Förutom recepthantering och läkemedelsinformation har farmaceuterna även andra arbetsuppgifter som kan verka splittrande.

–  Vi ska damma i hyllorna, sköta logistik och hantering av varor, städa penicillinrummet en gång i veckan och kontrollera hållbarhet på produkterna. Man kanske skulle se över om man kan anställa personal som gör det och renodla farmaceutrollen, funderar Karin Gummesson.

Startskott för bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljöenkäten som Sveriges farmaceuter gjort är startskottet för fackförbundets fördjupade arbete med arbetsmiljöfrågor, enligt förhandlingschef Annika Hage Nederström.

– Arbetsgivarna behöver ställa sig frågan hur de blir en attraktiv arbetsgivare för farmaceuter. Vår uppfattning är att för att farmaceuter ska hålla över tid så krävs en god arbetsmiljö, relevant kompetensutveckling och bra farmaceuter ska ha bra betalt, säger hon.

Fotnot: Nästa vecka kommer nästa artikel om apotekens arbetsmiljö. Då svarar arbetsgivarnas företrädare på kritiken.

”Vi är nöjda med vaccinationstäckningen”

Anna Bäsén
-
0
”Vi är nöjda med vaccinationstäckningen”

Knappt 80 procent av de allra äldsta på särskilt boende är nu vaccinerade med den rekommenderade påfyllnadsdosen mot covid-19. Bland dessa äldre äldre, som personer som är 80 år och över ibland kallas, som inte bor på särskilt boende är vaccinationstäckningen över 80 procent.

Snittet för riket när det gäller personer som är 80 år och över ligger på 76,5 procent, enligt Folkhälsomyndighetens senaste statistik.

– Att nästan 80 procent av personer över 80 år har vaccinerats är en hög siffra, klart högre än de flesta andra europeiska länder, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén på Folkhälsomyndigheten till Läkemedelsvärlden.

I gruppen seniorer mellan 65 och 79 år är vaccinationstäckningen nästan 70 procent, enligt Magnus Gisslén.

Nöjd med vaccinationstäckningen

Startskottet för hösten och vinterns samordnade nationella vaccinationskampanj gick den 7 november förra året. Regionerna erbjöd riskgrupper vaccinering mot både influensa och covid-19 vid samma tillfälle.

Precis som är brukligt med vaccination mot säsongsinfluensan kunde personer på särskilda boenden vaccineras två-tre veckor tidigare.

– Det började lite trögt men nu har vi relativt bra täckning både vad det gäller vaccination mot säsongsinfluensan och covid-19, säger Magnus Gisslén.

Oro för vaccinationstäckningen

Andra myndigheter, däremot, uttrycker oro över låg vaccinationstäckning i Europa som helhet. En av dem är den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC:s expert på luftvägsburna virus, Edoardo Colzani.

I en intervju med Reuters säger Colzani att täckningen mot covid-19, enligt tidiga data från ECDC, ”är långt under pandeminivåerna”.

Enligt Reutersartikeln anser världsorganisationen WHO att vaccintäckningen borde vara 100 procent för högriskgrupperna, som äldre och personer med nedsatt immunförsvar.

Covidfallen ökar på södliga breddgrader och covid-19 är fortfarande inte ett säsongsbundet virus, enligt WHO.

Har ingen fast nivå

Den svenska Folkhälsomyndigheten har inte en fast nivå för önskvärd vaccinationstäckning mot covid-19 i olika grupper, enligt statsepidemiolog Magnus Gisslén.

Men hur ser du på WHO:s rekommendation om 100 procents vaccinationstäckning till högriskgrupperna, som äldre?

– Vi eftersträvar så hög vaccinationstäckning som möjligt för grupper med högre risk för allvarlig sjukdom, säger Magnus Gisslén.

Regionerna har gemensamt med smittskydd gjort en stor ansträngning med vaccinationskampanjen, enligt statsepidemiologen.

– Vi kan aldrig nå 100 procents vaccinationstäckning, det är en omöjlighet. En del kanske just har haft covid-19 och har ett skydd. Andra vill inte vaccineras och det kan också finnas andra skäl, säger statsepidemiologen och fortsätter:

– Sen finns det såklart alltid några som borde vaccinerats men som av olika skäl inte gjort det.

Svårt jämföra vaccinationstäckningen

Magnus Gisslén tycker också att det är svårt att jämföra olika delar i världen.

– Förutsättningarna är olika. I Sverige erbjöd vi en dos till de allra äldsta våren 2023. I höstas fick äldre på särskilda boenden också tillgång till vaccin några veckor innan vi började med de övriga.

Vårens covidvaccinationer 2023 däremot, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, visar på ett betydligt sämre slutresultat än Folkhälsomyndighetens nya statistik.

Tidpunkten diskuteras

Men tajmingen för höst- och vintersäsongens samordnade nationella vaccinationskampanjen är inte okontroversiell.

Tidpunkten har bland annat diskuterats av virusforskaren Ali Mirazimi samt apotekaren och vaccinsamordnaren Erik Fredholm i Läkemedelsvärlden.

Statistiken visar att Sverige fick en ökning av antalet bekräftade covidfall i slutet av oktober och i november. Alltså före och precis i starten av Sveriges samordnade nationella vaccinationskampanj mot säsongsinfluensa och covid-19.

Enligt Magnus Gisslén är det för tidigt att utvärdera om tidpunkten var rätt.

– Skyddet ska ju hålla hela säsongen för covid och för influensa. Vi vet inte hur smittspridningen kommer att utvecklas under våren. Vi kommer noga analysera om valet av tidpunkt var den bästa och dra lärdomar av detta inför nästa säsong.

Kan bli samordnad kampanj även i höst

Som Läkemedelsvärlden berättat kommer fler att få betala själva för covidvaccin våren 2024. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination, som företrädesvis ska ske i april, för en mindre grupp.

Personer som fyllt 80 år samt personer 65 år och äldre som har mer omfattande dagliga insatser får gratis vaccin.

Den kommande höst- och vintersäsongen kan det återigen bli aktuellt med en samordnad vaccinationskampanj mot både covid-19 och influensa.

– Om situationen är likadan finns goda skäl för samvaccination även hösten 2024. De data vi har visar att det har varit framgångsrikt och bidragit till hög täckning av både covid-19- och influensavaccination, säger Magnus Gisslén.

Men ännu är det är för tidigt att säga säkert hur det blir i höst, poängterar han.

– Vi följer hur epidemierna utvecklar sig, det kan ändra sig.

Fortfarande stora problem hos TLV efter hackerattack

Helene Wallskär
-
0
Fortfarande stora problem hos TLV efter hackerattack

Den ryska hackerattack som för snart två veckor sedan drabbade företag och myndigheter i Sverige, ställer fortfarande till problem på flera håll. På Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, fortsätter ett intensivt arbete med att återställa myndighetens olika digitala system efter attacken.

– Vi har fullt fokus på detta tillsammans med vår IT-leverantör Tietoevry, men det finns ännu ingen prognos för när alla system kommer att vara återställda, säger TLV:s kommunikationschef Maria Bjurö till Läkemedelsvärlden.

Hackerattack drabbade brett

En rysk grupp kallad Akira riktade lördagen 20 januari en hackerattack mot den stora IT-leverantören Tietoevry och följdverkningarna spred sig som en löpeld i det svenska samhället.

Enligt SvT drabbades bland andra 120 myndigheter i vårt land. En av dessa var, som Läkemedelsvärlden rapporterat, TLV. Där påverkar attacken fortfarande flera delar av verksamheten.

I dag meddelar myndigheten att prissänkningar som skulle ha genomförts 1 juni måste skjutas upp till november på grund av IT-angreppet. Det handlar om prissänkningar enligt den så kallade 15-årsregeln.

Regeln innebär att man kan sänka priset på vissa läkemedel som blivit 15 år eller äldre och har svag eller ingen konkurrens av generika (kopior).

Diariet är borta

TLV gör dessa prissänkningar två gånger om året, 1 juni och 1 november. Men för att göra dem behöver man ur databasen kunna ta fram en lista över vilka läkemedel som är aktuella för att få lägre pris.

– Den listan kan vi inte få fram förrän våra IT-system är återställda, förklarar Maria Bjurö.

Till det som är utslaget hos TLV hör databasen med aktuella priser för läkemedel och förbrukningsartiklar. E-ansökan fungerar inte heller. Dessutom är myndighetens hela diarium försvunnet.

Enligt Maria Bjurö är det ännu oklart hur mycket av diariet som går att återskapa:

– Frågan om vilken backup som finns får vi ta senare med IT-leverantören, men där är vi inte ännu.

Avslutar satsning på omstridd Alzheimerterapi

Helene Wallskär
-
0
Avslutar satsning på omstridd Alzheimerterapi

Det amerikanska läkemedelsföretaget Biogen slutar att sälja och utveckla antikroppsläkemedlet Aduhelm (adukanumab). Företaget ska i stället fokusera på fortsatt utveckling och marknadsföring av efterföljaren Leqembi (lekanemab) som bygger på en svensk upptäckt.

Detta innebär också att Biogen lägger ned den pågående fas IV-studien Envision där även svenska kliniker medverkar.

Lämnar tillbaka Aduhelm

Biogen lämnar tillbaka de globala rättigheterna till Aduhelm till det schweiziska läkemedelsföretaget Neurimmune som ursprungligen tog fram läkemedlet.

Biogen framhåller i ett pressmeddelande att beslutet att släppa Aduhelm inte beror på några frågetecken kring säkerhet och effekt. I stället ska det handla om ett strategiskt beslut i syfte att prioritera satsningen på det närbesläktade Alzheimerläkemedlet Leqembi.

Krävde mer klinisk forskning

Båda läkemedlen är monoklonala antikroppar som rensar bort skadliga ansamlingar av proteinet amyloid-beta i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom.

Adukanumab var först att få ett läkemedelsgodkännande. Det skedde när amerikanska FDA efter en hel del oenighet bland inkopplade experter, som Läkemedelsvärlden rapporterade, fick ett accelererat godkännande 2021.

Biogen hade i studierna visat att adukanumab rensade bort amyloidplack, men misslyckats med att tydligt visa en klinisk förbättring hos försökspersoner.

FDA satte därför som villkor att företaget efter godkännandet måste göra fler kliniska studier och bevisa även den kliniska effekten. Biogen startade då den kliniska studien Envision, där bland andra svenska kliniker i Stockholm, Göteborg och Skåne deltar.

Det är denna studie som nu stoppas.

Gick bättre för lekanemab

I EU fick adukanumab senare nobben av läkemedelsmyndigheten EMA som ansåg att nyttan inte övervägde riskerna med behandlingen.

I USA har lanseringen av Aduhelm också stött på en hel del motstånd från sjukförsäkringssystem som varit tveksamma till att bekosta denna behandling för sina försäkringstagare.

Lite lättare har resan varit för Biogens andra antikropp mot tidig Alzheimers sjukdom – ursprungligen svenskutvecklade Leqembi (lekanemab). En nyckelfaktor är den fas III-studie som kom i fjol och visade en 27-procentig minskning av Alzheimersymtom jämfört med placebo efter 18 månaders behandling.

Forskare blir allt mer övertygade om att det som avgör om man får klinisk effekt eller ej är hur mycket amyloid som behandlingen kan rensa bort.

Leqembi har fått ett ordinarie godkännande av FDA. Det är även godkänt i bland annat Japan och Kina och är under granskning hos EMA.

Aduhelm har banat väg

Biogens beslut att nu släppa Aduhelm till förmån för Leqembi påverkas också av att flera andra företag har liknande antikroppar på gång. Detta kan snart komma att öka konkurrensen.

I sitt pressmeddelande framhåller företagets chef Christopher A Viehbacher att satsningen på Aduhelm har varit viktig för forskningen om nya Alzheimerläkemedel:

– När man söker nya behandlingar kan ett genombrott bli den grund som gör att framtida läkemedel kan utvecklas. Aduhelm var en sådan banbrytande upptäckt som banade väg för en ny klass av läkemedel.

Schweiziska Neurimmune som nu får tillbaka Aduhelm skriver på sin webbplats att bolaget kommer att fortsätta utveckla adukanumab mot Alzheimers sjukdom. Detta för att försöka få få fram läkemedel som går att ge med vanliga subkutana injektioner i stället för som nu med intravenösa infusioner.

123Sida 3 av 3