Socialstyrelsen presenterar nu den första kartläggningen av förskrivning utanför vården. Med det menas läkemedelsförskrivning som läkare och andra förskrivare gör på sin fritid eller efter att de gått i pension.
Kartläggningen är resultatet av ett regeringsuppdrag som myndigheten fick i höstas, vilket Läkemedelsvärlden då rapporterade om. Uppdraget härstammade ur Tidöavtalet. Avtalet innehåller skrivningar om att motverka felaktig läkemedelsförskrivning till exempel genom att avskaffa förskrivningsrätten för läkare som under längre tid inte arbetat kliniskt i yrket.
Främst läkare som fritidsförskriver
De vårdprofessioner som får förskriva läkemedel på recept är läkare, tandläkare och tandhygienister samt sjuksköterskor och barnmorskor som uppfyller särskilda krav.
All legitimerad sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt får också förskriva läkemedel på sin fritid och efter att de gått i pension. Kartläggningen av förskrivning utanför vården visar dock att det nästan bara är läkare som använder denna möjlighet. Läkare stod för omkring 98 procent av den kartlagda förskrivningen.
Förskrivning utanför vården utgjorde i analysen upp till 0,4 procent av den totala läkemedelsförskrivningen på recept.
För 13,6 procent av de undersökta förskrivningarna angav doseringstexten att läkemedlet var avsett för eget bruk. Det innebär att förskrivarna skrev mer än vart åttonde recept till sig själva.
Förskriver begärliga läkemedel
De läkemedel som är vanligast att skriva ut på fritiden och efter pensionen är antibiotika och andra behandlingar mot infektioner, smärtläkemedel, inflammationsdämpande preparat och sömnmedel.
Var sjunde förskrivning gällde narkotikaklassade läkemedel och bland dessa förekom bland annat läkemedel mot adhd. I kartläggningen hittade man även enstaka förskrivningar av tillväxthormon och läkemedel med botulinumtoxin.
Dessa räknas tillsammans med narkotikaklassade preparat till “begärliga läkemedel” som flera regioner anger att fritidsförskrivare bör låta bli att skriva ut. Men Maria State, enhetschef på Socialstyrelsen och ansvarig för kartläggningen, förklarar att syftet med den inte är att upptäcka enskilda förskrivare som gör fel.
– Vi har kartlagt förskrivningen, inte förskrivarna, och har heller inga uppgifter om dem, betonar Maria State för Läkemedelsvärlden.
Skriver ofta ut diklofenak
Något som hon tycker sticker ut i analysen är att det miljöskadliga läkemedlet diklofenak står för en “icke obetydlig del” av pensionärs- och fritidsförskrivningen. Detta trots att alla regioner i dag av miljöskäl rekommenderar vården att gå över till andra antiinflammatoriska och smärtlindrande läkemedel, som naproxen.
– I förskrivningsmönstren i stort i landet ser man en switch från diklofenak till naproxen. Men den övergången syns inte bland fritids- och pensionärsförskrivarna, säger Maria State.
– Kanske handlar det om att man följer gamla terapitraditioner och befinner sig längre bort från verksamheterna där förändringen pågår.
Omöjligt med heltäckande kartläggning
Socialstyrelsen har haft stora metodproblem vid kartläggningen av förskrivning utanför vården. Det beror främst på att Sveriges regioner har valt olika linjer för hur fritids- och pensionärsförskrivning ska dokumenteras. Det handlar inte minst om de så kallade arbetsplatskoderna.
För att kunna skriva ut läkemedel inom förmånssystemet behöver förskrivaren ha en arbetsplatskod. Arbetsplatskoderna hanteras av respektive region och är ett verktyg regionen kan använda för att följa upp läkemedelsförskrivningen inom olika delar av vården.
Men när det gäller tilldelning av arbetsplatskoder för förskrivning på fritiden och efter pensionen gör regionerna på helt olika sätt.
– De här skillnaderna gör det omöjligt att göra en heltäckande kartläggning, säger Maria State, enhetschef på Socialstyrelsen och ansvarig för kartläggningen, till Läkemedelsvärlden.
– Regionerna själva har under arbetet lyft fram att de vill ha ett nationellt stöd och homogena riktlinjer som är lika för alla.
Exempel på skillnader
Här är några exempel på hur olika regionerna gör:
- Sju regioner använder särskilda arbetsplatskoder för pensionerade förskrivare, övriga gör det inte.
- I en region, Region Kalmar, får förskrivare som skriver recept utanför tjänsten, förskrivare utan anställning i vården och pensionerade förskrivare samma gemensamma grupparbetsplatskod.
- I övriga regioner ska förskrivare som arbetar i vården använda samma arbetsplatskod som på jobbet när de förskriver på fritiden. Därför går det inte att skilja ut fritidsförskrivningen där.
- Några regioner har separata arbetsplatskoder för fritidsförskrivare som inte har ett jobb där de skriver ut läkemedel. Medan andra har gemensamma arbetsplatskoder för denna förskrivargrupp och för pensionerade förskrivare.
Hoppas på en fortsättning
Maria State anser ändå att kartläggningen trots begränsningarna ger en ganska god bild av hur fritids- och pensionärsförskrivningen såg ut under åren 2018-2022.
Socialstyrelsen har använt den information som arbetsplatskoderna från olika regioner ger och hämtat data från läkemedelsregistret, databasen för nationella läkemedelslistan samt det tidigare receptregistret.
I 14 regioner har det på så sätt i varierande grad gått att analysera förskrivningen utanför vården.
Nu hoppas Maria State att kartläggningen ska komma till användning på olika sätt.
– Dels kommer vi tillsammans med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Läkemedelsverket att titta på om det finns något i analysen som vi ska gå vidare med.
– Och dels hoppas vi att regionerna tar kartläggningen och använder den som ett underlag för fortsatta diskussioner om hur de i framtiden vill hantera förskrivningen utanför vården.
