Annons

Månads arkivering november 2023

Upptäckt om virus och värme kan ge läkemedel

Virus och värme är en kombination som gynnar virusinfektioner. Det konstaterar en forskargrupp vid Lunds universitet. Gruppen har i en studie på atomnivå kartlagt vad som sker i en viruspartikel vid stigande kroppstemperatur. Då ändrar virusets DNA form och kan snabbt infektera celler.

Studien är publicerad i tidskriften Pnas.

Kunskapen om denna DNA-process kan på sikt göra det möjligt att utveckla nya typer av antivirala läkemedel, framhåller forskarna.

Bland annat covid-19-pandemin har, som Läkemedelsvärlden belyst, visat att det finns ett stort behov av fler effektiva behandlingar mot virusinfektioner.

Kartlägger viktig grundprincip

Virus består i de flesta fall av genetiskt material, DNA, omslutet av ett skyddande proteinskal som kallas kapsid. Virus är helt beroende av att infektera en värdcell för att kunna föröka sig.

Forskargruppen i Lund studerar hur det går till när viruset skjuter ut sitt genetiska material från kapsiden och in i celler.

– Detta ger oss större förståelse för hur snabbt dna kan ta sig ut från viruset och in i cellen och kan ha betydelse för hur man kan slå av och på ett virus – alltså grundprincipen för utveckling av nya antivirala medel, säger Alex Evilevitch, professor i cellbiologi vid Lunds universitet och studiens sisteförfattare, i ett pressmeddelande.

Studerat modellvirus

Redan i en tidigare studie såg forskarna att det sker en plötslig förändring med virusets DNA vid en temperatur runt 37 grader, alltså normal kroppstemperatur. Nu har de gått vidare och kartlagt mer i detalj vad som sker när temperaturen ökar.

Som modell har de studerat vad som sker när fagvirus – virus som angriper bakterier – utsätts för temperaturhöjningar.

Fagvirus är mycket små, cirka en tiondel av storleken hos en bakterie. Forskarna har använt en så kallad synkotronanläggning med neutronljus för att avbilda strukturen hos fagvirusets dna och hur kapsiden förändras vid olika temperaturer.

Virus och värme underlättar infektion

Resultaten visar att den omgivande temperaturen har avgörande betydelse när kapsiden öppnas och släpper ut DNA som ska ta sig in i värdcellen.

– När temperaturen höjs, byter virusets genetiska material form samt densitet och blir mer vätskeliknande – vilket leder till att det snabbt injiceras i cellen, säger Alex Evilevitch.

– Vi har också sett att själva förändringen av strukturen på dna är direkt kopplat till hur potent viruset är på att infektera värdcellen.

Forskningen fortsätter

Resultaten tyder på att höjd kroppstemperatur, som vid feber, skyndar på infektionsprocessen.

– Strukturen på virusets genetiska materialet och dess mekaniska egenskaper förändrades redan när kroppstemperaturen höjs till 37 grader. Vi ser också att en temperaturökning påverkar hastigheten på virusspridningen, säger Alex Evilevitch.

– Detta har vi dock än så länge visat i cellkultur i vårt laboratorium. Framtida studier krävs där man även behöver väga in andra faktorer som påverkar infektionsförloppet, som exempelvis immunsvaret.

IGN: Reklam om lindring av halsont var vilseledande

Informationsgranskningsnämnden, IGN, är inte imponerad av ett marknadsföringsmaterial om det receptfria läkemedlet Zyx (benzydamin). IGN menar att marknadsföringen ger en felaktig uppfattning om hur lång tid det tar innan den smärtlindrande sugtabletten mot halsont verkar.

Hur länge innan Zyx verkar?

I materialet skriver läkemedelsföretaget Viatris att Zyx sugtabletter ”Börjar verka inom 2 minuter”. Ett påstående som onekligen ger intrycket att det börjar kännas bättre i halsen inom två minuter efter att man stoppat tabletten i munnen.

Men det finns också en asterisk som hänvisar till en text i mindre stil där det står ”Lätt smärtlindring observerades 2 minuter efter fullständig upplösning av sugtablett”. Alltså tar det mer än två minuter innan halsontet kan börja lätta.

Men hur länge får läsaren inte veta.

Etiskt övertramp

Det har däremot IGN tagit reda på genom att läsa läkemedlets produktresumé. Av denna framgår att ”medelupplösningstid för en sugtablett är 9,12 minuter”. Det kan med andra ord ta snarare omkring tio-elva minuter än två innan Zyx ger effekt.

Eftersom det inte framgår av reklamen hur lång tid det tar för Zyx att lösas upp i munnen anser IGN att marknadsföringen är vilseledande. Det innebär att den strider mot branschens etiska regelverk.

Företaget bestrider

Viatris bestrider kritiken från IGN. I sitt svaromål skriver företaget att ”upplösningstiden för Zyx varken kan anses vara väsentligt längre eller kortare än för andra motsvarande välkända produkter på marknaden, som exempelvis Strepsils eller Bafucin”. Detta var enligt företaget skälet till att man inte tog med uppgiften om denna tid.

Men detta argument ändrar inte nämndens bedömning. IGN fäller marknadsföringen av Zyx och företaget ska betala en straffavgift på 110 000 kronor.

”Insatsen nådde vissa riskgrupper för dåligt”

Barnläkaren och riksdagsledamoten (C) Anders W Jonsson har på regeringens uppdrag utvärderat hur det gick när Sverige under pandemin genomförde massvaccinering mot covid-19.

I dag lämnade han över sitt slutbetänkande till socialminister Jakob Forssmed (KD). I samband med detta höll de en gemensam pressträff.

Anders W Jonsson ser positiv helhet

Det var en överlag mycket positiv utredare som redovisade utredningens slutsatser och förslag.

– Helhetsintrycket är att det här har gått bra, sa han och berömde regionerna för att de inledningsvis på kort tid lyckades öka vaccinationskapaciteten.

Han gav även eloger till E-hälsomyndigheten som snabbt lyckades ordna covid-bevisen “på ett väldigt kreativt sätt” och till Läkemedelsverket för effektiv säkerhetsövervakning av de nya vaccinerna.

Låg vaccintäckning i vissa riskgrupper

Men utredningen innehåller också kritik. Anders W Jonsson lyfte särskilt fram att vissa av de prioriterade riskgrupperna inte blev vaccinerade i alls samma utsträckning som befolkningen i genomsnitt.

– Även om vaccinationstäckningen överlag var god så kom vissa prioriterade riskgrupper inte väl ut. Jag tänker bland annat på personer med psykiska sjukdomar och personer med nedsatt kognitiv förmåga.

Oklar ansvarsfördelning

Anders W Jonsson anser att orsaken till den låga vaccintäckningen i vissa riskgrupper finns att hämta i ansvarsfrågor.

– För många av de medicinska riskgrupperna fanns det en utpekad ansvarig som skulle se till att individen blev erbjuden vaccin. Det var i regel den behandlande läkaren. Men för bland annat psykiskt sjuka och kognitivt nedsatta personer fanns det ingen som på motsvarande sätt hade detta ansvar.

– Dessutom saknade Folkhälsomyndigheten ett system för att löpande följa upp hur det gick med vaccineringen i riskgrupperna.

Kritiserar uppföljning

Utredningen diskuterar också de problem att nå ut med vaccinet till socioekonomiskt utsatta grupper som många och även Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om.

Även här pekar utredningen på bristande uppföljning och utvärdering.

– Det gjordes mängder av olika insatser runt om i regionerna för att nå socioekonomiskt utsatta grupper. Det var tusen blommor som blommade. Men det saknades ett system för att utvärdera vilka metoder som fungerade och ej.

Föreslår nya uppdrag och lagändringar

Ett av utredningens förslag är därför att Folkhälsomyndigheten ska få uppdraget att göra en förstudie om hur man kan förbättra uppföljningen av vaccinationstäckningen vid en pandemi.

Några andra förslag är att

  • ge Socialstyrelsen i uppdrag att förbereda sig för att vid en pandemi snabbt kunna få fram fler personer i vården som får ordinera pandemivaccin.
  • se över om patientlagens regler om rätten att själv välja mellan flera likvärdiga behandlingar ska gälla även vacciner vid en pandemi. Denna rätt att välja skapade enligt utredningen en del oreda under vaccinationsinsatsen eftersom det fanns fler godkända vacciner, men inte alltid tillgängliga samtidigt på samma plats.
  • se över läkemedelsförsäkringen som i dag inte täcker så kallade serieskador där väldigt många personer får skador av ett läkemedel. Under covid-19-pandemin gick staten in och garanterade samma skydd som försäkringen normalt ger för alla som tog covid-19-vaccinerna. Utredningen vill dock se ett mer permanent regelverk kring detta.

Ojämn vaccintäckning hos gravida mot kikhosta

0

Sedan i augusti i fjol rekommenderar Folkhälsomyndigheten att kvinnor som väntar barn får vaccin mot kikhosta efter graviditetsvecka 16. Syftet är, som Läkemedelsvärlden har rapporterat, att skydda det nyfödda barnet mot sjukdomen.

Folkhälsomyndigheten saknar siffror

Regionerna har dock, som bland annat ett pressmeddelande från Region Norrbotten framhåller, varit olika snabba med att komma i gång med kikhostevaccinering av gravida. Hur vaccintäckningen bland gravida i landet ser ut, vet Folkhälsomyndigheten för närvarande inte.

– Vi har ännu inga bra siffror på detta eftersom den här vaccinationen inte ingår i det nationella vaccinationsregistret. Men vi arbetar med att kunna få fram sådana data med hjälp av det nationella graviditetsregistret.

Det säger Magnus Gisslén, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin, till Läkemedelsvärlden.

Regionala olikheter

Han bedömer dock att det finns stora regionala skillnader när det gäller denna vaccintäckning.

– Det är upp till varje region att bestämma hur man vill arbeta med rekommendationen. Vaccintäckningen bland gravida varierar än så länge stort mellan regionerna även om successivt fler och fler regioner börjat erbjuda kikhostevaccin till gravida.

Även när det gäller vem som betalar för vaccinationerna finns det regionala skillnader. De flesta regioner har under 2023 börjat erbjuda gravida kvinnor kostnadsfri vaccinering mot kikhosta. Men åtminstone en region, Region Stockholm, låter än så länge kvinnorna betala själva.

Nu ökar kikhosta

Tidigare i veckan gick Folkhälsomyndigheten ut med nyheten att spridningen av kikhosta nu ökar brant i Sverige. Detta efter att den legat extremt lågt under pandemin.

Under 2021 och 2022 rapporterades endast elva respektive tretton fall av kikhosta. Nu cirkulerar dock kikhostebakterien i samhället igen. Totalt har 93 fall rapporterats i år och hela 43 av dem under oktober månad. Även i Danmark och Norge syns liknande trender.

– Den låga spridningen av kikhosta under pandemin har medfört att befolkningens immunitet mot infektionen har minskat. Uppgången nu är tydlig och det finns uppenbar risk för en fortsatt uppgång, säger Magnus Gisslén.

Första sprutan vid tre månader

I detta läge anser Folkhälsomyndigheten att det är extra viktigt att skydda nyfödda och småbarn mot kikhosta.

– Det är de som är allra mest sårbara. Kikhosta kan ge svåra komplikationer, kräva sjukhusvård och värsta fall vara livshotande hos spädbarn, säger Magnus Gisslén.

I det nationella barnvaccinationsprogrammet erbjuds barn ett kombinerat vaccin mot kikhosta, difteri, stelkramp, polio, Haemophilus influenzae typ b och hepatit B för första gången vid tre månaders ålder.

Sedan följer vaccinationer när barnet är fem månader, ett år och fem år samt i årskurs 8 eller 9.

Skyddar ända från födelsen

Men under de tre första levnadsmånaderna har barnet inget eget vaccinskydd mot kikhosta. Det är inte minst under den perioden som det är bra för barnet om mamman har vaccinerat sig under graviditeten.

Vaccinimmunitet förs via moderkakan över från mamman till barnet som då redan har ett skydd mot kikhosta när det föds.

– Som infektionsläkare har jag sett hur väldigt svårt sjuka barn kan bli av den här infektionen. Att vi nu kan skydda även nyfödda genom att vaccinera gravida är ett stort framsteg, säger Magnus Gisslén.

– Det är mycket viktigt att alla barn vaccineras enligt vaccinationsprogrammet och att även gravida kvinnor vaccinerar sig.

Skydda barnet på andra sätt också

Han framhåller också att alla som har ett spädbarn hemma bör vara försiktiga även på andra sätt nu när olika luftvägsvirus och kikhosta cirkulerar i samhället.

– Man bör till exempel tänka på att begränsa spädbarnets kontakter med andra människor inomhus. Och den som har förkylningssymtom ska absolut inte träffa spädbarn.

Om ett litet barn trots allt varit i kontakt med någon som visar sig ha kikhosta bör man snabbt rådfråga vården. Det finns möjlighet att hejda infektionen genom att ge barnet förebyggande behandling med antibiotika. Det bör i så fall helst ske innan barnet får symtom.

Topiramat klassas om till högriskmedel för gravida

Epilepsiläkemedlet topiramat klassas om till riskklass 3 för gravida efter nya forskningsrön och myndighetsvarningar. Det framgår av information från läkemedelsupplysningstjänsten Janusmed fosterpåverkan.

Klass 3 är den högsta riskklassen på Janusmeds skala och innebär att läkemedlet “kan eller misstänks kunna medföra betydande risker för fostret vid användning under graviditet.”

Nyupptäckta risker med topiramat

Den skärpta bedömningen av topiramat kommer efter en ny säkerhetsgranskning och förnyad bedömning från EU:s läkemedelsmyndighet EMA. Dess säkerhetskommitté PRAC har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, kommit fram till att riskerna för fosterpåverkan kan vara ännu större än vad som förut var känt.

Topiramat omgavs även tidigare av försiktighetsåtgärder eftersom det kan orsaka olika medfödda missbildningar och hämma fostrets tillväxt. Patienter som använder topiramat har länge avråtts från att bli gravida.

Men nya nordiska studier har nu hittat ytterligare risker. Den nya forskningen tyder på att barn som utsatts för topiramat under fosterutvecklingen har en ökad risk för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Det handlar bland annat om autism, intellektuell funktionsnedsättning och ADHD.

Högeffektiva preventivmedel krävs

PRAC har därför rekommenderat nya säkerhetsåtgärder vilket bland annat lett till den ändrade svenska riskklassningen.

Krav från PRAC har även lett till att alla företag som marknadsför läkemedel med topiramat ska ta initiativ till ett graviditetsförebyggande program i vården.

Topiramat får sedan tidigare inte användas av gravida mot migrän eller för viktkontroll (gäller kombinationspreparat som finns på vissa marknader). Det får heller inte användas av fertila kvinnor som inte använder högeffektiva preventivmedel.

Nya åtgärder ska öka säkerheten

Nu har en ny så kallad kontraindikation införts. Enligt denna får topiramat inte heller användas mot epilepsi vid graviditet, eller hos fertila kvinnor som inte använder högeffektiva preventivmedel.

De enda undantagen är om det inte finns någon annan lämplig epilepsibehandling tillgänglig.

Det graviditetsförebyggande programmet ställer också en rad omfattande krav på information från vården till patienterna som ska förhindra att någon blir gravid medan man tar topiramat.

Har hjärt-kärlskyddet fler orsaker än minskad vikt?

En ny studie av fetmaläkemedlet Wegovy (semaglutid) har väckt stor uppmärksamhet. Studien visar att läkemedlet minskar risken för hjärtinfarkt och andra allvarliga hjärt-kärlhändelser även hos personer som inte har diabetes.

Studien är publicerad i New England journal of medicine.

Exakt hur behandlingen leder till minskad hjärt-kärlrisk vet forskarna inte. Men de menar att det sannolikt är fler mekanismer än bara patienternas viktminskning som ligger bakom.

Studerade Wegovy

Innan semaglutid godkändes som fetmaläkemedel under produktnamnet Wegovy blev det först godkänt som behandling av diabetes typ 2 i form av läkemedlet Ozempic. Tidigare studier har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, visat att läkemedlet skyddar personer med diabetes mot hjärt-kärlsjukdom.

I den nya studien undersökte forskarna om semaglutid har en sådan effekt även hos personer som inte har diabetes.

I studien deltog 17 604 patienter vid 804 kliniker i 41 länder.  De var 45 år eller äldre och hade övervikt eller fetma och därmed ett BMI (body mass index) över 27.

Deltagarna hade inte diabetes, men däremot olika typer av hjärt-kärlsjukdom. De hade antingen haft hjärtinfarkt eller stroke eller så hade de symtom på grund av ateroskleros (åderförkalkning).

Wegovy minskade hjärt-kärlrisk

Deltagarna randomiserades till att antingen få en injektion med semaglutid en gång i veckan eller placeboinjektioner. Forskarna följde dem under i genomsnitt drygt tre år.

I semaglutidgruppen drabbades 6,5 procent av allvarliga hjärt-kärlhändelser (hjärt-kärldöd eller icke dödlig hjärtinfarkt eller stroke). I placebogruppen drabbades 8 procent.

Detta kan enligt läkemedelsföretaget Novo nordisk som tillverkar läkemedlet översättas till en signifikant riskminskning på 20 procent för dem som fick semaglutid.

Mer än bara viktminskningen

De som fick semaglutid gick föga förvånande också ned i vikt. Den genomsnittliga viktminskningen låg på omkring tio procent.

Eftersom övervikt och fetma i sig ökar risken för hjärt-kärlsjukdom ligger det nära till hands att tänka att det var viktminskningen som skyddade semaglutidgruppens hjärtan. Och det gjorde den med all säkerhet, skriver forskarna i studien – men det är inte den enda förklaringen.

Detta eftersom skillnaderna i hjärt-kärlhälsa mellan semaglutidgrupp och placebogrupp började märkas långt innan man kunde notera någon viktnedgång.

Kombination av faktorer

Semaglutid är en så kallad GLP1-agonist. Sådana läkemedel har i djurstudier bland annat visat sig kunna minska inflammation i kroppen, förbättra funktionen i hjärtats vänstra kammare och ha olika positiva effekter på blodkärlen.

Forskarna anser att hjärt-kärlnyttan av semaglutid sannolikt beror på ett flertal mekanismer i kroppen som på olika sätt är kopplade till varandra.

I en artikel om samma tema citerar nyhetsbyrån Reuters en intervju med Martin Holst Lange, vice chef för läkemedelsutveckling inom Novo nordisk:

– De kardiovaskulära fördelarna är en kombination av många faktorer, men jag skulle särskilt betona blodsockerkontroll, viktminskning och inflammation, säger han.

Vill uppdatera godkännanden

Novo nordisk har ansökt hos läkemedelsmyndigheterna i USA och EU om en uppdatering av godkännandena av Wegovy. Företaget vill att hjärt-kärlnyttan ska ingå i godkännandena och räknar med att myndigheterna beslutar om detta under nästa år.

EMA utvärderar viktigt antibiotikum på nytt

Läkemedelsmyndigheten EMA:s expertkommitté CHMP har startat en förnyad granskning av antibiotikumet azitromycin. Granskningen gäller läkemedel som man ger via munnen eller som injektioner.

Tysk begäran

Det är den tyska läkemedelsmyndigheten som har begärt att EMA ska göra den nya granskningen.

Orsaken är att resistensen mot detta antibiotikum ökar snabbt i Europa. Azitromycin står också på Världshälsoorganisationens, WHO:s, lista över antibiotika med särskilt hög risk att driva på resistensutveckling.

Samtidigt visar en EMA-studie från i fjol att läkare i unionen fortsätter att flitigt skriva ut azitromycin mot olika infektioner hos både barn och vuxna. I Tyskland finns också data som visar att sjukhusens användning av läkemedlet ökade kraftigt under pandemin.

Azitromycin ofta nationellt godkänt

Azitromycin tillhör en äldre grupp av antibiotika som kallas makrolider och har haft god effekt mot ett brett spektrum av infektioner. Det används bland annat mot lunginflammation och sexuellt överförda infektioner.

Som Läkemedelsvärlden rapporterat är resistens mot azitromycin till exempel ett växande problem vid behandling av gonorré.

Vissa läkemedel med denna substans har använts i decennier. I många fall är de godkända genom nationella procedurer i stället för gemensamma EU-godkännanden.

Skillnader mellan EU-länderna

Det har lett till stora skillnader mellan EU-länderna när det gäller hur mycket läkemedlen används, mot vad och i vilka doser.

”Dessa skillnader kan stå i konflikt med rationell och säker antibiotikaanvändning och resultera i ökad utveckling av antbiotikaresistens”, skriver EMA.

CHMP kommer nu att göra en förnyad bedömning av nytta och risker med azitromycin vid dess många godkända användningar. Kommittén ska analysera om det behövs några förändringar i dessa godkännanden.

EMA säger ja till Mounjaro även för vikthantering

0

Diabetesläkemedlet Mounjaro (tirzepatid) bör få användas även mot fetma. Det anser EU:s läkemedelsmyndighet EMA.

EMA rekommenderar att EU utvidgar godkännandet av Mounjaro som hittills enbart gällt diabetes typ 2. Rekommendationen bygger på ett utlåtande från expertkommittén CHMP.

EU-godkänt mot diabetes i fjol

Bakom Mounjaro står läkemedelsföretaget Eli-Lilly. Företaget slåss om fetmamarknaden med framför allt Novo nordisk som marknadsför diabetesläkemedlet Ozempic (semaglutid) och fetmamedicinen Wegovy (semaglutid i annan dosering).

Den aktiva substansen i Mounjaro, tirzepatid, är en så kallad GIP/GLP1-agonist. Den stimulerar receptorer på ett sätt som påverkar födointaget och energiförbrukningen. Studier har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, visat att behandlingen kan bidra till betydande viktminskning hos personer med fetma.

Förra året blev läkemedlet godkänt i EU som behandling av vissa vuxna med diabetes typ 2.

Både vid fetma och övervikt

Nu rekommenderar EMA att läkemedlet godkänns även ”som tillägg till en lågkaloridiet och ökad fysisk aktivitet” för personer som behöver hjälp att hantera vikten.

Läkemedlet bör enligt rekommendationen få ges både till personer med fetma och till den som bara har övervikt, men även andra hjärt-kärlrisker som högt blodtryck.

Vidare rekommenderar EMA att Mounjaro kan användas både för att gå ned i vikt och för att hålla vikten.

EMA skickar sin rekommendation till EU-kommissionen som fattar det slutliga beslutet. Kommissionen brukar följa EMA:s rekommendationer.

Liknande beslut i USA

Tidigare i veckan godkände även den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA tirzepatid från Eli-Lilly för vikthantering (chronic weight management).

Där fick dock viktläkemedlet ett eget produktnamn – Zepbound – medan tirzepatid mot diabetes fortsätter att heta Mounjaro.

”Jättekul att vara här”

0

Jacob Clinton uppskattar att få se och höra forskare inom liknande fält som föreläsare på Scheelesymposiet 2023.

Själv är han doktorand i proteinteknologi på KTH, Kungliga tekniska högskolan.

– Det är inspirerande att konkret få se och höra hur det jag gör relaterar till det andra forskare inom liknande områden gör, säger han till Läkemedelsvärlden under kaffepausen.

Jacob Clinton har ansökt och fått stipendium av Apotekarsocieteten för att delta under Scheelesymposiet 2023.

Professor talare på Scheelesymposiet 2023

Jacob Clintons handledare, professor Amelie Eriksson Karlström, är en av de framstående forskarna som föreläste vid Scheelesymposiet 2023.

Alla föreläsarna på Scheelesymposiet 2023 ägnar sig åt forskning som på ett eller annat sätt relaterar till årets Scheelepristagare Peter Schultz upptäckter. 

Målsökande cancerdödare

”PNA-pretargeted affibody-based radionuclide therapy” är rubriken på professor Amelie Eriksson Karlströms föreläsning.

Det kan låta krångligt men syftet är att ta fram riktad, målsökande, cancerbehandling.

Små konstruerade proteiner eller fragment av antikroppar ska hjälpa till att med precision skicka starka läkemedel, som cytotoxiska radionuklider, för att döda tumören.

En sådan behandling skulle vara en stor lättnad för cancerpatienten.

Effektivare och lindrigare metod

Professorns doktorand Jacob Clinton förklararar vad de gör:

– Cytotoxisk cancerbehandling, som radioaktiva substanser och cellgifter, är ofta tuff för patienten. Eftersom behandlingen också skadar frisk vävnad ger den ofta besvärliga biverkningar. En del patienter väljer till och med att avstå från behandling, berättar han.

Forskarna hoppas att en exakt målsökande behandling som de studerar, bland annat med det cytotoxiska radioaktiva ämnen, ger färre och lindrigare biverkningar.

– Dessutom kan man ge högre doser och på det sättet effektivare slå ihjäl tumören, säger Jacob Clinton.

Behandling i två steg

Behandlingen ger man i två steg. Först får patienten en spruta med det konstgjorda proteinet som fäster vid cancertumören.

En tid efter får den cancersjuke ännu en spruta, men då med det radioaktiva ämnet som dödar tumören.

Det av det radioaktiva ämnet som inte fäst vid tumören kissar patienten ut.

”Kissar ut resten”

Tanken är att behandlingen med ett läkemedel ska kunna ges i kombination med andra läkemedel.

– Kombinationsbehandling skulle kunna motverka resistensutvecklingen.

Läkemedelsresistenta cancerceller är en viktig orsak till dödsfall i cancer.

Forskarnas metod är ännu inte testad på människor.

Däremot är den testad på möss med cancertumörer med gott resultat, sa Amelie Eriksson Karlström under sin föreläsning. 

Läs mer om Scheelesymposiet 2023

Läkemedelsvärlden deltar förstås under hela Scheelesymposiet 2023 och är med vid prisutdelningen.

Du hittar artikeln om Scheeledagens föreläsningar och debatter här.

Bilder från Scheelesymposiet 2023, prisutdelningen och kvällens festligheter kan du se här.

Ett bildsvep från Scheelesymposiet 2023

”Fråga dem som jobbar kliniskt vad de behöver”

Scheelesymposiet 2023 blandade vetenskapliga föreläsningar med erfarenhetsutbyte, traditionsrika ceremonier och nätverkande. 

Årets pristagare Peter Schultz berättade nyligen i en intervju i Läkemedelsvärlden om sina tidiga genombrott och om aktuella projekt vid det stora forsknings- och undervisningsinstitut han leder – Scripps research i Kalifornien.

Mötte svenska forskarkollegor

På torsdagen var han i Stockholm för att medverka vid Scheelesymposiet, ta emot sitt pris av utbildningsminister Mats Persson (L), hålla Scheeleföreläsning och lyssna till dagens övriga fördrag till hans ära.

Sju svenska forskare presenterade under dagen sina respektive arbeten som alla på olika sätt anknyter till den vetenskapliga grund som Peter Schultz har lagt inom kemisk biologi.

Föreläsningarna handlade om allt ifrån grundforskning för att utöka kemisternas verktygslåda till avancerade behandlingar som prövas hos patienter mot bland annat cancer.

Satsar på translationell forskning

När det var dags för pristagarens Scheeleföreläsning bjöd Peter Schultz både bakåt- och framåtblickar. Han tog den initierade åhörarskaran med på strukturkemiska djupdykningar för att visa hur genombrotten har gått till. 

Men han berättade också om senare års satsningar på translationell forskning som ska ta framsteg inom biokemisk och biomedicinsk forskning vidare till läkemedelsutveckling.

Mycket av detta sker vid en särskild division inom Scripps som Peter Schultz grundade. Den heter Calibr och är ett icke vinstdrivande, translationellt forskningsinstitut som arbetar med läkemedelsutveckling.

Har skapat en modell

Calibr har en rad projekt på gång med läkemedelskandidater mot bland annat cancer, autoimmuna sjukdomar, infektioner och neurodegenerativa sjukdomar.

– I stället för att sälja ut lovande resultat av grundläggande forskning till läkemedelsföretag som utvecklar dem vidare, kan vi behålla läkemedelsutvecklingen inom vår organisation, förklarade Peter Schultz.

– På så vis har vi skapat en modell som gör att grundforskningen kan få del av vinsten när utvecklingen ger goda resultat.

Efterlyste ny kompetens

Även den avslutande paneldiskussionen fokuserade på den inte alltid enkla resan från genombrott i akademisk grundforskning till färdiga läkemedel som når patienter.

Professor Sara Mangsbo, Uppsala universitet, lyfte frågan om en brist på vissa typer av kompetens inom akademin, åtminstone i Sverige. Hon framhöll att framstående biokemister och biomedicinare inom akademin sällan är bra på att förvandla sina lovande resultat till framgångsrika kommersiella utvecklingsprojekt.

– Vi skulle även behöva personer med den typen av kompetens. Det skulle göra arbetet mycket effektivare, sa hon.

Fråga de kliniskt verksamma

När paneldeltagarna fick komma med rekommendationer för att korta vägen från laboratoriebänk till patient gav Peter Schultz andra grundforskare ett råd:

– Med åren har jag lärt mig att fråga de kliniskt verksamma vad de skulle behöva i sitt arbete med patienter. Det kan ibland vara något helt annat än den fantastiska idé du själv har tänkt arbeta med, sa han.

– Du behöver förstås inte alltid låta svaren styra dig, men det är viktigt att ställa frågan.

Hpv-vaccin även till pojkar ger snabbast cancerskydd

Att ge hpv-vaccin även till pojkar verkar, enligt en ny studie, vara det mest effektiva sättet att förebygga livmoderhalscancer.

Forskarna jämförde tre grupper av städer i Finland. I några städer fick ungdomar under de utvalda åren inget hpv-vaccin. I andra städer vaccinerades bara flickor och i en tredje grupp av städer fick båda könen vaccin.

Jämförelsen visade att cancerframkallande typer av humant papillomvirus, hpv, försvann snabbast i de städer som vaccinerade både flickor och pojkar. Studien är publicerad i tidskriften Cell, host and microbe.

Sverige vaccinerar även pojkar

Den nya studien är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska institutet och forskare i Finland. Den ger ytterligare stöd för hpv-vaccinering som ett effektivt vapen mot livmoderhalscancer.

Det finns sammanlagt över 200 olika typer av hpv. Världshälsoorganisationen, WHO, har fastställt att tolv av dem i varierande grad kan orsaka livmoderhalscancer.

För att förebygga och på sikt utrota livmoderhalscancer började vi i Sverige vaccinera flickor i årskurs 5 mot hpv. Efter åratal av utredningar och diskussion startade, som Läkemedelsvärlden rapporterat, vaccinering även av pojkar höstterminen 2020.

Hpv-vaccineringen ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet.

Följde tusentals unga i 33 städer

Även i Finland erbjuds sedan 2020 hpv-vaccin även till pojkar. Allmän vaccinering av flickor startade 2013.

Dessförinnan inledde forskare den nu aktuella studien. De lottade 33 städer i Finland till att under tre år antingen vaccinera både pojkar och flickor, vaccinera bara flickor eller inte genomföra någon hpv-vaccinering alls.

– Att den finska hpv-vaccinstudien randomiserade samhällena till olika behandlingar har varit en förutsättning för att kunna studera effekterna av vaccineringen, säger Ville Pimenoff, docent i evolutionär medicin vid Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet och förstaförfattare till studien i ett pressmeddelande.

Följde sammansättningen av virustyper

Vaccinet som användes då byggde på hpv-typerna 16 och 18, som tillsammans orsakar 70 procent av all hpv-relaterad livmoderhalscancer. Men vaccinet ger även ett så kallat korsskydd mot två andra typer som orsakar cancerformen. Vaccintäckningsgraden var upp till 50 procent.

Deltagarna i studien är födda mellan 1992 och 1994. I de städer som hpv-vaccinerade gjordes det när studiedeltagarna var i 14-årsåldern.

Forskarna följde sedan upp över 11 000 av dem när de fyllt 18 år och över 5 500 av dem även när de fyllt 22 år.

På detta sätt undersökte forskarna hur sammansättningen av hpv-typer förändrades över tid i de olika grupperna av unga.

Vaccin gav flockimmunitet

I samtliga 22 städer som antingen bara vaccinerade flickor eller båda könen hade högrisktyperna hpv 16 och 18 minskat kraftigt åtta år efter vaccineringen.

Även förekomsten av risktypen hpv 31 minskade i dessa städer.

Men de elva städer som vaccinerat både flickor och pojkar skilde ut sig. Detta genom att det förutom en tydlig minskning av hpv 31 även fanns en tydlig minskning av ytterligare en risktyp, hpv 45.

– Det visar att man får en starkare flockimmunitet när man vaccinerar både pojkar och flickor. Enligt våra beräkningar skulle det ta närmare 20 år vid vaccinering av enbart flickor för att uppnå samma effekt som nås på åtta år vid relativt måttlig vaccinstäckningsgrad av könsneutral vaccinering, säger Ville Pimenoff.

Lågrisktyper ökade

När vissa virustyper försvinner kommer andra virustyper att ersätta dem. Det har tidigare varit omtvistat vad som händer när man vaccinerar bort cancerframkallande hpv-typer. Finns det en risk att de ersätts av andra cancerframkallande typer?

Den frågan anser forskarna bakom studien i Finland att de nu har besvarat. I studien var det lågrisktyper av hpv som ersatte de högrisktyper som minskade efter vaccineringen.

– Hpv-vaccinet är effektivt mot de hpv-typer med hög cancerrisk och vår och annan forskning visar det inte finns någon anledning att oroas över den observerade ökningen av hpv-typer med låg cancerrisk eftersom de nästan aldrig orsakar cancer, säger Ville Pimenoff.

I Sverige används i dag ett vaccin som skyddar mot nio olika hpv-typer, även några av de typer med lägre cancerrisk som blev vanligare efter vaccinering i studien.

Första böterna för sena restanmälningar förbereds

Från och med 1 juli i år har Läkemedelsverket möjlighet att ta ut en sanktionsavgift från företag som restanmäler läkemedel sent. Det gäller läkemedelsföretag som inte lever upp till kravet att om möjligt anmäla annalkande bristproblem senast två månader innan läkemedlet riskerar att ta slut.

Ännu har myndigheten inte utfärdat några sådana böter. Men förberedelser pågår.

– Vi arbetar på att ta fram en praxis med tydliga principer för olika situationer och med avgifter på en rimlig nivå. Det här är nytt för både oss och företagen, det är viktigt att det blir bra, säger Johan Andersson, enhetschef vid Läkemedelsverket, till Läkemedelsvärlden.

– De första besluten om att utfärda sanktionsavgifter kan komma i slutet av 2023 eller tidigt 2024.

Kritiker varnar

I propositionen om sanktionsavgifterna föreslog regeringen, som Läkemedelsvärlden rapporterat, att myndigheten ska få ta ut avgifter på mellan 25 000 och 100 miljoner kronor.

Inte minst det höga maxbeloppet har fått sanktionsavgifternas kritiker att varna för att de nya reglerna kan bli kontraproduktiva.

Bland andra företrädare för läkemedelsbranschen brukar hävda att hotet om höga straffavgifter kan få företag att restanmäla ”för säkerhets skull”. Myndigheten skulle då få fullt upp med en mängd onödiga anmälningar och svårare att arbeta med de verkliga bristsituationerna.

Ser ingen överrapportering

Läkemedelsverket menar dock att de farhågorna hittills inte har besannats.

Men kan ni veta om företag börjar anmäla i onödan bara för säkerhets skull?

– Nej, men i dagsläget ser vi inget som tyder på att företagen överrapporterar, säger Johan Andersson.

– Visst förekommer det att vi får in restanmälningar som man senare kan blåsa av. Det vill säga att den brist företaget förutsett aldrig uppstår. Men vad vi kan se nu är det inte något problem, tvärtom.

– Vi vill ha så tidiga anmälningar som möjligt för att vården och andra berörda ska hinna förbereda sig. Om det sedan inte blir någon brist så är det ju bara positivt.

Sena restanmälningar har minskat

Under större delen av 2023 har Läkemedelsverket fått in mellan 200 och 300 restanmälningar i månaden. I juni skedde plötsligt en rejäl ökning till hela 500 restanmälningar.

Junitoppen berodde sannolikt både på två saker, enligt Läkemedelsverket. Dels på att företag var medvetna om att regeln om sanktionsavgifter då inom kort skulle börja gälla, och dels på att företag som parallellhandlar med läkemedel började med frivilliga restanmälningar.

Efter juni sjönk dock månadssiffran åter till samma nivå som tidigare under året och där har den stannat.

Vill anpassa avgiftsnivån

När myndigheten nu ska skapa en praxis kring sanktionsavgifter för sena restanmälningar är avgiftsnivåerna förstås en viktig fråga. Läkemedelsverket ”har inte som utgångspunkt” att ta ut maxböterna på 100 miljoner, framhåller Johan Andersson.

– Avgiftsspannet börjar på 25 000 kronor, tillägger hans kollega Ebba Hallberg, projektledare, Läkemedelsverket.

– Det finns dessutom möjlighet att sätta ned beloppet av olika skäl.

– Det här handlar inte om att håva in en massa pengar. Det är jätteviktigt att avgifterna hamnar på en bra nivå som hjälper företagen att efterleva lagen, men inte leder till överrapportering.

Hoppas skapa tydlig praxis

Sanktionsavgiftens storlek behöver också stå i proportion till hur allvarlig överträdelsen är, inflikar Johan Andersson. Och likabehandlingsprincipen är viktig.

– Vi hoppas att vi ska få ett antal typfall där man kan se hur vi kopplar olika situationer till olika avgiftsnivåer, säger han.

Läkemedelsverket räknar inte med några stora mängder av bötesfall i framtiden heller. En återhållande faktor är att Läkemedelsverket har bevisbördan.

– Vi måste kunna visa att företaget visste om att det fanns risk för en bristsituation och inte anmälde detta. Det räcker inte att vi misstänker det, säger Johan Andersson.

Liknande regler i Frankrike

I Frankrike, som haft ett liknande regelverk i ett år, har hittills fem sanktionsavgifter utfärdats.

– Det är inte omöjligt att vi kommer att hamna där någonstans i Sverige också, säger Johan Andersson.

Möjligheten att ta ut sanktionsavgifter för sena restanmälningar är något som Läkemedelsverket länge velat ha. Och än så länge tycks verktyget fungera som tänkt, menar Johan Andersson och Ebba Hallberg.

Ser en positiv effekt

Tidigare kom över hälften av restanmälningarna in när läkemedelsbristen redan hade uppstått. Nu är andelen som är så sena nere på en dryg tiondel. Och andelen som faktiskt kommer in två månader i förväg har ökat från 6 till 20 procent på ett år.

– Hittills ser vi en positiv effekt, säger Ebba Hallberg.

– Under första delen av 2024 kommer vi att göra en noggrannare uppföljning och utvärdering.

Sverige har lägst priser på läkemedel av 20 EU-länder

0

I en ny rapport jämför Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, Sveriges priser på läkemedel med priserna i 19 andra länder i EU. Rapporten ingår i TLV:s fortlöpande uppföljning av prissättning på och kostnader för läkemedel.

Lägst priser på läkemedel med konkurrens

I den nya rapporten konstaterar TLV att Sverige under 2023 varit det land som har de allra lägsta priserna på läkemedel med generisk konkurrens. När det gäller läkemedel utan generisk konkurrens (i regel nyare läkemedel) har vi för närvarande de sjätte lägsta priserna.

Länderna som TLV jämför Sverige med är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Liknande utveckling i många år

När TLV blickar tillbaka på åren 2014-2023 så ser bilden liknande ut. De svenska priserna på läkemedel med generisk konkurrens (som ingår i det så kallade periodens-vara-systemet) har hela tiden varit bland de lägsta i Europa.

Och priserna på läkemedel utan konkurrens har under samma period successivt blivit allt lägre i förhållande till priserna i andra länder.

Svag krona viktigaste orsaken

Förklaringen ligger till största delen i att kronan fortsätter att tappa i värde, inte minst i förhållande till euron. Apotekens inköpspriser fastställs i svenska kronor. Ett redan fastställt pris i kronor sjunker jämfört med andra länders priser när kronkursen faller

– Den svaga kronkursen är den viktigaste förklaringen till att läkemedelspriserna i Sverige fortsatt sjunka i förhållande till priserna i andra länder. Om effekten av den förändrade valutakursen tas bort, blir de svenska priserna i stort sett oförändrade över tid om man jämför med andra länder, säger Jonas Nilsson, tillförordnad enhetschef på TLV, i ett pressmeddelande.

Fortsatt översyn av takpriser

Det finns en växande diskussion om att de jämförelsevis låga priserna på läkemedel i Sverige inte enbart är av godo för svenska patienter. Inte minst läkemedelsbranschens företrädare hävdar att denna utveckling riskerar att öka läkemedelsbristen i vårt land.

För att värna tillgången på läkemedel har TLV, som Läkemedelsvärlden rapporterat, i år höjt de så kallade takpriserna på många läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen.

I den nu aktuella rapporten framhåller TLV att översynen av takprissystemet kommer att fortsätta under 2024. Syftet är att skapa ett system som “möjliggör både prispress där utrymme finns och prishöjningar vid behov.”

Bättre uppföljning krävs efter falskt positivt svar

Ett falskt positivt svar vid mammografiscreening bör ibland följas upp bättre än i dag. Det menar forskare vid Karolinska institutet som har studerat bröstcancerrisken för kvinnor som får falskt positiva svar. Studien är publicerad i Jama oncology.

– Det kan vara bra att ta fram individuella övervakningsprogram för dessa kvinnor, med en noggrann uppföljning de närmaste åren efter det falskt positiva svaret, säger forskaren Xinhe Mao i ett pressmeddelande.

Falskt positivt svar hos tre procent

Den första mammografiscreeningen ger ibland resultat som gör att vården kallar tillbaka kvinnan till nya undersökningar. Om man då inte hittar någon cancer kallas det första svaret för ett falskt positivt svar.

Detta händer ungefär tre procent av alla kvinnor som vården kallar till mammografiscreening. Sådana kallelser går med jämna mellanrum ut till alla kvinnor i åldrarna 40-74 år.

Men det verkar finnas skäl att hos vissa kvinnor ta det falskt positiva svaret på större allvar. Detta eftersom den aktuella studien visar att man efter ett sådant svar har en ökad risk att faktiskt utveckla bröstcancer.

Riskökning under 20 år

I studien ingick drygt 45 000 kvinnor med ett första falskt positivt resultat och drygt 450 000 kvinnor i samma ålder som vården inte kallade tillbaka.

Bland dem som fått falskt positiva mammografisvar var risken att drabbas av bröstcancer de närmaste 20 åren drygt 11 procent. I jämförelsegruppen var bröstcancerrisken drygt 7 procent.

Äldre kvinnor har högre risk

Detta innebär att de med falskt positiva svar hade i genomsnitt 60 procent högre risk än övriga att senare få en bröstcancerdiagnos.

Särskilt tydlig var riskökningen de första fyra åren efter det falskt positiva svaret. Störst risk hade kvinnor över 60 år med låg brösttäthet.

Nästan 97 procent har antikroppar mot covid-19

En ny undersökning från Folkhälsomyndigheten av befolkningens immunitet visar att nästan 97 procent har antikroppar mot covid-19.

Det visar att de allra flesta av oss har haft infektionen, tagit covid-19-vaccin eller både och.

Men det är oklart hur bra antikropparna skyddar olika personer mot smitta och mot allvarlig sjukdom och hur länge skyddet håller i sig. Därför rekommenderar Folkhälsomyndigheten fortsatt vaccinering för alla som är 65 år och äldre samt vissa andra prioriterade grupper.

I flertalet regioner startar vaccinkampanjen mot covid-19 och influensa i morgon, 7 november.

Analyserade överblivna blodprover

Det var 11-25 september som Folkhälsomyndigheten undersökte förekomsten av antikroppar mot covid-19 i befolkningen. Myndigheten samlade då in och analyserade sammanlagt 1 964 överblivna blodprover från åtta regioner.

Analysen visade att i genomsnitt 96,7 procent hade antikroppar mot covid-19-viruset sars-cov-2. Det är en liten ökning sedan förra undersökningen i mars då omkring 95,8 procent hade antikroppar, vilket Läkemedelsvärlden rapporterade om.

Antikroppar i alla åldrar

Så här fördelade sig förekomsten av antikroppar i september mellan åldersgrupperna:

  • Bland barn på 0-13 år hade 90 procent antikroppar. De flesta i dessa åldrar är inte vaccinerade utan har fått antikroppar efter genomgången infektion.
  • I åldersgruppen 14–18 år hade nära 100 procent antikroppar.
  • Bland dem som var 19–49 år hade 97 procent antikroppar.
  • I åldrarna 50-95 år hade 98 procent antikroppar.

Många har ökad risk

Folkhälsomyndigheten skriver att antikropparna i många fall skyddar mot allvarlig covid-19. Men att ingen ännu vet hur varaktigt skyddet är och att man därför ska fortsätta att följa vaccinrekommendationerna.

– Det är en relativt stor andel i befolkningen som har en ökad risk för allvarlig sjukdom, och för dem är det viktigt att vaccinera sig mot både covid-19 och influensa, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén, Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande i dag.

Erbjuder samtidig vaccinering

Smittspridningen av covid-19 har nu börjat öka i Sverige. Influensasäsongen har dock ännu inte startat.

Från och med 7 november erbjuder dock flertalet regioner i landet samtidig vaccinering mot covid-19 och influensa.