Annons

Månads arkivering november 2023

Ny lovande antibiotika på väg mot resistent gonorré

Resistent gonorré som inget befintligt antibiotikum biter på – ibland kallad ”super-gonorré” – är ett växande folkhälsohot över hela världen.

År 2018 rapporterade Läkemedelsvärlden om de tre första fallen i världen där gonorrébakterien hade höggradig resistens mot de två första linjens antibiotika, azitromycin och ceftriaxon, liksom mot flertalet alternativa antibiotika.

Det har länge sett mörkt ut i kampen mot resistent gonorré eftersom det är tunnsått med nya antibiotika i läkemedelsföretagens forskning och utveckling.

Men nu väcker lovande resultat om läkemedelskandidaten zoliflodacin förhoppningar om att ett effektivt motvapen är på väg.

Kan stoppa resistent gonorré

Zoliflodacin är det första i en ny klass av antibiotika som har nått så här långt i utvecklingen.

Det har en ny verkningsmekanism som är riktad mot viktiga enzymer hos gonorrébakterien. Enzymerna är nödvändiga för celldelning och läkemedelsbehandlingen förhindrar därför bakterietillväxt.

Ursprungligen var det läkemedelsföretaget Astrazeneca som tog fram läkemedelskandidaten. Astrazeneca överlät senare den fortsatta utvecklingen till amerikanska Entasis therapeutics.

Långsam utvecklingsprocess

Provrörsstudier har tidigare visat att substansen har god effekt mot höggradigt antibiotikaresistenta stammar av gonorrébakterier.

För fem år sedan kom positiva resultat från en fas II-studie av zoliflodacin hos 179 patienter med gonorré. Studien var bland annat offentligt finansierad av USA:s National institutes of health, NIH.

Att ta fram nya antibiotika, som ska användas så lite som möjligt för att inte skapa resistens, är dock inte det mest lönsamma läkemedelsföretag kan satsa på. Därför är det inte förvånande att utvecklingen av zoliflodacin stannade av efter fas II-studien.

Men det tog ny fart genom ett samarbete med företaget Entasis och ett icke vinstdrivande globalt nätverk för forskning om nya antibiotika. Nätverket heter Gobal antibiotic research and development partership, GARDP, och har sitt säte i Schweiz.

Studie i fem länder

I ett pressmeddelande offentliggör GARDP nu preliminära resultat från en internationell fas III-studie av zoliflodacin.

Forskare och vårdpersonal genomförde studien vid 16 kliniker i Belgien, Nederländerna, Sydafrika, Thailand och USA. Sammanlagt deltog 930 patienter med okomplicerad gonorré.

De randomiserades till att antingen få standardbehandling med ceftriaxon och azitromycin eller behandling med zoliflodacin.

Studien visade att läkemedelskandidaten var minst lika effektiv mot gonorré som standardbehandlingen och gav inga eller milda biverkningar.

Ger hopp mot resistent gonorré

I en artikel i Nature uttalar sig den svenska mikrobiologen och forskaren Magnus Unemo om resultaten av den aktuella fas III-studien. Professor Magnus Unemo, Universitetssjukhuset i Örebro, leder en EU-gemensam övervakning av spridningen av resistent gonorré.

Han kallar zoliflodacinresultaten för ett verkligt genombrott. Och understryker hur bråttom det är att få fram nya effektiva behandlingar mot resistent gonorré:

– Den nuvarande utvecklingen är mycket oroande eftersom gonorré kan bli omöjlig att behandla.

Måste begränsa användningen

Ett orosmoln är risken att bakterier blir resistenta även mot den nya behandlingen.

För att motverka detta genom att begränsa användningen utvecklas zoliflodacin enbart för behandling av gonorré och andra sexuellt överförda infektioner.

Allt fler regioner bjuder in till prostatatestning

I år erbjuder sju av landets 21 regioner organiserad prostatatestning till män i utvalda åldersgrupper. Under de senaste fyra åren har sammanlagt 113 945 män i Sverige fått sådana erbjudanden.

Det är 39 577 män som har nappat på inbjudan till prostatatestning. Hos cirka 200 av dem ledde testningen till att prostatacancer upptäcktes och kunde behandlas.

Detta framgår av en lägesbild av framväxten av organiserad prostatatestning som Regionala cancercentrum i samverkan, RCC, har publicerat.

Socialstyrelsen avstyrkte screening

År 2021 var prostatacancer den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, efter bröstcancer och malignt melanom. 10 199 nya fall av prostatacancer hittades under året. Det visar statistik från Cancerfonden.

En varningssignal som kan tyda på prostatacancer är ett förhöjt PSA-värde (PSA=prostataspecifikt antigen) som avslöjas med ett blodprov. Många medelålders och äldre män gör av olika skäl någon gång ett PSA-test.

Men Socialstyrelsen sa i en rekommendation 2018 nej till att införa allmän screening för prostatacancer baserad på enbart PSA-test.

Metoden ansågs för trubbig. Det gjorde att Socialstyrelsen bedömde risken för negativa effekter av screeningen som för hög. Bland annat eftersom prostatacancer i många fall är en ”snäll” sjukdom som man kan leva med länge utan symtom.

Flera pilotprojekt i gång

PSA-screening skulle kunna göra att att många harmlösa, långsamväxande prostatatumörer upptäcks och behandlas i onödan, menade Socialstyrelsen.

Myndigheten var dock positiv till att regionerna ändå börjar pröva sig fram med organiserad PSA-testning som kompletteras med andra undersökningar. Detta skulle då ske inom ramen för forskning och utveckling.

Och det är just det som nu händer. I flera regioner pågår nu projekt för att utvärdera organiserad prostatatestning.

Sju regioner i gång 2023

Regionerna Skåne och Västra Götaland var redan 2020 först ut med sådana projekt och bygger successivt ut testningen till fler åldersgrupper.

Fler regioner har följt efter. Under 2023 erbjöd även Region Jönköpings län, Region Gotland, Region Stockholm, Region Jämtland Härjedalen samt Region Västerbotten olika former av organiserad prostatatestning.

Det visar en interaktiv rapport från det nationella kvalitetsregistret för organiserad prostatacancertestning.

Tror att nationellt program kommer

Ytterligare regioner är också på gång inom kort. Ofta handlar det om avgränsade pilotprojekt för att få underlag till beslut om att införa fullskalig testning för alla män i åldrarna 50-74 år.

I ett pressmeddelande från RCC kommenterar överläkare Ola Bratt vid Prostatacancercentrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, utvecklingen.

Ola Bratt är ordförande för den nationella arbetsgruppen för organiserad prostatacancertestning. Han menar att resultaten av pilotprojektet tillsammans med nya forskningsresultat kan ge Socialstyrelsen anledning att ompröva sin rekommendation om några år.

Stämmer med EU:s nya beslut

Han pekar också på att EU 2022 rekommenderade medlemsländerna att börja utvärdera hur det kan fungera praktiskt med prostatacancerscreening

– Om man räknar in planeringsfasen och förberedelsetiden så är vi fem år före alla andra EU-länder, säger Ola Bratt.

– Det är ett bevis på att vi tänkte rätt när vi valde att utvärdera effekterna av att organisera testningen för prostatacancer på det sätt vi gör i Sverige idag.

”Vi har nått mycket längre än vi trodde”

Peter Schultz har ett hektiskt schema och det tar några veckor innan han har tid med en telefonintervju. Men till slut får Läkemedelsvärlden ett samtal med honom.

Det är ruggig hösteftermiddag i Stockholm, men tidig morgon i San Diego i Kalifornien där Peter Schultz bor och arbetar. Han är vd och professor i kemi vid det stora forskningsinstitutet Scripps research som han varit med och byggt upp.

Den tidiga timmen för vår pratstund är inget problem, säger han. Han är – som många andra framstående forskare – morgonmänniska (”an early person”).

“Som vetenskapens bergsbestigning”

Scheelepriset är det senaste, men sannolikt inte det sista, i en lång rad av prestigefyllda vetenskapliga priser som han har fått genom åren.

Och intervjuerna har säkerligen också varit många. Det märks att han är van att berätta om sina och medarbetarnas upptäckter genom åren. Men entusiasmen i rösten känns ändå äkta.

– Det har varit roligt. Vi har gjort en massa som varken vi själva eller någon annan från början trodde var möjligt, säger han.

– Det har varit som vetenskapens motsvarighet till bergsbestigning.

Peter Schultz tänjer på naturens gränser

Peter G. Schultz är kemisten om blev intresserad av biologi och har förenat dessa fält på en mängd oväntade och praktiskt mycket användbara sätt. Bredden i hans forskningsinsats gör den minst sagt svår att sammanfatta.

I en artikel i Protein science tidigare i år återberättar han själv några av milstolparna på vägen från 1980-talet och fram till i dag. Rubriken “Expanding the genetic code” beskriver bra den röda tråden i hans arbete genom decennierna.

Han och hans medarbetare har steg för steg tänjt på naturens gränser för den genetiska kod som formar allt liv på jorden. Därigenom har de tagit fram metoder som bland annat gör det möjligt att föra in nya, onaturliga aminosyror i celler och att lägga till helt artificiella byggstenar i DNA.

Nya läkemedel

Dessa pionjärinsatser inom kemisk och syntetisk biologi har lagt grunden för en snabb vetenskaplig utveckling på flera olika områden.

Hans forskning har bland annat möjliggjort helt nya och mycket effektiva verktyg för att med stor exakthet studera hur proteiner fungerar och därmed föra biologisk forskning framåt.

Ett annat viktigt praktiskt tillämpningsområde är utveckling av nya läkemedel. Möjligheten att mycket precist förändra proteiner och deras egenskaper har öppnat vägen för en rad nya läkemedels- och vaccinkandidater.

Lovande antikropp mot bröstcancer

Några av de läkemedel som bygger på den grund han lagt har hunnit till sena kliniska forskningsfaser där de studeras hos patienter. Det handlar om behandlingar mot bland annat olika cancerformer och om neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

– Det läkemedel som sannolikt blir det första att nå godkännande är en antikropp mot bröstcancer, berättar Peter Schultz för Läkemedelsvärlden.

– Det är en mycket spännande precisionsterapi som har effekt när inga andra läkemedel fungerar. Vi startade utvecklingen av den här hos oss, men nu har ett utomstående bioteknikföretag tagit över.

Varför 20 aminosyror?

När Peter Schultz ska berätta hur alltihopa började tar han oss tillbaka till doktorandstudierna vid The California institute of technology, Caltech. Det var då som den unga kemisten började utforska gränslandet mellan kemi och biologi.

Allt liv på jorden – människan, andra små och stora djur och växterna – består av proteiner som är uppbyggda av samma 20 aminosyror.

– För mig som kemist var den första frågan som dök upp i huvudet “varför just dessa 20 aminosyror” och varför de inte var fler. Om vi skulle upptäcka liv på en annan planer – skulle det också vara uppbyggt av dessa enheter, eller på något helt annat sätt?

Lade till onaturliga aminosyror

Utifrån den frågeställningen började han 1985 bygga upp ett labb och en forskargrupp vid Berkeley university i Kalifornien. Gruppen arbetade med att skapa nya aminosyror och sedan föra in dem som den 21:a byggstenen i proteiner.

Så småningom lyckades de hitta en modell som gjorde detta möjligt.

År 1989 publicerade de sin första studie om sin modell i Science.

In i levande celler

Forskare har sedan lärt sig mer och mer om hur man kan påverka proteiners egenskaper med hjälp av onaturliga aminosyror. I dag har Scrippsforskarna och andra forskare tagit fram över 250 sådana aminosyror.

Från början kunde forskarna bara bygga om proteiner som isolerats i provrör. Ett viktigt steg var att kunna göra det även inne i celler, nästa steg att kunna göra det i levande organismer som bakterier, jäst, maskar och flugor.

– I dag kan vi på detta sätt omstrukturera proteinerna i blodstamceller hos möss, förklarar Peter Schultz.

Omprogrammera DNA

En spännande linje i den forskning han möjliggjort handlar om att omprogrammera DNA, arvsmassan, i celler.

Naturen har nöjt sig med fyra kvävebaser som byggstenar i DNA – adenin, guanin, cytosin och tymin. Genom att kombinera dem på olika sätt formas information i DNA som styr alla proteiner i till exempel människokroppen.

Men Peter Schultz och hans medarbetare har, liksom några andra forskargrupper, lärt sig att föra in helt konstgjorda kvävebaser i DNA.

Även här finns lovande framtidsmöjligheter bland annat för utveckling av nya terapier.

Vill lösa hälsoproblem

När Peter Schultz startade sin forskningsresa funderade han inte så mycket över vad genombrotten skulle kunna användas till. Drivkraften var nyfikenhet och en längtan efter att få testa om idéerna om att utöka den genetiska koden skulle hålla.

– Jag är egentligen en väldigt praktisk forskare. I början hoppades jag bara att vi skulle få det att fungera.

Men med tiden har han fått ett starkt intresse också för translationell forskning, för att ta grundforskningens upptäckter vidare till praktisk användning. Inom institutet Scripps research, som han leder, ryms såväl grundläggande biovetenskaplig forskning som tillämpad forskning.

Långt över förväntningarna

En målsättning är att utveckla innovationer som kan hjälpa till att lösa världens största hälsoproblem.

Han är därför glad över att hans pionjärinsatser inom grundforskningen nu kan börja få betydelse för människors hälsa.

– De resultat som har börjat komma i form av bland annat läkemedelsutveckling är långt utöver vad vi har kunnat förvänta oss.

Till Stockholm

I nästa vecka reser Peter Schultz från Kalifornien till Stockholm. Han ska ta emot Apotekarsocietetens vetenskapliga pris Scheelepriset vid det traditionsrika Scheelesymposiet 9 november.

Under dagen kommer en rad svenska forskare som på olika sätt bygger vidare på hans grundforskning att presentera sina perspektiv. Sedan är det dags för pristagarens Scheeleföreläsning.

– Jag kommer att ge en översikt över våra senaste framsteg, lovar han.

För arbetet med att utöka den genetiska koden fortsätter för fullt. Varken Peter Schultz eller forskarkollegor på andra håll tänker nöja sig med att få in enda onaturlig aminosyra i proteiner. Varför stanna vid 21?

– Nu vill vi gå till 25 aminosyror och det har skett en hel del framsteg där!

Ny metod hittar barn som bäst behöver RSV-skydd

Nu finns både antikroppsläkemedel och vaccin som kan ge RSV-skydd. Behandlingarna minskar risken att drabbas av det säsongsbundna RS-viruset (respiratory syncytial virus) som kan ge allvarliga infektioner hos små barn och hos äldre.

Men hur ska vården på ett så exakt sätt som möjligt kunna identifiera de barn som löper allra störst risk för allvarlig RSV-infektion och behöver skyddet bäst?

Forskare i Finland och Sverige har tillsammans tagit fram en prognosmodell som ska göra dessa prioriteringar ännu säkrare.

Begränsad tillgång

Den nyaste av de två antikropparna mot RSV ges i form av en injektion inför säsongen och skyddar i ett halvår. Det nya vaccinet ges i stället till mamman under graviditeten och ger därigenom barnet skydd efter födelsen.

Men, som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat, råder det begränsad tillgång på det förebyggande läkemedel som rekommenderas i första hand.

Och vaccinet finns i Sverige än så länge bara tillgängligt hos privata vaccinatörer för den som vill betala hela kostnaden själv.

Rekommendation om RSV-skydd

NT-rådet, regionernas organ för nationellt införande av nya terapier, har utfärdat en rekommendation till regionerna om RSV-skydd. NT-rådet rekommenderar där att vården ger den förebyggande antikroppen Beyfortus (nirsevimab) enbart till barn i den allra sköraste riskgruppen.

Dit hör bland andra mycket för tidigt födda barn.

Rekommendationen bygger på ett kunskapsunderlag från Folkhälsomyndigheten. Myndigheten har utifrån kunskapsläget om barn och RSV gjort en riskgruppsindelning i fyra nivåer.

Studie i Sverige och Finland

Nu publicerar svenska och finländska forskare tillsammans en studie som kan komma att påverka prioriteringarna av RSV-skydd till barn.

Studien är gjord av forskare vid Karolinska institutet, Forskningscentralen för barnsjukdomar på universitetssjukhuset i Helsingfors, Nya barnsjukhuset i Helsingfors och Institutet för molekylärmedicin i Finland.

Den är publicerad av The Lancet digital health.

Ny prognosmodell

I studien utgick forskarna från sjukvårdsregister i Finland och Sverige. 1,25 miljoner barn som föddes i Finland mellan 1997 och 2020 har ingått.

I en referensgrupp fanns 1,4 miljoner barn som föddes i Sverige mellan 2006 och 2020 samt deras föräldrar och syskon.

Forskarna analyserade vilka faktorer som ökade risken för att barn behöver sjukhusvård för en RSV-infektion. Med hjälp av denna analys utvecklade de en prognosmodell som de även testade.

Ny kunskap om riskgrupper

Studien bekräftade till stor del tidigare kunskap. Resultaten visade bland annat att risken för allvarlig RSV-infektion är störst hos barn under sex månader. Allra störst risk löper för tidigt födda, barn med vissa medfödda sjukdomar och barn med syskon i förskoleåldern.

Men forskarna hittade även nya riskfaktorer som de byggde in i prognosmodellen.

– Förutom att uppskatta betydelsen av tidigare kända riskfaktorer identifierades bland annat missbildningar i matstrupen samt mindre allvarliga medfödda hjärtsjukdomar som nya riskfaktorer för allvarlig RSV-infektion, förklarar en av forskarna, barnläkaren Samuel Arthur Rhedin vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm, i ett pressmeddelande.

Hoppas på mer träffsäker prevention

Forskarna hoppas därför att deras prognosmodell ska hjälpa vården att förebygga vårdkrävande RSV-infektioner.

– Det är inte möjligt att erbjuda nya förebyggande preparat åt alla barn. Vår studie identifierar de barn som behöver preparaten mest både på individnivå och även inom befolkningen, säger Catarina Almqvist Malmros, överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och forskare vid Karolinska institutet.