Annons
SCHEELESYMPOSIET 2023
”Jättekul att vara här”
Kommande Scheelepristagare? KTH-doktoranden Jacob Clinton forskar om nya sätt att leverera högre doser cellgift direkt till tumören. Han är en av tusentals vars forskning är möjlig på grund av Scheelepristagaren Peter Schultz vetenskapliga genombrott. Foto: Anna Bäsén

”Jättekul att vara här”

Intressant att få höra om liknande forskning, tycker doktoranden Jacob Clinton om Scheelesymposiet 2023.

10 nov 2023, kl 15:00
0

Amelie Eriksson Karlström Foto: KTH

Amelie Eriksson Karlström
Foto: KTH

Jacob Clinton uppskattar att få se och höra forskare inom liknande fält som föreläsare på Scheelesymposiet 2023.

Själv är han doktorand i proteinteknologi på KTH, Kungliga tekniska högskolan.

– Det är inspirerande att konkret få se och höra hur det jag gör relaterar till det andra forskare inom liknande områden gör, säger han till Läkemedelsvärlden under kaffepausen.

Jacob Clinton har ansökt och fått stipendium av Apotekarsocieteten för att delta under Scheelesymposiet 2023.

Professor talare på Scheelesymposiet 2023

Jacob Clintons handledare, professor Amelie Eriksson Karlström, är en av de framstående forskarna som föreläste vid Scheelesymposiet 2023.

Alla föreläsarna på Scheelesymposiet 2023 ägnar sig åt forskning som på ett eller annat sätt relaterar till årets Scheelepristagare Peter Schultz upptäckter. 

Målsökande cancerdödare

”PNA-pretargeted affibody-based radionuclide therapy” är rubriken på professor Amelie Eriksson Karlströms föreläsning.

Det kan låta krångligt men syftet är att ta fram riktad, målsökande, cancerbehandling.

Små konstruerade proteiner eller fragment av antikroppar ska hjälpa till att med precision skicka starka läkemedel, som cytotoxiska radionuklider, för att döda tumören.

En sådan behandling skulle vara en stor lättnad för cancerpatienten.

Effektivare och lindrigare metod

Professorns doktorand Jacob Clinton förklararar vad de gör:

– Cytotoxisk cancerbehandling, som radioaktiva substanser och cellgifter, är ofta tuff för patienten. Eftersom behandlingen också skadar frisk vävnad ger den ofta besvärliga biverkningar. En del patienter väljer till och med att avstå från behandling, berättar han.

Forskarna hoppas att en exakt målsökande behandling som de studerar, bland annat med det cytotoxiska radioaktiva ämnen, ger färre och lindrigare biverkningar.

– Dessutom kan man ge högre doser och på det sättet effektivare slå ihjäl tumören, säger Jacob Clinton.

Behandling i två steg

Behandlingen ger man i två steg. Först får patienten en spruta med det konstgjorda proteinet som fäster vid cancertumören.

En tid efter får den cancersjuke ännu en spruta, men då med det radioaktiva ämnet som dödar tumören.

Det av det radioaktiva ämnet som inte fäst vid tumören kissar patienten ut.

”Kissar ut resten”

Tanken är att behandlingen med ett läkemedel ska kunna ges i kombination med andra läkemedel.

– Kombinationsbehandling skulle kunna motverka resistensutvecklingen.

Läkemedelsresistenta cancerceller är en viktig orsak till dödsfall i cancer.

Forskarnas metod är ännu inte testad på människor.

Däremot är den testad på möss med cancertumörer med gott resultat, sa Amelie Eriksson Karlström under sin föreläsning. 

Läs mer om Scheelesymposiet 2023

Läkemedelsvärlden deltar förstås under hela Scheelesymposiet 2023 och är med vid prisutdelningen.

Du hittar artikeln om Scheeledagens föreläsningar och debatter här.

Bilder från Scheelesymposiet 2023, prisutdelningen och kvällens festligheter kan du se här.