Annons

Månads arkivering april 2022

Stort intresse för TBE-vaccinering i Uppsala

0

Tillsammans med Södermanland och Östergötland är Uppsala en av de regioner som har tagit beslut om att alla barn mellan 3 och 18 år ska erbjudas gratis TBE-vaccinering. Sedan den kostnadsfria vaccineringen mot fästingsmittan startade i regionen den 12 mars har 2300 barn och ungdomar vaccinerats.

– Det är många fler än vad det brukar vara vid den här tidpunkten på året. Vi har sett ett stort intresse, säger Margareta Öhrvall, vaccinsamordnare i region Uppsala.

Kraftig ökning av TBE

Den fästingburna hjärnhinneinflammationen TBE har ökat på många håll i landet de senaste åren. Efter en tillfällig minskning år 2020 sågs en kraftig ökning under 2021, enligt Folkhälsomyndighetens senaste statistik. Totalt anmäldes 533 sjukdomsfall, vilket är det högsta antalet någonsin och nästan en fördubbling mot året innan.

Ökningen förklaras bland annat med gynnsamma väderförhållanden för fästingar i och med att klimatet blir varmare. Enligt Folkhälsomyndigheten kan även pandemin ha bidragit då fler människor än vanligt har vistats ute i naturen.

Symptomen för TBE är hög feber, svår huvudvärk och ibland kramper och förlamningar. De flesta blir helt återställda, men man kan få bestående men som trötthet och minnesstörningar. Dödsfall kan förekomma men det är mycket ovanligt.

Diskussioner om kostnadsfri TBE-vaccinering

För att minska risken för att drabbas av TBE rekommenderas personer som vistas i riskområden med mycket fästingar att vaccinera sig.

Men vaccinering mot TBE kan vara dyr. År 2018 tog därför Södermanland som första region beslutet att införa kostnadsfri vaccinering för barn mellan 3 och 18 år, och därefter har flera regioner diskuterat att göra samma sak. I region Stockholm avstod man dock från införandet efter inrådan av en hälsoekonomisk analys från Folkhälsomyndigheten som bedömde att gratis TBE-vaccination inte var kostnadseffektivt.

I Uppsala däremot fattade regionledningen i början av 2021 beslutet om att erbjuda barn gratis TBE-vaccinering. Diskussionen hade då pågått i regionen sedan våren 2020 då Socialdemokraterna först lade fram förslaget.

Uppsala är en av de hårdast TBE-drabbade regionerna i landet. Förra året anmäldes totalt 65 sjukdomsfall vilket motsvarar 16,45 fall per 100 000 invånare.

– Med hänsyn till och att många blir smittande och därmed kan få allvarliga och livshotande skador fattade man det här beslutet. Man vill göra allt man kan för att barn blir vaccinerade, säger Margareta Öhrvall.

I Uppsala finns omkring 80 000 barn i den aktuella åldersgruppen och regionens budget för ett år är 7,6 miljoner kronor.

– Politikerna fattade beslutet med grundtanken att man inte ska låta bli att vaccinera sina barn på grund av en kostnad, säger Margareta Öhrvall.

Samma organisation som för covid-19

Med anledning av pandemin blev starten för TBE-vaccineringen i region Uppsala försenad. Men samtidigt har pandemin också bidragit till att man nu snabbt har kunnat sätta i gång med vaccineringen.

– Vi har använt samma organisation som för covid-19-vaccineringen vilket gjorde att vi kunde börja fortare än vad vi hade kunnat göra annars. Men när vi fortsätter vaccineringen kommande år behöver vi ha en mer långsiktig lösning. Det är något som vi jobbar med att ta fram, säger Margareta Öhrvall.

Hon är nöjd med att många hittills har kommit för att vaccinera sig, men poängterar att det ändå bara är början.

– Målet är att så många som möjligt ska nås av informationen om gratis vaccinering och såklart att färre ska bli sjuka. Vi hoppas att vi kommer upp i så många vaccinationer så att vi ser en förändring i det höga insjuknandet.

Hon blir ny ordförande för Vetenskapsakademien

0

Vid Kungliga vetenskapsakademiens allmänna sammankomst 6 april valdes Birgitta Henriques Normark till akademiens nya preses, vilket motsvarar ordförande. Hon är professor i klinisk mikrobiologi och överläkare vid Karolinska institutet. Hon är också ledamot i Kungliga vetenskapsakademien sedan 2018.

– Det är ett väldigt viktigt och spännande uppdrag och det är med stor entusiasm som jag tar mig an rollen som preses. Jag brinner verkligen för Vetenskapsakademiens verksamhet både på det nationella och det internationella planet, säger Birgitta Henriques Normark, i ett pressmeddelande.

Birgitta Henriques Normarks egen forskning handlar om pneumokocker. Forskningen fokuserar på varför dessa bakterier kan orsaka öroninflammation, lunginflammation och hjärnhinneinflammation, samtidigt som de kan också kan finnas i näsorna på friska barn. Inom detta område leder hon en forskningsgrupp på Karolinska institutet vilket hon kommer att fortsätta med samtidigt som de nya uppdraget som ordförande.

Birgitta Henriques Normark tillträder 1 juli i år och tar då över efter nuvarande preses Dan Larhammar.

Kungliga vetenskapsakademien är en obunden, icke statlig organisation vars uppgift är att ”främja vetenskaperna och stärka deras ställning i samhället.” Akademien delar också ut Nobelprisen i fysik och kemi, samt Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Fjärde vaccindos gav ytterligare skydd

Studier har visat att covid-19-vaccinens skyddseffekt avtar med tiden. Därför har vaccinering med en andra påfyllnadsdos, det vill säga en fjärde vaccindos, påbörjats i flera länder. I Sverige beslutade Folkhälsomyndigheten nyligen att rekommendera en fjärde vaccindos till alla som är 65 år och äldre.

Nu visar en studie från Israel att en fjärde dos ger ett ytterligare skydd mot covid-19 orsakat av omikron i jämförelse med tre doser. Skyddet mot bekräftad infektion avtog under den sex veckor långa studieperioden, medan skyddet mot allvarlig sjukdom kvarstod. Studien har publicerats i New England journal of medicine.

Fjärde vaccindos till alla över 60 år

Den 2 januari 2022 godkände Israel en fjärde vaccindos av Pfizer/Biontechs covid-19-vaccin till alla som är 60 år eller äldre. Hur bra effekt den fjärde dosen har mot bekräftad infektion och allvarlig sjukdom vet man dock inte helt säkert. Det var det som forskarna i den nu aktuella studien ville ta reda på.

Utifrån det israeliska hälsoministeriets databas analyserade de därför data om personer som var berättigade till den fjärde dosen under studieperioden som startade den 10 januari 2022 och slutade den 2 mars. Totalt handlade det om 1 252 331 personer. Under tiden för studien var omikron den dominerande virusvarianten.

Skyddet minskade inte mot allvarlig sjukdom

I studien undersökte forskarna dels hur den fjärde dosen skyddade mot bekräftad infektion, och dels hur den skyddade mot svår sjukdom orsakad av omikron.

De fann att frekvensen av både allvarlig covid-19 och bekräftad infektion var lägre bland de som hade fått fyra doser vaccin jämfört med de som hade fått tre doser.

Hur länge skyddet höll i sig skilde sig dock åt. När forskarna undersökte skyddet efter fyra veckor såg de att de personer som hade fått fyra vaccindoser hade 3,5 gånger lägre risk att få allvarlig covid-19 jämfört med de som hade fått tre doser. Detta skydd kvarstod även två veckor senare. När det gällde bekräftad covid-19-infektion var det efter fyra veckor 2 gånger lägre risk för att drabbas för de som hade fått fyra doser jämfört med tre. Detta skydd började dock avta vid den femte veckan efter vaccination och vid den åttonde veckan var det ungefär likvärdigt med kontrollgruppen.

Enligt forskarna behövs fler studier för att utvärdera skyddet av den fjärde dosen mot svår sjukdom under längre perioder.

”Viktigt ha flera olika typer av covid-19-vaccin”

Bioteknikföretaget Valneva förväntar sig att EU:s läkemedelsmyndighet EMA ska säga ja till företagets vaccinkandidat mot covid-19 nu i april. Den blir i så fall det enda covid-19-vaccinet i EU som är baserat på avdödat helvirus. Det blir också det enda kommersiella covid-19-vaccinet som, åtminstone delvis, tillverkas i Sverige. Närmare bestämt i företagets anläggning i Solna norr om Stockholm.

Läkemedelsvärlden talade med bolagets Sverigechef Janet Hoogstraate.

Behöver vi verkligen fler nya covid-19-vacciner?

– Ja, det finns behov av att ha tillgång till flera olika sorter av vaccin. Och vårt vaccin kan ha en viktig roll genom att det till skillnad från tidigare godkända vacciner i EU bygger på traditionell teknik med inaktiverat virus. Dels kan det visa sig finnas fördelar med att växla mellan olika vaccintyper under vaccinationsarbetet. Och dels kan det finnas grupper som trots evidensen om att mRNA- och virusvektorvaccinerna är mycket säkra känner sig mer komfortabla med att ta ett mer traditionellt vaccin. Det är fortfarande omkring en miljon människor bara i vårt land som trots erbjudande ännu inte tagit vaccin mot covid-19.

Är det några särskilda risker med att tillverka ett vaccin som bygger på hela coronaviruset?

– Det är en väl beprövad tillverkningsteknik där vi följer omfattande säkerhetsbestämmelser. I de första tillverkningsstegen odlas viruset i cellkultur och då gäller regler enligt en högre riskklassning, biosäkerhetsklass 3, eftersom viruset fortfarande är i aktiv form. I tillverkningsstegen efter att viruset inaktiverats gäller en lägre riskklassning.

De först godkända covid-19-vaccinerna togs ju fram unikt snabbt och har fått bred global användning – hur har det påverkat förutsättningarna för er som kommer efter?

– På vissa sätt har det försvårat en del för oss. När det gäller kliniska studier blev det till exempel på kort tid svårt att hitta studiedeltagare som inte redan var vaccinerade mot covid-19. Men å andra sidan bidrog den snabba introduktionen av de första vaccinerna till det stora intresse för covid-19-vacciner som vi möter överallt. Och det finns definitivt fortfarande plats på marknaden för fler.

Är ni redo att börja leverera om EU-godkännandet kommer i april?

– Ja, vi har skalat upp produktionen och lagrat på hyllorna så att vi är redo att börja leverera doser enligt vårt avtal med EU så snart godkännandet är klart. Det har vi kunnat göra bland annat genom att vi byggt en ny fabrik vid vår anläggning i Solna. Den nya har fem gånger högre kapacitet än den gamla där vi länge producerat vårt koleravaccin. På sikt räknar vi med att kunna producera 100 miljoner doser per år.

Hur ser du på att ert vaccin är det enda covid-19-vaccinet som tillverkas i Sverige?

– Jag tycker generellt att det skulle vara bra om Sverige hade mer vaccinproduktion, med flera olika tillverkningssätt. Det finns mycket bra vaccinforskning i landet, men tillverkningen av de produkter som tas fram hamnar ofta i andra länder och det är synd. Vi bör i större utsträckning försöka behålla hela värdekedjan från forskning till produktion.

Klartecken för ny terapi mot ärftlig blodsjukdom

I en ny rekommendation till Sveriges regioner ger NT-rådet klartecken för att använda läkemedlet Adakveo (krizanlizumab) hos patienter från 16 år som har sicklecellsjukdom. Läkemedlet förebygger återkommande sjukdomskriser då blodkärl täpps till, med syrebrist och akut smärta som följd.

NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, anser visserligen att det råder mycket hög osäkerhet i den hälsoekonomiska värderingen av behandlingen. Men framhåller samtidigt att sicklecellsjukdom är ett tillstånd med mycket hög svårighetsgrad och att effekten av behandlingen är kliniskt relevant. Dessutom ska tillverkaren Novartis enligt ett hemligt avtal betala tillbaka en del av behandlingskostnaderna till regionerna i form av återbäring. Sammantaget gör detta att NT-rådet rekommenderar läkemedlet.

Sicklecellsjukdom (sicklecellanemi) är en ärftlig sjukdom som ger en förändring av blodets hemoglobin. De röda blodkropparna blir stelare och ändrar konsistens och form. De går från den normala runda formen till att bli formade som skäror (sickles på engelska). Förändringarna gör att de kan klumpa ihop sig och blockera blodflödet i blodkärl vilket kan orsaka smärtsamma sjukdomskriser. Dessa kan bland annat påverka bröstet och magen, men även andra delar av kroppen.

Upprepade sådana kriser kan leda till permanenta skador på grund av syrebrist. Allvarliga komplikationer som förekommer är till exempel infektioner, bensår, njurskador och blodproppar och blödningar i hjärnan. Medellivslängden är kortare för patienter med sicklecellsjukdom än för befolkningen som helhet.

Adakveo godkändes 2020

Sjukdomen är vanlig i malariadrabbade områden på jorden eftersom den ger ett visst skydd mot malaria. Nästan två procent av jordens befolkning är bärare av den sjukdomsframkallande mutationen. Tidigare förekom sjukdomen knappt alls i vårt land. Men migration från områden där den är vanlig har gjort att antalet patienter med sickelcellsjukdom har ökat i Sverige på senare år.

Läkemedlet Adakveo fick EU-godkännande 2020. Det ges som injektioner och är avsett för patienter som inte får tillräcklig effekt eller för stora biverkningar av standardbehandling med hydroxiurea/hydroxikarbamid. Adakveo kan användas antingen som enda behandling eller som tillägg till standardbehandlingen.

Läkemedlet har utvärderats i en randomiserad, placebokontrollerad, dubbelblind fas II-studie med 198 patienter med sicklecellsjukdom. Adakveobehandlingen minskade frekvensen av sjukdomskriser med kärltilltäppning med drygt 45 procent, vilket bedömdes som en kliniskt signifikant skillnad. I Adakveogruppen inträffade i median 1,63 sådana kriser under uppföljningen på 52 veckor, i placebogruppen 2,98.

Osäkert men ändå kostnadseffektivt

Enligt Novartis egna data är kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår, QUALY, för Adakveo 5,7 miljoner kronor. Även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har gjort en hälsoekonomisk bedömning. Den utgår från företagets grundscenario men visar hur små justeringar av olika parametrar påverkar utfallet. En slutsats är att det råder mycket hög osäkerhet i den hälsoekonomiska värderingen.

NT-rådet menar ändå att behandlingen kan räknas som kostnadseffektiv vid en sammanvägd bedömning där återbäringsavtalet är en viktig faktor.

Studier ger svar om immunitet mot covid-19

Under coronapandemin har många undrat om man har tillräckligt skydd mot covid-19 efter en genomgången infektion, eller om man trots detta behöver vaccinera sig. I Sverige rekommenderas vaccination till alla över 12 år, oavsett genomgången infektion eller inte. Ett argument för att även personer som har haft sjukdomen bör ta vaccinet är att man inte vet hur länge naturlig immunitet mot covid-19 håller i sig.

Nu kommer två studier från Sverige och Israel som båda visar att en genomgången covid-19-infektion tillsammans med vaccin ger det allra starkaste skyddet mot att drabbas av sjukdomen igen.

Mätte immunitet mot covid-19

I en observationsstudie från Umeå universitet som har publicerats i The Lancet infectious diseases har forskarna analyserat nationella registerdata från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. Studieperioden var från pandemins start fram till oktober 2021.

I studien har forskarna först jämfört 1 019 553 ovaccinerade personer som hade naturlig immunitet efter en genomgången infektion med lika många ovaccinerade personer som inte hade naturlig immunitet.

Resultatet visade att det var en låg risk för personerna som hade haft covid-19 en gång att drabbas av sjukdomen igen. Naturlig immunitet mot covid-19 efter en genomgången infektion var associerad med 95 procents lägre risk för en återinfektion och 87 procent lägre risk för sjukhusvistelse jämfört med de som inte hade immunitet. Uppföljningstiden var 20 månader.

Forskarna jämförde sedan 481 159 personer som hade naturlig immunitet och dessutom hade fått en dos vaccin med lika många personer som endast hade naturlig immunitet. De jämförde också 283 985 personer som hade naturlig immunitet samt fått två doser vaccin med lika många personer som endast hade naturlig immunitet.

I dessa jämförelser såg forskarna att vaccination verkade minska risken ytterligare för både återinfektion och sjukhusvistelse för de som hade haft sjukdomen tidigare i upp till nio månader. Skillnaderna i absoluta tal, speciellt när det gällde sjukhusinläggningar, var dock små konstaterar forskarna.

– Vi kunde se att genomgången infektion var associerat med en låg risk för en ny infektion under lång tid, men att det allra starkaste skydd man kan få är en kombination av genomgången infektion och vaccination. Oavsett om man har haft covid-19 eller inte, bör man alltså se till att fortsätta låta vaccinera sig, säger Peter Nordström, professor i geriatrik vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

En begränsning med studien är att den genomfördes innan omikron-vågen.

Observationsstudie på över 149 000 patienter

Den israeliska studien som har publicerats i New England journal of medicin var även den en observationsstudie. Där tittade forskarna på data från elektroniska journaler från en stor sjukvårdsorganisation i landet. Studien innefattade 149 032 personer mellan 16 och 110 år som hade återhämtat sig från en dokumenterad covid-19-infektion. Studieperioden var den 1 mars till den 26 november 2021.

Av alla patienterna som ingick i studien fick 83 356 minst en dos av Pfizer/Biontechs vaccin. Resultatet visade att 354 vaccinerade patienter fick en återinfektion i covid-19 (2,46 fall per 100 000 personer per dag). Bland de 65 676 ovaccinerade patienterna var det 2 168 som fick en återinfektion (10,21 fall per 100 000 personer per dag.)

Forskarna drar utifrån detta slutsatsen att mottagandet av minst en dos vaccin till patienter som har återhämtat sig från covid-19 är associerat med en signifikant lägre risk att drabbas av en återinfektion i sjukdomen. De konstaterar att deras resultat överensstämmer med data från tidigare studier som har visat starka immunologiska svar på vaccination hos tidigare infekterade personer.

Forskarna fann även att fler än en vaccindos inte var associerad med en högre effektivitet. De påpekar dock att det bara var 19 procent av de vaccinerade personerna som fick mer än en dos under studieperioden.

Några begränsningar med studien var variationen av exponeringen för sars-cov-2 under studieperioden samt att data om infektionernas svårighetsgrad inte mättes.

Recept på blodtrycksmedel fortsatte uppåt 2021

Användningen av blodtrycksmedicin fortsätter öka i vårt land. Det visar Socialstyrelsens nya rapport ”Statistik om läkemedel 2021”. Rapporten visar även att den totala läkemedelsanvändningen i Sverige fortsätter sin gradvisa ökning.

Blodtrycksmedicin fortsätter öka hos båda könen

Under 2021 hämtade 73 procent av kvinnorna och 58 procent av männen ut minst ett receptförskrivet läkemedel. Siffrorna ligger på ungefär samma nivå som till exempel 2018. Men det syns ändå en sakta uppåtgående trend i den totala läkemedelsanvändningen räknat i antalet dygnsdoser per invånare ända sedan 2014. Från 2020 till 2021 var ökningen en procent.

Den grupp av receptläkemedel som flest personer använder är blodtryckssänkare. En dryg femtedel av befolkningen (21 procent) hämtade ut minst ett sådant recept under fjolåret. Användningen av blodtrycksmedicin har ökat med fem procent bland män och tre procent bland kvinnor de senaste fem åren. Ofta använder en patient flera blodtryckssänkare i kombination.

Fyra typer

Den mest förskrivna typen av blodtrycksmedicin är i dag läkemedel som påverkar renin-angiotensinsystemet. Läkare förskriver oftare denna läkemedelstyp till män än till kvinnor, men användningen har ökat hos båda könen sedan 2017.

Den näst vanligaste typen är betareceptorblockerare som skrivs ut oftare till kvinnor än till män och där förskrivningen går nedåt hos båda könen.

På tredje plats kommer kalciumantagonister där det syns en ökning för både kvinnor och män.

Minst vanliga är diuretika, vätskedrivande medel. Det är oftare kvinnor än män som får dem, men förskrivningen minskar för båda könen.

Läkemedel till barn

Socialstyrelsens nya statistikrapport visar också att de vanligaste läkemedelsgrupperna utöver blodtryckssänkare är smärtstillande, antibiotika, allergimedel och antidepressiva läkemedel.

Under 2021 ökade användningen av alla dessa utom antibiotika som minskade. Den allra vanligaste läkemedelssubstansen på recept både bland män och kvinnor var smärtlindraren paracetamol. Att använda smärtläkemedel är vanligare bland kvinnor och män med enbart grundskoleutbildning än bland jämnåriga med högre utbildning.

När det gäller läkemedel till barn är allergimediciner den vanligaste läkemedelsgruppen. tolv procent av barnen under 18 år fick recept på sådana läkemedel under 2021. Drygt åtta procent fick läkemedel mot astma.

Svårt utvärdera strålskydd för prostatapatienter

Produkter kallade ”rectal spacers” ska ge strålskydd för prostatapatienter och därmed minska risken för biverkningar av cancerbehandlingen. Men det medicintekniska produktrådet, MTP-rådet, uppmanar nu regionerna att avvakta med att införa dessa produkter i prostatacancervården.

Skälet är att det inte finns tillräckligt underlag för att utvärdera nyttan av produkterna i relation till kostnaderna. Detta i sin tur eftersom tillverkarna enligt rådet inte medverkat till utvärdering.

I fyra regioner ska dock vården testa produkterna i syfte att öka kunskapen om dem.

Produkter ska ge strålskydd för prostatapatienter

Strålbehandling och operation är i dag de två potentiellt botande behandlingsalternativen vid prostatacancer i tidigare stadier. Vid strålbehandling av prostatacancer riskerar ändtarm och urinblåsa att drabbas av strålskador. Detta kan leda till påfrestande biverkningar som analinkontinens, svårigheter att tömma urinblåsan samt störd sexuell funktion.

De produkter som kallas rectal spacers ska minska risken för sådana strålskador. Produkterna utgörs av material som förs in i vävnaden mellan prostata och ändtarm för att tillfälligt öka avståndet mellan organen. Syftet är att minska den stråldos som träffar ändtarmen.

MTP-rådet har nu försökt utvärdera två av dessa produkter som heter Spaceoar hydrogel respektive Barrigel. Båda är CE-märkta. De förs in i kroppen genom injektioner i mellangården hos mannen före behandlingen. De bildar en gel som stannar kvar i området i flera månader tills kroppen så småningom absorberar och utsöndrar produkten.

Ville inte medverka

MTP-rådet bad Tandvårds- och läkemedelsförsäkringsverket, TLV, att göra en hälsoekonomisk bedömning av produkterna. Men när TLV i höstas påbörjade det jobbet visade det sig att företagen bakom produkterna tackade nej till att medverka.

TLV kunde därför inte göra någon hälsoekonomisk bedömning. På grund av detta avråder MTP-rådet från att använda produkterna i rutinsjukvård till dess att mer kunskap om dem finns.

Fyra regioner är dock undantagna. Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Region Uppsala och Region Västerbotten håller redan på att införa någon av de två medicintekniska produkterna. De ska göra det stegvis och gemensamt utvärdera införandet, bland annat med hjälp av det nationella prostatacancerregistret.

Förhoppningen är att detta ska ge bättre underlag så att det går att göra en mer slutgiltig bedömning av produkterna. MTP-rådet uppmanar också företagen att komma in med mer underlag och skriver att det i så fall kan bli aktuellt att uppdatera avvakta-rekommendationen till regionerna.

Drygt en miljard extra till covidvaccinationer 2022

0

Regeringen satsar i sin vårändringsbudget 1,2 miljarder kronor extra på covidvaccinationer 2022. Detta är en av de satsningar som regeringen gör i vårändringsbudgeten med anledning av ”pandemins nya fas”.

Beskedet om den extra vaccinmiljarden kom strax efter att Folkhälsomyndigheten meddelat att alla från och med 65 års ålder nu rekommenderas en fjärde dos covid-19-vaccin. Det finns ännu inget beslut om att erbjuda en fjärde dos längre ned i åldrarna. Men regeringen vill ha ekonomisk beredskap för att ett sådant beslut kan komma. Syftet med vårändringsbudgetens extrasatsning på covidvaccinationer 2022 är således att staten ska kunna ersätta regionerna för vaccinationer om Folkhälsomyndigheten utökar sina rekommendationer ytterligare.

– Vi tar höjd för att möjliggöra en fjärde dos för hela den vuxna befolkningen om rekommendationer ändras framöver, sa finansminister Mikael Damberg, S, vid en pressträff.

En annan nyhet i vårändringsbudgeten är att regeringen skjuter till ytterligare 15 miljoner kronor till Läkemedelsverket. Detta för att myndigheten ska fortsätta sitt arbete med covid-19-vacciner, läkemedel mot covid-19 och biverkningsrapporter.

Extra pengar går även till att hantera höga sjuklönekostnader och högre kostnader för tillfällig föräldrapenning till följd av omikronvågen. Regeringen satsar också 15 miljoner kronor för att genomföra ett smittsäkert högskoleprov i vår. Sammanlagt omfattar tillskotten drygt åtta miljarder kronor.

Fjärde dos covid-19-vaccin erbjuds till alla över 65 år

Sedan 1 april räknas inte covid-19 längre som en samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom i Sverige. Men det är fortfarande en väsentlig smittspridning i landet.

Därför rekommenderar Folkhälsomyndigheten nu en andra påfyllnadsdos, det vill säga en fjärde dos, covid-19-vaccin till alla som är 65 år och äldre. Den fjärde dosen bör enligt myndigheten erbjudas fyra månader efter det senaste vaccinationstillfället.

– Målet är precis som tidigare att förhindra allvarlig sjukdom och död i covid-19. Eftersom vi fortfarande ser en betydande smittspridning både i Sverige och i andra länder i kombination med att vaccinskyddet nu börjar avta i denna grupp är det motiverat att erbjuda fler åldersgrupper en andra påfyllnadsdos, säger Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Även personer som är mellan 18 och 64 år och har måttlig till allvarlig immunbrist rekommenderas en fjärde dos. Dessa personer bör få dosen tre månader efter den senaste vaccinationen. Sedan tidigare rekommenderar Folkhälsomyndigheten också en fjärde dos till alla över 80 år samt personer som bor på särskilt boende för äldre eller har hemtjänst eller hemsjukvård. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik från förra veckan har 62 procent av dem som bor på särskild boende för äldre fått sin fjärde dos och 35 procent av de med hemtjänst. För övriga personer över 80 år är motsvarande siffra 52 procent.

Alla grupper som erbjuds en fjärde dos nu under våren kommer troligen att rekommenderas ytterligare en påfyllnadsdos i höst. Folkhälsomyndigheten kommer att komma med besked om detta senare i år.

USA godkänner fjärde dos från 50 år

Nyligen gav den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA grönt ljus för en fjärde dos i USA till som är 50 år och äldre. Även i USA ska den fjärde dosen ges fyra månader efter den senaste dosen. Myndigheten godkänner även en fjärde dos till personer med vissa immunnedsättande tillstånd. Det kan till exempel handla om personer som har genomgått en organtransplantation.

FDA baserar sitt beslut på en studie i Israel där 700 000 personer fått en fjärde dos covid-19-vaccin.

”Räknar med mellan 50 och 60 ATMP år 2030”

Totalt sett har 20 ATMP-läkemedel godkänts i EU, och fler väntas komma de närmaste åren. Det sa Peter Hovstadius, läkare och specialist inom klinisk farmakologi, på ett digitalt seminarium om den aktuella lägesbilden för avancerade terapier, ATMP.

– Man räknar med att det ska finnas mellan 50 och 60 ATMP år 2030. Det betyder alltså tre till fyra nya behandlingar per år, sa han.

Peter Hovstadius har arbetat i 20 år inom den forskande läkemedelsindustrin och har bland annat varit nordisk medicinsk chef på Novartis, ett läkemedelsföretag som har satsat stort inom ATMP. Han har också varit med i utvecklingen av flera av de läkemedel som det pratades om under seminariet.

Det digitala seminariet var en del i en seminarieserie och arrangerades av Apotekarsocieteten och Läkemedelsvärlden.

Svårt att klassificera ATMP

ATMP står för Advanced therapy medicinal product och handlar om cell- och genterapier samt modifierade vävnadstekniska produkter. Det är en produkt som består av gener, celler eller vävnad som har modifierats i betydande omfattning, eller att materialet får en annan funktion hos den mottagande patienten.

Det är dock inte alltid helt lätt att veta vilka produkter som ska klassas som ATMP, inte ens för tillverkare och forskare, berättade Peter Hovstadius.

Därför har den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s särskilda kommitté för avancerade terapier, CAT, instiftat en process där man kan lämna in en ansökan om att få sin produkt klassificerad.

–  Av 286 klassifikationer var det 10 procent som faktiskt inte blev klassade som ATMP, sa Peter Hovstadius.

CAT tar inte beslut om nya ATMP, men kommitténs värderingar ligger till grund för de slutliga avgörandena.

Sju ATMP har dragits tillbaka

Området ATMP utvecklas snabbt och allt fler avancerade terapier når fram till godkännande hos läkemedelsmyndigheterna. Men efter godkännande återstår flera steg för att läkemedlen ska nå patienterna.

– Kliniska studier och godkännanden är bara de första stegen. Sedan kommer subvention, utbildning, produktion, logistik, säkerhet och massor med saker att lösa, sa Peter Hovstadius.

Av de 20 ATMP som totalt sett har godkänts i EU har sju dragits tillbaka. I ett av fallen berodde det på en otillräcklig klinisk effekt, i övriga sex fall handlade det om kommersiella orsaker.

– Det var helt enkelt inte lönsamt för företagen, sa Peter Hovstadius.

Varje land gör hälsoekonomisk bedömning

Ett ATMP-läkemedel får alltid ett gemensamt godkännande i EU, men sedan är det upp till varje enskilt land att göra en hälsoekonomisk bedömning av terapin, och avgöra om den ska rekommenderas. Detta görs i Sverige av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt NT-rådet.

I Sverige finns fem ATMP-läkemedel som har fått en positiv rekommendation. Det är Imlygic, Kymriah och Yescarta som är avsedda för flera olika cancersjukdomar samt Luxturna mot ögonsjukdomen hereditär retinal dystrofi och Zolgensma mot spinal muskelatrofi.

Över 2 000 studier

I dagsläget pågår 2 261 studier om ATMP, berättade Peter Hovstadius. Ungefär hälften är industrisponsrade och hälften är akademiska.

–  Det är en helt unik situation jämfört med normal läkemedelsutveckling där läkemedelsbolagen driver majoriteten av studierna.

Det flesta nya ATMP som utvecklas är behandlingar mot hematologiska cancersjukdomar, och även mot bland annat metaboliska och neurologiska diagnoser.

– Men det pågår också studier för lite vanligare sjukdomar som till exempel levercirros (skrumplever) och diabetiska fotsår, och även vanliga cancerformer som prostatacancer och lungcancer, sa Peter Hovstadius.

Ytterligare föreläsare

På seminariet föreläste även NT-rådets ordförande Gerd Lärfars. Hon berättade bland annat om rådets senaste rekommendation om genterapin Zolgensma.

Även Madeleine Zetterberg, professor vid Göteborgs universitet och verksamhetschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset ögonvård och Heidi Ekelund, sektionsledare verksamhet läkemedel på Sahlgrenska universitetssjukhuset, medverkade på seminariet. De pratade om förberedelserna för introduktionen av genterapin Luxturna i ögonsjukvården vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Seminariet finns att se i efterhand på Apotekarsocietetens hemsida.

Slutsatser om ivermektin stöds av ny stor studie

En ny stor randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad studie visade ingen klinisk nytta av ivermektin jämfört med placebo. I studien undersökte forskare i Brasilien om behandling med ivermektin kunde förebygga allvarlig infektion hos covid-19-patienter.

Studien är publicerad av New England journal of medicine.

Obefintlig nytta av ivermektin mot covid-19

Sammanlagt ingick 1 358 patienter i analysen. De var i ett tidigt stadium av covid-19, med symtomdebut för högst en vecka sedan. Alla hade olika riskfaktorer för att drabbas av svårare sjukdom. Hälften randomiserades till en tredagarsbehandling med ivermektin och hälften till placebo.

Analysen visade att behandlingen med ivermektin inte minskade risken att hamna på sjukhus eller att få stanna kvar för övervakning på en akutmottagning i mer än sex timmar.

I ivermektingruppen var det 100 patienter (14,7 procent) som råkade ut för något av detta eller båda. I placebogruppen var det 111 patienter (16,3 procent)Den lilla skillnaden mellan grupperna visar inte på någon kliniskt meningsfull skillnad, enligt forskarna.

– Det finns faktiskt inga tecken på någon nytta, säger en av forskarna bakom studien, infektionsspecialisten David Boulware, University of Minnesota, till New York Times.

– Nu när alla kan dyka ned i detaljerna och i data kommer det förhoppningsvis att styra i väg majoriteten av läkarna från ivermektin till andra behandlingar.

Omtalat parasitmedel

Ivermektin är ett äldre läkemedel som är effektivt mot yttre och inre parasiter hos hästar, hundar och andra djur. För människor är det i EU även godkänt dels i tablettform för behandling av vissa inälvsparasiter och dels som kräm för behandling av bland annat hudsjukdomen rosacea. I Sverige är endast hudkrämen tillgänglig.

Tidigt under pandemin väckte laboratoriestudier vissa förhoppningar om att ivermektin skulle kunna ha effekt mot coronaviruset. Dessa förhoppningar anammades snabbt och förvandlades till sanningar inom vissa grupper. Det började i USA och spred sig över hela världen. Ivermektin ses i sådana grupper som en billig och effektiv coronabehandling och som ett alternativ till godkända covid-19-läkemedel och vacciner.

Spridningen av sådana påståenden har också på vissa håll i världen lett till omfattande förskrivning och användning av ivermektin som coivid-19-medicin. Men både Världshälsoorganisationen, WHO, och läkemedelsmyndigheterna FDA i USA och EMA i EU har gått ut och varnat för sådan användning. Inte minst på grund av risken för biverkningar vid högre doser.

Räknar med kritik

Forskningsläget om ivermektin och covid-19 var i början något oklart men börjar nu klarna. Det finns en del studier som stöder att det kan finnas en klinisk nytta av ivermektin. Men de större studier som sedan kommit har inte bekräftat detta. Nyligen publicerade till exempel forskare i Malaysia en studie av ivermektinbehandling hos sjukhuspatienter med covid-19. Inte heller där såg forskarna någon klinisk nytta med ivermektin.

Forskarna bakom den nu aktuella studien i Brasilien berättar i artikeln i New England journal of medicine att de alldeles i början använde en lägre ivermektindos. De utgick då från den rekommenderade dosen när läkemedlet ges enligt sin godkända indikation mot parasiter.

Men grupper som propagerar för ivermektin som covidterapi hörde då av sig och menade att dosen var för låg. Forskarna skriver att de därför ökade dosen till en tredagarsbehandling, vilket är mer än i de flesta andra studier om samma fråga.

Forskarna förklarar också att de trots detta räknar med att det kommer att komma kritik från samma håll mot sättet att ge behandlingen i studien. De hänvisar därför till en bilaga med utförlig beskrivning av den behandlingen som de studerat.

IGN fäller företag för miss om behandlingstid

I en annons uppgav läkemedelsföretaget Vifor pharma nordiska att behandlingstiden för det intravenösa järnpreparatet Ferinject var 15 minuter. Företaget utelämnade dock information om att den som har tagit läkemedlet ska observeras i 30 minuter efteråt med anledning av eventuella biverkningar.

Vilseledande och i strid med Läkemedelsbranschens etiska regelverk, anser Informationsgranskningsnämnden, IGN, och ger nu företaget en straffavgift på 110 000 kronor.

Vifor pharma nordiska motsätter sig inte beslutet och uppger att texten i senare annonser har ändrats till att administrationstiden är 15 minuter.

Ferinject kan ge allvarliga biverkningar

Ferinject är ett läkemedel som är avsett mot järnbrist när orala järnpreparat är ineffektiva eller inte kan användas. Det kan även användas om det finns behov av att ge järn snabbt. Diagnosen järnbrist ska vara baserat på ett laboratorieprov.

De vanligaste biverkningarna som har rapporterats gällande läkemedlet är illamående, följt av reaktion vid injektionsstället, onormalt låga halter av fosfater i blodet, huvudvärk, blodvallning, yrsel och högt blodtryck. Sällsynta men allvarliga biverkningar är anafylaktoida och liknande reaktioner som kan vara potentiellt livshotande. Dödsfall har rapporterats.

Ferinject ska endast administreras när personal som är utbildad i att bedöma och hantera anafylaktiska reaktioner garanterat är tillgängliga, och i en miljö där lokaler och utrustning för återupplivning finns.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng