Användningen av läkemedel fortsätter öka

Användningen av läkemedel fortsätter öka

Ny statistik från Socialstyrelsen visar att två av tre i befolkningen hämtade ut minst ett receptläkemedel i fjol.

3 apr 2019, kl 10:04
0

Socialstyrelsen publicerar i dag sin årliga analys av läkemedelsanvändningen i landet. ”Statistik om läkemedel 2018” visar bland annat att 6,7 miljoner personer i Sverige hämtade ut minst ett receptbelagt läkemedel under året, vilket motsvarar 67 procent av hela befolkningen. Störst andel läkemedelsanvändare finns bland äldre och kvinnor använder mer läkemedel än män. Av kvinnor i Sverige hämtade 74 procent ut minst ett läkemedel under 2018 jämfört med 59 procent av männen.

De senaste tolv åren har den totala användningen av receptfria och receptbelagda läkemedel, räknat i dygnsdoser per invånare, sakta men säkert ökat med i genomsnitt någon procent per år. År 2006 användes 581 dygnsdoser per invånare, år 2018 användes 660 dygnsdoser.

Den nu publicerade statistiken visar bland annat att diabetesläkemedel för närvarande är en av de läkemedelsgrupper som ökar mest. Nästan hela ökningen beror på en ökning av antalet patienter med läkemedel mot diabetes typ 2. År 2018 hämtade nära en halv miljon personer ut läkemedel mot diabetes, vilket är 180 000 fler än 2006. Det är främst förskrivningen av så kallade biguaninderivat och DPP-4-hämmare som ökar, medan sulfonylureaföreningar är en typ av diabetesläkemedel som minskar.

Förskrivning av antidepressiva läkemedel fortsätter också att öka. Sedan 2006 har den gått upp med 25 procent. 2018 var det 7 procent av alla män och 13 procent av kvinnorna som någon gång under året hämtat ut antidepressiva läkemedel.

Den största ökningen har skett bland barn och unga. Andelen flickor i åldrarna 10–14 år som fick antidepressiva läkemedel ökade med nästan 60 procent 2014–2018 och med drygt 40 procent bland pojkar i samma ålder. Cirka ett av hundra barn i dessa åldrar fick antidepressiva läkemedel 2018.

– Ökningen av antidepressiva bland barn och unga hänger ihop med den oroväckande ökningen av psykisk ohälsa. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest ska barn och unga med lindrig till medelsvår depression i första hand erbjudas psykologisk behandling. Om fler unga fick tillgång till psykologisk behandling så skulle man kunna tänka sig att läkemedelsbehandlingen eventuellt kan minska, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Allra vanligast är dock antidepressiva läkemedel bland äldre. Under 2018 hämtade en tredjedel av alla kvinnor i åldern 85 år eller äldre ut något antidepressivt läkemedel minst en gång, och en dryg femtedel av männen i samma åldersgrupp.

– Psykisk ohälsa är vanligare bland dem 65 år och äldre och användandet av antidepressiva läkemedel har legat högt under många år. Samtidigt har vi sett resultat som tyder på att äldre personer oftast inte får andra insatser än läkemedel, exempelvis psykologisk behandling, och det är givetvis problematiskt, säger Johan Fastbom, expert på äldre och läkemedel och utredare på Socialstyrelsen.

En glädjande trend i läkemedelsstatistiken är att antibiotikaförskrivningen fortsätter att minska. År 2018 fick 174 patienter per 1000 invånare någon gång antibiotika, att jämföra med 252 under 2006. Minskningen har skett i alla åldersgrupper och mest bland barn upp till nio års ålder.

Totalt såldes under fjolåret receptfria och receptbelagda läkemedel för 47 368 miljoner kronor. Samhällets kostnad för subvention av receptbelagda läkemedel inom läkemedelsförmånen var 23 455 miljoner kronor.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng