Månads arkivering april 2021

Ja till baricitinib mot covid-19 kan komma i juli

EU:s läkemedelsmyndighet EMA har börjat granska en ansökan om att utöka användningen av baricitinib till behandling vid covid-19. Detta sedan tillverkaren Lillys ansökt om utvidgat godkännande. Ansökan gäller behandling av sjukhuspatienter med covid-19 i åldrar från tio år och uppåt som behöver syrgasbehandling.

Baricitinib är under produktnamnet Olumiant i dag godkänt som behandling mot ledgångsreumatism och hudsjukdomen atopisk dermatit. Läkemedlet är en immunmodulerande så kallad JAK-hämmare. Det blockerar enzymet januskinas som spelar en viktig roll i de immunprocesser som leder till inflammation.

Baricitinib dämpar inflammation

Forskare identifierade tidigt i pandemin baricitinib som ett av de befintliga läkemedel som skulle kunna ha effekt mot covid-19. Flera studier har sedan, som Läkemedelsvärlden rapporterat, gett stöd för detta. Studierna har visat att JAK-hämmaren kan förkorta sjukdomstiden och minska dödligheten vid svår covid-19.

Hypotesen är att denna effekt beror på att läkemedlet dämpar den skadliga immunreaktion som drabbar en del covidpatienter. En immunreaktion som ofta orsakar svåra vävnadsskador i bland annat lungorna.

EMA:s expertkommitté CHMP kommer att göra en accelererad bedömning av data från två stora randomiserade studier om baricitinib vid covid-19. CHMP räknar med att vara klar med sin rekommendation senast i juli.

Om granskningen leder till att baricitinib godkänns som covidterapi, blir behandlingen det andra EU-godkända läkemedlet mot covid-19. Det första var det antivirala läkemedlet remdesivir som godkändes i fjol.

EMA har även gett positiva utlåtanden till stöd för vissa andra behandlingar som i dag används i klinisk praxis inom covidvården, kortikosteroider och monoklonala antikroppar.

Ett av landets största apotek 1971

0

För 50 år sedan blev Apotekarsocieteten den ideella och oberoende medlemsorganisation som den är i dag. Detta uppmärksammar vi på Läkemedelsvärlden genom att göra tillbakablickar i vår föregångare Svensk farmaceutisk tidskrift från 1971. Förra gången skrev vi om hur läkemedelsreklam kunde se ut för 50 år sedan. I denna artikel skriver vi om Apoteket Kronan. 

I dag tittar Läkemedelsvärlden tillbaka på hur apotekslokaler har förändrats över tiden.

I ett 15 sidor långt reportage i Svensk farmaceutisk tidskrift 1971 följer vi utvecklingen av Apoteket Kronan i Borlänge, noga beskrivet av apotekaren Lennart Bergefors. Han var då chef för och tidigare också innehavare av apoteket.

Hur såg lokalen ut? Vilka rum fanns? Och hur inreddes apoteket? Det ska vi snart ta reda på, men först ska vi ta en titt på lite historia kring apotekslokalernas utformning.

Delas in i olika faser

För Läkemedelsvärlden berättar Leif H. Eklund, farmacihistoriskt intresserad och tidigare bland annat styrelseordförande i Apotekarsocieteten, att apotekslokalernas utformning står i ett direkt förhållande till den verksamhet som bedrevs. Enligt honom kan man dela upp de senaste 100 åren i olika faser när det gäller verksamheten. Några av dessa berörs i reportaget om Apoteket Kronan.

Fram till 1950-talet tillverkades lagerberedningar och så kallade extemporeberedningar beredda efter recept till enskilda individer motsvarande nära hälften av landets läkemedelskonsumtion mätt i volym. Läkemedelsindustrin svarade för den andra hälften.

Från och med 1953 centraliserades lagertillverkningen successivt till industriell skala inom apoteksväsendets gemensamma ACO-verksamhet. Det var också ett fortsatt minskande av extemporeberedning på apoteken, berättar Leif H. Eklund.

På mitten av 1960-talet minskade extemporeberedningar till cirka fem procent. I denna fas övertog också farmaceutisk personal i allt större omfattning kontakten med apotekskunderna. Produktinformationen och användningsrådgivningen ökade, och apotek etablerades i anslutning till sjukvårdsenheter. Tillverkningsytorna reducerades och en ökning av kundutrymmena påbörjades.

Låt oss nu titta på historien bakom Apoteket Kronan.

Apoteket Kronan byggdes efter brand

Efter en stor brand i det centrala Borlänge år 1900 flyttade Apotek Kronan året efter in i stadens då högst taxerade fastighet (100 000 kronor.) Denna låg på C Th. Ericssons gård vid Sveatorget i ett gediget nybyggt stenhus. I ett protokoll från den tiden finns noterat att personalen då utgjordes av två apotekare och två farmacie kandidater, enligt Svensk farmaceutisk tidskrift. I protokollet nämndes också att apoteket hade två skyltfönster, glasdörr och kamin i officinen.

År 1971 disponerades lokalerna fortfarande av apoteket. De hade dock utvidgats undan för undan under årens lopp, bland annat byggdes ett rum till 1920, och en större till- och ombyggnad gjordes även 1942. I ett inspektionsprotokoll från 1943 fanns anmärkningar om att ”kundutrymmet 9m² för trångt, plats för endast 4 kunder vid disken, ohygieniskt nattvaktsrum mm”, skriver Lennart Bergefors i Svensk farmaceutisk tidskrift. Dessa avhjälptes dock och 1945 konstaterades att apoteket var ”i allt förstklassigt och mycket modernt”.

Därefter följde flera ombyggnationer och verksamheten expanderades med bland annat ett vattenlaboratorium, apoteksfilial och ett distriktslaboratorium, dlab, som tillverkade lagerprodukter till andra apotek inom sin region. ”Vid mitt tillträde av apoteket i januari 1962 var lokalsituationen inte direkt alarmerande”, skriver Lennart Bergefors. Däremot var apotekets lokaler på bottenvåningen ”dock inte särskilt rymliga och inredningen motsvarade inte de aktuella behoven” fortsätter han.

Behovet av en radikal ombyggnad blev ”emellertid alltmer framträdande”. Förutsättningarna för detta fanns först 1966 och en totalombyggnad kunde då planeras. Ett beslut om att lägga ner dlab togs 1967 vilket gjorde att apoteket fick ett ”icke oväsentligt lokaltillskott”. Ombyggnationen skedde i tre etapper och i oktober 1970 var den klar, skriver Lennart Bergefors.

Ett av de största apoteken

Vid denna tid var apoteket ett av landets största. I reportaget får man följa hur olika delar av apotekets lokaler såg ut.

Fasaden upptog 28 meter och hade sju stora fönster mot Sveatorget. En dricksvattenfontän och väggur fanns kvar från 1944 och var utförda av den kända keramikern Tyra Lundgren. Eftersom utrymme för ”ytterligare konstnärlig utsmyckning” saknades, valde man att ge disken en exklusiv utformning genom att på kundsidan montera rektangulära marmorplattor fästa med mässingsknoppar, skriver tidningen. Golvet i både kundutrymmet och vindfånget var också belagda med marmor.

I lokalerna fanns också en receptexpedition där taxering, skrivning och farmaceutisk kontroll skedde, samt ett teknikrum där ”pulver, kapslar, dekokter o.dyl” tillverkades. På bottenvåningen fanns bland annat nattvaktsrum, lunchrum med pentry, lunchrum för icke-rökare, allmänt kapprum samt kapprum för damernas ytterkläder. Det fanns också ett omklädningsrum för damer med 48 klädskåp av plåt ”för vita rockar, handväskor, kassar m.m”

I en sammanfattande del i slutet av reportaget beskrivs apoteket efter ombyggnationen ha fått lokaler som ”i teknisk standard är högklassiga och möjliggör ett effektivt arbete”. Lokalerna beskrivs också som ”mycket spatiösa vilket förklaras med att dlabs tidigare utrymmen ej med fördel kunnat uthyras”.

Snabba forskningspengar mot coronavarianter

EU-kommissionen utlyser sammanlagt 123 miljoner euro i snabba medel till forskning om utvecklingen av nya varianter av coronaviruset som orsakar covid-19. Satsningen är den första i sitt slag inom det nya forsknings- och innovationssatsningen Horisont Europa, en så kallad ”emergency funding” för att hantera ett nödläge.

Pengarna kommer, enligt Vetenskapsrådet, att fördelas inom fyra utlysningar där forskare senast 6 maj kan söka stöd till sina projekt. En är inriktad på att utveckla den öppna delningen av data för att stödja EU:s beredskap att hantera nya coronavarianter. En annan är inriktad på stöd till forskningsinfrastrukturer.

Det finns även en utlysning för forskning som utnyttjar kraften i att samarbeta inom EU och globalt och lägga samman forskningskohorter för att få ett bredare underlag. Samt en utlysning av medel för forskning om vacciner och kliniska behandlingar när det gäller olika virusvarianter.

– Vi fortsätter att mobilisera alla möjligheter vi har att bekämpa den här pandemin och utmaningarna som nya varianter av viruset skapar. Vi måste använda vår sammanlagda styrka för att vara redo för framtiden. Det handlar om allt ifrån att snabbt kunna upptäcka nya varianter till att organisera och koordinera kliniska studier av nya behandlingar och vacciner, säger Mariya Gabriel, EU:s kommissionär för innovation, forskning, kultur, utbildning och unga, i ett pressmeddelande om satsningen.

Covid-19 orsakar försenade vaccinationsprogram

En tredjedel av de länder som har deltagit i en undersökning av Världsorganisationen, WHO, har uppgett att deras vaccinationsprogram fortfarande är påverkade av covid-19-pandemin. Detta innebär att miljontals barn riskerar att drabbas av dödliga sjukdomar.

Vaccinationsprogram skjuts upp

Snart avslutas WHO:s vaccinationsvecka som varje år genomförs för att uppmärksamma hur viktigt det är med vaccinering världen över. WHO varnade, tillsammans med Unicef och Vaccinalliansen Gavi, under veckan för att miljontals barn riskerar att utsättas för dödliga sjukdomar då rutinmässiga vaccinationsprogram inte har kunnat genomföras som vanligt på grund av covid-19-pandemin. Detta trots att det har gått att se en viss återhämning i programmen sedan 2020.

Organisationerna betonade också det akuta behovet av ett förnyat globalt åtagande för att förbättra tillgången och upptagningen av vaccinationer.

– Vaccin hjälper oss att bekämpa covid-19-pandemin, men bara om vi säkerställer en rättvis tillgång för alla länder och bygger starka system för att leverera dem. Och om vi ska undvika fler utbrott av livshotande sjukdomar som mässling, gula febern och difteri, måste vi se till att rutinmässiga vaccinationstjänster skyddas i alla länder i världen, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhamon Ghebreyesus i ett pressmeddelande.

Utbrott av mässling

Många av länderna brukar genomföra stora vaccinationskampanjer. Enligt uppgifter från WHO har 60 av dessa livräddande kampanjer skjutits upp i 50 länder vilket innebär att cirka 228 miljoner människor, mestadels barn, riskerar sjukdomar som mässling, gula febern och polio. Över hälften av de drabbade länderna ligger i Afrika.

Vaccinationskampanjerna som gäller mässling har drabbats hårdast. Det är en av de mest smittsamma sjukdomarna och kan leda till stora utbrott där människor inte är vaccinerade. Totalt har 23 vaccinationskampanjer mot mässling skjutits upp och detta beräknas beröra 140 miljoner människor. Många av dessa kampanjer har försenats i över ett år.

– Redan innan pandemin fanns det oroande tecken på att vi började tappa mark i kampen mot barnsjukdomar som går att förebygga, med 20 miljoner barn som redan missade kritiska vaccinationer. Pandemin har förvärrat en dålig situation och orsakat att miljontals fler barn blir ovaccinerade. Nu när vacciner ligger i framkant för alla, måste vi upprätthålla denna energi för att hjälpa alla barn att komma i kapp sina vaccinationer för mässling, polio och andra sjukdomar. Vi har ingen tid att slösa bort. Förlorad mark betyder förlorade liv, säger Unicefs vd Henrietta Fore.

Som ett resultat av luckorna i vaccinationstäckningen har allvarliga utbrott av mässling nyligen rapporterats i Demokratiska republiken Kongo, Pakistan och Jemen. Byråer varnar också för risken att utbrott kommer att inträffa på fler platser.

Lanserar global strategi

För att hjälpa till att hantera dessa utmaningar och stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin lanserade WHO tillsammans med bland annat Unicef och Gavi nyligen en global strategi som ska ge ett starkare vaccinationssystem. Strategin, som kallas Immunization Agenda 2030, fokuserar på vaccination under hela livet.

WHO uppskattar att detta, om det genomförs fullt ut, kommer att undvika 50 miljoner dödsfall, varav 75 procent i låg- och medelinkomstländer. De mål som ska uppnås fram till 2030 är 90 procents täckning för viktiga vaccinationer som ges i barndomen och tonåren, att halvera antalet barn som helt saknar vaccinationer samt att slutföra 500 nationella och subnationella introduktioner av nya eller underutnyttjande vaccin. Detta kan gälla vaccin mot covid-19, rotavirus eller humant papillomvirus (HPV).

För att kunna uppnå dessa mål kräver WHO, Unicef och Gavi bland annat att världsledare och det globala hälso- och utvecklingssamhället gör åtaganden i strategin och investerar i ett starkare vaccinationssystem med skräddarsydda metoder för konfliktdrabbade länder. Organisationerna anser också att givare och regeringar bör öka investeringarna i vaccinforskning, innovation utveckling och leverans med inriktning på missgynnade befolkningar. De vill också att läkemedelsindustrin och forskare fortsätter att påskynda forskning och utveckling av vacciner.

Ingrid Helander till Svenska dagbladet

0

Svenska dagbladet storsatsar på vetenskapsjournalistik och värvar bland andra Läkemedelsvärldens chefredaktör Ingrid Helander. I sin nya roll som vetenskapsredaktör på avdelningen Livet kommer hon att bevaka områden som fysisk och psykisk hälsa, medicin, mat, träning och välbefinnande. Grattis till Svenska dagbladet säger vi på Läkemedelsvärlden …

… och grattis Ingrid till ditt nya jobb! Hur känns det?

– Tack! Det känns jättekul och spännande. Jag är väldigt glad att Svenska dagbladet gör en sån här satsning på vetenskapsjournalistik, och utökar den bevakningen. Det är kul i sig, och sen är jag jätteglad att få vara med och bygga upp och vidareutveckla det arbetet.

– Men det är ju alltid vemodigt att lämna en arbetsplats och kollegor som man har trivts med och jobbat med länge.

Vad hoppas du att den här utökade satsningen ska bidra till?

– Intresset för medicin och hälsa i samhället är stort, och kanske extra stort just nu. Mina förhoppningar är att den här satsningen ska hjälpa folk att kunna navigera i den djungel som finns av information, desinformation, kommersiella intressen och forskning. Jag hoppas att människor med hjälp av den här journalistiken kan göra bättre och mer välinformerade val både för sig själva och för andra.

Vad tycker du om dagens vetenskapsjournalistik?

– Jag anser att det är för lite vetenskapsjournalistik generellt, men ett kanske större problem är att övrig journalistik har för lite av ett vetenskapsjournalistiskt anslag. Det är viktigt att höja den vetenskapliga nivån och låta vetenskapen genomsyra all form av journalistik. I dag har vi ett samhälle och ett medieklimat där allt går jättesnabbt och många upplever att det blir mer och mer polariserat och åsiktsdrivet. Då är det viktig att stanna upp och låta beslut och åtgärder vila på en vetenskaplig grund snarare än åsikter eller rädslor.

Planerar centrum för forskning om doping

Karolinska institutet söker nu donatorer till en planerad ny professur i antidoping och folkhälsa. Professuren ska uppkallas efter Arne Ljungqvist, 90 år, en av förgrundsgestalterna i det internationella arbetet mot doping inom idrotten.

Målet med den nya professuren är att inrätta ett multidisciplinärt kompetenscentrum som förenar medicinsk, biokemisk och analytisk forskning med folkhälsovetenskap. Forskningen ska handla om såväl sociala orsaker och konsekvenser av doping som medicinska frågeställningar.

– Det finns ingen liknande professur i dag och Sverige har en lång tradition av arbete mot doping som blir tydlig i Arne Ljungqvists livslånga gärning, säger Carl Johan Sundberg, professor i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi vid Karolinska institutet, KI, i ett pressmeddelande.

Doping ökar

Missbruket av dopingmedel ökar och enligt KI använder cirka 50 000 till 100 000 svenskar dopingpreparat eller andra prestationshöjande medel. De flesta som dopar sig är mellan 16 och 35 år. Det finns också studier visar på samband mellan doping och  våldsanvändning och kriminalitet.

Forskningen har hittills fokuserat mycket på de biokemiska och analytiska delarna av området. KI vill nu få fram mer kunskap även kring folkhälsoaspekterna.

– Vi behöver en bättre förståelse av den underliggande motivationen till doping och bättre metoder för att förebygga användning och spridning, säger Carl Johan Sundberg.

Professuren planeras kräva en finansiering med totalt cirka 35 miljoner kronor för de kommande tio åren. Institutionen för laboratoriemedicin vid KI kommer att bidra med fem miljoner kronor.  Arbetet med att locka donatorer till den nya professuren har inletts och den 31 maj hålls ett första webbinarium för särskilt inbjudna.

Ny terapi mot spinal muskelatrofi sätts på vänt

EU-kommissionen godkände nyligen Evrysdi (risdiplam) som är den första orala behandlingen mot den svåra ärftliga sjukdomen spinal muskelatrofi, SMA. Nu vill NT-rådet dock att vården i Sverige avvaktar med att börja använda behandlingen.

Det finns olika typer och svårighetsgrader av SMA. De allvarligaste formerna debuterar före cirka 18 månaders ålder. De drabbade barnen lever ofta inte längre än till tvåårsåldern.

Sjukdomen orsakas av en genetisk förändring som ger brist på proteinet SMN, “survival motor neuron”. Detta protein behövs för att motorneuronen, de nervceller som överför signaler från hjärnan via ryggmärgen till musklerna, ska överleva. SMN-bristen gör att motorneuronen dör vilket i sin tur får musklerna att förtvina.

Första orala behandlingen

Sedan några år används läkemedlet Spinraza (nusinersen) vid flera former av SMA och har visat sig kunna bromsa sjukdomsutvecklingen hos många av barnen. Det finns även en genterapi som dock ännu inte har fått klartecken för användning i Sverige.

Det nya läkemedlet Evrysdi har en verkningsmekanism som liknar Spinrazas. Båda höjer halten av proteinet SMN genom att modifiera funktionen hos en av de två gener som kontrollerar produktionen av SMN.

Men till skillnad från Spinraza som ges som injektioner i ryggmärgskanalen är Evrysdi en oral behandling som ges i form av en lösning.

NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, uppmanar nu regionerna att vänta med att börja använda Evrysdi. Detta för att ”undvika införande på osäkra grunder och en ojämlik hantering i landet.”

NT-rådet utlovar en kommande rekommendation om läkemedlets eventuella införande, men skriver att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket först måste besluta om det ska ingå i läkemedelsförmånen.

Studie ger ökat stöd för mammografi med 3D

Mammografi med 3D i stället för den traditionella tvådimensionella metoden kan förbättra bröstcancerscreeningen. Det menar forskare vid Lunds universitet som nyligen utvärderade den nya metoden i en ny studie. Resultatet visade att 3D-screening kunde kopplas till färre fall av så kallad intervallcancer, det vill säga cancerfall som upptäcks mellan screeningtillfällena. Studien har publicerats i Radiology.

– Få fall av intervallcancer tyder på att 3D‑mammografi, så kallad brösttomosyntes, upptäcker cancerfall som annars hade diagnostiserats senare vid ett eventuellt mer avancerat stadium, säger Kristin Johnson, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare i radiologi på Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.

Hon ingår i forskargruppen LUCI, Lund university breast cancer imaging group, och är en av forskarna bakom den aktuella studien.

Fyller kunskapslucka

Läkemedelsvärlden har tidigare rapporterat om en stor prospektiv screeningstudie vid Skånes universitetssjukhus i Malmö där närmare 15 000 kvinnor deltog. Under åren 2010 till 2015 undersöktes de med både 3D‑mammografi och traditionell mammografi. År 2018 publicerade forskarna resultat som visade att 3D‑mammografi upptäcker drygt 30 procent fler fall av bröstcancer än med vanlig 2D‑mammografi.

Men en kunskapslucka har tidigare varit hur risken för intervallcancer påverkas av 3D-metoden. Därför gjorde forskarna denna gång en jämförande studie. Kvinnor som fick 3D-mammografi matchades beträffande ålder och datum för screening med två kvinnor i en kontrollgrupp som under samma tidsperiod screenades med vanlig mammografi. Totalt ingick 13 369 kvinnor i 3D-gruppen och 26 738 kvinnor i kontrollgruppen.

– Bland studiedeltagarna som fick 3D‑mammografi såg vi att det var mindre troligt, 40 procent lägre odds, att få intervallcancer jämfört med gruppen som screenades med vanlig mammografi. Intervallcancerfall har generellt en relativt aggressiv biologisk profil med mer snabbväxande tumörer jämfört med screeningupptäckt bröstcancer. I studien visades dock inga stora skillnader mellan grupperna avseende intervallcancrarnas biologiska profil, säger Kristin Johnson.

Fler studier behövs

Hon förtydligar dock att kvinnorna i 3D-gruppen även screenades med 2D och därmed fick två radiologiska bedömningar, till skillnad mot kontrollgruppen. Detta kan i viss mån ha påverkat de färre fallen av intervallcancer i studiegruppen.

Ändå menar forskarna att deras nya resultat, som hittills är de enda publicerade som visar på en sänkt intervallcancerfrekvens, ytterligare stöder att 3D‑mammografi kan komplettera eller ersätta mammografi i screening.

– Screening med 3D‑mammografi visar potential att minska andelen intervallcancer. Vi behöver dock se fler studier som pekar i samma riktning.

Vaccin till gravida med andra risker i fas 3

Regionerna kan börja ge covid-19-vaccin till gravida i fas 3 av den nationella vaccineringen. Det skriver Folkhälsomyndigheten i en uppdaterad version av vaccinrekommendationerna.

Gravida är generellt extra känsliga för infektioner och forskning visar att covid-19 under graviditet kan påverka både mamman och barnet negativt. Den nya rekommendationen gäller gravida efter vecka 12 om de tillhör en grupp som även av andra skäl har en ökad risk för allvarlig covid-19.

Det handlar om gravida med kronisk hjärt-kärlsjukdom, kronisk lungsjukdom, andra tillstånd med nedsatt lungfunktion, kronisk lever- eller njursvikt, diabetes typ 1 och 2 samt tillstånd eller behandlingar som dämpar immunförsvaret. Rekommendationen gäller också alla gravida som är äldre än 35 år och de som har ett BMI på över 30.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att gravida i dessa grupper erbjuds något av de två mRNA-vaccinerna mot covid-19, det vill säga det från Moderna eller det från Pfizer-Biontech.

Eftersom vaccinstudierna från början inte omfattade gravida, släpar kunskapsutvecklingen om covid-19-vaccinering av gravida efter övrig kunskap om säkerhet och effekt hos vaccinerna. Bristen på kunskap har gjort att myndigheterna varit försiktiga med att generellt rekommendera covidvaccinering av gravida.

Nu börjar det komma studier på området. Läkemedelsvärlden rapporterade nyligen om en stor studie som visade god säkerhet och effekt när gravida fick något av mRNA-vaccinerna.

I nuläget avvaktar dock Folkhälsomyndigheten fortsatt med en generell rekommendation av vaccination till alla gravida, men ”följer kunskapsutvecklingen”.

Globalt vaccinprogram går långsammare än planerat

Distribueringen av covid-19-vaccin till världens fattigaste länder via det globala vaccinprogrammet Covax har gått långsammare än beräknat. Enligt The Guardian har endast en femtedel av det som utlovats av Astrazenecas vaccin, och som skulle anlända till länderna i maj, hittills levererats.

Vissa länder har inte fått vaccin alls

Det globala vaccinprogrammet Covax ska köpa in och distribuera covid-19-vaccin och fördela dem rättvist över hela världen. Detta ska säkerställa att minst 20 procent av befolkningen i varje land är vaccinerade i slutet av året. Pengarna till att köpa in vaccin kommer från välgörenhetsorganisationer och rikare länder. Men hittills går alltså distribueringen av vaccinen till låg- och medelinkomstländer långsammare än planerat.

Stora länder som Indonesien och Brasilien har fått en tiondel av de doser av Astrazenecas vaccin som de förväntade sig i maj, och länder som Bangladesh Mexiko, Myanmar och Pakistan har än så länge inte fått något vaccin alls genom programmet. Förklaringen till detta uppges bland annat vara USA:s exportförbud av vissa vacciningredienser, och att Indien har valt att minska vaccinexporten på grund av det inhemska utbrottet.

Vissa länder har fått det vaccin som utlovats, men de allra flesta länderna i programmet har hittills fått en tredjedel eller mindre, enligt The Guardian.

Sammantaget hade programmet fram till onsdagen förra veckan levererat cirka 40,2 miljoner av de 187,2 miljoner doser som det hade planerat att distribuera. Denna analys baseras på data från företaget Airfinity samt Unicef och Gavi, två av de organisationer som hjälper till att driva Covax.

Saknas vaccin till andra dos

Bristen leder till stora problem i till exempel Bangladesh.

– Vi har redan gett de första doserna till 5,7 miljoner människor och vi måste ge dem den andra dosen, men vi har ingen tillgång. Hur vaccinerar vi dessa 5,7 miljoner människor?, har en källa som inte vill bli namngiven sagt till Guardian.

Rika nationers regeringar ställde sig bakom Covax men säkrade samtidigt snabbare vaccintillgång för sina egna länder genom att erbjuda tillverkarna bättre betalt, enligt The Guardian.

The Guardian skriver också att Pfizer gick med på att sälja en relativt liten mängd doser till Covax, men att huvuddelen av deras leverans riktades till privata kontrakt. Andra tillverkare som till exempel Moderna har inte försett Covax med något vaccin alls.

Sverige bidrar med två miljarder till Covax

I mitten av april beslutade regeringen att bidra med ytterligare 2,25 miljarder kronor till Covax, utöver de 200 miljoner kronor som tidigare har satsats. Dessa medel kan användas av Covax redan i år, men utbetalningarna kommer att ske över en tioårsperiod.

Regeringen har också beslutat att bidra med 250 miljoner kronor till Vaccinalliansen Gavi för att säkerställa grundläggande vaccination i låg- och medelinkomstländer.

– Med denna satsning visar regeringen kraftfullt sitt engagemang för global hälsa och särskilt tillgång till vacciner mot covid-19. Sverige blir också världens största bidragsgivare till Covax sett per invånare och fjärde största givare totalt. Vi gör detta för att visa solidaritet men också för att bidra till det för alla länder gemensamma målet att få ett slut på pandemin, har Per Olsson Fridh, minister för internationellt utvecklingssamarbete, tidigare sagt i ett pressmeddelande.

”Förtroende är extra viktigt just nu”

För en månad sedan tog han över som ny generaldirektör för Läkemedelsverket, en av de myndigheter som syns allra mest i arbetet mot coronapandemin. I en intervju med Läkemedelsvärlden berättar Björn Eriksson om hur den första tiden har varit, om de största utmaningarna och om hur han ser på framtiden.

– Jag har höga förväntningar på det här jobbet. Läkemedelsverket är en viktig myndighet där mycket händer just nu och jag känner mig väldigt stolt över att få leda den, säger han.

Björn Eriksson tar med sig erfarenheter

Björn Eriksson kommer närmast från Region Stockholm där han sedan 2019 har arbetat som hälso- och sjukvårdsdirektör. Dessförinnan var han förvaltningschef för Region Skånes universitetssjukvård, och tidigare har han också varit regiondirektör i Region Jämtland Härjedalen. Han berättar att han tar med sig de erfarenheter han fått i sina tidigare arbeten in i sin nya roll.

– Jag har varit i en del stora organisationer nu och har den tryggheten i ryggen. I region Stockholm har ett samarbete mellan alla delar varit jätteviktigt och det vill jag se även vid Läkemedelsverket. I Jämtland Härjedalen, som är en stor region med få invånare och egentligen raka motsatsen till Stockholm, har arbetet med primärvård varit otroligt viktigt. Och det är också något jag tar med mig till mitt nya jobb, att kunna jobba med låg tyngdpunkt.

Dina tidigare tjänster har ju främst varit i regioner. Vad är den största skillnaden mellan att leda en region och att vara generaldirektör för en statlig myndighet?

– Det är en ganska stor skillnad. Det uppenbara är ju att jag nu har ett uppdrag som gäller hela landet. Läkemedelsverket är en regulatorisk myndighet som sätter förutsättningarna för mycket, medan en region är mycket verkställande, det är där det oftast händer för invånarna. Men kulturmässigt finns det många likheter. Hälso- och sjukvård är ett otroligt kunskaps- och kompetensdrivet arbete och det är precis likadant här på Läkemedelsverket. Vi är vår kunskap väldigt mycket.

Höjda avgifter

I början av mars kom Läkemedelsverket med ett förslag till regeringen om att höja avgifterna för den statliga kontrollen av läkemedel, ett förslag som har debatterats flitigt och mött en hel del kritik. Bland annat är många läkare och annan personal inom hälso-och sjukvården emot förslaget eftersom det kommer att innebära kraftigt höjda avgifter för kliniska studier. När Björn Eriksson får svara på frågor kring detta märks det att han redan helt och hållet har gått i sin nya roll.

I och med att du tidigare arbetade i en region kan man nästan se det som att du har ”bytt sida” nu när du är på Läkemedelsverket. Har rollbytet fått dig att ändra åsikt i frågan om avgiftshöjningen i något avseende?

– Nej, i grunden har jag inte ändrat inställning i frågan kring avgifter för att driva verksamheten. De verksamheter som tillkommit eller fått utökade uppdrag inom ramen för förordningen och som bidrar till ökade kostnader är främst IT-utveckling driven av ökad digitalisering i omvärlden, producentobunden information, e-hälsa, brexit som omfördelat verksamhet samt brist- och restarbete. Utökade satsningar krävs också för att möta regulatoriska förändringar, till exempel att hantera ärenden innehållande stora datamängder som analyserats med digital teknik.

Har det påverkat din inställning i någon annan fråga?

– Rollbytet betyder inte att jag ändrat andra åsikter. Jag har nu ett uppdrag med tyngdpunkt på läkemedel för människor och djur och medicintekniska produkter och deras effekt och säkerhet. Mitt hälso- och sjukvårdsperspektiv tar jag med mig i den nya rollen.

Många frågor på Europanivå för Björn Eriksson

Den första tiden på Läkemedelsverket har för Björn Eriksson till största del handlat om att lära känna folk. Främst medarbetare på den egna arbetsplatsen, men också generaldirektörer på andra myndigheter, berättar han. Mycket av arbetet har också handlat om frågor på Europanivå.

– Säkert hälften av min tid har gått åt till möten med Europas läkemedelsmyndighet EMA. Det har varit diskussioner om covid-19-vaccinerna framför allt. Men Läkemedelsverket är ju i mångt och mycket en europeisk myndighet och många av godkännande- och tillståndsprocesserna är reglerade utifrån EU-förordningar, säger han.

Att börja som ny generaldirektör mitt i coronapandemin måste vara speciellt. Hur har den påverkat starten av ditt arbete?

– Ja, den första tiden har förstås präglats av pandemin och alla delar av Läkemedelsverket har ju påverkats av den. För mig personligen tror jag dock att starten hade sett ganska lika ut även under vanliga omständigheter. Det hade förstås varit fler fysiska möten och jag hade åkt i väg till andra myndigheter, men innehållsmässigt hade det varit ganska likt. Jag tror att de speciella förhållandena kring pandemin gör att jag har kommit in i arbetet lite snabbare. Allt som har med pandemin att göra har naturligtvis högsta prioritet, vilket innebär att annat arbete på Läkemedelsverket inte syns lika tydligt just nu. De delarna får jag lära mig senare.

Sällsynta biverkningar från vaccinen

Den senaste tiden har EMA konstaterat att det finns en möjlig koppling mellan covid-19-vaccinen från Astrazeneca och Janssen och en mycket sällsynt biverkning i form av blodpropp i kombination med låga halter av blodplättar.

Hur ser du på arbetet kring detta?

När det gäller utvecklingen av vaccinen är det såklart att vi förväntar oss att det uppkommer biverkningar när man massvaccinerar och vi har försökt lägga grunden för att spåra eventuella signaler med ett rigoröst inrapporteringssystem för biverkningar så att vi kan upptäcka och utreda tidigt. Det gäller till exempel de här signifikanta biverkningarna som har dykt upp.

Enligt Björn Eriksson är det viktigt att man på Läkemedelsverket är öppen med den kunskap om vaccinerna som man har.

– Vi ska vara transparenta kring vaccinen och man ska kunna lita på oss. Det här med förtroende är extra viktigt just nu, säger han.

Björn Eriksson påpekar att han hoppas att det inom den närmsta framtiden ska finnas tillgång till säkra och effektiva vaccin så att man kan vaccinera Sveriges, och hela världens, befolkning.

– Om vi inte kan trycka undan pandemin i hela världen blir det problematiskt. Jag förväntar mig att det här kunskapsområdet kring covid-19 och vacciner kommer att fortsätta i samma explosionsartade förlopp och att vi kommer att lära oss massor.

Och hur ser du på arbetet på Läkemedelsverket om du bortser från pandemin?

– Förutom utvecklingen av covid-19-vaccinen finns det andra många spännande områden. Till exempel kommer arbetet med artificiell intelligens att utvecklas. Där kommer vi att behöva ha regulatoriska processer för att veta att det kontrolleras på rätt sätt. Vi har också många nya behandlingsformer som ATMP och precisionsmedicin där det kommer att ske en utveckling. Dessutom har vi ett jättestort arbete framför oss när det gäller medicintekniska produkter nu när det kommer nya EU-förordningar.

Björn Eriksson tror att det går att använda kunskapen från arbetet med pandemin även inom andra områden.

– Vi har ju sett att vi med gemensamma ansträngningar klarar av att ta fram ett vaccin och vi har visat att det här gemensamma arbetet fungerar. Det har blivit ett uppsving för kunskapsmyndigheter som Läkemedelsverket. Befolkningen känner att det är dit hoppet står när det är kris.

Restnoteringar är en utmaning

Så kallade restnoteringar av läkemedel är ett återkommande problem i Sverige. Arbetet mot dessa situationer, som alltså innebär att ett läkemedel tar slut, är en av de största utmaningarna för Läkemedelsverket, enligt Björn Eriksson.

– Strategiskt sett är en stor utmaning att alla medborgare ska ha tillgång till det läkemedel som de verkligen behöver. Vi behöver stärka tillgången till läkemedel så att antalet restnoteringar minskar. Det är en av våra viktigaste uppgifter.

Och hur ska ni göra det?

– Först och främst behöver vi få en bra lägesbild. Vi behöver ha koll på när brister kan uppstå, och var de har uppstått. Jag tänker också att Läkemedelsverket kan få utökade uppdrag i framtiden. I en utredning av Åsa Kullgren föreslås ju till exempel att Läkemedelsverket ska skapa en nationell lägesbild, det tror jag är ett bra första steg.

En annan utmaning för myndigheten är att uppnå hållbarhetsmålen, berättar Björn Eriksson.

– Vi ska bidra och arbeta aktivt med förordningar och regulatoriska processer som möjliggör att vi har miljömässigt bra läkemedel från den allra första början av produktionen till den slutgiltiga användningen. Det är ett mycket omfattade uppdrag, och i alla aspekter är det en global fråga. Det är ingenting man tar fram i Uppsala eller i Småland utan det här berör ju många länder, säger han.

​Han blir ny vd för Apotekarsocieteten

0

Det blir Robert Kronqvist, i dag Norden-chef på konsultbolaget NDA group, som efterträder Karin Meyer som vd för Apotekarsocieteten. Det skriver Apotekarsocieteten i ett pressmeddelande. Robert Kronqvist har lång erfarenhet från life science-området och inte minst från läkemedelsindustrin där han bland annat arbetat som forskare och chef.

– Med sin breda yrkeserfarenhet och sitt kontaktnät från stora och små läkemedelsföretag, akademin och myndigheter passar Robert Kronqvist mycket bra för uppdraget att fortsätta utveckla Apotekarsocieteten, säger Märit Johansson, Apotekarsocietetens styrelseordförande, till Läkemedelsvärlden.

– Vi är övertygade om att han besitter en förmåga som är viktig för vår organisation – att kunna jobba affärsmässigt i de kommersiella delarna av vår verksamhet, i harmoni med de ideella delarna. Styrelsen ser också vikten av att Robert har de rätta förutsättningarna att fortsätta den påbörjade processen och ta hela organisationens digitala mognad till nästa nivå.

Lång erfarenhet från life science

Robert Kronqvist är 51 år och i grunden utbildad biokemist vid Åbo akademi där han studerade i början av 1990-talet. Därefter arbetade han i drygt 14 år på Astrazeneca i Södertälje som forskare, projektansvarig och chef inom områdena neurovetenskap och smärta.

När Astrazeneca 2013 lade ner forskningsverksamheten i Södertälje gick Robert Kronqvist vidare till en vd-tjänst på bioteknikföretaget Biochromix pharma. Han har därefter bland annat arbetat som chef för biologisektionen på Nationellt forensiskt centrum inom Polismyndigheten och som chef för analysutveckling och kvalitetskontroll på Research institutes of Sweden (Rise). Närmast kommer Robert Kronqvist från en tjänst på konsultbolaget NDA group där han är general manager för den nordiska marknaden.

Kompletterande kompetens

Robert Kronqvist blir den första vd:n för Apotekarsocieteten som inte har en farmacibakgrund.

– Det ser vi inte som något problem eftersom vi redan har många med farmaceutisk kompetens i organisationen. I stället kommer det att vara en fördel att få in annan kompetens som kompletterar den befintliga och kan vidga våra perspektiv på läkemedelsområdet, säger Märit Johansson.

– Detta kan dessutom bli till hjälp när det gäller att även rekrytera medlemmar med annan bakgrund än den farmaceutiska. Vi är sedan många år en organisation för läkemedelsintresserade oavsett grundutbildning.

Börjar i augusti

Robert Kronqvist säger i pressmeddelandet att han är ”imponerad av bredden i Apotekarsocietetens verksamhet och dess roll som samlingspunkt för alla som arbetar med läkemedel”, och tillägger:

–  Apotekarsocietetens vision och möjligheten att på ett brett sätt bidra till området lockar mig särskilt. Jag ser också fram emot att lära känna människorna i organisationen samt att med min erfarenhet bidra till att vidareutveckla både den kommersiella delen i Läkemedelsakademin och den ideella delen i medlemsföreningen Apotekarsocieteten.

Robert Kronqvist tillträder sitt nya jobb 9 augusti. Han efterträder Karin Meyer, som efter närmare sju år lämnar vd-posten 30 april. Under övergångsperioden tar verksamhetschef Maria Mårfält vid som tillförordnad vd.

Testar behandling med plasma från vaccinerade

Konvalescentplasma från vaccinerade kommer att utvärderas som covid-19-behandling i en pågående svensk plasmastudie. Efter en paus tar forskarna nu nya tag med denna studie. Forskarna rekryterar givare som både har haft sjukdomen och senare fått vaccin mot covid-19. På så sätt räknar de med att få fram plasma med mycket högre nivåer av antikroppar än tidigare. Förhoppningen är att behandlingen därmed blir effektivare.

Plasmaresultaten hittills en besvikelse

Behandling med konvalescentplasma – plasma från personer som tillfrisknat från covid-19 – var i början av pandemin en idé som många satte sitt hopp till. Blodplasma från personer som gått igenom en infektion innehåller vanligen antikroppar mot sjukdomen. Tanken var därför att konvalescentplasma skulle kunna hjälpa andra att bli friska från corona.

Det fanns god anledning att hoppas. Principen hade fungerat väl vid flera tidigare epidemier, bland annat mot difteri och influensan Spanska sjukan.

– Och en fördel med konvalescentplasma som covid-19-behandling skulle också kunna vara att det är en relativt billig behandling som kan göras tillgänglig även i mycket fattiga länder, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, och ansvarig för en svensk studie om konvalescentplasma vid covid-19.

Men tyvärr har forskningsresultaten om plasmabehandling hittills inte uppfyllt förväntningarna.

– För den stora gruppen av sjukhusvårdade covid-patienter som söker vård senare än 4-7 dagar efter symtomdebut ser vi ingen tydlig effekt av behandlingen, konstaterar Joakim Dillner.

Hjälper vid B-cellsbrist

Men det finns trots allt två situationer där plasmabehandlingen hittills visat sig göra nytta, framhåller Joakim Dillner. En sådan situation är om äldre personer kan behandlas inom 72 timmar efter symtomdebut. I de lägena minskar konvalescentplasma, visar forskning och erfarenhet, risken att bli allvarligt sjuk i covid-19.

Och en annan undergrupp av patienter som visat sig få effekt av plasman är personer som på grund av läkemedelsbehandling eller av andra skäl har brist på B-celler. B-cellsbristen gör att de inte kan producera egna antikroppar. Ett exempel är patienter med multipel skleros, MS, som medicinerar med rituximab, som är riktat just mot B-celler.

– Personer med sådan läkemedelsbehandling kan ha covid jättelänge och inte bli bra. När de får konvalescentplasma kan man ofta se en nästan omedelbar förbättring, berättar Joakim Dillner.

Av etiska skäl inkluderar han och hans medarbetare i den svenska plasmastudien inte längre sådana patienter eller dem som kan behandlas inom 72 timmar från symtomdebut. Det ses som oetiskt att randomisera dem till plasma eller placebo eftersom det finns stöd för att de kan ha nytta av plasmabehandling.

Långa antikroppsnivåer ett problem

För övriga sjukhuspatienter med covid-19 har resultaten dock alltså hittills varit sämre, både i Sverige och internationellt.

Att plasmabehandlingen inte gett lika tydlig effekt vid covid-19 som vid flera andra infektionssjukdomar beror, menar Joakim Dillner, sannolikt på att detta virus ger ett ganska svagt antikroppssvar.

– Vi har sett att man har ett antikropps-medierat skydd mot ny covidinfektion ett halvår efter insjuknandet, men efter sju-åtta månader kan man få genombrottsinfektioner. Många andra virusinfektioner ger ett starkare antikroppssvar och ett längre, ibland livslångt, skydd.

– Konvalescentplasma från covidpatienter innehåller därför generellt inte tillräckligt höga nivåer av antikroppar för att ge bra effekt.

Konvalescentplasma från vaccinerade

Under en tid ledde de nedslående resultaten till att studien vid Karolinska institutet pausades. Men nu hoppas forskarna att de hittat ett sätt att komma förbi problemet.

– Nu fortsätter vi med givare med väldigt mycket högre nivåer av antikroppar än i den konvalescentplasma vi hittills har använt, säger Joakim Dillner.

Det hela bygger på att vaccinerna mot covid-19 ger mycket högre antikroppsnivåer än genomgången infektion verkar göra och därmed ett starkt skydd mot infektionen. Forskarna vill nu undersöka effekterna av att behandla covidpatienter med konvalescentplasma från vaccinerade personer.

– Allra högst antikroppsnivåer ser man hos personer som tidigare haft infektionen och sedan vaccineras. De får fruktansvärt höga nivåer. Det är sådana givare vi använder nu, det blir en helt ny form av behandling som vi kan pröva, förklarar Joakim Dillner.

”Finns en poäng med att tvingas välja”

0

En augustidag 2014 steg Karin Meyer in genom den bastanta entréporten på Wallingatan 26A i Stockholm och tog itu med sitt uppdrag som vd vid Apotekarsocieteten.

– Uppdragen från styrelsen var tydliga, säger hon.

Det handlade om att modernisera och utveckla organisationen, stärka den vetenskapliga profilen samt skapa en finansiellt mer långsiktigt hållbar verksamhet.

Organisation med många ansikten

Nästan sju arbetsintensiva år senare är Karin Meyer nu åter på väg mot nya utmaningar. Den sista april lämnar hon Apotekarsocieteten och går vidare till ett nytt vd-jobb på det Uppsalabaserade företaget Center for translational research Sweden AB. Läkemedelsvärlden fick en pratstund en av hennes sista arbetsdagar på Wallingatan och bad henne blicka både bakåt och framåt.

En vd på Apotekarsocieteten leder en mångfacetterad verksamhet. Apotekarsocieteten är en ideell medlemsförening med minst 400-åriga anor och med cirka 5000 medlemmar och 275 förtroendevalda i kretsar, sektioner och en styrelse. Här bedrivs ett livaktigt föreningsarbete landet runt. Allt för att bidra till att läkemedel utvecklas och används på ett sätt som är så bra som möjligt för människors hälsa och för samhället.

Samtidigt driver organisationen den affärsdrivande kurs- och utbildningsverksamheten Läkemedelsakademin och den oberoende nyhetssajten Läkemedelsvärlden. Dessutom äger och förvaltar Apotekarsocieteten några hyresfastigheter som ger ett viktigt bidrag till organisationens finansiering. Det dagliga jobbet i dessa olika verksamhetsgrenar sköts av omkring 25 anställda på det kansli som vd leder.

Viktigt balansera tradition och modernisering

Karin Meyer minns att Apotekarsocietetens långa kunskapstradition och starka historiska förankring gjorde stort intryck på henne redan från början.

– Det har hela tiden varit viktigt för mig att slå vakt om de unika värdena och att hitta en balans mellan dem och en nödvändig vidareutveckling, säger hon.

– För jag såg också att det behövdes förändring. Vi låg kvar i att göra saker och ting som vi alltid hade gjort dem, trots att omvärlden hade förändrats och inte alltid längre efterfrågade det vi gjorde. Vi nådde inte ut med allt fantastiskt vi gjorde. Det bidrog också till en oroande utveckling av våra kostnader.

En omvärlds- och marknadsanalys hjälpte till att hitta de nya behov som Apotekarsocieteten skulle kunna möta. För att möta de behoven behövdes nya arbetssätt och även vissa nya kompetenser. Karin Meyer tog initiativ till en organisationsförändring som bitvis blev omvälvande inte minst för de anställda på kansliet. En personalminskning gjorde att fem personer måste lämna organisationen och några andra slutade av eget val.

– De här förändringarna tog hela 2015 och var emellanåt smärtsamma för många.

Hur påverkade det dig personligen?

– Självklart blir jag som chef ledsen när förändringar som jag är ansvarig för påverkar människors liv på ett negativt sätt. Annars vore det något fel på mig! Men det är viktigt att trots egna känslor kunna göra det på ett professionellt sätt så att det blir så bra det går för dem som berörs.

– Det underlättade också att mitt uppdrag var tydligt och att vi ganska snabbt såg att förändringarna gav ett bra resultat, både på hur omvärlden tog emot dem och på kostnaderna.

Flera nedläggningar

Som ett led i omstruktureringen tog Karin Meyer också initiativ till att lägga ned flera verksamheter som Apotekarsocieteten hade drivit under lång tid. Bland annat ett bokförlag, ett kontor i Lund, olika former av diplomering och certifiering och arrangemanget Läkemedelsriksdagen. Det beslut som kanske var allra svårast för organisationen att fatta var att lägga ned den årliga Läkemedelskongressen.

Den var, berättar Karin Meyer, en ”kronjuvel” i Apotekarsocietetens verksamhet och hade historiskt spelat en framträdande roll i den vetenskapliga kunskapsutvecklingen på farmaciområdet. Den var också omgiven av en aura av tradition, genuinitet och högtidliga middagar.

Men intresset för denna typ av jättekongresser av modellen vetenskapligt smörgåsbord hade under en längre tid  minskat allt mer – och deltagarsiffrorna likaså. Precis som läkarnas medicinska riksstämma fick Läkemedelskongressen allt svårare att klara sin ekonomi. På slutet gick den omkring 1,6 miljoner kronor back varje år. Den sista Läkemedelskongressen arrangerades 2017, sedan pausades den 2018 och på hösten det året kom det slutgiltiga nedläggningsbeslutet.

Var du säker på att ni gjorde rätt?

– Ja, trots att det på flera sätt var ett svårt beslut så tvivlade jag inte på det. Tiderna förändras. Vi var tvungna att anpassa oss till en annorlunda omvärld och efterfrågan. Tack vare omorganisation och nedläggningar har vi kunnat göra viktiga nysatsningar och lagt grunden för en modernare organisation.

– Det gäller att våga släppa saker för att kunna satsa på annat. Det finns en poäng med att tvingas välja.

Digital omställning

Under omstruktureringen har Apotekarsocieteten gjort en rad nysatsningar. Hela organisationen har, framhåller hon, påbörjat en digital vidareutveckling. Och för Apotekarsocietetens såväl som för Läkemedelsakademins del handlar det om en stor digital omställning.

Omställningen fick även extra skjuts av de nya förutsättningar som pandemin har skapat. På kort tid lyckades organisationen bygga upp kompetens och tekniska förutsättningar för att möta den ökade efterfrågan på såväl digitala utbildningar som de kompetenshöjande aktiviteter som genomförs av föreningens kretsar och sektioner.

– Det är väldigt roligt att se resultatet av det rejäla digitala kliv som vi har tagit. Vi har skaffat oss större beredskap att möta utbildningsbehoven på läkemedelsområdet, inte bara här och nu utan även i framtiden.

En annan satsning som hon gärna lyfter fram är inrättandet av Apotekarsocietetens vetenskapliga råd.

– Vårt vetenskapliga råd är ett bollplank i forskningsfrågor som tidigare saknades i den nationella organisationen. Medlemmarna representerar tillsammans en stor ämnesmässig och geografisk spridning. Rådet har dessutom företrädare för både akademi och industri och har etablerat samarbeten i flera viktiga frågor. Ett bra exempel är vårt engagemang i samverkansplattformen Platinea som syftar till att motverka antibiotikaresistens.

Stärkt samhällsroll

Ytterligare en nysatsning är den pågående uppbyggnaden av ett farmacihistoriskt museum för att kunna visa de många historiskt intressanta föremål och miljöer som Apotekarsocieteten har i sina samlingar. Museet blir både digitalt – en första version finns redan online – och så småningom fysiskt.

– Det är jätteroligt att vi kan tillgängliggöra våra föremål och ta fram deras historia som speglar den fantastiska utveckling vi har haft i Sverige på läkemedelsområdet.

Under Karin Meyers vd-tid har Apotekarsocieteten också satsat på att utveckla och stärka sin roll som en oberoende expertinstans och aktiv samhällsaktör i det politiska samtalet på läkemedelsområdet. Dels genom att ta ställning i vissa för organisationen viktiga frågor och på olika sätt påverka lagstiftning och andra beslut i denna riktning. Och dels genom att erbjuda en arena för diskussion och erfarenhetsutbyte i samhällsviktiga läkemedelsfrågor mellan många olika aktörer med skilda utgångspunkter.

– Vi har gått in för att arbeta ännu mer utåtriktat än tidigare, skapa nya samarbeten och engagera oss i olika sammanhang. Det gav snabbt resultat. En milstolpe var när Apotekarsocieteten 2017 blev inbjuden till högnivågruppen inom den nationella läkemedelsstrategin. Det kändes stort för oss och var ett kvitto på att vi var på rätt väg.

– Det visade också att det finns behov av en oberoende organisation som vi och det är viktigt att vi vågar kliva fram och ge vårt bidrag till diskussionen.

Finns det någon sådan insats som du är särskilt stolt över?

– Det finns flera. Vårt arbete mot antibiotikaresistens är ett bra exempel. Och något annat som jag gärna minns är vårt bidrag till att undantaget för antroposofiska läkemedel i läkemedelslagstiftningen avskaffades. Genom vårt remissyttrande, debattartiklar och medverkan i medier var vi verkligen med och påverkade så att det blev samma regler för antroposofisk medicin som för andra läkemedel.

– Det var jätteroligt. Jag kände att det så tydligt var i linje med det som Apotekarsocieteten ska stå för. Läkemedelskunnande baserat på samhällets bästa, vetenskap och kunskap.

Du verkar vara en handlingskraftig person. Har det varit tålamodsprövande att anpassa sig till takten i den demokratiska beslutsprocessen i en medlemsorganisation?

– Det har hänt. Men under den här tiden har jag också lärt mig att se de stora fördelarna med att arbeta med beslut som har stöd av flera tusen medlemmar. Saker och ting kan i vissa fall ta längre tid, men när besluten väl är klara blir de ofta väldigt kraftfulla och starka, framförallt när man så långt som möjligt involverar medlemmarna i olika frågor.

Du går nu från en ideell medlemsorganisation med cirka 5000 medlemmar till ett privat företag – det låter som en ganska stor omställning?

– Ja, men det finns också beröringspunkter mellan de två uppdragen. Ett exempel är mitt engagemang för Sverige som en kunskapsnation inom life science. Att vi ska kunna tillhandahålla spjutspetskompetens inom läkemedelsutveckling.

Vad kommer du att sakna?

– Pulsen i Stockholm och att vara en del av den politiska processen. Och så medarbetarna och alla medlemmarna förstås. Men jag är ju medlem i Apotekarsocieteten så det kanske kan hända att jag dyker upp i huset igen någon gång.

Covid-19 ger allvarliga risker vid graviditet

Att bli smittad med covid-19 under graviditet ökar hälsoriskerna för både kvinnan och barnet. Det visar en ny studie som genomfördes vid 43 kliniker i 18 länder världen över. Studien har publicerats i Jama pediatrics.

Stor studie om covid-19 under graviditet

Det är sedan länge känt att gravida kvinnor är en extra sårbar grupp under epidemier av infektionssjukdomar. Det visade sig bland annat under de två influensapandemierna med Spanska sjukan 1918 respektive fågelinfluensan 2009 då gravida som smittades hade en tydligt ökad risk att bli allvarligt sjuka och att dö på grund av infektionen. Sårbarheten beror bland annat på naturliga förändringar av immunförsvaret under en graviditet.

En del mindre studier har redan tidigare visat att även covid-19 verkar vara ett allvarligare hälsohot för gravida än för jämnåriga kvinnor som inte är gravida. Den nu aktuella studien bekräftar detta. Studien som är en av de största hittills om denna fråga genomfördes mars-oktober 2020. Sammanlagt medverkade 706 covid-19-positiva gravida och 1 424 icke covid-smittade gravida kvinnor.

Havandeskapsförgiftning och tidig födsel

Resultaten visar att de gravida med covid-19 hade en tydligt ökad risk för bland annat havandeskapsförgiftning (76 procent högre risk) och för infektioner som krävde antibiotika (drygt 300 procent högre risk). Drygt åtta procent av de covid-smittade gravida behövde intensivvård och knappt två procent av de icke smittade kvinnorna. Dödligheten bland kvinnorna var 1,6 respektive 0,1 procent.

Det var också betydligt vanligare med kejsarsnitt och med tidigt igångsatta förlossningar bland de covid-smittade. Hälsoriskerna för mammorna var kopplade till riskökningar för deras barn. För tidig födsel och låg födelsevikt var klart vanligare bland barn vars mammor hade covid-19.

Även när de covid-19-positiva gravida var symtomfria så fanns riskökningar för dem och deras barn, men inte lika stora som när mamman hade symtom.

Ett lite mer glädjande resultat var att bara tolv procent av barnen till covid-smittade kvinnor fick viruset. Inget barn blev smittat genom amning.

Vill permanenta samverkan mot antibiotikaproblem

Inom ramen för Platinea (PLATtform för INnovation av Existerande Antibiotika) har 16 aktörer de senaste tre åren samverkat för att lösa problem kring antibiotika i Sverige. Samverkan är inriktad på att optimera användningen av befintliga antibiotika och att öka tillgången på viktiga antibiotika som riskerar att försvinna från Sverige.

– Visionen är rätt antibiotika till rätt patient i rätt dos och i rätt tid, sade Platineas projektledare Enrico Baraldi, när aktörerna nyligen samlades till en två dagar lång slutkonferens för att summera den treåriga projekttiden.

Han sade också att slutkonferensen bara är början, för nu finns planer på att fortsätta arbetet enligt den modell som Vinnovastödda Platinea byggt upp.

– Vi söker finansiering för en fortsättning och skulle vilja göra Platinea till en permanent organisation med samma fokus som hittills, sade Enrico Baraldi, som även är professor i industriell teknik vid Uppsala universitet.

Pionjärsamarbete i Platinea

En grundidé med Platinea är att bygga samarbete mellan aktörer med olika perspektiv. Här finns företrädare för myndigheter, akademi, hälso- och sjukvård, läkemedelsindustri och ideell sektor. På aktörslistan står tre universitetssjukhus, fyra universitet, tre läkemedelsföretag, Strama, Folkhälsomyndigheten, Apotekarsocieteten, forskningsinstitutet Rise och Läkemedelsindustriföreningen.

– Det är en viktig milstolpe att vi fått på plats ett samverkansavtal och ett givande samarbete mellan dessa olika sektorer. Något sådant har inte tidigare funnits i Sverige, sade Enrico Baraldi.

– Vi hoppas att dessa aktörer kommer att vilja fortsätta inom Platinea, men välkomnar även nya partners.

Tyst pandemi

Platineas arbete för att befintliga antibiotika ska kunna användas på ett optimalt sätt är viktigt för att svenska patienter med allvarliga infektioner ska kunna få effektiv behandling. Men en optimering av antibiotikaanvändningen är också ett viktigt bidrag till att motverka utvecklingen av antibiotikaresistens. Om detta påminde under konferensen Håkan Hanberger, professor i infektionsmedicin vid Linköpings universitet och ledare för en av arbetsgrupperna, de så kallade arbetspaketen, inom Platinea.

– Dödligheten på grund av infektioner som orsakas av antibiotikaresistenta bakterier ökar. Det är en tyst pandemi, sade han.

– Om inget görs kommer dödligheten enligt WHO 2050 att vara så hög att en person i världen dör var tredje sekund av sådana infektioner.

Studier trots pandemin

Vid konferensen presenterades en lång rad resultat av Platineaarbetet inom de fyra arbetspaketen. Platinea har bland annat identifierat för vilka viktiga antibiotika som risken för bristsituationer är särskilt kritiska, undersökt problem i kommunikationen om bristsituationer till vården och inventerat vilka antibiotika som behöver nya studier för att kunna användas bättre.

Aktörerna har även kartlagt leveranskedjor för antibiotika, orsaker till bristsituationer och vilka ekonomiska incitament som behövs för att behålla nödvändiga antibiotika på den svenska marknaden på ett hållbart sätt.

De har också tagit fram en rad förslag till åtgärder mot de problem som har hittats. En del av dem har Läkemedelsvärlden rapporterat om tidigare. Det gäller till exempel ett förslag om säkerhetslager för antibiotika och ett annat om hur informationsteknologi kan underlätta överblicken av och kommunikationen om bristsituationer. Fler åtgärdsförslag finns i de rapporter som nu finns på Platineas webbplats.

Andra exempel på insatser har varit test av nya verktyg för att främja en rationell antibiotikaanvändning i vården, bland annat antibiotikaronder, och studier av hur antibiotikadoseringar kan optimeras. Flera av undersökningarna och interventionsstudierna inom vården har försvårats av pandemin, men huvudsakligen ändå kunnat genomföras.

– Jag är imponerad av allt som vi har kunnat åstadkomma trots pandemin. Nu vill vi fortsätta att genomföra studier med hjälp av samma prioriteringsmodell som hittills för att välja ut de mest angelägna frågeställningarna, sade Enrico Baraldi.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng