Hur såg läkemedelsreklam ut för 50 år sedan?

Hur såg läkemedelsreklam ut för 50 år sedan?

I dag uppmärksammar vi att Apotekarsocieteten firar 50 år genom att titta tillbaka på annonser från 1971.

16 apr 2021, kl 07:00
0

För 50 år sedan blev Apotekarsocieteten den ideella och oberoende medlemsorganisation som den är i dag. Detta uppmärksammar vi på Läkemedelsvärlden genom att göra tillbakablickar i vår föregångare Svensk farmaceutisk tidskrift från 1971. Förra gången tittade vi tillbaka på en artikel om historien bakom astmaläkemedlet Bricanyl. I dag berättar vi om läkemedelsreklam. 

Hur såg reklamen för läkemedel ut för 50 år sedan? Vilka mediciner marknadsfördes och vilka argument användes? I dag gör Läkemedelsvärlden en tillbakablick till reklamannonserna i Svensk farmaceutisk tidskrift.

Reklam för vitamintillskott vanligt

Ett återkommande tema, bland de ofta väldigt ambitiösa annonserna från 1971, är reklam för vitaminer för de som slarvar med maten, vilket verkar vara de flesta. Den gamla som inte orkar laga mat till sig själv, barnet som bara vill äta sötsaker och tonåringen som hellre äter en macka än riktig mat. Lösningen är vitamintillskott! Framför allt handlar annonserna om vitamintillskotten Lixir, Dulcivit och Polyvitafer.

Låt oss titta på två textutdrag från reklamannonser för vitaminen Lixir. Här har Svensk farmaceutisk tidskrift lånat rubriker och bilder från barnboken Pyttans A-B och C-D-lära som gavs ut 1896.

”Usch! Skall Pyttan ropa till när en gosse pussa vill”

”Usch. Men det gäller kanske inte så mycket den oskyldiga pussen som andra sötsaker barn frestas med. Tyvärr föredrar barn ofta sötsaker framför mat som är rik på vitaminer, mineralämnen och andra viktiga näringsämnen. Barn kan därför vara i behov av ett extra vitamintillskott.”

”Mormor kallar man den mamma vilkens dotter gjort detsamma”

”Slarvat! Med maten förstås. Ätit oregelbundet och otillfredsställande. Och inte fått de vitaminer, mineralämnen och andra viktiga näringsämnen, som hon så väl behöver. Det märkliga är att hon slarvar med maten livet ut; som skolflicka, som ung kvinna och som mormor.”

”Verkligenheten visar att vi äter fel”

Även i en annons för Dulcivit är slarv med maten temat.

”Tonåringen och pensionären – båda slarvar ofta med maten – det är enklare att ta en kaffe och en smörgås än att laga riktig mat. Trots all upplysning om vikten av fullvärdig kost blir många måltider dåliga ur näringssynpunkt. I någon mån kan man förbättra situationen genom extra vitamintillskott. Det är ju så enkelt. En Dulcivit ger dagsbehovet av viktiga vitaminer”

Och i en annons för Polyvitafer finns en önskan om att det åts mindre med tårtor.

”Verkligenheten visar att vi äter fel. Inte bara fel mat som vi blir feta av. Utan också som ger oss för lite nödvändiga näringsämnen. Fick vi önska skulle det ätas mindre med tårtor. Och pannkakor. Och kaffebröd. Medlet för att råda bot på paradoxen i välfärden heter upplysning. Men att få upplysningen att tränga igenom och förändra invanda beteenden tar tid. Därför behövs Polyvitafer, för att alla som slarvar ska få sitt behov av vitaminer tillgodosett.”

Polyvitafer finns även med i en reklamfilm från 1969. Filmen har dock inget med Svensk farmaceutisk tidskrift att göra. Reklamfilmen inleds med att ”mamma vet” att om man ska må bra så ska man följa kostcirkelns råd och äta en stadig frukost. Men hur blir det sen? ”Pappa på jobbet, barnen i skolan, och mamma som försöker banta”. Men med en Polyvitafertablett varje morgon gör att man får alla viktiga vitaminer och dessutom ett tillskott av järn, enligt reklamen. Filmen avslutas med att pappan ombeds att köpa fler Polyvitafertabletter på vägen hem från jobbet. Detta behöver han dock få nedskrivet på en lapp av mamman för att komma ihåg.

Ambitiösa annonser

Utmärkande, och något som sticker ut från i dag, är att annonserna i Svensk farmaceutisk tidskrift är väldigt ambitiösa med mycket text, nästan som små berättelser. En annons, som handlar om halstabletten Bafucin och riktar sig mot apotekspersonal, sträcker sig till exempel över flera sidor med text och illustrationer.

”Höst är förkylningstid. Och varje höst beslutar sig en lång, lång, rad människor för att göra något åt det onda i halsen. Och så går dom till kiosken, köper Läkerol, Tulo, Emser, Coryfin eller någon av de andra. Halstabletter är visserligen mest för smakens skull. Vi tror att vi kan vända en stor del av strömmen till apoteket och medicin istället. Om vi anstränger oss lite. Därför tänker vi anstränga oss flitigt annonsvägen i höst och tala om att Bafucin är bättre både för hals och tänder. Bafucin har ju 4 aktiva farmaka och är sockerfri. Nu vet du med andra ord att när kunderna frågar efter halstabletter så är det Bafucin dom menar.”

Även en annons för läkemedel mot mjäll riktar sig mot apotekspersonal.

”De som har mjäll är ofta villrådiga. Inte så underligt. De får ju så många olika råd. Till sist vet de varken ut eller in. Det är då de brukar komma till apoteket och vill få klarhet i oklarheten. Till exempel om Selukos”

Detta läkemedel förekommer även i en annons med texten:

”Samtidigt som könshormonerna vaknar till liv kan flickor få mjäll. Det är vanligt hos pojkar också. Läkemedlet mot mjäll heter Selukos. Receptfritt på apotek för bara 5:85.”

En annan utmärkande annons, och som nog inte hade kunnat publiceras i dag, är en reklam för en hudkräm under rubriken ”Medicinen för torr hud”. Där beskrivs på en hel sida hur hudkrämen fungerar och vad den innehåller. Intill finns en bild på en naken kvinna som sitter på en sten med texten ”HTH är en créme för ansiktet och hela kroppen, och speciellt armbågar och knän, ben händer och fötter som ofta har mycket torr hud.”