Månads arkivering november 2002

Lyckade resultat med vaccin mot livmoderhalscancer

0

Administration av tre vaccindoser under sex månader minskade förekomsten av HPV 16-infektioner och HPV 16-relaterade cellförändringar med 100 procent, enligt ett pressmeddelande från MSD som sponsrade studien.

Bland de kvinnor som ingick i kontrollgruppen utvecklade 3,8 procent HPV-infektion. I kontrollgruppen rapporterades även 9 fall av HPV-relaterade cellförändringar, vilket är förstadiet till livmoderhalscancer.

I pressmeddelande från MSD, säger docent Sven-Eric Olsson, verksamhetschef på kvinnokliniken vid Danderyds Sjukhus, samt koordinator för en av de svenska studierna med vaccinet:

? Ett vaccin som skyddar mot cellförändringar, som i sin tur kan ge upphov till cancer, är en fantastisk nyhet. Om dessa resultat håller i sig kommer de att radikalt förändra vår syn på livmoderhalscancer. Istället för att behandla kan vi förebygga eftersom risken för vaccinerade kvinnor att drabbas av denna cancertyp då kommer att minska avsevärt.

Vaccinet mot HPV 16 var vältolererat och biverkningsfrekvenserna var jämförbara mellan de som vaccinerades och de som fick placebo. De tre vanligaste biverkningar som rapporterades var ömhet och rodnad vid injektionsstället samt huvudvärk. En något högre andel av kvinnorna i vaccingruppen än i placebogruppen fullföljde inte behandlingen.

Studien omfattar totalt 2 392 amerikanska kvinnor i åldern 16-23. Patienterna randomiserades till vaccin eller placebo. Primär effektvariabel var ihållande HPV 16-infektion. Den första resultatanalysen skulle ske när minst 31 HPV 16-infektioner blivit upptäckta, vilket inträffade efter en genomsnittlig uppföljningstid om två år.

Sammanlagt 1 533 kvinnor inkluderades i denna första analys. Efter den första analysen kommer studien att fortsätta tills alla kvinnorna följts under fyra år. Kvinnorna i studien är sexuellt aktiva, de har inte haft någon HPV-infektion eller HPV-relaterad cancer tidigare.

Läkemedelsexport ger handelsöverskott

0

Första halvåret 2002 exporterades enligt Kommerskollegium läkemedel för 23 miljarder kronor, vilket genererade ett handelsöverskott på 12,4 miljarder.

Läkemedelsindustrin står nu för nästan sex procent av den totala svenska exporten, enligt ett pressmeddelande från Läkemedelsindustriföreningen.

– Siffrorna är imponerande och glädjande och visar att vår industri har en stark internationell ställning. Det är också intressant i dessa tider då läkemedelskostnaderna debatteras så intensivt, att kunna konstatera att handelsöverskottet är ett par miljarder kronor högre än kostnaderna för läkemedelsförmånen, säger Richard Bergström, vd på Lif, i pressmeddelandet.

Nytt medel mot akromegali ska tillverkas i Sverige

0

Medlet kommer med största sannolikhet att tillverkas vid en ny bioteknologisk produktionsenhet i Strängnäs.

Pegvisomant är den första antagonisten riktad mot tillväxthormonreceptorn på marknaden. Medlet har prövats kliniskt i en randomiserad studie och i två öppna långtidsstudier.

I de senare normaliserade Somavert koncentrationen av IGF-I hos över 90 procent av patienterna. IGF-I nivån är ett mått på akromegalisjukdomens aktivitet.

I Sverige beräknas Somavert finnas tillgängligt för förskrivning i slutet av år 2003. En ansökan om registrering i USA prövas för närvarande av FDA.

Vitamintillskott kan ge snabbare åderförkalkning

0

Antioxidanter antingen enbart eller i kombination med hormonersättningsterapi HRT verkar inte ge något skydd för postmenopausala kvinnor, enligt amerikanska forskare.
I själva verket kan vitamintillskott till och med vara skadligt. Det visar en studie som publicerades novembernumret av medicintidskriften JAMA. I studien ingick 400 postmenopausala kvinnor med hjärtsjukdom som fick antingen HRT, vitamin C och E, en kombination av dessa eller placebo.
Resultatet visar att de kvinnor som fick kosttillskott utvecklade nästan dubbelt så snabb förkalkning av blodkärlen som de som hade fått placebo.
Forskarna drar därför slutsatsen att det är större risk att få en hjärtattack eller stroke om man tar antioxidanter som vitamin E och C, men påpekar samtidigt att mer studier krävs för att utvärdera dessa effekter.

Metoprololpreparat dras in

0

Metoprolol är en betablockerare som skrivs ut mot bland annat högt blodtryck och kärlkramp, samt efter hjärtinfarkt. Vid en kontroll av det laboratorium som analyserar läkemedlet åt tillverkaren upptäcktes att analysmetoden inte var säker och kunde ge resultat som varierade med 400 procent. Något direkt fel på produkterna har inte rapporterats.

Produkterna från Ipex Medical rekommenderas av flera läkemedelskommittéer. De indragna produkterna kan enligt Läkemedelsverket ersättas av andra metoprololprodukter med samma indikationer.

Det schweiziska kontraktslaboratoriet granskades extra noga sedan data från en studie av ett annat preparat visat sig vara förfalskade. Preparatet godkändes aldrig i Sverige. Laboratoriet har genomfört studier av flera preparat som finns i Sverige och det kan därför bli fråga om fler indragningar.

Statiner nyttiga även för äldre

0

Prosperstudien utfördes i Skottland, Irland och Nederländerna. Efter screening av över 20 000 patienter valdes 5 800 högriskpatienter ut. Efter en uppföljning på i snitt 3,2 år var resultatet minskad dödlighet i kranskärlssjukdomar med 24 procent och 15 procent minskad risk för de kombinerade faktorerna död i kranskkärlssjukdom, icke-fatal hjärtattack och fatal eller icke-fatal stroke. Kranskärlshändelser minskade med 19 procent.

Tidigare studier har visat på nyttan av statiner för unga eller medelålders patientgrupper. Bland äldre är hjärt-kärlsjukdomar den vanligaste dödsorsaken.

Resultaten från studien redovisades i måndags på American Heart Associations årsmöte.

Röd solhatt bör inte överanvändas

0

Produkterna, som bland annat marknadsförs som Echinagard och Echinova, är godkända med användningsområdet lindring av symtom vid förkylning.

Läkemedelsverket har fått signaler om att produkter som innehåller röd solhatt används i profylaktiskt syfte under lång tid för att förebygga förkylning. Produkterna bör dock enligt verket inte användas längre än två veckor.

? Vi har hört att vissa använt dessa medel i förebyggande syfte från oktober till mars. Jag fick precis ett samtal från en person som använt ett sådant här medel utan avbrott i tre år, säger docent Per Claeson på Läkemedelsverket.

Verket bedömer att det mot bakgrund av en trolig immunstimulerande verkningsmekanism hos röd solhatt finns risk för påverkan på immunsystemet vid längre tids användning.

? Det finns dock inga omfattande fallrapporter av alarmerande karaktär. Men det är ändå viktigt att förtydliga att den dokumentation som finns för dessa preparat gäller användning under maximalt 14 dagar, säger Per Claeson.

Verket kommer nu att gå ut till de aktuella företagen och kräva att de förtydligar rekommenderad användningstid på märkningen av produkterna och bipacksedlar.

Vi ruckar aldrig på vårt granskande oberoende

0

Läkemedelsvärlden är den enda tidningen som ger dig en helt oberoende bevakning av läkemedelsområdet. Vi är inte beroende av annonsörer, företag eller myndigheter. Vi gör vår egen tidning utan påverkan vare sig utifrån eller inifrån.
Tidningen ges ut av Apotekarsocieteten ? en på alla sätt oberoende ideell organisation som verkar för ökad kunskap om läkemedel. Apotekarsocieteten har ?egna? pengar och är inte beroende av andra organisationer, myndigheter eller företag. Apotekarsocieteten har inte något som helst inflytande över redaktionens arbete eller tidningens innehåll.

Läkemedelsvärlden bevakar och granskar läkemedelsområdet. Vi skriver om det som andra tycker är obekvämt att skriva om, till exempel läkemedelsföretag och deras produkter, trots att de är potentiella annonsörer. Under det gångna året har vi granskat bland annat stiftelsen Nepi (se LMV 10/02), Apoteket AB (senast i LMV 11/02), nya läkemedel som är på gång (under Läkemedel), läkemedelsföretagens marknadsföring (under Granskningsärenden) och mycket annat.
Vi skriver om det som lyckas ? men också om det som misslyckas. Vi skriver om det bra och om det dåliga. Istället för att spänna över hela sjukvården siktar vi in oss på läkemedel. Vi gör det för att vi kan läkemedelsområdet, för att det intresserar oss och för att vi vill ge dig som läsare en tidning du kan lita på i alla väder.

Nyligen genomförde vi en gedigen läsarundersökning. Den bekräftade att vi till stor del gör den tidning som läsarna vill ha. De mest lästa avdelningarna är nyheter, granskningsärenden, temablocket och våra forskningsartiklar. Påståenden som trovärdig, seriös och informativ hamnade högt upp på listan och tidningens journalister får bra betyg.
73 procent läser alla eller nästan alla nummer. Det betyder att vi har hög lojalitet till tidningen bland läsarna. Det blir också tydligt då 65 procent svarar att de har läst tidningen under fem år eller mer.
Dessutom läser 80 procent hälften eller mer av tidningens innehåll. I snitt läses varje tidning i 50 minuter, vilket är högt för att vara en yrkestidning. Kanske förklaras det av att hela 86 procent tar med sig tidningen hem och läser den i lugn och ro, och inte på en stressad arbetsplats. Vidare sparar 90 procent tidningen längre tid än en vecka. Vi ser det som ett tecken på att våra läsare vill ha en egen tidning att läsa och spara.
Omgörningen som skedde under våren 2001 har visat sig uppskattad av läsarna, 66 procent tycker att tidningen har blivit bättre eller mycket bättre. Vidare tycker 71 procent att tidningens specialisering mot läkemedelsfrågor är bättre än den mer breda inriktning tidigare. Just denna specialisering gör att vi kan se på läkemedel ur flera olika perspektiv.

Vi på redaktionen är fast beslutna att under 2003 ge dig och dina kollegor den bästa omvärldsbevakningen på läkemedelsområdet. För din räkning bevakar vi det som händer inom läkemedelsanvändning, forskning och utveckling samt hälsoekonomi. Vi nagelfar reformer och förändringar, vi läser diarier hos myndigheter och pratar med folk. Följ med oss ? 2003 blir ett spännande år!

Försenade förskrivarkoder nytt vapen mot ?receptknark?

0

Lagändringen i receptregisterlagen trädde i kraft 1 juli och ger Socialstyrelsens tillsynsenheter vassare arbetsmetoder i jakten på läkare som är ?flyhänta? med narkotikarecept.
Sedan 1 juli kan Socialstyrelsen begära sökningar i Apotekets dataregister, där recept sparas i tre månader. Tidigare har utredarna, utifrån läkarens namn och hemort, fått gissa sig till vilka apotek som kan vara aktuella, ringt runt till dem och be apoteken gå igenom recepten ? ett tidskrävande och gammalmodigt arbetssätt.
? Nu ska vi snabbt kunna få uppgifter från hela landet, vilket ger oss en helt annan chans att rulla upp sånt här, säger Björn Forsberg, chef för Socialstyrelsens tillsynsenhet i Jönköping och den som hållit i kontakterna med Apoteket inför regeländringen.



Har inte börjat jobba
Den riktigt stora förändringen skulle komma 1 oktober, i och med att alla recept på narkotikaklassade läkemedel måste ha läkarens förskrivarkod ? annars får de inte expedieras. Med förskrivarkoden sökbar i receptregistret sparas mycket tid och kraft i arbetet med att ringa in misstänkta läkare. Men ännu har Socialstyrelsens utredare inte börjat jobba på det nya sättet.
? Vi hade gärna rivstartat, men Apoteket AB måste programmera om i sina datasystem för att göra det möjligt att svara på våra frågor, säger Björn Forsberg.
Den förklaringen tillbakavisas dock av Inger Näsman, apotekare vid juridikstaben på Apoteket.
? Vi hade allt klart till 1 oktober och skulle kunna göra sådana sökningar nu, om förskrivarkoden finns på receptet. Men eftersom Läkemedelsverkets receptföreskrifter kom så sent, blev det nödvändigt med en övergångstid, säger Inger Näsman.



Väldigt många timmar

Receptföreskrifterna kom ut 1 oktober ? alltså samma dag de skulle träda i kraft. För att läkarna ska hinna trycka upp nya recept, med förskrivarkod, beviljades en övergångstid till 1 februari 2003.
? Lagtexten kom 23 april och förordningen 16 juli. Vi var tvungna att avvakta de texterna innan vi kunde skriva föreskrifterna, säger Helena Calles, apotekare på Läkemedelsverkets juridiska funktion.
? Sedan skulle föreskrifterna ut på remiss och så var det ju sommar också.
Någon uppskattning om hur mycket tid Apoteket sparar tack vare de nya reglerna har inte gjorts ännu.
? Vi är osäkra på hur många sökningar det blir per år. Men i dag tar varje ärende väldigt många timmar, konstaterar Inger Näsman.
Fortfarande krävs att Socialstyrelsen har en misstanke om missbruk ? oftast efter tips från socialtjänst, apotek eller polis ? för att få göra en sökning. Sedan samlas journaler in på samma sätt som tidigare, för att jämföras med recepten.

4 minuter med… Hans Lindén

0

Hur vill du kort summera kongressen?


? Programmet var robust och aktuellt och verkar ha uppskattats av deltagarna. Många som anmält posters uteblev dock, vilket resulterade i litet för många tomma ytor. Utställarna kunde också ha varit fler, men kongressen blev ändå sammantaget en stor framgång.



Vad är huvudsyftet med denna typ av kongresser?



? Att ge läkemedelforskarna möjlighet att mötas på ett europeiskt plan, för att berätta vad de håller på med och vilka framsteg som gjorts. Förhoppningsvis skapas också en samhörighet som uppmuntrar till samarbete i uppgiften att finna nya säkra läkemedel. Det finns ju en hel del kvar att göra.


Hur många var där?



? Nära 650 deltog. Många verkade söka en överblick över läkemedelsutvecklingen.



Vilken var höjdpunkten under kongressdagarna?


? Öppningen, med bland andra Arvid Carlsson och Hans Wigzell. Den belyste att vision och målmedvetenhet ger resultat, även om det kan ta tid. Idag verkar denna tid inte alltid finnas.



Hur går det med New Safe Medicines Faster-projektet (se LMV 5/01), det sameuropeiska initiativet som EUFEPS driver med syfte att få Europa att återta ledartröjan från USA inom läkemedelsutvecklingen?



? Fint. Ett antal konstellationer ligger i startgroparna inför det första ansökningstillfället för EU:s sjätte ramprogram som ska utlysas i slutet av året.

Potent patent peppar Pfizer

0

I slutet av oktober godkände det amerikanska patentverket efter mångårig betänketid Pfizers ansökan om patent för den biologiska mekanismen bakom impotensmedlet Viagra. Pfizer lämnade omedelbart in stämningar mot kommande konkurrenterna Eli Lilly och Icos samt Bayer och Glaxosmithkline, som samtliga meddelat att de med kraft kommer att bestrida patentets giltighet.
? Stämningen ändrar inte våra planer för vårt erektionsmedel Cialis. Vi räknar med ett officiellt godkännande från Emea innan årets slut och lansering under första halvåret av 2003, säger John Ahlmark, Eli Lillys informationsdirektör i Sverige.
Cialis är varunamnet för preparatet tadalafil, som Eli Lilly utvecklat i samarbete med Icos. I likhet med Viagra, eller sildenafil som är dess substansnamn, är Cialis en oralt effektiv hämmare av enzymet PDE5 (fosfodiesteras typ 5).



Hämmar samma enzym

Även Bayer och dess partner Glaxosmithkline går i väntans tider med en annan PDE5-hämmare. Vardenafil, som fått varunamnet Levitra, har också rekommenderats för godkännande och företagen räknar med att kunna lansera medlet under 2003.
? Vi känner oss säkra på att Pfizer inte ska vinna patentstriden. Det skulle ju innebära att nya och bättre läkemedel inte kan nå patienterna bara för att de påverkar samma mekanism, kommenterar Bayers taleskvinna Christina Sehnert.
Lillys John Ahlmark undviker att låta lika säker, men poängterar också han att en vinst för Pfizer vore en förlust för patienterna.
? Cialis verkar exempelvis under betydligt längre tid, cirka 36 timmar, vilket gör det bekvämare och lättare att använda, säger han.



Avslag i Europa

Oavsett utgången av patentstriden kommer den dock endast att påverka den amerikanska marknaden. Liknande patentanspråk för Viagras verkningsmekanism har redan tillbakavisats av det europeiska patentverket och en domstol i Storbritannien. Och det, menar Bayers Christina Sehnert, försämrar även Pfizers chanser i USA. Men det håller Pfizers talesman Geoff Cook inte alls med om.
? Det amerikanska patentverket har varit fullt medvetet om det som skett i Europa och har ändå beviljat patentet. Det stärker snarare än försvagar patentet, menar han.



Biverkning gav bingo

Geoff Cook menar också att patentet är försvarbart med tanke på Pfizers mångåriga forskning kring selektiv hämning av PDE5. Att sildenafil ursprungligen var påtänkt för behandling av hjärt- och kärlsjukdomar, och att det var först vid den kliniska prövningen som en synnerligen potent biverkning uppdagades, talar han dock tyst om.
Biverkningen födde miljardsäljaren Viagra och Pfizer slåss nu för att behålla sin dominans på en marknad som analytikerna beräknar kommer att växa från dagens 1,6 miljarder dollar till mellan tre och fyra miljarder dollar år 2006.

Endosförpackningar har utgått ur förmånssystemet

0

Ett antal läkemedel i endosförpackningar är sedan den 1 november inte längre en del av förmånssystemet. Det betyder att patienter i öppenvård inte har rabatterad tillgång till läkemedlen.
? Det här är specialförpackningar för sjukvårdens behov, då får också sjukvården betala för dem, säger Anders Wessling på Läkemedelsförmånsnämnden LFN.
Intentionen var att enbart rena sjukhusläkemedel i endos skulle utgå ut förmånssystemet, men det skapade problem i öppenvården.
? Läkemedel där det inte finns någon alternativ förpackning, eller där den alternativa förpackningen kan vara svår att hantera för patienten, finns kvar i systemet, säger Kajsa Hugosson, på LFN.
Endosförpackningarna har efterhand även börjat försäljas i öppenvård. Trots att förpackningarna i vissa fall är utformade och märkta enbart för sjukvårdens behov.
Även prisfrågan har medverkat till beslutet.
? Det har kommit propåer från några läkemedelsföretag att få höja styckepriset för endosläkemedel jämfört med andra förpackningar, säger Kajsa Hugosson.
Fredrik Hed

De flesta generikabyten samhällsekonomisk förlust

0

Det framgick av statistik som Apoteket presenterade vid en pressträff i mitten av november. Vid 61 procent av de byten till generika eller parallellimporterade läkemedel som genomfördes på apoteken i oktober var prisskillnaden mellan förskrivet och expedierat läkemedel under tio kronor.
Detta kan tyckas tala för att en så kallad bagatellgräns för prissänkningar enligt dansk modell vore motiverad ? något som också diskuterades inför antagandet av propositionen om läkemedelsförmåner i våras.

? De inledande erfarenheterna talar för det. Men det kräver i så fall en lagändring, sa Hans Selander, ?reformgeneral? på Apoteket, vid presskonferensen.

Läkemedelsreformen har inte lett till någon synbar inbromsning av den totala kostnadsutvecklingen på läkemedelsområdet (se artikel på sidan 46), trots att Läkemedelsförmånsnämnden fattade nära 700 prissänkningsbeslut under sin första verksamhetsmånad.

Stark kritik i USA mot kontroversiell nominering

0

Nomineringen har orsakat stark kritik från både politiker och kvinnoorganisationer i USA.
? Detta är en mycket oroande eftersom denna kommitté snart ska fatta beslut bland annat om receptfrihet för dagen efter-pillret. Och det är mycket sällan som FDA går emot kommitténs rekommendationer, säger Cynthia Pierson, ordförande i National Womens Health Network.
Som gynekolog och abortmotståndare är David Hager en viktig representant för den kristna högern i USA. Han ogillar p-piller och skriver inte ut preventivmedel till ogifta kvinnor. David Hager har tidigare också uppmanat FDA att dra tillbaka sitt godkännande av abortpillret.
Mest kontroversiell är han dock på grund av böckerna han skrivit tillsammans med sin fru Linda. I dessa rekommenderar paret Hager kvinnor med PMS-besvär att läsa Romarbrevets ?? vi är stolta över våra lidanden??. För kvinnor med huvudvärk rekommenderas Matteusevangeliets vers ?Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker?.



Mångfald i åsikter

?Det här landet kommer att få allvarliga problem om vi börjar röra oss mot teologisk vetenskap och ideologisk forskning?, kommenterade senator Hillary Clinton nyligen. Hälsoministern Tommy Thompson försvarar nomineringen med att ?expertis och objektivitet är viktiga urvalskriterier men det är också viktigt att ha mångfald i åsikter?.
De högljudda protesterna har fått ledningen för FDA att skjuta upp det möte som skulle besluta om utnämningen av David Hager.
? Beslutet kommer att tas i tysthet när intresset har svalnat, tror Cynthia Pierson. Detta är en politisk nominering där Bush-regeringen kan tillsätta sina egna experter, menar hon.

VI TYCKER

0

Margit Gennser, riksdagsledamot (m) 1982-2002

Nya läkemedel, volymökning, en dyrare dollar och ökade krav från reglerande myndigheter har ökat kostnaderna för läkemedelsförmånen. Landstingen krävde därför hårdare prisreglering och en läkemedelsförmånsnämnd, som skulle verka för lägre läkemedelskostnader. Detta huvudmål har nu tonats ner. Snabbt beslutsfattande och klara regler för prissättning, subventionering och nya indikationer bör då styra arbetet. Utan erfarenhet är det alltid klokare att fria än fälla.



Anders Hernborg, distriktsläkare, Laholm

Jag har fullt förtroende för den sammansättning nämnden fått, tills något gör att det finns anledning ändra sig. Ge dem andrum att få diskutera sig fram till bärande principer. Efter ett antal avgöranden, då vi kan ana dessa principer, kan vi börja diskutera dem. Några pekpinnar från denna panel tror jag inte de är betjänta av. Lika lite behöver de några goda råd från LIF:s Håkan Mandahl som brukligt ser till industrins snarare än samhällets bästa.



Bo Holmberg, omvärldsbevakare, Apotekarsocieteten

Det mest primära är att LFN så snart som möjligt för allmänheten, sjukvården och läkemedelsföretagen klargör principerna för sin ärendebehandling. Kritikerna, liksom undertecknad, anser att man inte kan lösa politikernas frustration över de ökade läkemedelskostnaderna med administrativa åtgärder. Nämnden bör skapa en restriktivitet genom ökad samverkan med andra offentliga institutioner på läkemedelsområdet, till exempel Läkemedelsverket, landstingens läkemedelskommittéer och Apoteket AB, där de medicinskt, professionella värderingarna av läkemedlens kostnadseffektivitet blir avgörande.



Carola Lemne, vd, Danderyds sjukhus AB

Basen i LFN:s bedömning måste vara saklighet ? inte liberalitet eller restriktivitet. Jag skulle önska att patientnyttan blir vägledande. Där bör prioritetsutredningens riktlinjer vara en god hjälp. Meningen med den nyinrättade nämnden sägs ju vara att hjälpa till att styra samhällets subventioner till de patientgrupper som bäst behöver dem. Detta förutsätter rimligen att somligt blir bortvalt till förmån för annat ? det vill säga restriktivt och liberalt på samma gång.



Björn Lindeke, vd, Apotekarsocieteten

Definitionen av ordet restriktiv avser företeelser som hålls tillbaka av fastlagda begränsningar. Hela vitsen med Läkemedelsförmånsnämnden är väl att man ska sätta upp bedömningskriterier som innebär någon form av begränsning och därmed blir hållningen per definition restriktiv. Viktiga bedömningsparametrar sägs ska vara kostnadseffektivitet och marginalnytta. I den praxis som man kommer att utarbeta borde ordet måttfullhet som direkt kan relateras till restriktiv få vara ledande.

Ny terapi förebygger hjärtinfarkt

0

Att blockera funktionen hos det kärlsammandragande ämnet endotelin kan förbättra prognosen för patienter med åderförkalkning. Förhoppningen är att det inom fem år kan finnas ett färdigt läkemedel som kan fungera som bromsmedicin vid åderförkalkning.
I blodkärlen bildas det kraftigt kärlsammandragande äggviteämnet endotelin-1 (ET-1). Hos friska personer är bildningen av ET-1 liten, men patienter med åderförkalkning har förhöjda värden av ET-1. Genom att ge små injektioner av substansen ERB (endotelinreceptorblockerare) till patienter har en forskargrupp vid Karolinska Institutet i Stockholm visat att de klassiska tecknen på åderförkalkning kan bromsas. Resultaten presenterades nyligen i en avhandling av Felix Böhm.n

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng