Månads arkivering februari 2022

Färre patienter har sökt vård för postcovid

Antalet vårdkontakter där postcovid registrerades ökade stadigt från att diagnosen infördes i oktober 2020 med en topp i maj 2021. Det visar statistik från Socialstyrelsen.

Under juni och juli skedde sedan en minskning, och i augusti och september ökade de något igen. Denna ökning motsvarar dock inte antalet vårdkontakter under våren. I oktober minskade antalet vårdkontakter i primärvården medan antalet i den specialiserade vården ökade något.

– I maj 2021 hade den andra och tredje vågen börjat ebba ut och eftersom det går ett antal veckor från att man insjuknar till att man kan konstatera långvariga bestående besvär, är det ganska naturligt att en topp nåddes då, säger Anna Bennet Bark, enhetschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen har inte tillgång till primärvårdsdata efter den sista oktober 2021 och det finns därför en osäkerhet i hur utvecklingen efter det ser ut.

Totalt sett registrerades 24 798 vårdkontakter inom den offentliga primärvården samt 9 246 inom den specialiserade vården under perioden oktober 2020 och oktober 2021, visar Socialstyrelsens statistik.

Socialstyrelsen saknar uppgifter om postcoviddiagnoser inom den privata primärvården, men utifrån regionernas beräkningar om den privata vården uppskattar myndigheten att det totala antalet vårdbesök i primärvården var 46 226 under den undersökta perioden.

Med vårdkontakter avses läkarbesök i primärvård, läkarbesök i öppen specialiserad vård och vårdtillfällen i slutenvård.

Uppskattar 30 000 patienter med postcovid

Mellan oktober 2020 och oktober 2021 fick sammanlagt 16 019 patienter diagnosen postcovid inom den offentliga primärvården. Men uppskattningsvis, när även den privata primärvården räknas in, rör det sig om cirka 30 000 patienter. Inom den specialiserade vården fick 5 710 patienter diagnosen under den undersökta perioden.

– Det finns en osäkerhet i resultatet eftersom det inte varit möjligt att samla in data om primärvården på individnivå. Det innebär att samma patient kan förekomma i underlaget för både primärvård och specialistvård, vilket kan ge en viss överlappning, säger Anna Bennet Bark.

Av de patienter med postcovid inom den offentliga primärvården var 62 procent kvinnor. Inom den specialiserade vården var det dock något jämnare könsfördelning med 52 procent kvinnor.

Vården i Ukraina har akut brist på syrgas

Omedelbart efter att Ryssland i förra veckan inlett invasionskriget mot Ukraina slog Världshälsoorganisationen, WHO, larm om att det riskerar att leda till en hälsokris. WHO framhöll att kraftfulla insatser behövs för att hälsovårdssystemen i Ukraina ska kunna fortsätta att fungera under kriget. Detta för att säkra nödvändig vård för patienter med allt ifrån covid-19 (för närvarande vårdas cirka 1 700 covidpatienter på ukrainska sjukhus) till andra allvarliga sjukdomar som cancer, diabetes och tuberkulos.

WHO satsade också 3,5 miljoner US-dollar extra på att köpa in och leverera läkemedel och medicinsk utrustning till Ukraina.

Syrgasförråden krymper snabbt i Ukraina

Nu lyfter Världshälsoorganisationen fram den snabbt minskande tillgången på medicinsk syrgas som ett särskilt akut problem i landet. Syrgasbehandling är nödvändig vid en lång rad allvarliga tillstånd. Syrgas behövs bland annat i neonatalvården och vården vid svår covid-19.

Enligt WHO närmar sig syrgassituationen nu ”en mycket farlig punkt”. Det beror bland annat på att kriget hindrar lastbilstransporter av syrgas från fabriker till sjukhus. Flera tillverkare i Ukraina har också svårt att få tag på den importerade kemiska produkten zeolit som behövs vid syrgastillverkningen.

Majoriteten av sjukhusen är på väg att få slut på syrgas och några har redan fått det. Detta sätter tusentals liv på spel, skriver WHO.

För att motverka detta försöker nu WHO etablera en ”logistisk korridor” genom Polen för att kunna leverera både syrgas och annan medicinsk utrustning till Ukraina.

EMA-ja till läkemedel mot allvarlig ögontumör

0

Läkemedelsmyndigheten EMA föreslår att läkemedlet Kimmtrak (tebentafusp) får marknadsgodkännande i EU. Läkemedlet är en ny terapi för en sällsynt, allvarlig och ofta svårbehandlad form av ögoncancer, uvealt melanom.

Kimmtrak stöttar immunförsvaret

Melanom är en tumörform som startar i pigmentbildande celler, melanocyter. Uvealt melanom uppkommer i ögats iris, ciliärkropp eller åderhinna. I Sverige får omkring 80 personer om året denna diagnos. Symtom är bland annat olika synstörningar.

Uvealt melanom är ofta en aggressiv cancerform och prognosen är i många fall dålig. De vanligaste behandlingsmetoderna är strålning, att operera bort tumören eller att ta bort hela ögat. Sjukdomen har dock hög benägenhet att sprida sig till andra delar av kroppen, inte sällan levern, och om detta sker är överlevnadstiden ofta under ett år.

Tebentafusp, den aktiva substansen i Kimmtrak, är ett bispecifikt fusionsprotein. Det hjälper kroppens immunceller att komma så nära melanomcellerna att de kan attackera dem. Läkemedlet ges som intravenös infusion. Det är avsett för vuxna patienter med uvealt melanom med en viss så kallad HLA-typ. För att patienten ska vara aktuell för denna behandling ska tumören antingen ha spridit sig eller vara omöjlig att ta bort med kirurgi.

Ökade total överlevnad

EMA-rekommendationen baseras på ett utlåtande från expertkommittén CHMP. Kommittén har granskat tillverkaren Immunocore Irelands ansökan i ett accelererat förfarande. Detta för att så snabbt som möjligt uppfylla ett stort ouppfyllt medicinskt behov i den berörda patientgruppen.

CHMP:s utlåtande vilar på data från en randomiserad fas III-studie samt en stödjande studie. I fas III-studien fick 252 tidigare obehandlade patienter med avancerat uvealt melanom behandling med Kimmtrak. Kontrollgruppen med 126 patienter fick i stället ett av tre tidigare etablerade läkemedel.

Resultatet visade att Kimmtrak förlängde patienternas totala överlevnad. De som fick denna behandling hade en medianöverlevnad på 21,7 månader. Medianöverlevnaden i kontrollgruppen var 16 månader. De vanligaste biverkningarna av Kimmtrak var hudutslag, feber och klåda.

Det är EU-kommissionen som fattar det slutliga beslutet om marknadsgodkännande. Kommissionen brukar följa EMA:s rekommendationer.

I Sverige kommer Kimmtrak att genomgå proceduren för nationellt införande. NT-rådet kommer att värdera läkemedlet och dess kostnader och ge regionerna en rekommendation om eventuell användning av produkten.

Lagändring gör sprututbyte mer tillgängligt

För att göra sprututbyte mer lättillgängligt lägger nu regeringen fram ett lagförslag om ändrade regler för denna verksamhet. Regeringen vill ta bort kravet på att personen ska vara mantalsskriven i den region där sprututbytet sker.

– Tillgängligheten till sprututbyte ska inte bero på var någon är skriven. Genom den här lagändringen ska personer med missbruk eller beroende få bättre möjlighet till rätt vård, samtidigt som vi förstärker smittskyddsarbetet, säger socialminister Lena Hallengreni ett pressmeddelande.

Lagändringen föreslås träda i kraft redan 1 augusti i år.

Detta är ännu ett steg i ett flerårigt arbete för att öka tillgängligheten till sprututbyte för personer som missbrukar injektionspreparat. I en tidigare lagändringen sänktes bland annat åldersgränsen från 20 till 18 år.

Sprututbytesverksamheten är framför allt till för att förebygga spridning av hiv och andra blodburna infektioner. På många håll är sprututbytet även kopplat till så kallade naloxonprogram. Dessa går ut på att göra läkemedlet naloxon, ett motgift mot opioidöverdoser, tillgängligt för personer som är i riskzonen för sådana överdoser. I denna satsning är syftet att minska den höga svenska narkotikadödligheten.

Modernas vaccin godkänns i EU för 6-11-åringar

Spikevax, företaget Modernas mRNA-vaccin mot covid-19, bör få ges även till barn i åldrarna 6-11 år. Det anser EU:s läkemedelsmyndighet EMA som nu rekommenderar EU-godkännande av det utökade åldersspannet. Rekommendationen kommer efter ett utlåtande från expertkommittén CHMP.

Halva dosen Spikevax till de yngre

Nyligen blev Australien första land i världen att godkänna Spikevax för den aktuella åldersgruppen och nu följer alltså EU efter. Tidigare är det enbart covid-19-vaccinet från Pfizer/Biontech, Comirnaty, som har EU-godkännande för så unga barn (5-11 år).

Modernas Spikevax har hittills varit godkänt från 12 år och uppåt.

Till de yngre barnen ska en lägre dos, halva den dos som används i högre åldrar, ges. Grundvaccinationen består precis som hos äldre av två injektioner med fyra veckors mellanrum.

Samma effekter som hos äldre

EMA:s rekommendation baseras på en studie som visade att Spikevax ger ett immunsvar hos 6-11-åringar som är jämförbart med immunsvaret i åldrarna 18-25 år. Biverkningsprofilen var också jämförbar. De vanligaste biverkningarna var smärta, rodnad och svullnad på injektionsstället, trötthet, huvudvärk, frossa, illamående, kräkningar, ömma eller svullna lymfkörtlar i armhålan, feber samt muskel- och ledvärk. Biverkningarna var vanligen milda till måttliga och gick över inom några dagar.

EMA bedömer att nyttan av Spikevax är större än riskerna även i åldrarna 6-11 år, särskilt när det gäller barn med ökad risk för svår covid-19.

Det är EU-kommissionen som fattar det slutliga beslutet om godkännande. Kommissionen brukar dock följa EMA:s rekommendationer.

I Sverige rekommenderar Folkhälsomyndigheten covid-19-vaccinering bara för de barn i åldrarna 5-11 år som tillhör vissa medicinska riskgrupper.

Söker optimala vaccinationsscheman

Hur många påfyllnadsdoser av covid-19-vaccin kommer vi att behöva framöver? Behöver alla fortsätta att vaccinera sig eller bara vissa grupper? Hur ofta ska vaccinationerna ske för att ge bästa möjliga skydd?

Det är frågor som ännu saknar säkra svar, men där kunskapsläget steg för steg blir allt bättre. Mattias Forsell, docent i immunologi vid Umeå universitet, är en av de forskare som genom sina studier är med och bygger en kunskapsbas för fortsatta beslut om covid-19-vaccineringen.

– Det här viruset kommer att cirkulera i jättemånga år framöver. Det som framför allt är viktigt är att vi lär oss hur vi ska vaccinera för att kunna skydda de äldre och andra riskgrupper, framhåller han.

Skydd mot svår sjukdom

Det forskning och erfarenhet hittills har visat är att covid-19-vaccinerna är bättre på att skydda mot att bli allvarligt sjuk av viruset än mot att bli smittad. Det som skyddar mot smitta är de neutraliserande antikropparna som bildas efter vaccinering och som är riktade mot coronavirusets spikeprotein.

Vaccinerna ger en hög nivå av neutraliserande antikroppar, men nivån sjunker av naturliga orsaker relativt snabbt under loppet av bara några månader efter en andra dos. Därmed minskar också skyddet mot infektion. En effekt som också förstärks av att antikroppar ofta är mindre stabila i slemhinnorna i de övre luftvägarna än i blodet. Viruset får då lättare att ta sig in i kroppen via dessa slemhinnor.

Men vaccinerade personer som blir smittade behåller ändå en klart lägre risk för allvarlig sjukdom än ovaccinerade. Det gäller även när nivån av neutraliserande antikroppar sjunkit till låga nivåer. Detta beror på att vaccinet påverkar immunförsvaret även på andra sätt än bara genom att höja nivån av dessa antikroppar.

– De exakta mekanismerna bakom skyddet mot allvarlig sjukdom är hittills inte så mycket studerade. Men det handlar sannolikt om en kombination av flera olika funktioner i immunförsvaret, bland annat T-cellsförsvar, förklarar Mattias Forsell, som också säger att skyddet mot svår sjukdom inte verkar skilja på något betydande sätt mellan de olika covid-19-vaccinerna.

Omikron gav nya spelregler

Ankomsten av den nu dominerande omikronvarianten av viruset förändrade en del gamla sanningar om coronavaccinerna. Omikron är bättre än företrädarna på att ta sig förbi vaccinskyddet mot själva smittan och många får nu covid-19 trots att de är fullvaccinerade. Men samtidigt har det visat sig att vaccinerna fortfarande skyddar bra mot att bli allvarligt sjuk.

Detta skydd mot allvarlig covid-19 av omikron är bättre efter tre vaccindoser än efter två. Alla som fyllt 18 år och fått två vaccindoser rekommenderas nu därför också att ta en påfyllnadsdos, en tredje dos, efter tre månader.

Betyder detta att alla kommer att behöva fortsätta vaccinera sig med fler påfyllnadsdoser med täta mellanrum?

Nej, det är inte ett troligt scenario, menar Mattias Forsell:

– Att det krävs ett visst antal, i många fall just tre, doser för att bygga upp en god skyddseffekt av ett vaccin är inte ovanligt. Det gäller för många andra vacciner också, säger han.

– Det är sannolikt att antikroppssvaret kommer att sjunka långsammare och kanske stanna på en högre nivå efter tre doser än efter två. Och när det gäller skyddet mot att bli allvarligt sjuk i covid-19 så verkar det vara relativt konstant och långvarigt.

Mer forskning behövs om påfyllnadsdoser

Han bedömer därför att det går att vänta ”ganska länge” med en fjärde dos för alla som inte tillhör någon riskgrupp. Mycket beror också på egenskaperna hos de virusvarianter som kommer efter omikron. Kommer även efterträdarna precis som omikron att ge lindrigare sjukdom än ursprungsviruset och smitta lätt trots vaccinering? Om de flesta bara blir lindrigt sjuka och vaccinet inte hejdar smittspridning så kanske det inte ens är en klok idé att fortsätta vaccinera större delen av befolkningen?

– I en sådan situation skulle man kunna diskutera samhällsnyttan med fortsatt bred vaccinering med påfyllnadsdoser. Men vi måste hela tiden se till att vi skapar ett starkt skydd för äldre och andra grupper som fortfarande riskerar att bli allvarligt sjuka i covid-19, säger Mattias Forsell.

En annan ännu öppen fråga gäller om vi vartefter kommer att behöva anpassa vaccinerna efter vilka varianter av covid-19-viruset som dominerar. Studier av omikronanpassade vacciner pågår, men det finns hittills inga tydliga bevis på att de skyddar bättre mot den nya varianten än de tidigare vaccinerna gör.

– Det är heller inte självklart att det är så. Det är för tidigt att säga, framhåller Mattias Forsell.

Följer effekter av påfyllnadsdoser hos äldre

I sin forskning är han bland annat med och leder en studie av covid-19-vaccineringens effekter vid ett stort antal äldreboenden i fem svenska regioner.

– Vi vill bland annat ge underlag för att få fram bästa möjliga vaccinationsschema för äldre och andra riskgrupper, säger han.

Nyligen presenterade forskarna i projektet resultat som visar att en tredje vaccindos ger en kraftig ökning av neutraliserande antikroppar mot covid-19-viruset även hos de äldsta. Resultaten bygger på analyser av blodprover från omkring 2 300 äldre.

Folkhälsomyndigheten har sedan även rekommenderat en fjärde vaccindos till stora grupper av äldre. Det handlar om personer som är 80 år och uppåt samt övriga som antingen bor på särskilt boende eller har hemtjänst eller hemsjukvård.

Viktigt fortsätta samla data

Mattias Forsell förklarar att det egentligen inte finns något starkt vetenskapligt stöd ännu för att det finns fördelar med att ge en fjärde dos så här snart. Detta märks också på att länder kommit till olika slutsatser i denna fråga, menar han. Sverige och exempelvis Storbritannien ger den fjärde dosen medan bland andra Danmark inte gör det ännu.

Han och hans kollegor arbetar nu med att förbättra kunskapsläget om fjärde dosen. De undersöker effekterna av denna andra påfyllnadsdos hos deltagare i den pågående vaccinstudien vid äldreboenden.

De första resultaten kan vara klara om ett par månader. Forskarna kommer sedan att fortsätta följa deltagarna. Mattias Forsell framhåller att den här typen av studier av covid-19-vaccineffekterna i olika delar av befolkningen kommer att vara viktiga under lång tid framöver.

– Vi behöver mer data för att till exempel reda ut när det är dags att ge en femte dos, en sjätte och så vidare. Och om vi behöver ge påfyllnadsdoser till alla, eller bara till riskgrupper.

Patientnämnden fick in fler ärenden än någonsin 2021

Under 2021 fick Patientnämnden i Region Stockholm in totalt 8 010 ärenden. Det är fler än något tidigare år. Av dessa berörde 1 255 covid-19, varav drygt hälften, 55 procent, handlade om vaccinationerna. Det framgår i en ny rapport.

Många ärenden om covid-19-vaccinering

Till Patientnämnden i Region Stockholm kan patienter och deras närstående vända sig om de har synpunkter eller klagomål på vården. Ärendena som handläggs rör i stort sett all finansierad hälso- och sjukvård inom regionen och länets kommuner. De kan även handla om tandvård som bedrivs eller finansieras av regionen. Patientnämnden är opartisk och fristående från vårdgivarna. Nämnden har funnits i 40 år och aldrig fått in så många ärenden som 2021.

När det gäller ärenden som berör läkemedel har dessa ökat successivt under åren. År 2021 registrerades 1 783 läkemedelsärenden, vilket var 62 procent fler än året innan. Ökningen förklaras av att det var ett stort antal ärenden som rörde vaccineringen mot covid-19. Totalt fick patientnämnden in 693 sådana ärenden under 2021.

Klagomål relaterade till covid-19 har i stort sett följt smittkurvan, ”när det varit hög smittspridning och beläggning på sjukhusen, har vi också fått in fler klagomål”, skriver Patientnämnden i rapporten. En stor andel av ärendena har registrerats som övrig vård. Dessa rör ofta organisatoriska frågor kring hanteringen, både på övergripande nivå och på individnivå.

Klagomålen kan till exempel handla om synpunkter på vilket vaccin man har erbjudits, svårighet med att boka tider samt bristfällig information på 1177 vårdguiden. Synpunkter som gällde vård och organisation handlade framför allt om klagomål på brister i hygien och smittskyddsåtgärder. Det fanns också synpunkter på nedläggning av en verksamhet för vård av postcovid.

Patientnämnden ger exempel

De flesta covid-19-relaterade ärendena 2021 handlade om äldre som hade smittats på sjukhus och i flera fall även avlidit i sjukdomen. Dessa ärenden var vanligast även under året innan. Patientnämnden ger dock exempel på två andra ärenden i sin rapport för 2021.

Ett av fallen gällde en man som var sjuk i covid-19 men nekades ambulans trots att han hög feber, inte kunde äta och dricka, hade ramlat, var yr och hade svårt med andningen. Till slut blev han inlagd på akutsjukhus och fick behandlas i respirator. Enligt anmälaren, som var en bekant till mannen samt läkare, hade en tidigare behandling kunnat förhindra respiratorvård.

Det andra exemplet handlar om en kvinna, som själv var läkare, som i ett frågeformulär inför en covid-19-vaccinering fyllde i att hon tidigare hade fått en svår komplikation av ett influensavaccin. Detta hade krävt vård och hon hade även fått allergiska reaktioner av annat vaccin. Hennes behandlande läkare avrådde därför från ett visst vaccin. Vid vaccinationstillfället fick kvinnan veta att vaccinatörerna inte läste hälsoformulären och att hon fick välja på att ta det vaccin som erbjöds eller avstå.

Staten föreslås få utökad roll vid kriser i vården

Under tre och ett halvt år har utredaren Åsa Kullgren haft i uppdrag att utreda beredskapen inom hälso- och sjukvården vid en kris- eller krigssituation. I dag lämnade hon över slutbetänkandet av utredningen till regeringen. Där framhåller hon bland annat att staten bör få en utökad befogenhet att agera vid kriser i vården.

– Det här betänkandet handlar om statens roll i ledning och styrning och dess utökade befogenheter att agera vid en katastrof i vården. Det handlar om ett nytt system som ska vara på plats för att tydliggöra vad som gäller när den svenska hälso- och sjukvården hamnar i en situation när resurserna inte räcker och man tvingas omfördela och prioritera, sa Åsa Kullgren på en pressträff under onsdagsförmiddagen.

Ska hjälpa varandra vid kriser i vården

I dag är kommuner och regioner skyldiga att hjälpa varandra om Sverige befinner sig i en krigssituation. I andra situationer så är det frivillighet som gäller, vilket utredningen vill ändra på.

– Coronapandemin har visat att det finns en stor vilja från regionerna att frivilligt stödja varandra i en svår situation, men trots det så bedömer utredningen att det finns skäl att införa en skyldighet att regioner och kommuner ska hjälpa varandra i en situation av allvarligt slag, sa Åsa Kullgren.

Om en region eller kommun inte kan upprätthålla en vård som inte kan anstå ska regionen anmäla situationen till regeringen, föreslår utredningen. Regeringen, eller den myndighet som regeringen föreslår, ska då utreda anmälan och om det behövs kunna besluta om att en annan region måste hjälpa till.

– Det kan handla om att ta emot patienter eller omfördela resurser. En region ska dock inte behöva göra detta om man själv riskerar att hamna i ett läge där man inte kan uppnå en vård som inte kan anstå. Det här handlar helt enkelt om att rädda liv och utjämna vårdresurserna i ett svårt läge, sa Åsa Kullgren.

I ett ytterligare försämrat läge ska regeringen ges befogenhet att utlysa katastroftillstånd i vården i en region eller en kommun, föreslår utredningen.

– I det här läget kan man vara tvungen att göra prioriteringar även bland de svårast sjuka.

Planering inför eventuella smittoutbrott

I betänkandet finns också bestämmelser som tydliggöra att kommuner och regioner planera för en god beredskap i sjukvården så att de kan hantera ett stort antal skadade eller sjuka. Detta gäller till exempel vid kriser i vården som stora smittoutbrott.

Utredningen föreslår också att katastrofmedicin införs som en obligatorisk del i grundutbildningen för läkare och sjuksköterskor.

Lagerhållning av läkemedel

Åsa Kullgren nämnde även problemet med att brister på sjukvårdsmaterial och läkemedel kan uppstå. Detta har utredningen tittat på i två delbetänkanden.

– Under två år så har svensk sjukvård prövats av coronapandemin. Inledningsvis uppstod det en brist på skyddsutrustning och till viss del läkemedel. Grunden till detta kunde vi se var att många regioner hade slimmade och obefintliga lager av läkemedel och andra sjukvårdsprodukter. När den globala försörjningskedjan inte kunde leverera varor som hela världen efterfrågade så visade det hur sårbart systemet är, sa hon.

I tidigare delbetänkanden har utredningen bland annat föreslagit att regionerna ska förbättra sin lagerhållning av läkemedel och sjukvårdsmaterial. Där föreslås även att apotekens grunduppdrag i lagen om handel med läkemedel ska ändras. Det ska tydligt framgå att apotekens lagerhållning ska anpassas utifrån konsumenternas behov på den marknad som öppenvårdsapoteket verkar på.

Regeringen kommer nu att analysera utredningen förslag och sedan skicka ut slutbetänkandet på remiss.

Vad kan ett proteinbaserat covid-19-vaccin tillföra?

0

Nyligen beslutade Folkhälsomyndigheten om att rekommendera covid-19-vaccinet Nuvaxovid från läkemedelsföretaget Novavax till personer över 18 år. Till skillnad från de vaccin som bygger på mRNA-teknik, som i dag används i Sverige, är Novavax vaccin i stället proteinbaserat. Det är en traditionell teknik som används för många andra vacciner.

Enligt Charlotta Bergquist, vaccinsamordnare på Läkemedelsverket, är vaccinet från Novavax ett bra komplement till nuvarande vacciner.

– Det finns ett fåtal individer som är överkänsliga mot någon komponent i mRNA-vaccinerna. För dem kan då ett proteinbaserat vaccin i stället bli ett alternativ, säger hon.

Hon kan dock inte säga om hon tror att Nuvaxovid kan få personer som tvekar på mRNA-vaccinerna att nu vaccinera sig.

– Det är svårt att svara på. Det finns så många olika anledningar till att man orolig.

Innehåller små proteinpartiklar och adjuvans

Medan mRNA-vaccinerna består av syntetiskt mRNA som kodar för ett ytprotein på coronaviruset, innehåller Novavax vaccin i stället små proteinpartiklar från en laboratorieodlad version av spikeproteinet. Dessutom innehåller det en speciell typ av adjuvans, ett ämne som aktiverar immunförsvaret och förstärker dess svar på vaccinet. Det är forskare i Uppsala som har tagit fram den adjuvansteknik som används.

I december förra året godkändes Novavax vaccin i EU. Det blev därmed det första godkända proteinbaserade covid-19-vaccinet.

Liknande skyddseffekt som mRNA-vaccinerna

Skyddseffekten av Novavax vaccin har i studier visat sig vara omkring 90 procent, alltså ungefär samma effekt som mRNA-vaccinerna från Pfizer/Biontech och Moderna.

En skillnad mellan konventionella proteinbaserade vacciner och de nyare vaccintyper vi har använt mot covid-19 är att de proteinbaserade vanligen ger betydligt högre antikroppsnivåer. Det har Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, tidigare framhållit i en intervju med Läkemedelsvärlden. Hon menade därför att ett proteinvaccin möjligen skulle kunna ge ett mer långvarigt skydd än mRNA-vaccinerna.

Charlotta Bergquist anser dock att det är för tidigt att säga något om hur länge skyddet för ett proteinbaserat vaccin varar.

– Det kan jag inte gissa på. Men jag kan säga att det är få vacciner som det räcker med att ta bara en eller två doser. Oftast behövs det också boosterdoser, säger hon.

Ska få möjligheten att välja Novavax vaccin

Enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation kan personer över 18 år som ännu inte vaccinerat sig mot covid-19 få vaccinet från Novavax som primärvaccination med två doser. En första påfyllnadsdos kan sedan ges tre månader efter den andra dosen.

I Sverige är det i dag drygt en miljon vuxna som inte har vaccinerat sig mot covid-19. Folkhälsomyndigheten rekommenderar nu regionerna att ge ovaccinerade personer möjligheten att välja Novavax vaccin.

Vaccinet har ännu inte levererats till Sverige, men väntas komma inom den närmaste månaden.

Ny kombination gav effekt mot malaria

0

Små barn som fick en kombination av malariavaccin och antimalarialäkemedel före regnperioden löpte mindre risk att drabbas av malaria än de barn som fick enbart en av behandlingarna. Detta enligt en studie som har gjorts i Burkina Faso och Mali. Kombinationsbehandlingen var omkring 70 procent mer effektiv mot svår malaria jämfört med enbart läkemedel eller enbart vaccin. Studien har publicerats i New England journal of medicine.

Omdiskuterat vaccin mot malaria

Läkemedelsvärlden har tidigare skrivit om Världshälsoorganisationens, WHO:s, uppmärksammande rekommendation av malariavaccinet RTS S, det hittills enda godkända vaccinet mot sjukdomen. Rekommendationen har väckt debatt i forskarvärlden eftersom vaccinets effekt mot allvarlig sjukdom har visat sig vara 30 procent, en effekt som kritikerna anser är alldeles för låg.

I den nu aktuella studien har forskarna undersökt vilken effekt vaccinet RTS S har jämfört med, samt i kombination, med de malariaförebyggande läkemedlena sulfadoxine–pyrimethamine och amodiaquine.

De ville dels bedöma om säsongsvaccinering med RTS S var icke-underlägsen, det vill säga minst lika bra som, antimalarialäkemedel för att förhindra okomplicerad malaria. Och dels ville de se om en kombination av dem båda var bättre än enbart vaccin eller enbart läkemedel för att förhindra både okomplicerad och allvarlig malaria.

Följdes upp efter tre år

Det var en dubbelblind, randomiserad, kontrollerad studie som innefattade barn mellan 5 och 17 månader i Burkina Faso och Mali, två länder som är hårt drabbade av malaria.

Barnen delades slumpmässigt in i tre grupper som fick antingen enbart förebyggande läkemedel, enbart vaccin eller en kombination av båda. Alla barn som ingick i studien fick också myggnät med insektsmedel. En uppföljning gjordes efter tre år. Då var 5 190 barn kvar i studien.

Resultaten visade att det var 305 fall av okomplicerad malaria per 1000 personår i riskområden i den grupp som hade fått enbart läkemedel och 278 fall i den grupp som hade fått enbart vaccin. Dessa resultat låg inom den i förväg bestämda felmarginalen och bedömdes därför som likvärdiga.

När det gällde kombinationsbehandlingen fann forskarna att den var mer effektiv än läkemedel eller vaccin enbart. Enligt studiens resultat var kombinationsbehandlingen 62,8 procent mer effektiv mot klinisk malaria och 70,5 procent mer effektiv mot sjukhusinläggningar än vad enbart läkemedel var. Beträffande dödsfall var kombinationen 72,9 procent mer effektiv.

Liknande resultat sågs när forskarna jämförde kombinationsgruppen med vaccingruppen.

Kombinationsbehandlingen var 59,6 procent mer effektiv mot klinisk malaria och 70,6 procent mer effektiv mot sjukhusinläggningar än vad enbart vaccinet var. Kombinationen var också 75,3 procent mer effektiv mot dödsfall.

Forskarna upptäckte inga nya typer av biverkningar i studien. Fem barn drabbades dock av feberkramper av vaccinet, vilket är en redan känd biverkning. Barnen återhämtade sig och fick inga bestående men.

Utifrån dessa resultat drar forskarna slutsatsen att vaccineringen var minst lika bra som läkemedelsbehandlingen för att förebygga okomplicerad malaria. De bedömer också att kombinationsbehandlingen medförde en avsevärt lägre förekomst av allvarlig sjukdom och död, och anser därför att den utgör en lovande strategi för att förebygga malaria i säsongsdrabbade områden.

“Ser bättre effekt”

Kristina Persson, malariaforskare vid Lunds universitet, tycker att studiens resultat är intressanta.

– Man ser ändå en mycket bättre effekt när man kombinerar vaccin och läkemedel. Även om det kommer att krävas större studier så ingår det tillräckligt många personer i den här studien för att man ska få en uppfattning om i vilken riktning resultaten pekar, säger hon.

Hon anser att resultaten är trovärdiga, men ser samtidigt vissa problem.

– Förutsättningen för att det här ska fungera är att området där behandlingen sker endast har säsongsmalaria. I de områden som malaria finns året runt kommer det inte att fungera. Man kan inte alltid äta läkemedel.

Ett annat problem som hon ser är en eventuell läkemedelsresistens.

– Det här kanske fungerar just nu, men frågan är hur det kommer att se ut om tre eller fem år.

Att malariaparasiten utvecklar resistens mot läkemedel är ett känt problem. Det finns flera preparat som har varit effektiva mot malaria men som inte fungerar längre. Det pågår forskning om nya läkemedel, men att ta fram sådana tar tid. Dessutom finns risken att resistens utvecklas även mot dessa längre fram.

– Jag ser inte den här kombinationsbehandlingen som någon långsiktig lösning. I stort sett vet man att resistensen kommer att komma så småningom, säger Kristina Persson.

Även forskarna i studien nämner att resistensen skulle kunna bli ett framtida problem. De anser dock att om det utvecklas resistens mot de läkemedel som användes i studien kan säsongsvaccinering vara ett potentiellt alternativ.

Kristina Persson är kritisk mot vaccinet RTS S på grund av den låga effekten, men anser ändå att vaccin är den långsiktiga lösningen på malariaproblemet.

– Det finns inga sjukdomar som man har lyckats utrota med hjälp av läkemedel. Men i väntan på ett mer effektivt vaccin skulle den här kombinationsbehandlingen kunna vara en effektiv behandling mot malaria i säsongsdrabbade områden.

Covid-19 kan ge långvariga hjärtproblem

Hjärt-kärlproblem efter covid-19 kan drabba även personer som haft en mildare coronainfektion. Det framhåller forskarna bakom en stor uppföljning av hjärt-kärlhälsan hos coviddrabbade män i USA. Studien är publicerad av Nature medicine.

Många hjärt-kärlproblem efter covid-19

Redan tidigt i pandemin stod det klart att covid-19 i det akuta skedet kan skada hjärta och kärl. Akut sjuka patienter fick komplikationer som blodproppar, hjärtinflammation, rytmrubbningar och hjärtsvikt.

Nu visar en stor studie att virusets skadliga påverkan på hjärt-kärlsystemet kan bli långvarig. Studien är gjort av forskare vid Washington university och det amerikanska hälsovårdssystemet för militärveteraner, Veterans administration health care system. Forskarna analyserade data om närmare 154 000 veteraner som hade covid-19 under perioden mars 2020-januari 2021, och som levde i minst 30 dagar efter att smittan konstaterats.

Som kontrollgrupper använde forskarna dels 5,6 miljoner personer som sökte vård inom systemet under pandemin och inte fick diagnosen covid-19, och dels 5,9 miljoner personer som sökte vård år 2017.

20 olika diagnoser

Analysen visade att de covidsjuka ett år efter infektionen hade en signifikant ökad risk för 20 olika hjärt-kärldiagnoser. Detta i jämförelse med de icke coviddrabbade kontrollgrupperna. Den ökade risken gällde bland annat diagnoser som hjärtinfarkt, hjärtstopp, hjärtmuskelinflammation, stroke och rytmrubbningar.

Veteraner som hade haft covid-19 löpte exempelvis nästan 72 procent högre risk för hjärtsvikt efter tolv månader än personerna i kontrollgrupperna. Sammantaget drabbades 45 fler per 1 000 personer av något hjärt-kärlproblem bland dem som haft covid än bland dem som inte haft infektionen.

Även covidpatienter som aldrig var så sjuka att de behövde sjukhusvård hade en ökad hjärt-kärlrisk, men riskökningen var störst för dem som varit svårast covidsjuka.

Efterlyser beredskap

En av studiens begränsningar är att covid-19-vaccinerna ännu inte var brett tillgängliga under studieperioden. De flesta av de covidsjuka veteranerna var därför ovaccinerade.  Studien ger alltså inte full kunskap om hjärt-kärlriskerna för den som får covid-19 trots vaccination, så kallad genombrottsinfektion.

En annan begränsning var att en majoritet av deltagarna var äldre vita män vilket gör det osäkert i hur hög grad resultatet gäller även kvinnor och andra åldrar och etniska grupper.

Forskarna menar ändå att deras studie tillför viktig information om långtidseffekterna av covid-19.

”Regeringar och hälsovårdssystem runt om i världen bör vara beredda att hantera en signifikant ökning av kardiovaskulära sjukdomar till följd av covid-18-pandemin”, skriver de.

Ingen ökning av endokardit trots mindre antibiotika

Det har inte skett någon ökning av infektiös endokardit sedan man tog bort rekommendationen inom tandvården om att ge antibiotika till personer med en ökad risk för infektionssjukdomen. Det visar en registerstudie som har gjorts på Karolinska institutet. Studien har publicerats i tidskriften Clinical infectious diseases.

Antibiotika rekommenderades fram till 2012

Infektion i hjärtklaffarna, så kallad infektiös endokardit, är en livshotande sjukdom som orsakas av bakterier. I Sverige drabbas cirka 500 personer av infektionen varje år. De som löper en högre risk att drabbas är personer med medfödda hjärtfel, hjärtklaffsprotes eller de som tidigare har haft endokardit.

Fram till 2012 rekommenderades att personer som hade en ökad risk att drabbas av infektionen skulle få antibiotikapreparatet amoxicillin i förebyggande syfte inför vissa tandvårdsbehandlingar. Det kunde handla om till exempel tanduttagning, tandstensskrapning eller kirurgi. Men 2012 togs denna rekommendation bort i Sverige dels för att det saknades evidens för att den behövdes, dels för att minska antibiotikaanvändningen. Syftet med att hålla nere antibiotikaanvändningen är att motverka antibiotikaresistens.

Ingen ökning av infektiös endokardit

I den nu aktuella studien ville forskarna ta reda på hur den borttagna rekommendationen har påverkat förekomsten av infektiös endokardit.

Studien omfattade 76 762 personer med hög risk för att drabbas av infektiös endokardit, samt 396 048 personer med låg risk. Personerna följdes mellan åren 2008 och 2018 med hjälp av Medicinska födelseregistret, Patientregistret och Svenska endokarditregistret.

– Vi kan enbart se små, ej statistiskt signifikanta variationer i insjuknande, inget som tyder på en ökning av infektionen hos personer i riskgruppen sedan 2012. Studien ger därför stöd till rekommendationsändringen. Detta är en fråga som debatterats internationellt och i dag är Sverige och Storbritannien de enda länder i Europa med denna antibiotikarestriktiva rekommendation, säger Niko Vähäsarja, tandläkare, doktorand vid Karolinska institutet samt en av medförfattarna till studien, i ett pressmeddelande.

Förskrivningen har minskat med 40 procent

Efter att rekommendationen togs bort 2012 har förskrivningen av amoxicillin inom tandvården minskat med cirka 40 procent. Studien kan dock inte visa att minskningen beror på att rekommendationen har tagits bort. Amoxicillin rekommenderas fortfarande som förebyggande behandling inför vissa kirurgiska ingrepp inom tandvården då infektionsrisken anses var mycket hög. Därför kan en 100-procentig minskning inte förväntas, skriver forskarna i studien.

– Nästa steg är att undersöka vilka tandvårdsbehandlingar som personerna i riskgruppen har fått under perioden 2008–2018 eftersom vi saknar den informationen. Det kan ge ytterligare kunskap i en fråga där det hittills saknats tillräckliga studier. Tillsammans med den aktuella studien kan det utgöra underlag för liknande rekommendationsändringar i flera länder, med minskad antibiotikaförbrukning som följd, säger Niko Vähäsarja.

Rekommendationen kompletterades 2016 med ett tillägg om att överväga förebyggande antibiotikabehandling om patientens ansvariga läkare anser att det behövs. Det är inte känt hur denna ändring har påverkat förskrivningen.

Minskad smittspridning mest troliga scenariot

0

Det mest sannolika är att smittspridningen av covid-19 planar ut till mycket låga nivåer från och med mars och fram till sommaren. Men ett möjligt, dock mindre troligt, förlopp är att en ny ännu inte känd virusvariant som är lika smittsam som omikron dyker upp i mars. Detta är Folkhälsomyndighetens två nya scenarier som presenterades under måndagen.

Minskad smittspridning sannolik

Precis som många andra experter har förutspått tror Folkhälsomyndigheten att det mest sannolika scenariot, som kallas scenario 0, är att smittspridningen av omikron kommer att fortsätta för att sedan plana ut efter februari.

– Vi är i ett nytt läge i pandemin där det finns ett brett immunologiskt skydd i befolkningen, eftersom många är vaccinerade och har haft infektionen. Även om smittan skulle öka igen så är det osannolikt att många skulle drabbas av svår sjukdom, säger statsepidemiolog Anders Tegnell, i ett pressmeddelande.

Scenario 1 innebär i stället att en hypotetisk virusvariant av särskild betydelse utvecklas och introduceras omkring den 20 mars. I detta scenario antas smittspridningen öka under våren och ha en topp i mitten av maj. Skyddseffekten för de som redan har smittats av omikron antas här avta efter tre månader.

Går inte att utesluta ny virusvariant

Folkhälsomyndigheten bedömer inte utvecklingen av scenario 1 som trolig, men framhåller att den går inte att utesluta.

– Därför är det viktigt att man har en fortsatt hög beredskap inom hälso- och sjukvården och omsorgen. En god följsamhet till hygienrutiner är grunden för att förebygga smittspridning. Genom att fortsätta med nationell övervakning och testning inom vård och omsorg kan vi se förändringar i smittspridning och vårdbehov, och även upptäcka nya virusvarianter, säger Anders Tegnell.

Folkhälsomyndigheten anser inte att det i nuläget finns någon anledning till att införa ytterligare smittskyddsåtgärder utifrån scenarierna, men poängterar vikten av att fortsätta att vaccinera sig mot covid-19.

– Eftersom vi vet att vaccinet ger ett gott skydd, men att effekten avtar med tiden, så vill jag verkligen uppmana alla att ta sina rekommenderade doser. Ovaccinerade personer är fortsatt överrepresenterade både när det gäller sjukhusinlagda och IVA-vårdade, säger Anders Tegnell.

De två nya scenarierna sträcker sig från 20 februari fram till 20 maj. De ingår i Folkhälsomyndighetens åttonde delrapport till regeringen och är framtagna för att visa en möjlig utveckling som kan vara en hjälp för planeringen inom hälso- och sjukvården. Nya scenarier kommer att presenteras den 20 april.

Ny studie visar ingen effekt av ivermektin mot covid-19

Ivermektin har blivit ett kontroversiellt läkemedel under coronapandemin. Nu presenterar en forskargrupp en ny randomiserad, kontrollerad studie som belyser ivermektin som behandling av sjukhuspatienter med covid-19. Studien är publicerad av Jama internal medicine och visar ingen effekt av läkemedlet på risken för allvarlig sjukdom.

Jämförde ivermektin med standardbehandling

Studien genomfördes på 20 sjukhus och ett coronakarantäncenter i Malaysia under sju månader 2021. Deltagarna var patienter på 50 år och uppåt med laboratorieverifierad covid-19 och symtom sedan högst en vecka tillbaka. Forskarna valde personer med mild till måttlig covid-19 som även hade andra sjukdomar och därför löpte ökad risk att coronainfektionen skulle bli allvarlig. Medelåldern hos patienterna var drygt 62 år och något fler än hälften var kvinnor.

Deltagarna randomiserades till att antingen få oral behandling med ivermektin (0,4 mg/kg kroppsvikt) i fem dagar eller enbart standardbehandling. Standardbehandlingen bestod av behandling mot olika symtom samt övervakning.

Studiens primära utfallsmått var andelen patienter som drabbades av allvarlig covid-19 med behov av extra syrgas.

Ingen effekt av ivermektin

Forskarna såg inga skillnader mellan hur det gick för patienterna som fick ivermektin och hur det gick för övriga. I ivermektingruppen utvecklade 52 av 241 patienter allvarlig covid-19 vilket motsvarar 21,6 procent. I kontrollgruppen var andelen som blev svårt sjuka något lägre, men skillnaden anses inte signifikant. Det var 43 av 249 patienter, 17,3 procent, i kontrollgruppen som utvecklade svår sjukdom.

Inte heller när det gällde de sekundära utfallsmåtten – bland andra behov av intensivvård och dödlig utgång – såg forskarna några signifikanta skillnader mellan de två grupperna. Forskarna skriver att deras studie inte ger stöd för att behandla covidpatienter med ivermektin.

Laboratoriestudie väckte hoppet

Ivermektin är ett äldre läkemedel som länge använts mot olika yttre och inre parasiter hos hästar, hundar och andra djur. För människor är det i EU även godkänt dels i tablettform för behandling av vissa inälvsparasiter och dels som kräm för behandling av bland annat hudsjukdomen rosacea. I Sverige är endast hudkrämen tillgänglig.

Tidigt under pandemin visade en uppmärksammad laboratoriestudie att ivermektin i höga koncentrationer kunde hämma det nya coronaviruset i provröret. Detta väckte förhoppningar om att läkemedlet skulle kunna vara en billig, lättillgänglig och effektiv antiviral behandling mot covid-19. Det kom också resultat från några tidiga kliniska studier som pekade på att preparatet kunde ha en potential som covidbehandling och -profylax.

Men enligt forskarna bakom den nu aktuella studien i Malaysia hade dessa tidiga studier metodologiska svagheter. I fjol publicerade däremot forskare i Colombia en randomiserad klinisk studie av ivermektin till patienter som inte låg på sjukhus. I den syntes, i likhet med studien i Malaysia, ingen skillnad mellan dem som fick ivermektin och kontrollgruppen.

Inte heller den metaanalys av forskningsläget som Cochraneinstitutet gjort hittade tillräckligt vetenskapligt stöd för ivermektin som behandling eller prevention av covid-19.

Används trots avrådande rekommendationer

Men på Facebook, i andra sociala medier och på vissa webbsidor förekommer ändå fortfarande återkommande påståenden om att ivermektin har denna effekt. I dessa sammanhang cirkulerar även uppfattningen att myndigheter och läkemedelsindustri, med stöd av media, mot bättre vetande motarbetar ivermektin som covid-19-terapi. Motiven sägs vara ekonomiska.

Det finns på en del håll i världen också en omfattande förskrivning och användning av ivermektin i syfte att behandla eller förebygga covid-19. Såväl Världshälsoorganisationen, WHO, som läkemedelsmyndigheterna FDA i USA och EMA i EU har gått ut och varnat för sådan användning. Detta på grund av risken för biverkningar vid högre doser.

Ivermektin bör bara ges mot covid-19 inom ramen för välgjorda kliniska studier, anser WHO och myndigheterna.

Olämpliga läkemedel till äldre fortsätter att minska

När man blir äldre sker flera förändringar i kroppen som påverkar hur läkemedel omsätts och verkar. Vissa läkemedel kan medföra en betydande risk för biverkningar hos äldre personer och bör därför undvikas. De senaste åren har användningen av olämpliga läkemedel till personer som är 75 år och äldre minskat, och nu visar en ny rapport från Socialstyrelsen att denna trend fortsätter. Bland alla som var 75 år och äldre var det under förra året 6,6 procent som hade minst ett läkemedel som bör undvikas till äldre.

Minskningen berör inte minst dem i åldersgruppen som har hemtjänst eller bor på särskilda boenden för äldre, säbo. År 2021 var det dock vanligare att äldre med hemtjänst fick olämpliga läkemedel jämfört med äldre personer som bor på säbo.

När det gäller äldre med hemtjänst var andelen personer som fick olämpliga läkemedel 8,9 procent 2021. Året innan var motsvarande siffra 9,4 procent. För personer som bor på säbo var andelen 7 procent år 2021 vilket kan jämföras med 7,6 procent år 2020.

Rapporten visar att det fanns vissa skillnader mellan män och kvinnor. Bland äldre med hemtjänst var det vanligare att kvinnor fick olämpliga läkemedel (9,4 procent) jämfört med män (7,7 procent). Bland äldre som bor på säbo var det i stället tvärtom. Där fick 7,4 procent av männen olämpliga läkemedel vilket kan jämföras med 6,8 procent av kvinnorna.

Olämpliga läkemedel ökade i vissa kommuner

Andelen äldre som förskrevs olämpliga läkemedel 2021 minskade på en nationell nivå jämfört med 2020. Men tittar man på kommunnivå går det i stället att se en ökning i vissa kommuner.

Inom hemtjänsten minskade andelen i 178 kommuner, men ökade i 97 kommuner 2021 jämfört med året innan. När det gäller personer som bor på säbo minskade andelen i 152 kommuner, men ökade i 108. ”Det tyder på att många regioner har arbetat med att förbättra läkemedelsanvändningen bland äldre, men också att många regioner behöver fortsätta arbeta mer aktivt med detta”, skriver Socialstyrelsen i rapporten.

Skillnaderna kan bland annat bero på att läkemedelsgenomgångar utförs i olika grad, enligt myndigheten. Sådana genomgångar är ett sätt att följa upp, analysera och ompröva patienters användning av läkemedel på ett förutbestämt sätt. Socialstyrelsen framhåller att information och utbildningar om läkemedel till äldre personer sannolikt har bidragit till minskningen av förskrivningen av olämpliga läkemedel.

Rapporten bygger på nationella enkätundersökningar, registerdata, officiell statistik och nationella kvalitetsregister.

Australien godkänner Modernas vaccin för 6-11 år

0

Australien godkänner Modernas vaccin Spikevax från 6 års ålder enligt ett pressmeddelande från Moderna. Australien blir därmed första land i världen att godkänna Spikevax för immunisering av barn under 12 år mot covid-19.

Det betyder att Australien nu har ett alternativ för vaccinering av yngre barn mot coronaviruset. Liksom i stora delar av världen är sedan tidigare Pfizer/Biontechs vaccin Comirnaty godkänt för barn från fem års ålder i Australien.

Spikevax ska ges med samma doseringsintervall till barn på 6–11 år som till andra åldersgrupper. Alltså två sprutor med minst fyra veckors mellanrum. Men dosen kommer att vara hälften så stor som den från 12 år.

Godkännandet bygger på resultat från studier som enligt Moderna har visat att vaccinet för barn på 6–11 år ger ett immunsvar liknande det hos vuxna och har en liknande säkerhetsprofil.

Modernas vd Stéphane Bancel skriver att godkännandet är ”en viktig milstolpe för Moderna”.

Godkännandet är tillfälligt och giltigt i två år enligt myndigheten Therapeutic Goods Administration, Australien.

Text: Malin Pääjärvi