”Vaccin är enda långsiktiga lösningen”
Mikroskopbild på malariaparasiter (plasmodium falciparum). Foto: Kristina Persson.

”Vaccin är enda långsiktiga lösningen”

Att ta fram ett vaccin mot malaria är svårt, men det är det enda som kan lösa problemet på sikt, anser överläkaren och malariaforskaren Kristina Persson.

27 okt 2021, kl 09:43
0

Kristina Persson

Kristina Persson.

Trots flera decenniers forskning finns det ännu inget vaccin som har visat en hög effektivitet mot malaria. Nyligen gick Världshälsoorganisationen, WHO, ut med en rekommendation om att barn i Afrika och andra malariadrabbade regioner ska vaccineras med vaccinet RTS S, vilket är det hittills enda godkända vaccinet mot sjukdomen.

Rekommendationen har dock väckt debatt eftersom vaccinets effekt mot allvarlig sjukdom har visat sig vara 30 procent, en effekt som kritikerna anser är alldeles för låg. Men varför är det då så svårt att ta fram ett effektivt vaccin mot malaria? Och varför har frågan om det nya vaccinet blivit så kontroversiell?

Forskning har pågått sedan 1960-talet

Malaria är en mycket utbredd sjukdom i tropiska och subtropiska delar av världen. Den sprids av myggor som via sina stick för över parasiter till människan. Även om antalet dödsfall har minskat kraftigt de senaste åren på grund av utökad användning av myggnät, bättre diagnostik och mer effektiv behandling är malaria fortfarande ett stort problem. Allra värst drabbat är Afrika. Där dör 260 000 barn under fem år av sjukdomen varje år.

Utvecklingen av vacciner mot malaria har pågått ända sedan 1960-talet, men att ta fram ett vaccin mot en parasit är svårt. Under sin livscykel genomgår malariaparasiten flera stadier och förändras därför när den kommer in i människokroppen. Vid utvecklingen av ett vaccin mot malaria måste forskarna därför bestämma vilken del av parasitens livscykel det ska rikta sig mot.

– Det här är en del av problemet med att utveckla ett effektivt vaccin mot malaria. Parasiten är mer komplex än ett virus och har en förmåga att förändra sig. Därför måste man ha ett vaccin som kan slå på flera olika molekyler, säger överläkare Kristina Persson, malariaforskare vid Lunds universitet.

Ett problem är också att parasiten går in i de röda blodkropparna och kan leva ett skyddat liv där. På så sätt kan den påverka immunförsvaret. Det går att uppnå en immunitet mot malaria, men för att detta ska ske måste man ha malaria upprepade gånger.

– Det finns en interaktion mellan parasiten och immunförsvaret som man inte riktigt förstår än. När man inte har detta klart för sig är det svårt att utveckla ett effektivt vaccin, säger Kristina Persson.

Men det är också en fråga om pengar, menar hon.

– Forskningen skulle absolut gå snabbare om det fanns pengar. Det är svårare att ta fram ett vaccin mot en parasit, men det är också en prioriteringsfråga. När det gällde vaccinerna mot covid-19, som drabbade hela världen, var man snabb på att satsa pengar och nya vacciner togs fram på bara ett år. Men malaria drabbar människor i fattiga länder som inte kan betala.

Resistens mot läkemedel mot malaria

Kristina Persson tror att ett vaccin är den enda långsiktiga lösningen på malariaproblematiken.

Det finns även andra åtgärder än vaccin för att skydda sig mot malaria. Till exempel är myggnät en enkel och billig lösning som minskar risken för sjukdomen. Det finns också läkemedel som till exempel klorokin och artemisinin. Ett bekymmer med dessa är dock att resistens utvecklas efter ett tag.

– Klorokin var ett bra läkemedel i början men nu finns det så mycket resistens att det knappt fungerar. Nu har det även börjat komma rapporter om resistens mot artemisinin. Det är ett läkemedel som har bidragit till att minska malaria så det kommer att bli svårare om det skulle bli så att det inte fungerar.

– Läkemedlen kan fungera jättebra i början men på grund av resistens fungerar de alltså inte i längden. Och man kan inte hålla på att ta fram nya läkemedel hela tiden.

Studie på 800 000 barn

Vaccinet RTS S, eller Mosquirix som det också kallas, som nu rekommenderas av WHO har varit godkänt av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA sedan 2015. Rekommendationen baseras dock på resultat från en nyligen gjord studie där över 800 000 barn i Ghana, Kenya och Malawi har fått vaccinet. Och där har det, precis som i tidigare studier, alltså visat sig ha en effekt på 30 procent mot allvarlig malaria.

– Det största problemet med det här vaccinet är att det inte är färdigt. Det är bra att man har kommit så långt att man kan se någon effekt överhuvudtaget, men det behöver utvecklas mer, säger Kristina Persson.

Mosquirix inriktar sig på den form malariaparasiten har när den kommer in i levern. Men därinne utvecklas parasiten och när den kommer ut i blodomloppet igen är den i ett annat stadie som vaccinet inte fungerar mot.

– Om parasiten lyckas ta sig förbi levern och ut i blodet finns det inget som stoppar den. Då är det som att man är ovaccinerad. Jag tycker att man borde kombinera det här vaccinet med ytterligare protein som fungerar mot parasitens andra stadier, säger Kristina Persson.

Men skulle inte vaccinet kunna fungera som ett komplement till andra åtgärder?

– Jag tror att det finns en risk att man minskar på andra åtgärder och kanske även på forskning för att man tror att problemet är löst nu när det finns ett vaccin. Men rätt många barn kommer fortfarande att dö i malaria trots att de har vaccinerats. Det kan också bidra till att man får en mindre tilltro till andra vacciner som är mycket mer effektiva.

– Att utrota malaria kommer att ta tid. Men med ett effektivt vaccin skulle man åtminstone kunna minska sjukdomen så att den inte är ett lika stort problem som den är idag.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng