Annons
Home 2021

Årlig arkivering 2021

Antikroppar mot covid-19 kvar efter nio månader

Marie Ericsson
-
0
Antikroppar mot covid-19 kvar efter nio månader

Av de medarbetare på Danderyds sjukhus som hade antikroppar mot covid-19 i våras hade 96 procent kvar dem nio månader senare. Det visar den tredje uppföljningen av den så kallade Community-studien som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om.

Undersöker långtidsimmunitet efter covid-19

Under våren 2020 samlades prover in från 2 149 medarbetare på Danderyds sjukhus till studien som undersöker långtidsimmunitet efter covid-19. Då hade 19 procent av dem hade utvecklat antikroppar mot sjukdomen.

Nu har den tredje fasen av studien genomförts. Av de 370 personer som hade antikroppar mot covid-19 i våras har 96 procent fortfarande kvar mätbara nivåer nio månader senare. Två tredjedelar har också ett sars-cov-2 specifikt T-cellsminne.

I studien har även 340 deltagare som hade antikroppar i våras testats för återinfektion av viruset. Denna screening genomfördes en gång i veckan under en tioveckorsperiod. Under den perioden hittades vid något tillfälle virus i blodet hos mindre än en procent. Det talar för en låg risk för att blir sjuk i covid-19 igen.

− Genom att undersöka flera komponenter av immunförsvaret nio månader efter genomgången infektion, kan vi se att även milda symptom ger ett långvarigt och brett immunförsvar. En osäkerhet har varit om en individ med antikroppar kan bära på viruset och föra smittan vidare utan att själv ha några symptom, men den risken verkar vara mycket liten, säger Charlotte Thålin, specialistläkare och ansvarig forskare för studien, i ett pressmeddelande.

I denna omgång av Community-studien var det totalt 1 884 deltagare. Studien kommer nu att fortsätta och nästa provtagning sker i maj. Då väntas en stor del av deltagarna vara vaccinerade, vilket gör att forskarna kan jämföra immunförsvaret efter en naturlig infektion och efter vaccinering.

Studien är ett samarbete mellan Danderyds sjukhus, Karolinska institutet, KTH, Scilifelab, Uppsala universitet och Folkhälsomyndigheten.

Avloppsvatten från sjukhus ökar antibiotikaresistens

Helene Wallskär
-
0
Avloppsvatten från sjukhus ökar antibiotikaresistens

Avloppsvatten från sjukhus innehåller antibiotikarester från patienters urin och avföring. Därför har det länge funnits misstankar om att sjukhusens avloppssystem är en miljö där bakterier som är multiresistenta mot antibiotika kan konkurrera ut andra bakterier. Något som skulle öka risken för att nya former av antibiotikaresistens kan utvecklas.

Tidigare fanns det dock, enligt ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin, inte forskning som bekräftar att avloppsvatten från sjukhus ökar antibiotikaresistens. Men nu har en forskargrupp i Göteborg i en studie funnit tydliga sådana bevis. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environment international.

Provtog avloppsvatten från sjukhus

I studien tog forskarna prov på avloppsvatten från Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. De tog även kontrollprover på renat och orenat avloppsvatten från det kommunala reningsverket.

Bakterier filtrerades bort ur proverna, medan läkemedel och andra kemikalier lämnades kvar. Sedan undersökte forskarna vilken effekt de olika typerna av avloppsvatten hade på bakterier i laboratorieexperiment.

– I alla testsystem fann vi att bakterier som var känsliga för antibiotika snabbt avdödades av sjuhusavloppet, medan de som var resistenta mot flera olika antibiotika fortsatte att växa, säger i pressmeddelandet Joakim Larsson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som leder forskargruppen bakom studien.

Orenat avloppsvatten från det kommunala reningsverket hade mycket mindre påverkan på bakterierna. Och renat vatten från avloppsverket gav ingen uppenbar fördel alls för resistenta bakterier.

Oroande upptäckt

Joakim Larsson anser att det orenade sjukhusavloppets starka inverkan på förekomsten av multiresistens är oroande:

– Ett starkt selektionstryck som gynnar multiresistenta bakterier är den viktigaste drivkraften bakom utvecklingen av nya former av resistens i sjukdomsframkallande bakterier. Nu vet vi att sjukhusavlopp inte bara innehåller sjukdomsframkallande bakterier, det kan också gynna de resistenta varianterna, säger han.

– En möjlig väg att minska riskerna kan vara att förbehandla avloppsvatten vid sjukhus, något som görs i flera länder redan, men inte i Sverige. För att komma fram till effektiva lösningar, som exempelvis avloppsrening, så är det värdefullt att först ta reda på vilka antibiotika eller andra antibakteriella ämnen som är orsaken. Det är något vi arbetar med just nu.

Härifrån övervakas covid-19-vaccinerna

Helene Wallskär
-
0
Härifrån övervakas covid-19-vaccinerna

”Uppsala Monitoring Centre” säger skylten på den gulputsade husväggen vid en gata mitt inne i Uppsala. Det är nog inte många av de förbipasserande som känner till vilken verksamhet som döljer sig bakom namnet på skylten.

– Vi är lite osynliga här hemma i Sverige, säger Pinelopi Lundquist, sektionschef vid Uppsala monitoring centre, UMC.

UMC fokuserar på covid-19-vacciner

Det hon och hennes cirka 140 kollegor arbetar med är inget mindre än att bidra till att göra hela världens läkemedelsanvändning säkrare. Och just nu ligger extra stort fokus på att övervaka covid-19-vaccinernas säkerhet.

I en stor databas lägger UMC ihop biverkningsrapporter från jordens (nästan) alla hörn. Sedan letar de efter samband och mönster som kan vara signaler om tidigare okända biverkningar av ett covid-19-vaccin. Om det dyker upp en sällsynt biverkning som ingen ännu upptäckt, vill UMC:s experter kunna fånga upp den så snabbt som möjligt.

Än så länge har ju covid-19-vaccingen i många länder bara pågått i en till två månader. Och i många andra länder inte ens startat ännu. Men 15 februari har ändå 84 489 biverkningsrapporter om covid-19-vacciner landat i UMC:s databas VigiBase. Först ut att börja rapportera var Storbritannien, sedan kom USA och nu finns rapporter från ett 40-tal länder.

Målet är dock att alla 142 som är med i WHO-programmet för läkemedelsövervakning ska kunna rapportera in sina misstänkta biverkningar av covid-vaccinerna.

– En viktig uppgift för oss inledningsvis är att utbilda och på andra sätt stötta länder som behöver hjälp att komma i gång och rapportera. Ofta är det låg- och medelinkomstländer som exempelvis inte har system för biverkningsrapportering på plats, säger Pinelopi Lundquist.

Kräver hög it-säkerhet

Erfarenheter från andra håll visar att den som hanterar stora mängder data om covid-19-vacciner bör beväpna sig med hög it-säkerhet. EU:s läkemedelsmyndighet EMA har nyligen rapporterat om så kallade cyberattacker. Dessa var inriktade på att stjäla hemlig information om covid-19-vacciner. Men Pinelopi Lundquist är inte orolig.

– Vi är medvetna om det EMA erfarit och är observanta på en ökad hotbild. Men vi har sedan tidigare en hög säkerhet kring data i VigiBase och vi arbetar utifrån de vanliga rutinerna, säger hon.

De expertteam som jobbar med vaccinövervakningen består av ett 20-tal personer totalt. I teamen ingår bland andra läkare, apotekare, statistiker och dataanalytiker. De har även möjlighet att begära hjälp med fördjupade analyser av externa experter.

Hittills kända biverkningar som rapporterats

I dagsläget handlar de data som länder rapporterat in främst om de tre vaccinerna från Pfizer/Biontech, Moderna respektive Astrazeneca. UMC scannar kontinuerligt av rapporterna och gör varje vecka genomgångar av det som kommit in.

– Merparten av det vi sett hittills har varit förväntade biverkningar som är kända från de kliniska studierna. Det handlar om effekter kopplade till aktiveringen av immunförsvaret. Utöver dessa har vi fått en rad andra biverkningar rapporterade. Men inga av dessa har i dagsläget kunnat knytas till själva vaccinationen, säger Pinelopi Lundquist.

En av de nyare analysmetoder som UMC använder i vaccinövervakningen kallas syndrome detection. Den går ut på att med datorns hjälp leta efter specifika grupper av symtom som återkommer i biverkningsrapporterna, i stället för bara enskilda biverkningar. Sedan analyserar experter dessa så kallade symtomkluster ur ett kliniskt perspektiv.

Inget dubbeljobb

Även länders och EU:s regulatoriska myndigheter granskar löpande biverkningsrapportering om covid-19-vaccinerna. Men Pinelopi Lundquist framhåller att det inte handlar om dubbeljobb. Hon förklarar att UMC fokuserar på andra frågor än de som exempelvis amerikanska FDA och EU:s EMA jobbar med. UMC har också löpande avstämningar med både WHO och EMA.

– Vi tittar exempelvis inte på enskilda länder utan utnyttjar vår tillgång till globala data. Tillsammans med våra analysverktyg och vår spetskompetens om analysmetoder samt läkemedelssäkerhet ger det goda förutsättningar att hitta det sällsynta och oväntade.

– Om vi upptäcker något så kommunicerar vi självklart med regulatoriska myndigheter som är de som kan vidta åtgärder.

Vill upptäcka tidigt

UMC väntar sig att inrapporteringen kommer att öka vartefter vaccineringen tar fart globalt och att jobbet med övervakningen kommer att bli allt mer intensivt. Tempot – med bibehållen kvalitet – i denna signalspaning är en viktig faktor för säkerheten.

– Om det finns något oväntat att upptäcka så vill vi upptäcka det tidigt, samtidigt som vi har mycket på fötterna. Inte minst för enskilda människors skull, säger hon, och påminner om svininfluensavaccineringen som tyvärr ledde till den mycket sällsynta biverkningen narkolepsi hos ett fåtal unga som sannolikt får leva med sjukdomen resten av sina liv.

– Sällsynta biverkningar kan få allvarliga konsekvenser för dem som drabbas.

Om sådana ytterst ovanliga och allvarliga biverkningar skulle finnas i det här fallet – kan ni hitta dem snabbare nu med dagens metoder?

– Jag hoppas på det. Vi drivs mycket av sådant som hänt tidigare. Vi vill använda kunskapen till att förhindra att liknande saker händer igen.

Pris till forskning om läkemedel mot blodcancer

Helene Wallskär
-
0
Pris till forskning om läkemedel mot blodcancer

Sjöbergpriset går i år till Benjamin L. Ebert, USA. Han får priset för sin forskning om hur substansen lenalidomid verkar vid behandling av blodcancer. Upptäckten av verkningsmekanismen kan, enligt priskommittén, få stor betydelse vid utvecklingen av nya läkemedel i framtiden.

Sjöbergpriset för epokgörande upptäckt

Lenalidomid är kemiskt besläktad med substansen talidomid som orsakade den så kallade Neurosedynkatastrofen på 1950- och 60-talen. Flera år efter att talidomid dragits in visade det sig att den nya substansen lenalidomid hade effekt vid behandling av vissa benmärgssjukdomar. Men exakt varför det fungerade förstod forskarna inte.

Det var detta som Benjamin L. Ebert studerade. Han kartlade mekanismen bakom substansens funktion. Lenalidomid styr om proteiner som är nödvändiga för cancercellens överlevnad till cellens egen avfallshantering. Där bryts proteinerna ned och cellen dör.

Priskommitténs ordförande Bengt Westermark kallar upptäckten epokgörande.

– Den största kliniska nyttan man sett hittills gäller multipelt myelom som är en benmärgssjukdom. Många av de proteiner som driver cancerväxt har hittills varit svåra att påverka med läkemedel. Benjamin Eberts upptäckt visar att det kan vara möjligt att styra även sådana proteiner till nedbrytning och därmed bromsa tumörväxten, säger Bengt Westermark i ett pressmeddelande.

Kungliga vetenskapsakademien utser

Benjamin L. Ebert är född 1970 och professor i medicin vid Harvard university och chef för medicinsk onkologi vid Dana-Farber cancer institute i Boston, Massachusetts, USA.

Det här är femte gången som Sjöbergpriset delas ut. Dess inriktning är att främja forskning med inriktning på cancer, hälsa och miljö. Förra årets pris gick till Michel Hall och David Sabatini vars forskning lagt grunden för cancerbehandling med så kallade mTOR-hämmare.

Det är Kungliga vetenskapsakademien som utser pristagarna medan Sjöbergstiftelsen står för finansieringen. Sjöbergpriset är uppdelat i 100 000 US-dollar i personligt pris och 900 000 dollar som ska användas till fortsatt forskning.

Löpande granskning av Curevacs vaccin inleds

Marie Ericsson
-
0
Löpande granskning av Curevacs vaccin inleds

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA inleder en sjätte löpande granskning (rolling review) av en vaccinkandidat mot covid-19. Denna gång är det Curevacs vaccin CVnCoV som ska granskas efter ett beslut från EMA:s expertkommitté CHMP.

– Det är ett intensivt arbete som fortsatt pågår. Läkemedelsverket och andra ansvariga läkemedelsmyndigheter i Europa fortsätter att jobba med granskningen av alla data som företagen skickar in, säger Läkemedelsverkets vaccinkoordinator Charlotta Bergquist, i ett pressmeddelande.

De redan EU-godkända vaccinerna från Pfizer/Biontech, Moderna och Astrazeneca godkändes efter löpande granskningar, som görs för att påskynda bedömningen av vaccinen. För närvarande pågår löpande granskningar också för vaccinkandidaterna från Janssen och Novavax.

Sverige har avtal om Curevacs vaccin

I november 2020 anslöt sig Sverige till ett EU-avtal gällande Curevacs vaccin. För Sveriges del innebär detta tillgång till ungefär 4,5 miljoner doser när vaccinet har blivit godkänt. Det kommer att räcka till 2,25 miljoner personer.

Curevacs vaccin består, precis som vaccinerna från Pfizer/Biontech och Moderna, av så kallat budbärar-RNA (mRNA). Det kodar för ett ytprotein, spikeprotein, som kommer från coronaviruset sars-cov-2. När man vaccineras med detta vaccin kommer ytproteinet att produceras av våra celler. Kroppen reagerar då på det främmande proteinet genom att utveckla antikroppar och T-celler som riktar sig specifikt mot detta protein. Om personen sedan utsätts för en covid-19-infektion ska kroppen kunna känna igen och kunna utveckla skydd mot infektionen.

Rabiesvaccin ansågs inte ideala 1971

Marie Ericsson
-
0
Rabiesvaccin ansågs inte ideala 1971

För 50 år sedan blev Apotekarsocieteten den ideella och oberoende medlemsorganisation som den är i dag. Detta kommer vi på Läkemedelsvärlden att uppmärksamma genom att att göra tillbakablickar i vår föregångare Svensk farmaceutisk tidskrift från 1971. Vi började med att göra en återblick på den nybildade föreningens allra första vetenskapliga symposium. I dag fortsätter vi med att titta på en artikel om vaccinering mot rabies.

”Vid vaccinering med detta tillför man kroppen nervvävnad, som immunförsvaret bildar antikroppar mot.” Är det ännu ett covid-19-vaccin på gång? Det skulle man kanske kunna tro, men denna mening är hämtad från en artikel i Svensk farmaceutisk tidskrift från 1971 och handlar om vaccinering mot rabies.

I artikeln beskrivs sjukdomen som en ”fruktad sjukdom därför att vare sig djur eller människor som visat symtom överlever oavsett om de behandlas eller inte.” Dessvärre något som stämmer än i dag. Trots modern intensivvård är rabies med manifesta symtom en till hundra procent dödlig sjukdom.

De flesta europiska länder har inte rabiessmitta, men i Afrika och Asien är den fortfarande ett stort problem och orsakar tiotusentals dödsfall per år. Klassisk rabies förekommer inte i Sverige i dag, men det finns en risk att det förs in med smittade djur från andra länder. Varianter av rabiesvirus finns dock hos fladdermöss, sannolikt även i Sverige.

Rabiesvaccin har funnits sedan 1800-talet

Eftersom rabies har en lång inkubationstid kan man förhindra sjukdomen genom att omedelbart efter smittotillfället vaccinera och ge immunglobin. År 1971 användes två vacciner mot rabies. Den ena typen var framställd från ”infekterad nervvävnad och då ofta infekterad kaninryggmärg där virus är infekterat med fenol.” Den andra typen var framställd från ankembryonal vävnad, där virus inaktiveras med betapropiolakton. I tidningen beskrivs nervvaccinet ha biverkningar som känselnedsättning, förlamningar och psykiska förändringar. Även när det gäller den andra typen vaccin beskrivs biverkningar som feber och anafylaktiska chocker.

”De vacciner man har i dag är inte ideala, men de är dock säkrare än Pasteurs vaccin”, skriver Svensk farmaceutisk tidskrift och syftar till den franska kemisten och biologen Louis Pasteur som år 1885 tog fram det första effektiva vaccinet mot rabies. Den första patienten som fick detta vaccin, som var framställt ur torkad benmärg från kanin, var en nioårig pojke som hade blivit biten av en hund. Pojken överlevde och redan samma år vaccinerade Pasteur flera hundra patienter och ”bara någon enstaka dog.” Senare framkom dock att vaccinet var humanpatogent och kunde framkalla en dödligt förlöpande sjukdom, skriver Svensk farmaceutisk tidskrift.

”Betydelsen av att minska komplikationsfrekvensen och förbättra rabiesvaccin understryks av att ca en halv miljon människor i över 60 länder vaccineras årligen”, skriver tidningen. Och mycket har hänt sedan 1971. I dag har rabiesvaccin en bra skyddseffekt och har lindriga biverkningar som ömhet och svullnad vid injektionsstället. Övergående allmänsymtom som feber och huvudvärk förekommer men är mindre vanliga.

Hundar och rävar sprider rabies

De mest uppmärksammade smittspridarna av rabies är hundar då de oftast är de djur som kommer i kontakt med människor. Ett annat känt rabiesförande djur är räv. Svensk farmaceutisk tidskrift rapporterar om att smittan var på väg in i Danmark 1964 och 1965. Med anledning av detta utrotades 80 procent av landets rävstam, varpå sjukdomen försvann helt från området.

Diskussionen om sjukdomar som sprids från djur till människa är ständigt aktuell, i allra högsta grad just nu med tanke på covid-19-pandemin. Det som går att läsa i Svensk farmaceutisk tidskrift om att en stor del av rävstammen i Danmark avlivades på 60-talet, gör det också lätt att dra paralleller till samma lands nyligen aktuella beslut om att avliva alla minkar på grund av hög smittspridning och en mutation av coronaviruset. Detta beslut, som sedan drogs tillbaka då det saknade lagligt stöd, har lett till en debatt om huruvida minkfarmer och denna pälsindustri bör finnas kvar.

Nyligen kom regeringen med beskedet att stoppa minkuppfödningen i Sverige under 2021. Dessutom fick Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt nyligen i uppdrag av regeringen att se över djurhållningen i Sverige för att förebygga smittor mellan djur och människor.

Ny läkemedelskandidat minskade fetma i studie

Helene Wallskär
-
0
Ny läkemedelskandidat minskade fetma i studie

Det danska läkemedelsföretaget Novo nordisk vidareutvecklar sitt diabetesläkemedel semaglutid för behandling även av fetma. Idén är att utnyttja substansens effekt på hjärnans system för aptitreglering. Eftersom semaglutid dämpar aptiten hoppas företaget att läkemedlet ska kunna introduceras som en ny behandlingsmöjlighet i fetmavården.

I en aktuell dubbelblind studie såg forskarna bland annat att drygt en tredjedel av dem som behandlades med semaglutid gick ned över 20 procent i vikt under de 68 veckor som testet pågick. Studien har publicerats av New England journal of medicine.

Injektioner med semaglutid

Studien var en multicenterstudie 16 länder. Forskarna rekryterade 1 961 personer med övervikt eller fetma. Det handlade om personer med ett body mass index, BMI, på 30 eller högre och som inte hade diabetes. De randomiserades så att två tredjedelar hamnade i semaglutidgruppen och en tredjedel i placebogruppen.

En gång i veckan fick deltagarna ge sig själva en subkutan injektion med antingen läkemedelskandidaten eller placebo. Båda grupperna fick också olika typer av stöd att försöka ändra sina levnadsvanor, bland annat kostråd och råd om fysisk aktivitet.

De personer som tog semaglutid gick ned i genomsnitt 15,3 kg medan den genomsnittliga viktnedgången i placebogruppen var 2,6 kg. Hälften av dem i semaglutidgruppen blev av med 15 procent eller mer av sin ursprungliga vikt medan bara knappt fem procent av kontrollpersonerna gick ned så mycket.

Andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom minskade också signifikant mer i semaglutidgruppen.

De vanligaste biverkningarna av substansen var övergående illamående och diarré.

Har ansökt om godkännande

– Resultaten innebär ett stort genombrott för att förbättra hälsan för människor med fetma. För första gången har vi med läkemedel lyckats nå resultat som hittills bara varit möjliga med fetmakirurgi.

Det sade en av de ledande forskarna bakom studien, professor Rachel Batterham vid University college of London i ett pressuttalande när studien publicerades.

Brittiska BBC har intervjuat en av försökspersonerna i studien. Hon berättar hur läkemedelsbehandlingen förändrade hennes inställning till mat och gjorde det mycket enklare att gå ned i vikt. Men hon tillägger också att nu när hon inte längre tar semaglutid så känns det åter som att hon har ”en ständig kamp med mat”.

Novo nordisk har ansökt hos både FDA i USA och EMA i EU om läkemedelsgodkännande av semaglutid för behandling av fetma.

EMA: Granskning av Sputnik V har inte inletts

Marie Ericsson
-
0
EMA: Granskning av Sputnik V har inte inletts

Den europiska läkemedelsmyndigheten EMA går ut med ett klargörande om att det inte har inkommit någon ansökan om godkännande eller inletts någon löpande granskning av det ryska vaccinet Sputnik V.

Flera medier har i dagarna skrivit om att Ryssland har skickat in en ansökan om godkännande för sitt vaccin Sputnik V. Men EMA går nu ut med informationen att detta inte stämmer, och att myndigheten inte har inlett något granskning av vaccinet. EMA skriver att de är i dialog med företaget för att definiera nästa steg i processen. Utvecklarna har uttryckt sitt intresse om att vaccinet, som också går under namnet gam-covid-vac, ska övervägas för en rullande granskning.

En rullande granskning innebär att EMA kan granska ett vaccin medan utvecklingen av det fortfarande pågår. Innan en ansökan om rullande granskning kan lämnas in till EMA måste myndighetens expertkommitté CHMP och en arbetsgrupp för covid-19 ge sitt samtycke. För närvarande pågår rullande granskningar av vaccinerna från Novavax och Janssen hos EMA.

EMA skriver att de omedelbart kommer att informera allmänheten om nya bedömningar av covid-19-vacciner som har inletts. Myndigheten kommer att skicka ut pressmeddelanden om en rullande granskning inleds, samt om en ansökan om marknadsgodkännande kommer in.

Lovande resultat för Sputnik V i studie

Nyligen kom resultat från en fas III-studie om att Sputnik V var säkert och över 90 procent effektivt, vilket Läkemedelsvärlden har rapporterat om.

Ungern har som första EU-land slutit avtal om att köpa det ryska vaccinet, efter att det ungerska läkemedelsverket preliminärt har godkänt vaccinet. Det är i nödfall tillåtet för en enskild EU-land att godkänna ett vaccin temporärt, trots att det saknas ett godkännande från EMA.

Sputnik V har kritiserats för flera saker under utvecklingen, bland annat för vaccineringen att påbörjades innan resultaten från fas III-studien var klara. Det har också funnits kritik mot att vaccintillverkarna inte öppet redovisade testresultaten under processen.

Bygger på två olika förkylningsvirus

Det ryska vaccinet är ett vektorvaccin som precis som vaccinet från Astrazeneca bygger på förkylningsvirus. En skillnad är dock att Sputnik V innehåller två olika förkylningsvirus som används vid dos ett och dos två. Doserna ska ges med 21 dagars mellanrum. Genom att använda två olika förkylningsvirus förebygger man det potentiella problemet att kroppen blir immun mot själva vektorviruset.

”Kan inte alla bara tagga ner i vaccinhetsen”

Ingrid Helander
-
0
”Kan inte alla bara tagga ner i vaccinhetsen”

BLOGG. Under mer än ett år nu har världen levt med det nya coronaviruset. För många av oss är pandemin sannolikt det största hotet vi upplevt. Och kanske kommer att uppleva.

Därför är det fullt begripligt att många ser de vaccin mot covid-19 som nu finns på marknaden och i pipeline som saliggörande. ”Bara vi får vaccinet blir allt som vanligt igen.”

Naturligtvis vore det perfekta scenariot att vaccinen, som tagits fram på rekordsnabb tid och är en storartad vetenskaplig framgång, tillverkas, distribueras och administreras till ALLA så snabbt som möjligt. Och om nu inte alla kan få sticket exakt samtidigt ska åtminstone prioriteringsordningen följas slaviskt.

Men med perfekt som måttstock och utan acceptans för minsta avvikelse går det inte att bli annat än besviken, frustrerad och till slut förbannad. Och någonstans här är vi nu.

Bakslagen duggar tätt

I media rapporteras det i stort sett dagligen om ”bakslag” vad gäller vaccinen. Leveranser försenas, skrivs ned för att sen skrivas upp. Regionerna tackar oförståndigt nej till livsviktig hjälp från farmaceuter/tandläkare/veterinärer/influencers som vill vaccinera. Det saknas lokaler att vaccinera i. Giriga chefer roffar åt sig vaccin från skröpliga 90-åringar. Det går helt enkelt åt skogen. I Sverige som ju borde vara världsbäst på allt – samtidigt.

Men tänk om alla bara kunde tagga ner. Viruset, smittskyddsarbetet och nu vaccineringen är alla rörliga mål. Det betyder att saker händer, hela tiden, som gör att planer måste skrotas, göras om och uppdateras. Såväl pandemihantering som vaccintillgång beror av många, ofta av varandra oberoende faktorer. De är helt krasst omöjliga att ta höjd för och kunna kontrollera fullt ut.

Bör man då inte rapportera, granska och ställa till svars? Jo, självklart. Det är viktigt att de bolag som fått enorma summor i bidrag från till exempel EU för att skynda på vaccinutvecklingen lever upp till sina åtaganden. Lika viktigt är att vård och vaccin ges enligt den etiska prioriteringsplattformen som riksdagen beslutat om.

Men man måste kunna ha fler perspektiv i huvudet samtidigt. Är det ens rimligt att tro att en produktionsenhet aldrig kan drabbas av tekniska problem eller att vädrets makter inte kan försena en transport? Eller att inte ett antal av de miljontals vaccindoser som ska ges kommer att ges till fel personer vid fel tillfällen? Eller att någon tappar ett helt flak (?) vaccinampuller i golvet så att de går om intet? Det är inte perfekt, men lika lite en katastrof.

Långt ifrån haveri

Jag förringar verkligen inte värdet av coronavaccinen. Förutom skydd mot sjukdom är den förestående vaccineringen ett stort ljus i mörkret för många. Men jag skriver heller inte under på bilden där en veckas, eller till och med en månads, försening av vaccinen i Sverige utmålas som ett haveri. Jag har till och med svårt att uppröras över det faktum att ”alla vuxna” kanske inte är vaccinerade till midsommar.

För tyvärr – vaccineringen kommer inte innebära att vi omedelbart kan återgå till ett normalt liv. Sannolikt kommer vi aldrig att kunna leva som innan pandemin bröt ut. Majoriteten av jordens befolkning kommer inte att kunna vaccineras på mycket länge, vi vet inte hur länge vaccinskyddet räcker eller hur effektivt det är mot de olika mutationer som har och rimligen kommer att fortsätta uppstå. Det nya coronaviruset (som känns allt annat än nytt) är här för att stanna ett bra tag.

Så för att inte gå sönder av vaccinilska är det klokt att ha rimliga förväntningar på hur snabbt vi som inte hör till de mest utsatta kan få vaccinet. Liksom en insikt att det ”gamla normala” sannolikt aldrig kommer tillbaka.

Lägg också till det faktum att medan vi, i ett av världens rikaste länder, yvas över någon månads försening från ett utlovat datum är majoriteten av jordens befolkning, med betydligt sämre levnadsstandard och möjligheter till fysisk distans, oskyddade mot coronaviruset under en lång tid framöver.

Stor ökning av försäljning av D-vitamin

Marie Ericsson
-
0
Stor ökning av försäljning av D-vitamin

På fyra av fem stora apotekskedjor som Läkemedelsvärlden har varit i kontakt med ökade försäljningen av D-vitamin under 2020 jämfört med året innan.

– Det finns en diskussion om att D-vitamin skulle ha en skyddande effekt mot covid-19, men det finns inget vetenskapligt stöd för detta, säger Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Relationen mellan D-vitamin och covid-19 har varit en uppmärksammad fråga den senaste tiden. Flera observationsstudier har visat att det finns en koppling mellan att ha D-vitaminbrist och att drabbas av svårt av sjukdomen. Det har dock inte gått att fastställa något orsakssamband och forskare är oeniga om huruvida vitamintillskott borde rekommenderas i förebyggande syfte.

Ökade med över 40 procent på fyra kedjor

På nätapoteket Apotea såldes 598 388 förpackningar D-vitamin under 2020 jämfört med 316 290 förpackningar året innan, uppger Apoteas vd Pär Svärdson i ett mejl till Läkemedelsvärlden.

Även hos Kronans apotek märktes en ökad försäljning.

”Under 2020 peakade vår försäljning av D-vitamin rejält. Antal sålda förpackningar/burkar ökade under 2020 med 55% jämfört med 2019. Tittar vi tillbaks till 2016 så har försäljningen år för år legat relativt jämnt och det är 2020 som sticker ut”, skriver Linda Wakeham, PR-manager på Kronans apotek, i ett mejl.

På Apoteket var försäljningen av D-vitamin i stort sett samma under 2018 och 2019, men ökade med 53 procent under 2020, skriver Magnus Frisk, pressansvarig på Apoteket, i ett mejl. Även på Apotek hjärtat sågs en ökning då försäljningen gick upp med 43 procent under 2020 jämfört med året innan, uppger Gabriella Ohlzon, pressansvarig för Icagruppen, i ett mejl.

Lloys apotek har dock inte sett samma mönster. Där var försäljningen istället som allra högst 2018.

Anledningen till att försäljningen har ökat tror Magnus Gisslén är att människor tar till sig det som skrivs i medierna.

– Folk suger åt sig all information och tänker att det är lika bra att testa, och det är harmlöst så länge man håller sig till rekommenderade doser.

Däremot kan det vara ett problem att människor tror att det fungerar mot covid-19 trots att det inte finns några bevis, säger han.

– Jag tycker att det är mycket viktigt att forskare tar ansvar för att förmedla vetenskap och att myndigheter ger råd efter evidens.

Brist på D-vitamin samvarierar med annat

Flera observationsstudier tyder på att det finns en koppling mellan svår covid-19 och D-vitaminbrist. En sådan studie visade att 82 procent av covid-19-patienterna på ett sjukhus i Spanien hade D-vitaminbrist. Andra observationsstudier i flera olika länder har också visat att D-vitaminbrist verkar försvaga immunförsvaret mot covid-19 och öka risken för svårare sjukdom.

Men dessa studier ger inte några bevis för att de skulle vara just D-vitaminbristen som ger effekten på sjukdomen, enligt Magnus Gisslén.

– Brist på D-vitamin samvarierar med andra faktorer. Det kan till exempel handla om socioekonomiska förhållanden, övervikt eller ålder. Det behöver inte finnas ett orsakssamband mellan just D-vitaminbrist och hur svårt sjuk man blir, säger han.

Han säger också att det finns flera studier där man inte har hittat någon koppling alls mellan D-vitaminbrist och covid-19.

För stora mängder kan leda till njursvikt

Enligt Livsmedelsverket är stora mängder av D-vitamin giftigt och kan leda till att man får för höga nivåer av kalcium i blodet, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt. Det går inte att få i sig för mycket D-vitamin via kosten, men man kan få det om man tar kosttillskott. Magnus Gisslén anser dock inte att faran att få i sig för mycket D-vitamin är stor.

– Tar man de rekommenderade doserna så ska man inte bli sjuk. Men om det hjälper mot att förebygga covid-19 vet vi ju som sagt inte.

Han menar att det finns grupper i Sverige med D-vitaminbrist där kosttillskott är av värde av andra skäl än covid-19.

– Det finns personer som har brist på D-vitamin, det är framför allt vanligt bland mörkhyade eller äldre kvinnor. För dem kan det vara bra att ta tillskott.

Premiär för omdiskuterad märkning på apoteken

Helene Wallskär
-
0
Premiär för omdiskuterad märkning på apoteken

I morgon lanserar apoteksbranschen en gemensam symbol kallad Välvald. Den kommer att placeras i anslutning till receptfria läkemedel från tillverkare som uppfyller två kriterier. Kriterierna är att läkemedelsföretaget dels ska ha en externt granskad hållbarhetsredovisning. Och dels vara medlem i organisationen Pharmaceutical supply chain initiative, PSCI, som arbetar för transparens och med hållbarhetsfrågor inom läkemedelsindustrin.

I år är det enligt ett pressmeddelande från Sveriges apoteksförening elva läkemedelsföretag som uppfyller dessa två kriterier. Symbolen Välvald garanterar enligt apoteksföreningen dock inte att ett specifikt läkemedel är tillverkat mer transparent eller hållbart eftersom läkemedelsföretagen inte lämnar ut sådan information. ”Men vissa företag arbetar ändå mer än andra med hållbarhet och ökad transparens, det vill apoteken premiera”, skriver Sveriges apoteksförening.

När apoteksbranschens planer på att införa symbolen i höstas blev kända väckte det debatt, inte minst här hos Läkemedelsvärlden. Joakim Larsson, professor vid resistensforskningscentret Care på Göteborgs universitet, kritiserade i debattartiklar apotekens planer. Han menade att märkningen skulle bli missledande genom att premiera annat än minskade utsläpp från tillverkningen. Apoteksföreningen menade å sin sida att det ändå är bättre att ta detta steg för att få i gång en förändring på sikt.

– Vårt mål är att påverka läkemedelsindustrin att bli mer transparenta, säger apoteksföreningens vd Johan Wallér i pressmeddelandet.

”Hoppas förbundet snart kan samla sig”

Helene Wallskär
-
0
”Hoppas förbundet snart kan samla sig”

Nu lämnar även chefsfarmaceut Anna Montgomery Sveriges farmaceuter. Nyheten kommer bara ett par veckor efter beskedet om att förbundsdirektör Eva Arlander sagt upp sig, bland annat på grund av turbulensen i förbundet. Läkemedelsvärlden ringde upp Anna Montgomery med några frågor om jobbytet.

Du lämnar Sveriges farmaceuter efter lite mer än ett år. Beror det på de motsättningar som uppstått i förbundet kring ordförandevalet i höstas?

– Förbundet har hamnat i en olycklig situation och det har påverkat mig. Så visst har det bidragit till mitt beslut. Men det jobb jag går till hos Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket handlar om frågor som jag brinner för och ser fram emot att ta itu med. Så det handlar minst lika mycket om att jag går till något som verkligen lockar mig.

Den 8 mars tillträder du ditt nya jobb som senior utredare vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Vad är det du ska göra?

– Mitt första uppdrag blir att leda TLV:s arbete med det treåriga regeringsuppdraget att utveckla farmaceutiska tjänster på öppenvårdsapotek för att förbättra läkemedelsanvändningen. Uppdraget baserar sig på en förstudie som jag ledde och där vi föreslog att utvecklingsarbetet ska ske med metoden policylabb. Det är en metod där man testar sig fram och identifierar möjligheter och hinder på ett sätt som jag tror och hoppas mycket på. Man kan säga att jag tar vid där jag slutade.

Kommer det att hända något konkret nu när det gäller farmaceutiska tjänster?

– Jag tror det. Förutsättningarna är goda. Regeringsuppdraget är att identifiera vilken eller vilka farmaceutiska tjänster på öppenvårdsapotek som har effekt på läkemedelsanvändningen och kan finansieras med offentliga medel. Det är ju ett tydligt uppdrag och det finns också ett stort intresse bland apoteksaktörer och farmaceuter för den här utvecklingen och många goda idéer att fånga upp.

Hur har det varit att jobba hos Sveriges farmaceuter?

– Jag är jätteglad för den här tiden. Jag har haft ett otroligt spännande uppdrag kring att utveckla farmaceuters yrkesroller i alla sektorer och hur farmaceutisk kompetens kan komma till större nytta inom bland annat kommunal hälso- och sjukvård.

Hur är stämningen i förbundet nu?

– Jag kan inte uttala mig för alla, men jag hoppas att förbundet snart kan samla sig igen och ta tag i en rad viktiga frågor för professionen.

Biomarkörer i urinprov kan identifiera typ av astma

Marie Ericsson
-
0
Biomarkörer i urinprov kan identifiera typ av astma

Forskare vid Karolinska institutet har, genom att mäta biomarkörer i urinprov, kunnat identifiera vilken typ av astma en patient har. Upptäckten kan i framtiden leda till en mer individuell diagnos som i sin tur kan innebära en skräddarsydd och bättre anpassad behandling för patienten.

– Genom den här metoden kan man också mäta hur allvarlig en patients astma är, säger Sven-Erik Dahlén, professor vid institutet för miljömedicin på Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien.

500 patienter med astma deltog

I studien, som har publicerats i American journal of respiratory and critical care medicine ingick 400 personer med svår astma, 100 personer med mild astma samt 100 friska kontrollpatienter.

Det forskarna har gjort är att mäta metaboliter, utsöndringsprodukter, av så kallade prostaglandiner och leukotriener. Den sistnämnda är en molekyl som driver mycket av symtomen vid astma. Vissa av de astmaläkemedel som finns i dag är leukotrienhämmare.

– Hur mycket prostaglandiner och leukotriener som människor bildar är svårt att mäta i blod. Det är också ganska otillförlitligt eftersom nivåerna varierar väldigt mycket. Om man däremot samlar urin under ett par timmar, och vet hur länge man har gjort det, så får man ett mått på allt som har bildats i kroppen under den tiden. Det här är ett enklare sätt att mäta, säger Sven-Erik Dahlén.

Att mäta enstaka metaboliter i urinen har gjorts länge, i över 20 år. Men det forskargruppen nu har gjort är att utveckla en masspektrometrisk plattform som kan mäta en heltäckande panel av alla de viktigaste substanserna.

– Det som är nytt är att vi har kunnat visa hur nivåerna av alla dessa substanser i kroppen är hos 100 friska personer. På de 400 personerna med svår astma och de 100 personerna med kontrollerad astma har vi sedan kunnat se hur de här molekylerna som kommer ut i urinen varierar, säger Sven-Erik Dahlén.

– Vad vi upptäckte när vi analyserade urinproverna var att en viss typ av luftvägsinflammation, så kallad typ 2-astma, hade förhöjda metaboliter av leukotriener och prostaglandin D.

För att få publicera studier i den aktuella tidskriften krävdes att resultaten replikerades i en annan studie. Forskarna testade då metoden på urinprover från en tidigare studie om astma som hade gjorts på barn av kollegor vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

– Det visade sig att vi såg ännu tydligare resultat i dessa urinprov. Vi kunde alltså bevisa våra tidigare resultat även i denna studie, säger Sven-Erik Dahlén.

Astmabehandlingar är dyra

Patienter som lider av svår astma behöver ofta, utöver behandling med inhalation av steroider och luftrörsvidgare, också behandling med kortisontabletter. En lång behandling med dessa kan leda till biverkningar som till exempel högt blodtryck, diabetes, benskörhet och grå starr.

Under de senaste fem åren har det kommit nya biologiska preparat som är immunmodulerande och fungerar mot olika specifika mekanismer. Men dessa behandlingar är dyra berättar Sven-Erik Dahlén.

– En årsbehandling kan ligga på 200 000-300 000 kronor per patient. Därför är det viktigt att man vet att man ger rätt preparat till rätt patient.

Sven-Erik Dahlén berättar att testmetoden i urinprov så småningom kan utvecklas till snabbtester.

– En begränsning med denna studie är dock att det är en observationsstudie. Innan snabbtester kan vara aktuella behövs det därför ytterligare två-tre år av forskning i kliniska behandlingsstudier.

Åtta nya i VR-kommitté för behandlingsforskning

Helene Wallskär
-
0
Åtta nya i VR-kommitté för behandlingsforskning

Vetenskapsrådets kommitté för klinisk behandlingsforskning för 2021 är utsedd. Kommittén består nu av åtta nya ledamöter tillsammans med fem omvalda.

Ny ordförande är Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet. Miia Kivipelto forskar om demenssjukdomar och hur de kan förebyggas.

Övriga nya i kommittén för klinisk behandlingsforskning är Anders Bjartell, Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, Annette Bruchfeld, Linköpings universitet och Universitetssjukhuset i Linköping, Mia von Euler, Örebro universitet och Universitetssjukhuset i Örebro, Clara Hellner, Region Stockholm, Magnus Janzon, Region Östergötland, Bertil Lindahl, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, samt Håkan Olausson, Linköpings universitet och Universitetssjukhuset i Linköping.

De fem omvalda är Claes Ahlm, Region Västerbotten, Anders Christensson, Region Skåne, Lisa Ekselius, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, Jan Kilhamn, Västra Götalandsregionen, och Petri Olivius, Region Sörmland.

Kommittén utses av regionen och Sveriges kommuner och regioner, SKR. Dess uppgift är att stödja kliniska behandlingsstudier som utgår från hälso- och sjukvårdens behov och väntas leda till snabb patient- och samhällsnytta. Kommittén fördelar forskningsmedel och följer upp och utvärderar forskning på området.

Fler nej-rekommendationer från NT-rådet under 2020

Marie Ericsson
-
0
Fler nej-rekommendationer från NT-rådet under 2020

Under 2020 gav NT-rådet 30 rekommendationer till regionerna. Det visar en sammanställning som rådet har gjort. De allra flesta gällde rekvisitionsläkemedel och mer än varannan, 11 av 19, gällde nya cancerläkemedel. Två av rekommendationerna handlade om de två genterapierna Kymriah och Zynteglo, och två gällde läkemedel vid mycket sällsynta diagnoser. Dessa läkemedel var Vimizim och Waylivra.

NT-rådet sa nej till 13 läkemedel. Motsvarande siffra under 2019 var tre läkemedel. Anledningen till att NT-rådet avrådde behandling med dessa läkemedel var i de flesta fall att läkemedlet var för dyrt i förhållande till sin effekt, eller att det saknades tillräcklig klinisk evidens.

– Flertalet av de läkemedel där vi beslutar om nationell samverkan är behandlingar där det finns stor osäkerhet kring faktisk nytta i kombination med ett högt pris. Det gör det svårt att värdera och prioritera behandlingen och bedöma kostnadseffektivitet, säger Gerd Lärfars, som är NT-rådets ordförande, i ett pressmeddelande.

– Antal nej-rekommendationer har också ökat under året vilket framför allt beror på att visad effekt i kombination med prissättning inte är rimlig för många nya behandlingar, fortsätter Gerd Lärfars.

Lång tid innan NT-rådets kan rekommendera

Ett problem som NT-rådet ser är att det tar lång tid mellan den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s marknadsgodkännande av ett läkemedel och NT-rådets egen rekommendation. Medianvärdet för tidsperioden mellan dessa beslut var under 2020 sju månader för rekvisitionsläkemedel. Medelvärdet var tio månader.

En förklaring till detta är det hälsoekonomiska underlaget från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), som ligger till grund för rådets beslut, har kommit till NT-rådet betydligt senare än tidigare år. I genomsnitt har NT-rådet fått underlaget sju månader efter att läkemedlet godkändes av EMA. Enligt NT-rådet kan detta bero på att det tar lång tid för företagen att leverera underlag till TLV, eller på TLV:s egna handläggningstider.

Sammanställningen visar att NT-rådets rekommendation kom cirka en månad efter att rådet fått underlaget från TLV.

– Det här visar på vikten av ett nära samarbete mellan företag, TLV och NT-rådet. Hela kedjan, från horizon scanning till rekommendation och införande måste hänga ihop. Om exempelvis ett företags hälsoekonomiska underlag kommer sent till TLV, fördröjs TLV:s arbete och vår rekommendation drar ut på tiden, säger Sofie Alverlind, som är rådets koordinator.

Första gemensamma avtalsförhandlingen

Under 2020 genomfördes den första gemensamma nordiska avtalsförhandlingen av ett nytt läkemedel. Denna gällde genterapin Zynteglo, som har godkänt av EMA för den sällsynta ärftliga blodsjukdomen beta-thalassemi som orsakar kronisk blodbrist. Syftet med förhandlingen var att få bra villkor och snabb tillgång till läkemedlet. De ledde dock inte till någon överenskommelse, vilket Läkemedelsvärlden har rapporterat om.

– Även om den här förhandlingen tyvärr inte ledde till en överenskommelse med företaget, är det en stor framgång att vi kommit igång med den här typen av samarbete med grannländerna. Vi kommer att utvärdera arbetet, men det finns absolut en vilja att gå vidare med den här samarbetsformen, säger Sofie Alverlind, som är NT-rådets koordinator.

NT-rådet fortsätter under 2021 tillsammans med TLV arbetet med att hitta en hållbar hantering av nya behandlingar, framförallt när det gäller nya kombinationsbehandlingar av gen- och cellterapier.

– Dessa behandlingar har visat sig vara extra utmanande att hantera, både ur ett hälsoekonomiskt perspektiv och avtalsmässigt. Utöver detta så är det givetvis väldigt viktigt att vi fortsätter vårt arbete med patientsamverkan och att vi har en bra dialog med patientföreningar och patientföreträdare, säger Gerd Lärfars.

Texten uppdaterades den 9 februari genom att felaktiga siffror om återbäringen ströks.

EMA granskar fler monoklonala antikroppar

Helene Wallskär
-
0
EMA granskar fler monoklonala antikroppar

I förra veckan inledde EU:s läkemedelsmyndighet EMA via expertkommittén CHMP en löpande granskning av företaget Regenerons kombination av två monoklonala antikroppar (casirivimab/imdevimab) mot covid-19.

Senare kom beskedet att CHMP nu även ska granska data om en annan sådan kombinationsbehandling. Det handlar om företaget Eli Lillys kombination av antikroppar (bamlanivimab/etesevimab).

EMA skriver att så väl Regenerons som Eli Lillys läkemedel är till för att behandla patienter som inte behöver syrgasbehandling men löper hög risk att försämras och drabbas av allvarlig covid-19. Preliminära data tyder på att terapierna kan minska virusmängden och behovet av vård för covid-19.

I en kommentar till Läkemedelsvärlden diskuterade professor Anders Sönnerborg nyligen de monoklonala antikropparnas eventuella roll i svensk covid-vård. Han menade att det är svårt att se en självklar roll för dessa läkemedel i Sverige. Detta eftersom de ska sättas in mycket tidigt i sjukdomsförloppet. Anders Sönnerborg framhöll att det är svårt att fånga upp de patienter som skulle ha nytta av behandlingen så tidigt som skulle behövas.

CHMP kommer att göra separata granskningar av tillgängliga data om de två terapierna. Målet är att få fram en vetenskapligt grundad rekommendation till medlemsländerna om den möjliga användningen av monoklonala antikroppar. Rekommendationen ska vara ett stöd för ländernas egna beslut i väntan på formella läkemedelsgodkännanden av behandlingarna, skriver EMA.

1...272829...32Sida 28 av 32