Härifrån övervakas covid-19-vaccinerna

Härifrån övervakas covid-19-vaccinerna

Bakom en ganska oansenlig husfasad mitt i Uppsala arbetar experter med den globala övervakningen av covid-19-vaccinernas säkerhet.

15 feb 2021, kl 10:18
0

Pinelopi Lundquist

Pinelopi Lundquist.

”Uppsala Monitoring Centre” säger skylten på den gulputsade husväggen vid en gata mitt inne i Uppsala. Det är nog inte många av de förbipasserande som känner till vilken verksamhet som döljer sig bakom namnet på skylten.

– Vi är lite osynliga här hemma i Sverige, säger Pinelopi Lundquist, sektionschef vid Uppsala monitoring centre, UMC.

UMC fokuserar på covid-19-vacciner

Det hon och hennes cirka 140 kollegor arbetar med är inget mindre än att bidra till att göra hela världens läkemedelsanvändning säkrare. Och just nu ligger extra stort fokus på att övervaka covid-19-vaccinernas säkerhet.

I en stor databas lägger UMC ihop biverkningsrapporter från jordens (nästan) alla hörn. Sedan letar de efter samband och mönster som kan vara signaler om tidigare okända biverkningar av ett covid-19-vaccin. Om det dyker upp en sällsynt biverkning som ingen ännu upptäckt, vill UMC:s experter kunna fånga upp den så snabbt som möjligt.

Än så länge har ju covid-19-vaccingen i många länder bara pågått i en till två månader. Och i många andra länder inte ens startat ännu. Men 15 februari har ändå 84 489 biverkningsrapporter om covid-19-vacciner landat i UMC:s databas VigiBase. Först ut att börja rapportera var Storbritannien, sedan kom USA och nu finns rapporter från ett 40-tal länder.

Målet är dock att alla 142 som är med i WHO-programmet för läkemedelsövervakning ska kunna rapportera in sina misstänkta biverkningar av covid-vaccinerna.

– En viktig uppgift för oss inledningsvis är att utbilda och på andra sätt stötta länder som behöver hjälp att komma i gång och rapportera. Ofta är det låg- och medelinkomstländer som exempelvis inte har system för biverkningsrapportering på plats, säger Pinelopi Lundquist.

Kräver hög it-säkerhet

Erfarenheter från andra håll visar att den som hanterar stora mängder data om covid-19-vacciner bör beväpna sig med hög it-säkerhet. EU:s läkemedelsmyndighet EMA har nyligen rapporterat om så kallade cyberattacker. Dessa var inriktade på att stjäla hemlig information om covid-19-vacciner. Men Pinelopi Lundquist är inte orolig.

– Vi är medvetna om det EMA erfarit och är observanta på en ökad hotbild. Men vi har sedan tidigare en hög säkerhet kring data i VigiBase och vi arbetar utifrån de vanliga rutinerna, säger hon.

De expertteam som jobbar med vaccinövervakningen består av ett 20-tal personer totalt. I teamen ingår bland andra läkare, apotekare, statistiker och dataanalytiker. De har även möjlighet att begära hjälp med fördjupade analyser av externa experter.

Hittills kända biverkningar som rapporterats

I dagsläget handlar de data som länder rapporterat in främst om de tre vaccinerna från Pfizer/Biontech, Moderna respektive Astrazeneca. UMC scannar kontinuerligt av rapporterna och gör varje vecka genomgångar av det som kommit in.

– Merparten av det vi sett hittills har varit förväntade biverkningar som är kända från de kliniska studierna. Det handlar om effekter kopplade till aktiveringen av immunförsvaret. Utöver dessa har vi fått en rad andra biverkningar rapporterade. Men inga av dessa har i dagsläget kunnat knytas till själva vaccinationen, säger Pinelopi Lundquist.

En av de nyare analysmetoder som UMC använder i vaccinövervakningen kallas syndrome detection. Den går ut på att med datorns hjälp leta efter specifika grupper av symtom som återkommer i biverkningsrapporterna, i stället för bara enskilda biverkningar. Sedan analyserar experter dessa så kallade symtomkluster ur ett kliniskt perspektiv.

Inget dubbeljobb

Även länders och EU:s regulatoriska myndigheter granskar löpande biverkningsrapportering om covid-19-vaccinerna. Men Pinelopi Lundquist framhåller att det inte handlar om dubbeljobb. Hon förklarar att UMC fokuserar på andra frågor än de som exempelvis amerikanska FDA och EU:s EMA jobbar med. UMC har också löpande avstämningar med både WHO och EMA.

– Vi tittar exempelvis inte på enskilda länder utan utnyttjar vår tillgång till globala data. Tillsammans med våra analysverktyg och vår spetskompetens om analysmetoder samt läkemedelssäkerhet ger det goda förutsättningar att hitta det sällsynta och oväntade.

– Om vi upptäcker något så kommunicerar vi självklart med regulatoriska myndigheter som är de som kan vidta åtgärder.

Vill upptäcka tidigt

UMC väntar sig att inrapporteringen kommer att öka vartefter vaccineringen tar fart globalt och att jobbet med övervakningen kommer att bli allt mer intensivt. Tempot – med bibehållen kvalitet – i denna signalspaning är en viktig faktor för säkerheten.

– Om det finns något oväntat att upptäcka så vill vi upptäcka det tidigt, samtidigt som vi har mycket på fötterna. Inte minst för enskilda människors skull, säger hon, och påminner om svininfluensavaccineringen som tyvärr ledde till den mycket sällsynta biverkningen narkolepsi hos ett fåtal unga som sannolikt får leva med sjukdomen resten av sina liv.

– Sällsynta biverkningar kan få allvarliga konsekvenser för dem som drabbas.

Om sådana ytterst ovanliga och allvarliga biverkningar skulle finnas i det här fallet – kan ni hitta dem snabbare nu med dagens metoder?

– Jag hoppas på det. Vi drivs mycket av sådant som hänt tidigare. Vi vill använda kunskapen till att förhindra att liknande saker händer igen.

Det började med Neurosedynskandalen

Uppsala monitoring centre , UMC, drivs som en oberoende, icke vinstdrivande statlig stiftelse. Den har sina rötter i Neurosedynkatastrofen i slutet av 1950- och början av 1960-talet. Läkemedlet Neurosedyn (talidomid) som förskrevs till gravida kvinnor mot bland annat graviditetsillamående orsakade allvarliga missbildningar hos omkring 10 000 barn världen över. Det ledde till att regeringar och myndigheter förstod att det behövdes bättre säkerhetsövervakning av läkemedel för att tidigt fånga upp signaler om misstänkta biverkningar

1968 drog Sverige och nio andra länder inom världshälsoorganisationen, WHO, i gång ett WHO-program för internationell läkemedelsövervakning, farmakovigilans. Tio år senare, 1978, tog Sverige över ansvaret för programmet och stiftelsen WHO Collaborating centre for international drug monitoring i Uppsala, i dag UMC, bildades.

Med fokus på läkemedelssäkerhet

En huvuduppgift för Uppsala monitoring centre är att driva den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom det globala programmet “WHO Programme for International Drug Monitoring”. I detta deltar 142 länder som regelbundet förväntas dela sina biverkningsrapporter för läkemedel med varandra i den databas, VigiBase, som hanteras av UMC.

UMC screenar med jämna mellanrum databasen med olika fokus (t.ex. riskgrupper, interaktioner, hantering) för att hitta tidigare okända eller dåligt dokumenterade biverkningar. Under pandemin sker mer av en löpande monitorering. UMC tar även ibland hjälp av en panel bestående av forskare och kliniker som utvärderar de samband som hittas.

Ett expertområde för UMC är att utveckla nya analysmetoder för att effektivt kunna fånga upp och utvärdera signaler om misstänkta biverkningar. Centret erbjuder även bl.a. olika utbildningar om läkemedelssäkerhet, arbetar med att strukturera läkemedelsinformation och ger ut WHO:s globala läkemedelslexikon (WHODrug Global).

Föregående artikel Pris till forskning om läkemedel mot blodcancer
Nästa artikel Avloppsvatten från sjukhus ökar antibiotikaresistens

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng