”Svårt se självklar roll för monoklonala antikroppar”

”Svårt se självklar roll för monoklonala antikroppar”

Anders Sönnerborg tvivlar på bred användning av de aktuella nya covid-19-läkemedlen i Sverige.

4 feb 2021, kl 15:30
0

Anders Sönnerborg

Anders Sönnerborg. Foto: Karolinska institutet.

Tidigare i veckan meddelade EU:s läkemedelsmyndighet EMA att den startat en löpande granskning av en covid-19-behandling med en ”cocktail” av två monoklonala antikroppar. Det handlar om läkemedelskandidaten Regn-cov-2 (casirivimab/imdevimab) som utvecklas av det amerikanska läkemedelsföretaget Regeneron i samarbete med schweiziska Roche.

Monoklonala antikroppar är en av de nya typer av covid-19-behandlingar som hunnit längst i utvecklingen och ligger närmast klinisk användning. I USA har läkemedelsmyndigheten FDA akutgodkänt både företaget Eli Lillys monoklonala antikropp bamlanivimab och Regn-cov-2 som alltså även EMA nu börjat granska. Också flera andra läkemedel som bygger på monoklonala antikroppar testas i stora kliniska studier i olika delar av världen.

Monoklonala antikroppar måste ges tidigt

Monoklonala antikroppar kan beskrivas som massframställda kopior av kroppens egna antikroppar. Varje monoklonal antikropp binder till ett enda specifikt ställe på målproteinet. De som nu är aktuella som covid-19-terapier binder till olika ställen på coronavirusets spikeprotein och hindrar viruset från att ta sig in i kroppens celler. Behandlingarna ges intravenöst och effekten mot covid-19 håller i sig i ett antal veckor.

Men det finns problem med de nya läkemedlen menar Anders Sönnerborg, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet och överläkare vid infektionskliniken, Karolinska universitetssjukhuset.

– För att monoklonala antikroppar ska ha så god effekt som möjligt bör de sättas in mycket tidigt i sjukdomsförloppet. Då behöver man ha en infrastruktur för att kunna hitta och behandla patienterna tidigt och den infrastrukturen har vi åtminstone inte i Sverige, säger Anders Sönnerborg.

Han förklarar att de monoklonala antikropparna har störst effekt på virusnivån i kroppen under de allra första dagarna efter smittotillfället, innan det egna immunförsvaret kommer i gång. Då kan behandlingen trycka tillbaka viruset och förebygga att sjukdomen förvärras. De två USA-godkännandena avser därför just behandling av mild-moderat covid-19 hos patienter som inte är på sjukhus.

– Behandlingen ska helst ges dag 1-2, kanske dag 3. Men ofta tar det 2-3 dagar att få svar på PCR-test för covid-19. Det betyder att det kanske redan är för sent för monoklonala antikroppar när ett positivt provsvar kommer, säger Anders Sönnerborg.

Infektionsläkemedel behövs trots vacciner

Att ge behandlingen till alla PCR-positiva skulle också, framhåller han, innebära en enorm överbehandling eftersom de flesta smittade inte får allvarligare covid-19.

– Problemet är att hitta de patienter som verkligen skulle behöva behandlingen, det har vi ännu inte metoder för. Jag har av dessa olika skäl svårt att se att de monoklonala antikropparna mot covid-19 kan få en stor användning i öppenvården.

Ändå kan det finnas en nisch för de nya läkemedlen, menar Anders Sönnerborg.

– Det vi framför allt diskuterar i Sverige är att ge monoklonala antikroppar till personer som saknar ett eget fungerande immunförsvar, exempelvis stamcellstransplanterade och patienter med olika B-cellsdefekter. Men kring sådan tillämpning finns ännu inga studier.

Ju fler som vaccineras mot covid-19, desto färre kommer förhoppningsvis att behöva läkemedel mot sjukdomen. Men Anders Sönnerborg understryker att effektiva läkemedel mot covid-19 trots vaccinerna kommer att behövas även fortsättningsvis:

– Tyvärr kommer det under överskådlig framtid att fortsätta finnas covid-19-patienter som behöver behandling. Alla tar inte vaccin, alla kan inte vaccineras och skyddet av vaccinerna kan påverkas på olika sätt av virusmutationer. Därför är det viktigt att fortsätta att utveckla effektiva infektionsläkemedel.

Immunmodulerande läkemedel på frammarsch

En annan kategori av läkemedel mot covid-19 som studeras intensivt är de immunmodulerande terapierna. De syftar till att dämpa de kraftiga (över-)reaktioner mot viruset i immunsystemet, så kallade cytokinstormar, som är ett allvarligt inslag i sjukdomsbilden vid svår covid-19. Dessa livshotande reaktioner kan bland annat leda till att lungvävnad bryts ned.

I Storbritannien infördes de två immunmodulerande artritläkemedlen tocilizumab och sarilumab nyligen som standardbehandling vid kritisk covid-19. Rekommendationen baseras på forskningsresultat som ännu bara är publicerade på en preprint-server. Enligt dessa kan de två behandlingarna, som båda är IL-6-hämmare, minska dödligheten hos kritiskt sjuka covid-19-patienter.

Även i Sverige pågår en klinisk studie av tocilizumab mot covid-19 som gett lovande tidiga resultat.

– Det finns indikationer på att dessa läkemedel kan vara värdefulla till rätt patienter. Men vi avvaktar peer review-granskade data och resultat av vår egen, svenska studie, säger Anders Sönnerborg.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng