Annons
Home 2020

Årlig arkivering 2020

Bengt Winblads pris till bättre demensdiagnostik

Marie Ericsson
-
0
Bengt Winblads pris till bättre demensdiagnostik

Oskar Hansson, professor i neurologi och forskningsgruppledare vid klinisk minnesforskning vid Lunds universitet samt överläkare vid Skånes universitetssjukhus, får Bengt Winblads pris 2020. Priset på 150 000 kronor ges för framstående forskning gällande diagnostik och biomarkörer kring bland annat Alzheimers sjukdom. Det delas ut av Svenska läkaresällskapet.

Forskargruppen arbetar med att utveckla metoder för förbättrad diagnostik av Alzheimers sjukdom och relaterade sjukdomar. Den har framför allt förbättrat den diagnostiska säkerheten under de tidiga skedena av sjukdomen. Förutom förbättrad diagnostik arbetar gruppen också med att förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna bättre.

– Det är en stor är för mig att erhålla Bengt Winblads pris 2020, framför allt mot bakgrund av att Bengt Winblad på många sätt har varit en stor inspiratör för mig samt visat att vi i Sverige kan på ett avgörande sätt vara med och leda alzheimerforskningen på den internationella arenan, säger Oskar Hansson i ett pressmeddelande.

”Genom sin kombination av laborativ och patientnära verksamhet representerar han en forskning som verkligen kan betecknas som translationell och som är helt nödvändig om vi ska kunna utveckla en förbättrad diagnostik för denna sjukdomsgrupp”, skriver Svenska läkaresällskapet i motiveringen.

Priset instiftades 2017 av den framstående Alzheimerforskaren professor Bengt Winblad för att främja neurovetenskaplig forskning inom geriatrik med huvudsaklig inriktning mot demenssjukdomar. Priset på 150 000 kronor delas ut varje år till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen.

2019 gick priset till Kaj Blennow, professor vid sektionen för psykiatri och neurokirurgi vid Göteborgs universitet samt överläkare och chef för neurokemiska laboratoriet på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han och hans forskargrupp arbetar bland annat med att utveckla metoder för diagnostik av Alzheimers sjukdom och olika sätt att följa biokemiska effekter av nya behandlingsprinciper.

DEBATT: Märkning blir missledande

Redaktionen
-
0
DEBATT: Märkning blir missledande

DEBATT. ”Apoteket hjärtat har sedan flera år haft ett miljömärkningssystem som nu hela branschen, via Sveriges apoteksförening, vill adoptera (se artikel i Läkemedelsvärlden). Viljan att göra gott är stor, men tyvärr riskerar märkningen att bli både missledande för kunderna och missriktad genom att den belönar annat än just dokumenterat låga utsläpp.

Grunden till problemet ligger i att ingen vet vilka läkemedelsprodukter som tillverkas på ett miljömässigt juste sätt, och vilka företag som i stället förlitar sig på en miljömässigt undermålig produktionskedja. Många, särskilt forskande läkemedelsföretag, har sedan länge en hög svansföring kring sitt miljöarbete. Inte minst via intresseföreningar såsom Pharmaceutical supply chain initiative och AMR alliance, och många producerar också olika varianter av hållbarhetsrapporter. Men en granskning av världens ledande antibiotikaproducenter, gjord av Access to medicines foundation så sent som i år, visar att inget företag öppet redovisar var de tillverkar sina aktiva substanser (vilket skulle möjliggöra granskning av utsläpp från tredje part). Inget företag redovisar heller hur stora utsläpp av aktiv substans de har.

Varför då? Kan det vara så att de fina orden i företagens miljöstrategier och rapporter – som är det som primärt utvärderas i det märksystem som de svenska apoteken nu vill införa – ofta stannar vid att vara just ”fina ord”? Om de vore verklighet och realiserades i form av acceptabla utsläpp – varför vågar då inte företagen vara mer öppna? Att oberoende universitetsforskare gång på gång rapporterar om höga utsläpp från tillverkningen tyder på motsatsen. Senast i raden är en studie från Schweiz 2020 som visar på betydande utsläpp från läkemedelstillverkning – i ett västland som kanske har världens bästa rykte kring hög ytvattenkvalitet!

Blandar två riskbilder i samma märkning

Ett annat problem är att apoteksföreningen rör ihop två riskbilder i samma märkningsinitiativ. Den ena riskbilden handlar om att rester av de läkemedel vi använder passerar våra reningsverk för att sedan riskera att påverka till exempel fisk i miljön. Det gäller särskilt vissa substanser såsom etinylöstradiol och diklofenak. För denna typ av risk spelar det ingen roll vilket företag som tillverkat produkten eller vilket miljöarbete företaget har. Här är alla produkter med samma substans, dos och administrationsväg likvärdiga!

Kundens eventuella möjlighet att påverka handlar i detta fall därför främst om att välja läkemedel med en aktiv substans som är mindre miljöfarlig än en annan (eller möjligen avstå från läkemedel). En sådan jämförande bedömning av substanser är ofta svår att göra även för experter. Dessutom är olika substanser sällan helt medicinskt likvärdiga. Det krävs därför kunskap och ofta individuella bedömningar om ifall en kund/patient skulle kunna använda en annan aktiv substans utan ökad risk för sämre effekt eller fler biverkningar. En sådan miljömärkning är därför inte helt okomplicerad att införa.

Den andra riskbilden handlar om utsläpp från tillverkning. Då halterna i miljön kan bli väldigt mycket högre vid utsläpp från tillverkning jämfört med från användning, så skulle nästan vilken aktiv substans som helst kunna utgöra en risk vid produktionssteget. Den avgörande punkten är här hur mycket företagen släpper ut vid tillverkningen, vilket säkert varierar dramatiskt även mellan produkter med samma aktiva substans.

Här skulle kunder kunna göra stor skillnad om de kunde välja produkter vars tillverkning sker utan stora utsläpp. I en valsituation mellan medicinskt helt likvärdiga alternativ (olika tillverkare men samma substans, dos och administrationssätt) behöver varken kund, förskrivare eller apotekspersonal då göra några medicinska avvägningar eller kompromisser.

Fokusera på minskade produktionsutsläpp

Miljömärkning kring risker kopplade till användning respektive produktion har således helt olika förutsättningar. Det finns dessutom ett betydande värde i att kunna premiera utsläppskontroll vid tillverkning även av substanser som är kopplade till miljörisk vid användning. Att kombinera dessa båda risker i ett märksystem är därför problematiskt. Vid märkning som i stället tydligt fokuserar på att minska produktionsutsläpp så kan äpplen jämföras med äpplen (samma substanser), kundens/patientens hälsa riskeras aldrig och systemet skulle kunna ha stor relevans för många fler läkemedel.

En typisk apotekskund lär sannolikt ha en begränsad uppfattning om vad en miljömärkning av läkemedel innebär. Utöver att en produkt som märks som bra miljöval inte skall kunna vara sämre ur medicinsk synpunkt, så borde märkningen utgöra en åtminstone rimlig garanti för att tillverkningen sker på ett miljömässigt okej sätt. Det system som föreslås nu kommer inte att kunna ge några sådana garantier, eller ens fungera som en särskilt effektiv morot för företagen.

Om man i stället genom miljömärkning premierade full transparens kring företagens produktionskedjor och utsläppsnivåer, något som en massiv majoritet i Europaparlamentet står bakom, skulle man belöna viktigare åtgärder än de strategier och rapporter som oftast handlar om något helt annat än själva utsläppen. I dagsläget skulle det dock bli glest med svanar, blommor, hjärtan eller vad man nu väljer i hyllorna. Men bättre det än att invagga kunderna i en falsk trygghet att de köper något som är säkert för miljön.”

Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi och föreståndare för Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet

Forskargruppens webbplats

Oro hos EMA för kraftigt ökad arbetsbörda

Helene Wallskär
-
0
Oro hos EMA för kraftigt ökad arbetsbörda

Det finns en oro hos EMA, EU:s läkemedelsmyndighet, över hur arbetet med covid-19-behandlingar och -vacciner kommer att påverka verksamheten framöver. Vid sitt oktobermöte diskuterade EMA:s styrelse den ökade arbetsbördan.

I ett referat av mötet skriver EMA att covid-19-arbetet redan nu tar resurser från ”andra viktiga europeiska folkhälsoaktiviteter”. Exempel på insatser som får stå tillbaka är att ta fram nya riktlinjer för produktutveckling.

– Styrelsen vill framför allt flagga för medlemsländerna att EMA kommer att behöva mycket hjälp av de nationella läkemedelsmyndigheterna för att klara de ökade insatser som kommer att krävas.

Det säger Läkemedelsverkets Åsa Kumlin Howell, som representerade Sverige vid EMA-styrelsens oktobermöte.

Tidskrävande efterarbete väcker oro hos EMA

EMA ger i dagsläget hög prioritet åt att så snabbt som möjligt kunna godkänna vacciner och nya läkemedel mot covid-19. Som Läkemedelsvärlden rapporterat pågår exempelvis två löpande granskningar av vaccinkandidater och med hjälp av en sådan granskning godkändes i somras det första läkemedlet mot covid-19, Veklury (remdesivir).

Enligt information på myndighetens webbplats hade också EMA i slutet av september genomfört 30 vetenskapliga rådgivningar till utvecklare av covid-19-terapier och -vacciner. Dessutom hade myndighetens rådgivare fört diskussioner med ytterligare över 200 sådana aktörer.

– Men det som oroar mest är det efterarbete med säkerhetsövervakning som kommer att krävas när allt fler läkemedel och vacciner mot covid-19 börjar släppas ut på marknaden. Det kommer att vara jätteviktigt med god övervakning inte minst eftersom allt är så nytt och oprövat på detta område, säger Åsa Kumlin Howell.

– Och samtidigt måste myndigheten hinna med det övriga ordinarie arbetet.

Sverige redo bidra

Vid Läkemedelsverket pågår verksamhetsplaneringen för nästa år just nu för fullt. Stabschef Anette Nilsson framhåller att Sverige kommer att dra sitt strå till EMA-stacken. Redan i år deltar Läkemedelsverket, eller har deltagit, i flera granskningar inför eventuellt godkännande av covid-19-terapier och -vacciner. Och myndigheten planerar att fortsätta göra sådana insatser under 2021 liksom att hjälpa till med säkerhetsövervakningen, förklarar Anette Nilsson:

– Vi inser vikten av att bidra i det covid-19-relaterade arbetet på EU-nivå och ser detta som en av de största frågorna som vi kommer att behöva hantera under 2021.

Prestigefylld tidskrift tar ställning mot Trump

Marie Ericsson
-
0
Prestigefylld tidskrift tar ställning mot Trump

”Covid-19 har skapat en kris i hela världen. Denna kris har varit ett test på ledarskap. Utan bra alternativ för att bekämpa en ny patogen tvingades länder att göra svåra val för hur man skulle agera. Här i USA har våra ledare misslyckats med det testet. De har förvandlat en kris till en tragedi”.

Så inleds en ledare i den medicinska tidskriften New England journal of medicine. Samtliga redaktörer anser där att Trump-administrationen har misslyckats med hanteringen av coronapandemin.

Det händer mycket sällan att en ledare signeras av tidskriftens alla redaktörer, skriver det amerikanska nyhetsmediet CNN i en artikel. Till CNN säger Eric Rubin, chefredaktören för New England journal of medicine, att anledningen till att tidningen aldrig publicerar ledare om val är på grund av att de inte är en politisk tidskrift, och inte heller vill vara det. Men enligt honom handlar frågan nu om fakta, inte om åsikter.

”Till exempel fungerar masker. Social distansering fungerar. Karantän och isoleringsarbete fungerar. Det är inte åsikter. Att besluta att inte använda dem är kanske ett politiskt beslut, men att försöka föreslå att det inte är riktiga är imaginärt och farligt. Vi har inte rätt ledare för denna epidemi. Jag tror att vi behöver ett bättre ledarskap”, säger han till CNN.

I ledaren ställer sig redaktörerna frågan varför USA har hanterat pandemin så dåligt och anser att de har misslyckats i nästan varje steg. ”Vi hade blivit förvarnade men när sjukdomen kom var vi oförmögna att testa effektivt och kunde inte ens tillhandahålla den mest grundläggande personliga skyddsutrustningen till vårdpersonal och allmänhet”, skriver de.

De skriver också att testningen för sjukdomen i USA fortsätter att ligga långt efter andra länder.

”När det kommer till den största hälsokrisen i vår tid har våra nuvarande ledare visat en skrämmande inkompetents. Vi bör inte medverka till att tusentals fler amerikaner dör genom att låta dem behålla sina jobb”, avslutar redaktörerna ledaren.

Även tidskriften Scientific American har tagit politisk ställning, skriver CNN. I en ledare som publicerades i september stödde den Joe Biden i det amerikanska valet.

Hoppfull om förändrade roller för farmaceuter

Helene Wallskär
-
0
Hoppfull om förändrade roller för farmaceuter

Apotekaren Lars-Åke Söderlund tog nyligen emot den årliga utmärkelsen Årets farmaceut av Sveriges farmaceuter. Han belönades för nationella och internationella insatser där den röda tråden är att farmaceuter (apotekare och receptarier) kan bidra till bättre läkemedelsanvändning. Och att deras kunnande borde tas till vara bättre än i dag.

Men talar ni inte bara i egen sak när ni säger att ni kan göra mer?

– Nej, för vi kan spara lidande för patienter och pengar för samhället. Läkemedelskostnader är investeringar som syftar till hälsa, men för att läkemedelsbehandling ska ge så god nytta som möjligt och inte skapa problem behöver patienterna ofta stöd. Vi farmaceuter har en unik kompetens och kan ge det stödet.

Vad skulle ni kunna göra som ni inte redan gör?

– Uppföljning av läkemedelsanvändning är ett område vi skulle kunna jobba mycket mer med. Farmaceuter skulle även kunna arbeta med viss förskrivning. Där har Storbritannien och Norge kommit längre och varit framgångsrika. På vissa håll i världen ger farmaceuter även vaccinationer och det finns en rad andra exempel. Det gäller att engagera våra farmaceuter på apotek och låta oss inspireras av andras framgångar. Jag tycker vi är på väg åt rätt håll.

Apropå uppföljning av läkemedelsanvändning – du hade tills nyligen en drivande roll i satsningen ”Koll på läkemedel”. Är du nöjd med resultaten hittills?

–  Ja, mellan 2010 och 2018 minskade andelen personer över 80 år som fick läkemedel utskrivna som är olämpliga för äldre från 32 till 13,9 procent. Det innebär att 80 000 fler har fått en förbättrad behandling. Det känns väldigt häftigt!

Vad jobbar du med nu?

– Jag fick mitt första jobb som färdig apotekare 1976 och fortsatte sedan inom Apoteket i många olika roller genom åren. Hela tiden har det varit viktigt för mig att även ha en internationell utblick genom mitt engagemang inom den internationella farmaceutorganisationen FIP. Nu fortsätter jag med det internationella arbetet, som ordförande i FIP:s sektion för öppenvårdsfarmaci och som ordförande i FIP:s programkommitté för den årliga världskongressen.

Har yrkeslivet som apotekare blivit som du tänkte dig?

– Ja, verkligen. Det är ett fantastiskt sätt att få kombinera mina intressen för medicin, hälsa och läkemedel. Om jag fick chans att välja en gång till, skulle jag göra samma yrkesval igen.

EU:s tredje avtal om covid-19-vaccin klart

Helene Wallskär
-
0
EU:s tredje avtal om covid-19-vaccin klart

EU-kommissionen har nu godkänt ytterligare ett förköpsavtal som ska säkra medlemsländernas tillgång till kommande covid-19-vaccin. Det amerikanska företaget Johnson & Johnsons läkemedelsföretag Janssen pharmaceutical companies ska enligt det nya avtalet leverera 200 miljoner vaccindoser till EU:s medlemsländer efter att vaccinet blivit godkänt.

Dessutom har EU-länderna möjlighet att köpa ytterligare 200 miljoner doser.

Johnson & Johnson testar för närvarande Janssens vaccinkandidat i en stor fas III-studie som startade i september. I denna studie ges vaccinet vid ett enda tillfälle. I en planerad andra fas III-studie ska försökspersonerna i stället få två vaccinationer.

Janssens vaccinkandidat är, liksom bland andra Astrazenecas, ett så kallat vektorvaccin. Företaget har tidigare använt samma teknologi i sitt EU-godkända ebolavaccin och använder den även i vaccinkandidater mot bland annat hiv och zikavirus.

Det nya avtalet är EU:s tredje förköpsavtal om covid-19-vaccin. Tidigare har avtal skrivits med Astrazeneca respektive Sanofi-Glaxosmithkline. Sammanlagt har nu EU förköpsavtal om 1,1 miljarder doser av covid-19-vaccin.

Avtal är också på gång med vaccinutvecklarna Curevac, Biontech och Moderna.

Vinnova satsar på elva projekt mot pandemier

Helene Wallskär
-
0
Vinnova satsar på elva projekt mot pandemier

Vinnova och Vetenskapsrådet har ett regeringsuppdrag att finansiera forskning med koppling till coronapandemin. Regeringen avsatte i vårändringsbudgeten 100 miljoner kronor extra till detta.

Nu har Vinnova beslutat att inom denna satsning finansiera elva projekt med sammanlagt 32 miljoner kronor. Sex innovationsprojekt och fem förstudier får finansiering. Vissa väntas komma till nytta under den pågående pandemin medan andra ska ge ökad beredskap inför kommande pandemier.

Projekten handlar bland annat om skyddsutrustning, läkemedel och åtgärder för att begränsa smittspridning. Lunds universitet koordinerar exempelvis ett projekt där redan befintliga läkemedel screenas för att se om de har effekt på det nya coronaviruset Sars-cov-2. Det sker med en ny metod för screening i mänskliga lungceller.

I ett annat projekt arbetar företaget Curovir med att ta fram ett nytt läkemedel med bred antiviral effekt och hög tröskel för resistensutveckling. Syftet är att bygga ett skydd inför framtida pandemier med andra virus, exempelvis enterovirus.

Ytterligare ett exempel är ett projekt där Mittuniversitetet arbetar med att ta fram nya bättre andningsskydd. De ska vara gjorda av cellulosa och både mer hållbara och lättare att andas i än dagens masker som är obekväma att arbeta i under längre tid.

Miljösymbol ska guida kunderna på alla apotek

Marie Ericsson
-
0
Miljösymbol ska guida kunderna på alla apotek

För några år sedan startade Apotek Hjärtat en miljömärkning på sitt receptfria sortiment som skulle hjälpa kunderna att göra miljövänliga val. I fjol överlämnades projektet till Apoteksföreningen för att det ska kunna gälla hela branschen. Den miljösymbol som ett läkemedel får efter att det ansvariga företaget har uppfyllt vissa hållbarhetskriterier kommer framöver alltså att kunna ses på alla apotek.

– Vi har fått i uppdrag från Apoteksföreningens styrelse att ta fram en hållbarhetsguide för receptfria läkemedel för hela branschen. Vi tar alltså över idén från Apotek Hjärtat och kommer att vidareutveckla den, säger Lisa Stern Ödmark, chefsstrateg på Apoteksföreningen.

Tre hållbarhetskriterier för att få miljösymbol

Guiden riktar sig till konsumenter för att de ska kunna se vilka företag som uppfyller de tre uppsatta hållbarhetskriterierna. Kriterierna är att företaget hållbarhetsrapporterar, är medlem i den globala branschorganisationen för miljöfrågor PSCI samt att inga läkemedel som innehåller särskilt förorenande ämnen får ingå, i dag gäller detta endast diklofenak. Läkemedel som innehåller det kommer inte att få miljösymbolen i anslutning till produkten, men om företaget i övrigt uppfyller kriterierna kommer dess övriga receptfria läkemedel att märkas med den.

– Det är tolv läkemedelsföretag som uppfyller dessa kriterier i dag, men vi har fått positiv respons från flera företag och vi hoppas att fler kommer att uppfylla kriterierna på sikt, säger Lisa Stern Ödmark.

När ett företag har uppfyllt kriterierna kommer dess receptfria läkemedel att få en särskild miljösymbol på alla apotek samt inom e-handeln. Alla apoteksanställda kommer också att få en internutbildning så att de kan ge information till kunder.

– Personalen är mycket positiv till detta då det är många kunder som har frågor om läkemedel och miljöpåverkan, säger Lisa Stern Ödmark.

Företagen ska granskas varje år

Varje år ska Apoteksföreningen göra en årlig granskning av läkemedelsföretagen.

– Vi vet att det är många företag som jobbar på att uppfylla kriterierna så därför kommer vi att göra uppföljningar för att se om fler företag kan ingå, säger Lisa Stern Ödmark.

Apotekföreningen kommer också att arbeta för att uppgradera och skärpa kriterierna. På sikt vill föreningen att kriterierna ska bli samstämmiga med regionernas miljökrav vid upphandling av läkemedel till slutenvården.

– Det bästa vore om miljökrav mot läkemedelsföretagen är samma oavsett försäljningskanal, säger Lisa Stern Ödmark.

Planen är att hållbarhetsguiden ska komma i början av 2021.

– Vi skulle egentligen ha lanserat guiden nu, men arbetet har dragit ut på tiden på grund av coronapandemin, säger Lisa Stern Ödmark.

Pandemin ger avtryck i motionerna om läkemedel

Helene Wallskär
-
0
Pandemin ger avtryck i motionerna om läkemedel

Antalet riksdagsmotioner som lämnades in under den allmänna motionstiden var i år det näst högsta på fem år. Vid deadline för inlämning sent i tisdags hade, enligt preliminära siffror, 3 655 fristående motioner lämnats in. Det är fler än i fjol och året dessförinnan, men något färre än 2017 då motionärerna var ännu flitigare.

Coronakrisen märks i motionsfloden

En sökning på ordet ”läkemedel” bland alla de förslag som kommit in under den allmänna motionstiden ger 135 träffar. Flest läkemedelsmotioner kommer från företrädare för Moderaterna (47). Sverigedemokrater har också skrivit många motioner (27) om läkemedel och på tredje plats kommer S-ledamöter med 16 motioner som tar upp läkemedel ur olika aspekter.

Det lägsta antalet läkemedelsrelaterade motioner kommer från miljöpartister som skrivit sammanlagt fyra.

Erfarenheterna under coronapandemin präglar många av förslagen i de läkemedels- och vaccinmotioner som riksdagsledamöterna i år skrev under den allmänna motionstiden. Det problem som får överlägset mest uppmärksamhet av motionärerna är läkemedelsförsörjning och försörjningsberedskap beträffade läkemedel och sjukvårdsutrustning. Närmare 20 motioner från skilda politiska läger handlar om detta. Motionärerna lyfter ofta fram att pandemin gjort läkemedelsförsörjningens sårbarhet extra tydlig.

Läkemedelsberedskap högt på agendan

”Coronapandemin har också synliggjort hur sårbar den globala läkemedelsförsörjningen är. Under pandemin har såväl läkemedelsproduktionen som distributionen av läkemedel allvarligt påverkats av bland annat handelshinder”, skriver till exempel Johan Hultberg (M) i en motion om en nationell strategi för bättre läkemedelsberedskap.

Även Eva Lindh med flera (S) anser att regeringen måste prioritera frågorna om beredskapslager för läkemedel och skyddsutrustning samt bättre tillgång till läkemedel även när det inte råder någon typ av krisläge.

”Vi behöver komma tillrätta med brister i läkemedelstillgången. Bland annat bör ett nytt beredskapslager och ett samordnande ansvar för läkemedelstillgången inrättas, så som Apoteket AB tidigare hade. Att vara förberedd är en styrka för ett land”, skriver Eva Lindh och hennes medmotionärer.

Ett annat pandemirelaterat ämne som flera motionärer lyfter är tillgången till sjukvårdsinsatser inom äldreomsorgen.

”Covid-19-pandemins utbrott 2020 satte den underdimensionerade hälso- och sjukvården i äldreomsorgen under blixtbelysning.  Inspektionen för vård och omsorg har fått tusentals vittnesmål från anhöriga och personal om hur äldre på särskilda boenden (SÄBO) drabbats av brister i utredningar, diagnostik och behandling av sjukdom. Anhöriga har vittnat om hur information och samråd har brustit när det gäller beslut om att ge eller avstå ifrån hälso- och sjukvårdande insatser”, skriver Anna Vikstrom (S). Hon vill att riksdagen ska ställa sig bakom ett förslag om ökade insatser av olika kategorier av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal vid särskilda boenden för äldre.

Många lyfter miljöproblem

En annan läkemedelsfråga som, liksom i fjol, ofta dyker upp i motionsfloden är de miljöproblem som följer i spåren av både tillverkning och användning av läkemedel. Ett tiotal motioner för fram olika förslag för att minska läkemedels miljöpåverkan. Marlene Burwick och Hanna Westerén (båda S) vill till exempel att miljökrav införs i EU:s regelverk för god tillverkningssed, GMP, beträffande läkemedel. Och även Lina Nordquist med flera (L) har en rad förslag om miljökriterier för upphandling och reglering av läkemedel. Bland annat föreslår de att Läkemedelsverket ska ta miljöhänsyn vid beslut om vilka läkemedel som ska vara receptfria.

Det finns även ett flertal motioner om bättre läkemedelsrening av avloppsvatten.

Obligatoriskt barnvaccin och vaccin till äldre

Många förslag handlar också om vacciner, vaccinationer och vaccintillverkning.

Larry Söder (KD) vill att regeringen ska låta undersöka möjligheterna att skapa en nationell vaccinfabrik som Sverige kan använda i krislägen. Erik Ottoson (M) vill att vaccinationerna i det nationella vaccinationsprogrammet ska bli obligatoriska. Hans partikamrater Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm föreslår ett nationellt vaccinationsprogram för seniorer. De framhåller att Folkhälsomyndigheten har föreslagit att influensavaccination ska införas som ett nationellt särskilt vaccinationsprogram för alla över 65 år.

”Samma myndighet rekommenderar via sina allmänna råd att pneumokockvaccination erbjuds alla personer över 65 år. Även denna vaccination borde ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram för alla över 65 år och därmed bli bindande för landsting och regioner”, skriver motionärerna.

De motioner som kommit in under allmänna motionstiden granskas nu av riksdagskansliet. Många av dem hänvisas sedan till något av riksdagens utskott för beredning. De förslag som nu lämnats in kommer i många fall att bli föremål för riksdagsdebatt och beslut tidigast i vår.

De får kemipriset för gensaxen

Marie Ericsson
-
0
De får kemipriset för gensaxen

Kungliga vetenskapsakademien har beslutat att tilldela årets Nobelpris i kemi till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för upptäckten av den så kallade gensaxen, genediteringstekniken Crispr/Cas9. Med hjälp av denna kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer.

Tekniken har fått stor betydelse inom forskningen på många fält och det pågår också mycket arbete världen runt för att kunna använda gensaxen som sjukdomsbehandling.

– Det finns en enorm kraft i gensaxen, som angår oss alla. Den har inte bara revolutionerat grundvetenskapen, utan även växtförädlingen och kommer att leda till nyskapande medicinska behandlingar, säger Claes Gustafsson, ordförande i Nobelkommittén för kemi, i ett pressmeddelande.

Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna har av många varit tippade som Nobelpristagare under en lång rad av år. Emmanuelle Charpentier upptäckte gensaxen när hon studerade Streptococcus pyogenes, en av de bakterier som gör mänskligheten störst skada. Hon upptäckte då en tidigare okänd molekyl, kallad tracrRNA. Hennes kartläggningar visade att molekylen är en del av bakteriers uråldriga immunförsvar, Crispr/Cas, som oskadliggör virus genom att klippa sönder deras DNA.

Hon publicerade upptäckten 2011 och inledde samma år ett samarbete med Jennifer A. Doudna. De båda fick tillsammans gensaxen från bakteriers immunförsvar att fungera i provrör. De förenklade också saxens molekylära komponenter så att den blev lättare att använda.

I sin naturliga form känner gensaxen igen DNA från virus, men Charpentier och Doudna programmerade om den så att den kan klippa av vilken DNA-molekyl som helst på ett förutbestämt ställe.

Gensaxen har bidragit till många viktiga grundvetenskapliga upptäckter. Inom medicinen pågår även kliniska prövningar av nya terapier mot cancer. Och växtforskare har kunnat använda tekniken till att framställa grödor som motstår mögel, skadedjur och torka.

Emmanuelle Charpentier fick i fjol det svenska Scheelepriset  av Apotekarsocieteten och gästade då Stockholm.

Nobelpristagaren fick Scheelepriset i fjol

Helene Wallskär
-
0
Nobelpristagaren fick Scheelepriset i fjol

Emmanuelle Charpentier har liksom den andra av årets Nobelpristagare i kemi, Jennifer A. Doudna, genom åren fått en rad vetenskapliga priser för upptäckten av gensaxen Crispr/Cas9. Det är inte länge sedan Emmanuelle Charpentier gästade Stockholm för att ta emot Scheelepriset som vartannat år delas ut av Apotekarsocieteten.

Under ett par novemberdagar i fjol dagar medverkade hon både vid ett vetenskapligt möte med unga forskare (Young scientists day) och Scheelesymposiet. Vid Scheelesymposiet delades priset ut av Apotekarsocietetens ordförande Märit Johansson.

– Det är lite annorlunda för en mikrobiolog och genetiker att få ett pris för läkemedelsforskning. Men det är också viktigt eftersom i början när jag startade min forskningskarriär var jag fokuserad på antibiotikaresistens och antibiotika, som var på verklig grundforskningsnivå och jag är glad att Crispr förde mig tillbaka till en del av forskningen med applikationer inom humanmedicin, sade hon då till Läkemedelsvärlden.

Gjorde upptäckten i Umeå

Under Scheelesymposiet belystes en rad områden där Crispr/Cas9 har stor betydelse. Bland annat pågår det forskning om så kallad xenotransplantation (transplantation av organ från djur till människor), inom växtförädling och om olika genetiskt orsakade blodsjukdomar där Crispr/Cas9 numera är ett behandlingsverktyg.

Emmanuelle Charpentier gjorde, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, sina revolutionerande upptäckter under sin tid som forskare vid Umeå Universitet 2009. Sedan 2015 är hon verksam vid Max Planck-institutet i Tyskland där hon leder ett institut med fokus på forskning om patogener.

– Jag fortsätter den forskning jag har gjort under åren med mitt forskarteam där vi fokuserar på olika aspekter av mekanismer hos bakterier, sade hon i fjol.

– På så vis kan vi förstå mer om bakterieorsakade sjukdomar och kontexten av interaktioner mellan bakterier och människa.

Ytterligare granskning av vaccin mot covid-19 inleds

Marie Ericsson
-
0
Ytterligare granskning av vaccin mot covid-19 inleds

Ännu en utredning av en vaccinkandidat mot covid-19 har påbörjats av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Ansökan har lämnats in av företaget BioNTech i samarbete med Pfizer. Den första granskningen som EMA inledde gäller vaccinet som utvecklas av Astrazeneca i samarbete med Oxford university.

I september avslutade EU-kommissionen förhandlingarna med BioNTech och Pfizer om en reservation på 200 miljoner doser, vilket Läkemedelsvärlden då rapporterade om.

Granskningen kommer att ske löpande genom en så kallad ”Rolling rewiew”. Det är en procedur som EMA använder för att skynda på bedömningen av ett läkemedel eller vaccin i en kritisk situation. Termen innebär att myndigheten granskar inskickade forskningsdata fortlöpande. Den normala proceduren är annars att all dokumentation om ett läkemedels effektivitet, säkerhet och kvalitet måste lämnas in samtidigt när man ansöker om ett godkännande.

Granskningen innebär att EMA utvärderar resultat som kommit fram i laboratoriestudier och initiala kliniska prövningar av vaccinet. Det går inte att säga när vaccinet kan få ett godkännande. I detta skede går det inte heller att säga något om hur säkert eller effektivt det är.

– Det är mycket positivt att alla forskningsinsatser som hittills gjorts för att hitta ett vaccin mot covid-19 nu börjar ger resultat i form av forskningsdata som vi kan börja granska, säger Läkemedelsverkets vaccinkoordinator Charlotta Bergquist i ett pressmeddelande.

Vaccin mot covid-19 som består av mRNA

Det aktuella vaccinet består av genetiskt material, mRNA, som kodar för ett ytprotein (spikeprotein) på det nya coronaviruset sars-cov-2. När man vaccineras med detta vaccin kommer ytproteinet att produceras av våra celler. Kroppen reagerar då på detta främmande ämne genom att utveckla antikroppar och T-celler som riktar sig specifikt mot detta protein.

Om en person som har vaccinerats sedan utsätts för en infektion av covid-19 ska kroppens immunförsvar redan vara tränad i att känna igen och snabbt utveckla skydd mot infektionen.

Anti-vaxx på Facebook på väg att byta strategi

Helene Wallskär
-
0
Anti-vaxx på Facebook på väg att byta strategi

Världshälsoorganisationen, WHO, anser att minskande vaccinationstäckning i spåren av ett allt mer organiserat vaccinmotstånd är ett av de allvarligaste hoten mot den globala folkhälsan. Just nu varnar WHO särskilt för risken att den rörelse som kallas ”anti-vaxx” ska minska människors vilja världen runt att vaccinera sig mot covid-19, när vacciner börjar komma.

Vaccinmotstånd som politisk rättighet

Som Läkemedelsvärlden rapporterat har flera av de stora sociala medieplattformarna på senare år infört olika förändringar för att begränsa spridning av felaktig information om vacciner. Men sociala medier är fortfarande vaccinmotståndarnas viktigaste arena för spridning av negativa påståenden om vacciner. Det gäller inte minst Facebook.

En grupp amerikanska forskare har nu undersökt hur vaccinmotståndet på Facebook har förändrats under åren 2009-2019. De har publicerat studien i American journal of public health.

Under de tio studerade åren har vaccinmotståndarnas aktivitet på Facebook, enligt studien, ökat kraftigt. Och innehållet i budskapen har förändrats. För tio år sedan dominerades anti-vaxx-kommunikationen enligt analysen av mer traditionellt innehåll. Det handlar exempelvis om felaktiga påståenden om risker med vacciner samt konspirationsteorier om att etablissemanget döljer dessa risker.

Men på senare år handlar argumenten på de studerade Facebooksidorna allt mindre om forskning och fakta och allt mer om vaccinering och medborgerliga rättigheter. Diskussionerna på anti-vaxx-sidor om vacciners säkerhet och effektivitet har minskat, medan diskussionerna om politiska principer som medborgerliga rättigheter har ökat. Vaccinmotståndarna gör vaccinfrågan till en fråga om individens fria val.

– Att tala om nej till vaccinering som en medborgerlig rättighet gör att vaccinmotståndarna slipper diskutera vetenskap och i stället kan debattera om värderingar, särskilt om allas rätt till ett fritt val. Men i det här fallet kan personer som utövar denna rättighet skada alla andra.

Det sade David Broniatowski, som ledde undersökningen, i ett pressmeddelande i samband med att studien publicerades. David Broniatowski är  docent i systemstyrning och systemteknik vid George Washington university. Han gjorde studien tillsammans med forskare vid University of Maryland och Johns Hopkins university.

Vaccinmotstånd på Facebook ökar

I projektet analyserade forskargruppen över 250 000 inlägg på 204 Facebooksidor som uttrycker motstånd mot vaccinationer. Inläggen var postade mellan oktober 2009 och oktober 2019.

Forskarna såg att mängden av inlägg som uttryckte vaccinmotstånd ökade trappstegsvis. Det var särskilt tre händelser som ledde till ökningar.

Den första kraftiga ökningen kom 2015 efter att ett mässlingsutbrott som startade på Disneyland i Kalifornien fått stor uppmärksamhet. Utbrottet väckte mycket diskussion om vikten av att vaccinera barn mot mässling, en diskussion som mobiliserade av vaccinmotståndarna.

Nästa ökning kom året därpå. Detta efter att den filmen ”Vaxxed – from cover-up to catastrophe” lanserats. Manusförfattare, producent och regissör är den före detta läkare och forskare som med förfalskade forskningsresultat spred myten om samband mellan mässlingsvaccin och autism. Filmen startade en våg av vaccinmotstånd på Facebook och inläggen handlade till stor del om medborgerliga rättigheter. Att inte vaccinera sig och sina barn beskrevs, enligt den aktuella studien, som civilt motstånd.

Vaccinmotståndarnas aktivitet ökade ytterligare under 2019. Då framför allt på Facebooksidor som var inriktade på vaccinmotstånd i en viss amerikansk delstat. Inläggen handlade främst om diskussioner kring lagändringar om vacciner och hur man skulle rösta i lokala val för att stoppa vissa lagförslag.

Forskarna bakom studien menar att deras resultat tyder på att vaccinmotståndarna blir allt mer organiserade och politiskt inriktade. De rekommenderar myndigheter och folkhälsopolitiker att utveckla sin kommunikation till befolkningen om vacciner för att även kunna möta värderingsargument om exempelvis individens fria val.

Nobelpris för upptäckten av hepatit C

Helene Wallskär
-
0
Nobelpris för upptäckten av hepatit C

Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet har i år beslutat att belöna tre forskare som gjort pionjärinsatser för kampen mot hepatit C. De tre medicinpristagarna är Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice som får dela lika på prissumman på tio miljoner kronor.

Alla tre har i olika steg på ett avgörande sätt bidragit till upptäckten av hepatit C-viruset. Upptäckten är en förutsättning för utvecklingen av dagens effektiva hepatit C-läkemedel och för möjligheten att screena donerat blod för att förhindra smittöverföring vid blodgivning.

I dag kan 95 procent av alla som behandlas med läkemedel mot hepatit C botas.

– Upptäckten av hepatit C-viruset har räddat miljontals liv över hela världen, sade professor Gunilla Karlsson Hedestam, ledamot av Nobelförsamlingen, när hon presenterade de tre pristagarnas insatser vid prisets offentliggörande på måndagen.

Tyst, dödlig infektion

Redan på 1940-talet stod det klart att det finns två huvudtyper av infektionsorsakad hepatit, leverinflammation. Den första typen är hepatit A som orsakas av ett virus som sprids främst genom vatten och mat. Detta är en akut typ av infektion som vanligen inte ger några långsiktiga efterverkningar.

Den andra typen av infektiös hepatit sprids via blod och kroppsvätskor och är ett allvarligt medicinskt tillstånd. Det handlar om en kronisk inflammation i levern som är lömsk eftersom smittade personer kan vara symtomfria i åratal och till och med decennier. På sikt kan inflammationen leda till skrumplever, som bara kan behandlas med levertransplantation, eller levercancer.

Blodburen hepatit orsakar över en miljon dödsfall om året i världen, vilket gör tillståndet till ett folkhälsohot i nivå med hiv och tuberkulos.

På 1960-talet upptäckte forskaren Baruch Blumberg hepatit B, ett av de två kända virus som ligger bakom denna typ av hepatit. Han fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin för detta 1976. Upptäckten ledde till utveckling av diagnostiska tester och vacciner och var ett viktigt framsteg. Testning av donerat blod minskade antalet fall av hepatit efter blodtransfusioner.

Okänt virus

Men fortfarande inträffade ett stort antal fall av transfusionsorsakade hepatitfall, ett problem som en av årets Nobelpristagare, Harvey J. Alter, studerade i sin forskning vid National institute of health. Han och hans medarbetare visade att många fall av transfusionsorsakad hepatit varken berodde på hepatit A eller B-virus. Med hjälp av olika experiment kunde de visa att det måste finnas ett tredje virus som gav en distinkt typ av hepatit. Bland annat visade att blod från smittade människor överförde sjukdomen till schimpanser.

Det blev en hög vetenskaplig prioritet att identifiera det okända viruset, men många forskare världen runt försökte i mer än ett decennium utan att lyckas.

Michael Houghton, den andra av årets Nobelpristagare, tog sig an uppgiften att försöka isolera virusets genetiska sekvens. Han och hans forskargrupp undersökte DNA-fragment från blodet hos schimpanser som var smittade med den aktuella hepatittypen. Till slut kunde de identifiera ett nytt så kallat RNA-virus som benämndes hepatit C.

Räddar liv

Men fortfarande visste forskarna inte om hepatit C ensamt kunde orsaka den svåra kroniska leverinflammationen. Den pusselbiten lade årets tredje pristagare, Charles M. Rice, som i sin forskning vid Washington university i St. Louis visade att hepatit C-viruset kan föröka sig och orsaka sjukdom. Detta blev det slutgiltiga beviset för att hepatit C orsakar de dittills oförklarliga fallen av transfusionsorsakad hepatit C.

– De tre pristagarna var pionjärer vars forskning lade grunden till livräddande antivirala läkemedel och bloodscreening, sade Gunilla Karlsson Hedestam.

I dag finns mycket känsliga blodtester som kan detektera viruset. I många delar av världen förekommer transfusionsorsakad hepatit därför överhuvudtaget inte längre. Och de effektiva antivirala läkemedel som utvecklats kan i de flesta fall bota patienten, framhöll Gunilla Karlsson Hedestam:

–  I framtiden kommer vi förhoppningsvis att helt kunna utrota hepatit C.

Kväveoxid möjlig behandling vid covid-19

Marie Ericsson
-
0
Kväveoxid möjlig behandling vid covid-19

Kväveoxid kan vara en möjlig behandling vid covid-19. Det visar en studie från Uppsala universitet som har publicerats i tidskriften Redox Biology.

Kväveoxid (NO) fungerade som behandling mot coronaviruset bakom Sars-epidemin 2003. Enligt studien har ämnet, som har virusdödande egenskaper, även visat sig vara effektiv på närbesläktade SARS-CoV-2. Uppsala-forskarna gjorde en provrörsstudie där de behandlade det nya coronaviruset med en kemisk förening (snap) som frisätter kväveoxid. Virusförökningen bromsades då ner.

– Oss veterligen är kväveoxid den enda substans som hittills visat sig ha en direkt effekt på SARS-CoV-2, säger Åke Lundkvist professor vid Uppsala universitet som har lett studien, i ett pressmeddelande.

Kväveoxid kan i dag ges vid akut lungsvikt för att förbättra syresättningen i blodet.

– I väntan på ett fungerande vaccin skulle förhoppningsvis inhalation av NO kunna vara en verksam behandlingsform. Dosering och tidpunkt för insatt behandling torde spela en viktig roll för resultatet och behöver nu snarast utredas, säger Åke Lundkvist i pressmeddelandet.

Forskarna ska nu undersöka de antivirala effekterna av ämnet och göra en modell i laboratoriet för att kunna simulera en möjlig behandlingsform för patienter.

PRAC utreder risk för njurskador av remdesivir

Helene Wallskär
-
0
PRAC utreder risk för njurskador av remdesivir

Säkerhetskommittén PRAC inom EU:s läkemedelsmyndighet EMA har fått signaler om risk för akuta njurskador av remdesivir, det första godkända läkemedlet mot covid-19. Kommittén har därför inlett en granskning för att utvärdera läkemedlets njurrisker.

Remdesivir godkändes i somras under produktnamnet Veklury som behandling vid covid-19 i EU. Redan innan hade läkemedlet fått en omfattande användning i covid-19-vården över hela världen. Efterfrågan på remdesivir har också fortsatt att öka, trots att många frågor återstår att besvara om behandlingens kliniska värde. Remdesivir är till exempel ett av de läkemedel som USA:s president Donald Trump enligt medieuppgifter har fått mot sin coronainfektion.

Undersöker eventuellt orsakssamband

Veklury har ett villkorat marknadsgodkännande i EU för behandling av covid-19 hos patienter från 12 års ålder med lunginflammation och behov av syrgasbehandling. Att godkännandet är villkorat innebär att tillverkaren Gilead sciences måste komma in med ytterligare data efter godkännandet

Redan i samband med godkännandet diskuterades risken för njurskador av remdesivir, främst på grund av resultat av djurstudier. Denna risk lyftes också fram i Veklurys riskhanteringsplan som något att hålla ögonen på.

Läkemedlet är nu föremål för utökad säkerhetsövervakning med månatliga säkerhetsrapporter. Akut njurskada är där en biverkningsrisk som följs noga.

Det har nu kommit rapporter om akuta njurskador hos vissa patienter som fått remdesivir mot covid-19. Men experterna vet ännu inte om njurskadorna har orsakats av läkemedlet. Njurskador kan även orsakas av bland annat diabetes och av själva covid-19-infektionen.

PRAC kommer att utvärdera alla data om patientfallen för att försöka avgöra om njurproblemen berodde på läkemedlet. I så fall kan det bli aktuellt att ändra i informationen om Veklury. Redan nu innehåller den rekommendationer till behandlande läkare om att vara uppmärksamma på risken för försämrad njurfunktion.

1...91011...33Sida 10 av 33