Annons

Månads arkivering oktober 2018

Snart premiär för digitalt utbyte av e-recept inom EU

Helene Wallskär
-
0
Snart premiär för digitalt utbyte av e-recept inom EU

Finland och Estland blir de första EU-länderna att utbyta e-recept digitalt. Det offentliggjorde Estlands hälsominister Riina Sikkut i förra veckan. Hon sade i en intervju för Euractiv att flödet av e-recept över gränsen mellan Finland och Estland sannolikt kommer att komma i gång redan i slutet av 2018.

Att få i gång digitalt utbyte av e-recept är en av delarna i EU-projektet e-health digital service infrastructure.

Finland och Estland har nu klarat av de tekniska och legala projektsteg som krävs för utbyte av e-recept. Riina Sikkut hoppas att fler EU-länder snart följer efter och kommer med i det digitala receptutbytet. Sverige, Grekland och Cypern ligger enligt henne långt fram i processen.

Enligt Lars Kämpe, pressansvarig vid e-hälsomyndigheten, kommer det dock att dröja något eller några år till innan Sverige kan delta fullt ut i EU-utbytet av digitala recept.

– Vi kommer att införa det i två steg, förklarar han. Under 2019 eller 2020 kommer medborgare från andra EU-länder att kunna börja hämta ut sina e-recept i Sverige.

I nästa steg ska även svenska medborgare kunna hämta ut sina e-recept i andra EU-länder, men det dröjer till tidigast 2020.

– Det steget inleds när vi är klara med steg ett. Exakt när det kan bli klart vet vi inte i dagsläget. Det finns teknik och juridik som vi måste reda ut, säger Lars Kämpe.

En annan del av EU:s e-hälsoprojekt syftar till att länder ska kunna utbyta journaldata digitalt i så kallade patientöversikter. Sverige deltar dock inte aktivt i den delen av samarbetet.

– Vi har valt att gå fram med utbytet av e-recept i första hand, säger Lars Kämpe.

Uppdaterad 2018.10.15

Cannabis på recept tillåts i Storbritannien

Helene Wallskär
-
0
Cannabis på recept tillåts i Storbritannien

Patienter i Storbritannien kommer från och med den 1 november att kunna få cannabisbaserade produkter på recept. Specialistläkare får från detta datum förskriva cannabisbaserad behandling om patientens medicinska behov inte kan tillgodoses på något annat sätt. De nya reglerna gäller i England, Wales och Skottland och motsvarande lagändring planeras även i Nordirland

Detta är det första resultatet av den utredning om medicinsk cannabis i Storbritannien som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat om.

Utredningen kom till bland annat på grund av ett par uppmärksammade fall där barn med svår epilepsi hade nekats att använda cannabisolja för att lindra sina symtom.

– Efter att ha blivit rörd av hjärtskärande fall rörande sjuka barn var det viktigt för mig att vi agerade snabbt för att hjälpa dem som kan ha nytta av medicinsk cannabis, sade inrikesminister Sajid Javid i ett pressuttalande på torsdagen.

Det är enbart specialistläkare som kan skriva cannabisrecept från och med den 1 november. Lagändringen gäller inte allmänläkare, men de har som tidigare möjlighet att ansöka hos en oberoende expertpanel om att en viss patient ska få tillgång till sådana produkter.

Den ändrade lagen innehåller inga begränsningar beträffande för vilka tillstånd som cannabis får förskrivas för.

Enligt inrikesministern genomförs lagändringen på inrådan av regeringens chefläkare, professor Sally Davies och ett rådgivande organ, the Advisory Council on the Misuse of Drugs. Detta organ ska nu även göra en omfattande granskning beträffande medicinsk användning av cannabis.

I Storbritannien, liksom i Sverige, klassas cannabis som narkotika och är olagligt att använda. I sitt uttalande underströk Sajid Javid att cannabis även fortsättningsvis kommer att vara förbjudet att använda i rekreationssyfte i Storbritannien.

Apotek arbetar mot antibiotikaresistens

Helene Wallskär
-
0
Apotek arbetar mot antibiotikaresistens

Personal på alla öppenvårdsapotek i England ska från och med 23 oktober arbeta med en nationell kampanj för att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. Apotekspersonalen kommer bland annat att få en folder att dela ut till kunder som har hosta och andra symtom på övre luftvägsinfektion. Foldern informerar om egenvård vid sådana symtom.

Personalen ska även använda foldern som en utgångspunkt för att diskutera med kunden om att ta hand om luftvägssymtom på egen hand, varför antibiotika kanske inte är nödvändigt och när det eventuellt kan vara dags att söka läkare.

– Patienter har förtroende för sin farmaceut och det här är också en möjlighet för apotekspersonal att visa hur apoteken kan bidra i folkhälsoarbetet, sade Diane Ashiru-Oredope, Public Health England, i ett uttalande i the Pharmaceutical journal.

I ett pilotprojekt skickades foldrarna ut till öppenvårdsapotek i nordvästra England och personalen fick besvara en enkät. Tre fjärdedelar av dem som svarade ansåg att apotekspersonal har en viktig roll i kampen mot antibiotikaresistens.

Den nationella kampanjen Keep antibiotics working drivs av Public Health England för att stödja den brittiska regeringens arbete mot antibiotikaresistens.

Kampanjen fokuserar på att minska olämplig antibiotikaförskrivning genom att öka människors kunskap om antibiotikaresistens och därmed minska efterfrågan på antibiotika när den inte behövs. Kampanjen riktar sig särskilt till personer över 50 år och till kvinnor i åldrarna 20-45 år, två grupper som ofta besöker öppenvården.

Förutom apotekspersonal kommer även övriga yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården att engageras i kampanjarbetet.

Fälls för marknadsföring av icke godkänt vaccin

Helene Wallskär
-
0
Fälls för marknadsföring av icke godkänt vaccin

Scandinavian Biopharma håller på att utveckla en vaccinkandidat under namnet Etvax. Vaccinet testas för närvarande i en fas IIb-studie och siktet är inställt på att få vaccinet godkänt mot diarré orsakad av ETEC-bakterien.

I mars i år annonserade företaget i en reklambilaga som medföljde tidningen Dagens industri. Annonsen hade rubriken “Diarrévaccin som räddar både liv och semestrar” och underrubriken “Scandinavian Biopharma är i slutfasen med att testa Etvax® – ett banbrytande vaccin mot diarré orsakad av ETEC-bakterien”.

Annonseringen uppskattades inte av informationsgranskningsnämnden, IGN, ett av de två organ som övervakar att företag följer läkemedelsbranschens etiska regelverk. IGN tog på eget initiativ upp annonseringen för bedömning och ansåg att den stred mot regelverket eftersom den innebar en förlansering av ett läkemedel som inte är marknadsgodkänt och att marknadsföringen dessutom var riktad till allmänheten.

Företaget invände att annonsen var införd i en life science-bilaga i en affärstidning och inte alls var avsedd att marknadsföra vaccinet till allmänheten. I stället vände den sig till potentiella finansiärer och syftade till att marknadsföra bolaget. Därför omfattades den inte av det etiska regelverket om läkemedelsinformation, hävdade företaget.

IGN tyckte att ärendet var svårbedömt och principiellt viktigt och förde det därför vidare till branschens andra etikorgan, Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL.

NBL håller med IGN om att tidningsbilagan var riktad till allmänheten, och konstaterar i sitt fällande beslut att annonsen utgör marknadsföring av läkemedel eftersom den i ”påtaglig utsträckning fokuserar på en av företagets läkemedelskandidater utan att något annat syfte med annonsen framgår”.

Detta betyder att det etiska regelverket gäller och att Scandinavian Biopharma har brutit mot reglerna genom att marknadsföra ett icke godkänt läkemedel. Bolaget fälls därför för att ha handlat i strid mot god sed på läkemedelsinformationens område och uppmanas att inte upprepa detta i framtiden.

NBL anser att överträdelsen är allvarlig, bland annat eftersom företaget tidigare fällts för en liknande annons. Men ingen sanktionsavgift kan krävas in eftersom det fällda bolaget inte är medlem i någon av de organisationer som är anslutna till branschens frivilliga övervakningssystem på informationsetikens område.

Bättre vapen behövs mot illegal läkemedelshandel

Ingrid Helander
-
0
Bättre vapen behövs mot illegal läkemedelshandel

På svenskspråkiga sidor på internet pågår en livlig marknadsföring av piratkopior och förfalskningar av registrerade, receptbelagda läkemedel. De säljs helt öppet, utan receptkrav till betalningsvilliga kunder som antingen inte förstår vilka hälsorisker de tar eller är villiga att ta dessa risker.

I ett blogginlägg diskuterar Helene Wallskär varför myndigheterna inte lyckas stoppa den olagliga näthandeln med icke narkotikaklassade läkemedel och vilka åtgärder som behövs.

Läkemedelskongressen läggs ner helt

Ingrid Helander
-
0
Läkemedelskongressen läggs ner helt

Efter ett antal år med vikande deltagarsiffror på Apotekarsocietetens årliga möte Läkemedelskongressen beslutades förra året att ställa in 2018 års kongress och utvärdera formatet. När analysen av den genomförda utvärderingen nu är klar har Apotekarsocietetens styrelse beslutat att lägga ner Läkemedelskongressen permanent.

I den information som gått ut till berörda parter står att “… varumärket Läkemedelskongressen inte längre kommer att användas och att en kongress i nuvarande form läggs ner.”

– Bakgrunden till beslutet är att vi tror att det behövs något helt nytt. Det har kommit fram i den genomlysning som gjorts och som bestått av både enkätundersökningar och djupintervjuer med aktörer i andra branscher om hur man där har hanterat utvecklingen av den här typen av breda kongresser, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.

Karin Meyer påtalar att övrig mötesverksamhet inom Apotekarsocieteten och Läkemedelsakademin fortsätter som vanligt.

– Vi skapar väldigt många mer specialiserade och smalare symposier och möten och där ser vi ett fortsatt stort intresse. Svårigheten är att paketera stora, breda kongresser som Läkemedelskongressen så att de attraherar tillräckligt många deltagare. Bedömningen är därför att det behövs något helt nytt och då vill vi heller inte att inte att ett nytt koncept ska förväxlas med Läkemedelskongressen.

Läkemedelskongressen har varit Apotekarsocietetens årliga möte för alla som arbetar professionellt med läkemedel – inte minst apotekare – och har arrangerats sedan 1970-talet. Under många år lockade kongressen upp till tusen besökare, men har liksom andra liknande möten, tappat i deltagarantal de senaste åren.

Enligt informationen som gått ut ska “Ett nytt koncept med en samlande arena för event från Apotekarsocieteten och Läkemedelsakademin med passande kongressliknande profil utredas.”

Kommer Läkemedelskongressen att uppstå i någon ny form?
– Ja, det är planen, men inte som en läkemedelskongress utan då med ett annat namn och ett annat koncept, säger Karin Meyer. Under de kommande åren kommer både Apotekarsocieteten och Läkemedelsakademin att anordna flertalet stora möten och kongresser, både i helt egen regi och med olika samarbetspartners. Tanken är att det nya konceptet ska vara en samlande arena för andra event som vi redan gör, och utvecklingen av dessa aktiviteter den närmaste tiden kommer att spela roll för hur konceptet görs.

Något nytt koncept kommer dock inte att se dagens ljus förrän tidigast 2021.

Hur känns det att vara med och lägga ner ett möte som varit en så central del av Apotekarsocietetens verksamhet?
– Det är ett stort steg och ett viktigt beslut, vilket jag är väldigt ödmjuk inför eftersom det är ett event som vi anordnat under så många år. Samtidigt är den utvärdering vi gjort så gedigen att jag känner mig väldigt bekväm med beslutet. Det är också ett logiskt beslut med tanke på den starka förändringstakten vi ser vad gäller event och möten, och ett led i Apotekarsocietetens utvecklingsarbete med att fortsätta vara en relevant och stark aktör som gör Sverige kunnigare om läkemedel.

Apoteket Juwelen är årets kompetensapotek

Ingrid Helander
-
0
Apoteket Juwelen är årets kompetensapotek

Efter en rafflande final som var jämn in på målsnöret tog Apoteket Juwelen i Borås hem titeln Årets kompetensapotek. I laget ingick Camilla Axelsson och Sara Wiesner, samt Niklas Axelsson som numera arbetar på Apoteket Kronan i Ulricehamn.

Totalt deltog sju lag från fyra olika apotekskedjor i årets tävling, som arrangerades för tredje gången.

Upplägget känns igen från den populära tv-frågesporten ”På spåret”, men med frågor inriktade på farmaceutisk kunskap snarare än geografisk.

För Apoteket Juwelen var det andra gången man tog hem första priset då apoteket även vann premiärtävlingen 2016.

Tävlingen har initierats och arrangeras av Läkemedelsakademin som är Apotekarsocitetens utbildningsverksamhet.

– Syftet med tävlingen är att lyfta fram vikten av kompetens hos apotekens medarbetare. Här är personalen på landets apotek en viktig länk i hela den kedja som främjar en god läkemedelsanvändning, säger Marie Eklund, verksamhetschef på Läkemedelsakademin.

Tävlingen avgjordes under den två dagar långa mässan Apoteksforum som genomförts på Kistamässan i veckan.

I finalen besegrade Apoteket Juwelen Team EA från Örebro (expeditionsapoteket på universitetssjukhuset i Örebro).

“Miljötänk viktigt mot antibiotikaresistens”

Helene Wallskär
-
0
“Miljötänk viktigt mot antibiotikaresistens”

Miljökriterier måste prioriteras mycket starkare än i dag när antibiotika upphandlas. Det framhöll professor Björn Olsen, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och en profil inom arbetet mot antibiotikaresistens vid ett seminarium som Läkemedelsvärlden och Läkemedelsakademin på tisdagen arrangerade vid den pågående mässan Apoteksforum i Kista.

Antibiotikarester som släpps ut i miljön i samband med tillverkningen är en av de många faktorer som bidrar till den växande antibiotikaresistensen, framhöll han:

– Vi bör se till att vi köper in antibiotika enbart från länder med strikt kontroll av miljöreglerna för läkemedelstillverkning. Så ser det inte ut i dag. Här har apoteken stora möjligheter att påverka utvecklingen, upphandlingen av antibiotika är en lågt hängande frukt som apoteksbranschen gemensamt kunde lyfta som en viktig fråga för framtiden.

 

– Det är också viktigt att vi utvecklar nya reningsverkstekniker för att kunna bryta ned antibiotika som nu hamnar i miljön efter användning.

Andra åtgärder som Björn Olsen lyfte fram som brådskande var förbud mot antibiotika för att främja tillväxten hos produktionsdjur, minskad köttkonsumtion (eftersom köttproduktionen står för en stor andel av antibiotikaanvändningen), minskade antibiotikadoser och bättre diagnostik av infektioner.

– Vi behöver bättre metoder för att veta om en infektion verkligen är orsakad av bakterier så att vi inte använder antibiotika vid virusinfektioner där den inte hjälper.

Björn Olsen tog även upp det stora och länge ouppfyllda behovet av att ta fram nya antibiotika, ett område där läget ser dystert ut.

– Det finns inga nya antibiotika ens i pipeline, sade han och menade att läkemedelsföretagen har för litet incitament att satsa på sådan utveckling.

– Vem vill utveckla läkemedel som är avsedda att användas under extremt kort tid och så begränsat som möjligt? sade han.

Seminariets andra talare var Gunilla Skoog Ståhlgren, apotekare från Folkhälsomyndighetens enhet för antibiotika och vårdhygien. Hon beskrev det svenska arbetet mot antibiotikaresistens som fått namnet Stramamodellen och framhålls som en förebild internationellt. Antibiotikaanvändningen minskar sedan länge i vårt land, främst i öppenvården.

– En framgångsfaktor i vår modell är att vi arbetar både nationellt och lokalt, samtidigt. Det är också en stor fördel att många olika yrkesgruppers kompetens tas till vara i arbetet, sade hon.

Många i seminariepubliken var personer som arbetar på apotek. Gunilla Skoog Ståhlgren framhöll apotekspersonalens viktiga roll i kampen mot antibiotikaresistens.

– Ni möter allmänheten i er vardag och har en jätteviktig roll, sade hon. Ökad kunskap hos alla i befolkningen om antibiotikaresistens och om motåtgärderna är en mycket viktig faktor för att vi ska kunna fortsätta förbättra antibiotikaanvändningen och där har ni stora möjligheter att bidra.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande av Björn Olsens kommentar om apotekens möjlighet att påverka upphandlingen av antibiotika där det alltså är apoteksbranschen som helhet och dess organisationer som avses och inte enskilda apotek.

Farmaceutisk kompetens belönades med kundpris

Ingrid Helander
-
0

Sanja Pudar Crnalic på Kronans Apotek Dragonen i Umeå och Sandra Yilmaz vid Kronans Apotek i gallerian Bromma Blocks i Stockholm kammade hem priset för bästa kundinsats på apotek 2018. Själva prisutdelningen hölls under tvådagarsmässan Apoteksforum i Kista norr om Stockholm.

De två pristagarna vann i varsin klass: bästa kundinsats inom egenvård respektive receptläkemedel och pristagarna belönas med 10 000 kronor var.

– Jag är så otroligt glad och stolt. Jag har arbetat i 30 år som apotekare och det här är ett viktigt pris – inte minst för att lyfta fram den kompetens om apotekare besitter men som många kanske inte tänker på, säger Sanja Pudar Crnalic, som vann kundinsatspriset inom egenvård.

Sanja Pudar Crnalic upptäckte att en apotekskund med insulinpump använde ett egenvårdsläkemedel på ett felaktigt sätt. Hon avrådde då kunden från detta och hänvisade vidare till behandlande läkare vilket enligt juryn ”visat på värdet av farmaceutisk kompetens i egenvården samt god förmåga att bedöma konsekvenser för en patient”.

För två år sedan vann Sanja Pudar Crnalic även priset för bästa kundinsats inom receptläkemedel.

– Jag ville verkligen vinna egenvårdspriset också och satsade på det, säger hon.

Sanja Pudar Crnalic framhåller ständig kompetensutveckling som en förutsättning för att kunna göra ett bra jobb som farmaceut. Hon menar att även om ett visst ansvar ligger på arbetsgivaren måste man som individ ta huvudansvaret för att säkerställa att det blir av.

– Man kan inte känna sig så bekväm och förutsätta att kompetenstiden ska räcka till för all kompetensutveckling. Som farmaceut har man också en egen skyldighet att hålla sig uppdaterad, till exempel via Läkemedelsverkets hemsida, säger Sanja Pudar Crnalic. På mitt jobb startar vi till exempel kontorsdatorn direkt på morgonen och när det är lite lugnare perioder under dagen, ser vi till någon av oss som arbetar får tid att uppdatera sig eller läsa på inom något ämne.

Priset för bästa kundinsats inom receptläkemedel gick till apotekaren Sandra Yilmaz, som uppmärksammade att en patients problem med smärta orsakades av interaktion mellan två läkemedel. Hon informerade apotekskunden om detta och uppmanade personen att kontakta sin läkare. I motiveringen till priset står bland annat att ”agerandet visar på värdet av att en farmaceut bedömer interaktionsrisker och använder elektroniskt expertstöd i sitt arbete”.

– Jag blev väldigt överraskad. Det här erkännandet har stor betydelse och visar att farmaceuter har en viktig roll både på apotek och i hela vårdkedjan, säger Sandra Yilmaz, som examinerades så sent som i början av året och nu ska gå vidare med en masterexamen.

Utmärkelsen bästa kundinsats på apotek delas ut av Apotekarsocieteten via sektionen för öppenvårdsfarmaci.

Användningen av vissa antibiotika begränsas

Helene Wallskär
-
0
Användningen av vissa antibiotika begränsas

Ta bort kinolonantibiotika helt och begränsa användningen av fluorokinoloner, rekommenderar EMA:s säkerhetskommitté PRAC. Rekommendationen är resultatet av en säkerhetsgranskning som kommittén startade efter rapportering om allvarliga och långvariga biverkningar av kinoloner och fluorokinoloner. Det handlade om biverkningar som främst drabbar muskler, senor, leder och nervsystem. Kronisk smärta och livsförändrande funktionsnedsättningar fanns bland rapporterna.

Biverkningarna var kända sedan tidigare, men i granskningen undersöktes hur långvariga de kan vara och hur de inverkar på patienternas liv. Dessa frågor belystes även vid en offentlig hearing om saken som PRAC arrangerade i somras.

Efter granskningen rekommenderar kommittén nu att användningen av äldre kinolonantibiotika helt ska upphöra eftersom de godkändes för behandling av infektioner som numer ska behandlas med andra läkemedel. Berörda kinolonantibiotika är bland andra nalidixinsyra och cinoxacin, som redan är avregistrerade.

Nästa del av PRAC:s rekommendation gäller fluorokinoloner, där de oftast använda läkemedlen är ciprofloxacin, levofloxacin, moxifloxacin, norfloxacin och ofloxacin. För fluorokinolonerna vill kommittén ha en rad begränsningar. PRAC rekommenderar att dessa antibiotika enbart används när det är nödvändigt med antibakteriell behandling och inga andra läkemedel fungerar.

PRAC anser också att dessa antibiotika ska användas med försiktighet hos äldre, hos organtransplanterade, hos njurpatienter och hos personer som behandlas med systemiska kortikosteroider. Detta eftersom dessa grupper har högre risk för biverkningar av de fluorokinoloner.

Hälsovårdspersonal uppmanas att informera patienter om att vara uppmärksamma på biverkningsrisken. Den skriftliga informationen om respektive läkemedel ska också uppdateras när det gäller biverkningsriskerna.

PRAC:s rekommendation ska nu behandlas av den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté CHMP, som fattar det slutgiltiga beslutet.

Ärftlig orsak till impotens upptäckt

Helene Wallskär
-
0
Ärftlig orsak till impotens upptäckt

Amerikanska forskare har lyckats ringa in ett område i den mänskliga arvsmassan som är kopplat till risken för erektil dysfunktion, impotens. Upptäckten kan öka förståelsen för den genetiska bakgrunden till tillståndet och öppna för att forska fram nya effektivare behandlingar av nedsatt sexuell funktion.

Studien har publicerats i tidskriften Proceedings of the national academy of sciences.

Erektil dysfunktion, att inte kunna få eller upprätthålla erektion, är ett vanligt problem som påverkar mångas sexliv och livskvalitet. Enligt epidemiologiska studier har ungefär var tionde man i åldrarna upp till cirka 55 år mer långvarig erektil dysfunktion och bland män i 75-80-årsåldern är ungefär varannan drabbad.

Kända riskfaktorer för erektil dysfunktion är bland annat fetma, tobaksbruk och behandling av prostatacancer.

Redan i början av 2000-talet kom också forskning som visade att tillståndet i ungefär en tredjedel av fallen har ärftliga orsaker. Men forskare har tidigare inte kunnat identifiera några specifika platser i arvsmassan med koppling till erektil dysfunktion. Det är just detta som den amerikanska forskargruppen nu har lyckats med.

I den nya studien upptäckte de att variationer på en särskilt plats nära en gen kallad SIM1 har ett signifikant samband med ökad risk för erektil dysfunktion. Sambandet kvarstod även när forskarna tog hänsyn till andra kända riskfaktorer.

– Upptäckten av den första genetiska riskfaktorn för erektil dysfunktion är spännande eftersom den öppnar dörren för att utveckla nya behandlingar baserade på genetik, sade den forskare som ledde studien, Eric Jorgenson vid Kaiser permanente Northern California´s division of research, i ett pressuttalande i samband med publiceringen.

Forskarna genomförde den genetiska studien i flera steg. I steg ett använde de blodprover från 36 648 män som deltog i ett stort forskningsprojekt om hälsa och åldrande, samt olika hälsodata om dessa deltagare, bland annat uppgifter om sexuell funktion. En genetisk associationsanalys visade ett signifikant samband mellan variationer i området på SIM1-genen. Sådana variationer var en genetisk riskfaktor som ökade risken för erektil dysfunktion med 26 procent.

I steg 2 bekräftades dessa fynd i en annan grupp bestående av 222 358 män som lämnat material till en biobank. Forskarna utvecklade dessutom i laboratoriestudier även en hypotes om på vilket sätt variationer vid SIM1-genen inverkar på erektionsfunktionen.

Studiens resultat innebär att det identifierade området i arvsmassan kan vara en möjlig måltavla för framtida behandlingar mot erektil dysfunktion. Något som enligt forskarna är välbehövligt eftersom bara ungefär hälften av alla män som behandlas med dagens impotensläkemedel får en god effekt av dem.

Även om studien gjordes enbart på män, tror forskarna också att den genetiska faktor som de är på spåret kan ha betydelse även för kvinnors sexuella funktion. De menar även att framtida genbaserade behandlingar kan komma att ha potential att förbättra den sexuella funktionen hos både män och kvinnor.

Vaccin mot hpv nu godkänt även för äldre

Ingrid Helander
-
0
Vaccin mot hpv nu godkänt även för äldre

Det niovalenta hpv-vaccinet Gardasil 9 har hittills varit godkänt för pojkar och flickor från 9 till 26 års ålder. Efter ett utökat godkännande från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA kan nu vaccinet ges till personer upp till 45 års ålder. Godkännandet gäller både kvinnor och män och på den amerikanska marknaden.

Enligt en artikel i New York Times pågår diskussioner om vaccinet ska rekommenderas att ges brett till alla inom den utökade åldersgruppen, eller kunna ges efter individuella diskussioner mellan läkare och patient.

Vaccin mot humant papillomvirus, hpv, ingår de nationella vaccinationsprogrammen i en rad länder, inklusive Sverige, för flickor som skydd mot i första hand livmoderhalscancer. I allt fler länder omfattas dock även pojkar av vaccinationsprogrammet då vaccinet även skyddar mot anus-, penis-, och halscancer. Vaccinet ges i trettonårsåldern, innan de flesta hunnit komma i kontakt med det sexuellt överförbara viruset och de stammar som orsakar majoriteten av cancerfallen.

Det nu utökade godkännandet bygger på en studie av ungefär 3 200 kvinnor i åldern 27 till 45 år som följts under 3,5 år. Enligt FDA-beslutet visade resultaten att vaccinet var 88 procent effektivt i att förhindra hpv-infektion, könsvårtor, förstadier till cancer i vulva och livmoderhals samt utvecklad livmoderhalscancer. Teorin är att man även efter sexualdebut har nytta av skydd mot ett flertal hpv-stammar.

Godkännandet för män bygger på antaganden att skyddseffekten mot de hpv-stammar som ingår i vaccinet är överförbar även till män, samt effektstudier på yngre män, mellan 16 och 26 år, liksom en studie av immunsvar med vaccinet hos 150 män i åldern 27 till 45 år.

De vanligaste biverkningarna med Gardasil 9 i studierna var smärta vid injektionsstället, svullnad, rodnad och huvudvärk.

I vaccinationsprogrammet för unga ges Gardasil 9 med två doser. Vid vaccination av äldre personer ska vaccinet ges med tre doser för att nå önskad effekt.

I Europa är Gardasil 9, sedan det godkändes 2015, godkänt från nio års ålder utan övre åldersgräns.

Brexit försenar plan för barnläkemedel

Ingrid Helander
-
0
Brexit försenar plan för barnläkemedel

Den förordning om läkemedelsutveckling för barn som kom för tio år sedan har haft effekt. Drygt 260 nya läkemedel för behandling av olika sjukdomar hos barn har utvecklats under tiden. Samtidigt visade den utvärdering som EU-kommissionen gjorde av förordningen förra året att mer kan göras, något som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat om.

Bland annat har majoriteten av de nya läkemedlen som kommit fram utvecklats utifrån vuxna patienters behov, och i de fall sjukdomen finns också hos barn, även för dem.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, och EU-kommissionen har därför tagit fram en handlingsplan för att ytterligare skynda på utvecklingen av nya läkemedel för barn. Ett angeläget område är exempelvis inom onkologi, där det på senare år har gjorts stora framsteg och många nya innovativa läkemedel mot olika cancerformer tagits fram för vuxna patienter.

För barn med cancer har dock utvecklingen inte varit lika god. En av punkterna i den nya handlingsplanen är därför att utveckla samarbetet mellan EMA och den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA vad gäller identifiering och bedömning av relevanta målmolekyler inom barncancer. Det arbetet är påbörjat och ska enligt handlingsplanen vara klart i slutet av 2019.

Enligt planen ska man också se över ett antal utvalda terapiområden och inom dem identifiera vilka medicinska behov som finns kopplade till barn. Bland annat ska man genomföra en enkät öppen för allmänheten och hålla work shops med olika aktörer involverade i utvecklandet och tillgängliggörandet av läkemedel.

Arbetet har påbörjats men beräknas ta längre än till 2020 på grund av Brexit. EMA har tidigare meddelat att myndigheten, som ska flytta från London till Amsterdam, måste prioritera kärnverksamheten i samband med flytten och effekterna av den.

Handlingsplanen innehåller även åtgärder för att förenkla genomförandet av kliniska prövningar med barn, liksom för att rekrytera patienter till dessa prövningar. I det senare fallet ska man lägga upp information om tillgängliga kliniska prövningar i ett publikt register där även information om resultat från genomförda prövningar ska finnas. Detta ska enligt handlingsplanen vara klart till slutet av 2020.

Billigt och säkert starta förlossning med Cytotec

Ingrid Helander
-
0
Billigt och säkert starta förlossning med Cytotec

I sin doktorsavhandling, som läggs fram i dag fredag, har förlossningsläkaren Tove Wallström, Karolinska institutet/Södersjukhuset, undersökt vilken metod som är mest effektiv och säker vid igångsättning av en förlossning. Avhandlingen baseras på fem studier som bland annat undersökt antalet kejsarsnitt med olika typer av igångsättning.

Metoderna som jämfördes var läkemedel som får livmoderhalsen att mogna, som Cytotec (misoprostol) i oral lösning, Minprostin (misoprostol) som vaginal gel eller vaginalinlägg med Propess (dinoprostol). I jämförelsen ingick också ballongkateter, håltagning av fosterhinnan eller värkstimulerande dropp med oxytocin.

I andra studier undersöktes andelen kvinnor med brusten livmoder (uturusruptur) efter förlossningsinduktion med Cytotec, Minprostin eller ballongvidgning, eller med ingen behandling alls. Samtliga kvinnor hade genomgått minst ett kejsarsnitt innan, något som är en känd risk för uturusruptur vid en senare vaginal förlossning.

Även tiden till förlossning efter förlossningsstart med antingen Cytotec eller Misodel (misoprostol), en vaginal gel med långsam frisättning av den aktiva substansen, undersöktes.

Resultaten visar att Cytotec i oral form gav minst andel kejsarsnitt av de undersökta metoderna. Cytotec ökade heller inte risken för uturusruptur generellt eller hos kvinnor som tidigare genomgått kejsarsnitt, samt innebar mindre andel uturusrupturer än igångsättning med Minprostin (cirka 30 procent jämfört med 43 procent).

Vidare innebar oral Cytotek längre tid till förlossning efter påbörjad behandling än med vaginalgelen Misodel, som däremot innebar en större risk för överstimulering och stress hos fostret.

Sammantaget konstatera Love Wallström i sin avhandling att Cytotec i oral lösning är ett billigt, effektivt och säkert sätt att inducera förlossning hos kvinnor med omogen livmoderhals, och att läkemedlet kan användas även för kvinnor som tidigare genomgått kejsarsnitt.

Oral Cytotec är också vad som rekommenderas av International federation of gynecology an obstetrics vid igångsättning.

Love Wallström är doktorand vid institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Karolinska institutet/Södersjukhuset och lägger fram sin doktorsavhandling i dag fredag.

Får böta för utelämnad narkotikavarning

Ingrid Helander
-
0
Får böta för utelämnad narkotikavarning

Läkemedlet Lyrica, med den aktiva substansen pregabalin, är ett antiepileptikum som används för behandling av epilepsi, neuropatisk smärta och generaliserat ångestsyndrom hos vuxna.

Sedan den 24 juli i år är läkemedlet narkotikaklassat efter en dramatisk ökning av illegal handel med substansen, något som Läkemedelsvärlden rapporterat om.

I en anonym anmälan till Informationsgranskningsnämnden, IGN, påtalas att marknadsföring av Lyrica på webbplatsen pfizerpro.se, riktad till personal inom hälso- och sjukvården, saknar narkotikavarning.

Sådan information måste enligt läkemedelsindustrins etiska regelverk finnas lättillgänglig för alla narkotikaklassade läkemedel och kunna uppfattas även vid en snabb genomläsning.

IGN håller med anmälaren och konstaterar att narkotikavarning saknas på sidan och att marknadsföringen därför strider mot det etiska regelverket. Pfizer döms att betala en straffavgift på 90 000 kronor.

Nobelpris till tidigare Scheelepristagare

Ingrid Helander
-
0
Nobelpris till tidigare Scheelepristagare

I går onsdag tilldelades den brittiska forskaren Gregory Winter nobelpriset i kemi för sin utveckling av effektiva antikroppar – forskning som haft stor betydelse för framtagandet av nya läkemedel för bland annat autoimmuna sjukdomar. Priset delar han med forskarna George Smith och Frances Arnold.

Men redan 1994 belönades Gregory Winter med Apotekarsocietetens vetenskapliga utmärkelse Scheelepriset för samma sak. Han är därmed den fjärde Scheelepristagaren som senare belönats med ett nobelpris.

– Det är oerhört positivt och visar på Scheeleprisets relevans som en tung vetenskaplig utmärkelse, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten. Att i ett tidigt skede kunna identifiera banbrytande forskning är dessutom ett kvitto på att det vetenskapliga arbete som bedrivs inom Apotekarsocieteten och av dess medlemmar håller absolut världsklass.

Scheelepriset delas ut vartannat år till en framstående forskare inom läkemedelsforskning eller närliggande områden. Totalt har 48 pristagare tagit emot utmärkelsen sedan den började delas ut 1961. I januari 2019 tillkännages den 49:e pristagaren.

Senast i raden var amerikanen Charles Sawyers, verksam vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York. Han fick priset 2017 för sin forskning om molekylära mekanismer kopplade till cancer. Bland annat utvecklade han tillsammans med kollegor tyrosinkinashämmaren imatinib (Glivec) för behandling av kronisk myeloisk leukemi.

Förutom årets kemipristagare Gregory Winter har Scheelepristagarna Barry Sharpless, Luc Montagnier och James Black senare fått nobelpriset.

1234Sida 3 av 4