Bättre vapen behövs mot illegal läkemedelshandel

    11 oktober 2018, klockan 11:35
    0

    Helene Wallskär
    Medicinjournalist och redaktör, Läkemedelsvärlden.

    Om bloggen

    Här bloggar vi på redaktionen om saker och ting som rör sig i våra huvuden och i vår omvärld.

    Söker du en lönsam inkomstkälla? Är du tillräckligt skrupelfri för att utsätta medmänniskor för fara och bryta mot lagen, bara du inte åker fast? Då är olaglig import och försäljning av ej narkotikaklassade läkemedel en lukrativ och relativt riskfri affärsverksamhet som kan rekommenderas.

    På svenskspråkiga sidor på internet pågår en livlig marknadsföring av vad som förmodligen oftast är piratkopior och förfalskningar av registrerade, receptbelagda läkemedel. Trots informationsinsatser från Läkemedelsverket och andra myndigheter finns det tydligen tillräckligt många köpare som är beredda att betala bra för att ta risken att stoppa i sig något som kan vara allt ifrån en välgjord piratkopia till en verkningslös substans. Eller till och med en förorenad och livsfarlig substans, kanske en helt annan än vad som står på asken. Gissningsvis är kunderna ute efter andra effekter än vad läkemedlet är godkänt för eller så har de inte lust att ta ”omvägen” via doktorn och apoteket. Potenspiller, antibiotika, bantningsmedel, hjärtmediciner och blodtryckssänkare är pålitliga storsäljare på denna marknad.

    På försommaren skrev Läkemedelsvärlden om den förestående narkotikaklassningen av det receptbelagda antiepileptiska läkemedlet pregabalin, som hade blivit en populär missbruksdrog, gick enkelt att köpa utan recept på internet och som hade orsakat allvarliga förgiftningar och till och med dödsfall.

    Ett par månader efter narkotikaklassningen fick vi genom ett mejl till redaktionen reda på att sajter som tidigare sålt pregabalin nu hade gått över till att marknadsföra ett liknande, ej narkotikaklassat, antiepileptikum, gabapentin. ”Smart”, kommenterade en expert som vi kontaktade. Han förklarade att det handlade om riskminimering. De som sysslar med den här typen av affärsverksamhet vet att de löper liten risk att bli störda av polis och andra myndigheter så länge de håller sig till icke narkotikaklassade läkemedel, trots att handeln sker helt öppet på olika webbsidor. Utmärkt ur brottslingarnas perspektiv, men ett allvarligt problem ur folkhälsosynvinkel.

    Att det kan fortsätta så här beror framför allt på att de myndigheter som ska motarbeta den olagliga läkemedelshandeln har alldeles för trubbiga verktyg. Och att de inte lyckas få gehör för sina propåer om skärpta straffsatser och andra lagändringar som de anser behövs.

    Läkemedelsverket har tillsynsansvar att se till att läkemedelslagstiftningen efterlevs, men begränsade möjligheter att ägna sig åt internetspaning. Myndigheten får exempelvis inte använda så kallade kontrollköp och kan alltså inte webbshoppa läkemedel under påhittad identitet för att försöka spåra de olagliga försäljarna och utfärda förbud eller förelägganden.

    Ibland lyckas Läkemedelsverket i stället övertyga webbhotellet om att stänga ned en olaglig sida. Om myndigheten går bet på att stoppa försäljningen, återstår att vända sig till polisen. Men varken polis eller åklagare prioriterar utredning av dessa brott eftersom påföljderna för olaglig handel med icke narkotikaklassade läkemedel är låga (böter eller högst ett års fängelse) jämfört med exempelvis straffen för narkotikabrott.

    ”Vi har inte ens någon särskild brottskod för olaglig läkemedelshandel och har därför också svårt att se i statistiken hur vanliga dessa brott är”, berättade en polis som är engagerad i frågan och bekymrad över lågprioriteringen och den tandlösa lagstiftningen.

    Ett belysande exempel är historien om en webbsida som tidigare bland annat sålde numer narkotikaklassade pregabalin. Läkemedelsverket polisanmälde webbplatsen 2016. Polisutredningen ledde visserligen fram till att åklagaren åtalade två personer för penningtvätt. De hade agerat målvakter och stått för bankkonton som användes i verksamheten, men var inte inblandade i själva läkemedelshanteringen. Åklagaren bollade därför tillbaka läkemedelsbrotten som ett så kallat spaningsuppslag till polisen, varefter det hela rann ut i sanden. I dag säljer samma sida fortfarande helt öppet olika receptbelagda läkemedel, utan receptkrav och med löfte om diskreta postleveranser. Giltiga betalningsmedel är bitcoins, kryptovaluta och att skicka kontanter i ett ogenomskinligt kuvert.

    Läkemedlen på den olagliga internetmarknaden tas vanligen in från andra länder så det kan tyckas att tullen borde kunna stoppa dem vid gränsen. Men här sätter återigen lagstiftningen käppar i hjulet. Tullverket får inte kontrollera införsel av läkemedel från andra EU-länder på grund av att läkemedel inte står med i den så kallade inregränslagen (med narkotika är det som bekant en helt annan sak). Om olovlig införsel av läkemedel från ett annat EU-land upptäcks vid rutinmässiga röntgenkontroller av post- och kurirflöden får tullen inte agera utan måste släppa igenom varorna.

    Detta utnyttjar de illegala importörerna genom att packa om läkemedel från andra delar av världen så att de ser ut att vara skickade inom EU och därmed skyddade av inregränslagen.

    De ansvariga myndigheterna har inte stillatigande accepterat att vara mer eller mindre bakbundna av ineffektiv lagstiftning. Redan 2014 skrev Läkemedelsverket och Tullverket en gemensam hemställan till regeringen om ”åtgärder för att förhindra olovlig införsel av läkemedel från annat EU-land”. Myndigheterna beskrev situationen och begärde en översyn av inregränslagen och av läkemedelslagstiftningens regler om olovlig införsel av läkemedel som i dagsläget inte är straffbelagt.

    Och 2015 rekommenderade sedan Läkemedelsverket i ett remissyttrande till socialdepartementet att Sverige ansluter sig till Europarådets Medicrime-konvention, vilket bland annat skulle innebära skärpta straff för illegal läkemedelshandel. Läkemedelsverket passade i samma skrivelse på att efterlysa en utredning för att eventuellt få möjlighet att använda kontrollköp i arbetet mot handel med förfalskade läkemedel.

    Nu har fyra respektive tre år gått sedan myndigheternas framstötar till regeringen, men inte mycket har hänt, visar en kontakt med socialdepartementet. Socialminister Annika Strandhäll skriver i ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden att det är viktiga frågor som Läkemedelsverket och Tullverket har lyft och att departementet behöver fortsätta arbeta med dem.

    ”Det är dock ett arbete som innehåller flera juridiskt komplicerade delar”, framhåller ministern. ”Frågan kommer att behöva tas om hand framgent.  Däremot kan vi i dagsläget, med respekt för det parlamentariska läget, inte säga exakt när detta kommer att ske.”

    Under tiden har Läkemedelsverket bildat samverkansgruppen Centrum mot olagliga läkemedel, som bland annat försöker effektivisera myndigheternas samarbete mot den illegala försäljningen. Men utan de efterfrågade lagändringarna blir det ändå svårt att stoppa den lönsamma illegala näthandeln med läkemedel. Här finns en angelägen uppgift för den kommande regeringen att snabbt ta itu med.

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här