Månads arkivering oktober 2018

Utsläpp av antibiotika har kartlagts

0

Miljökemisten Marcus Östman vid Umeå universitet studerar avloppsreningsverkens roll i utvecklingen av antibiotikaresistens. I en undersökning av elva reningsverk, det sydligaste i Eslöv i Skåne och det nordligaste i Piteå i Norrbotten, fann han stora mängder av både antibiotika och andra antibakteriella ämnen, som kommer från bland annat användning i hushållen och i vården.

Substanserna fanns dels i det renade vatten som släpps ut från reningsverket och dels i avloppsslammet. Några av de antibiotika som hittades i slam och avloppsvatten från reningsverken var bredspektrumantibiotikumet ciprofloxacin, clindamycin, erytromycin, trimetoprim och oxytetracyklin.

Utifrån sina fynd har Marcus Östman beräknat de totala utsläppen från vattenreningsverk i Sverige av olika antibakteriella ämnen. Han beräknade till exempelvis att det släpps ut närmare 1 200 kg per år av ciprofloxacin.

Vissa av de andra antibakteriella ämnen han hittade hade inte tidigare identifierats i slam och vatten från reningsverk. Det gällde bland annat det bakteriedödande ämnet klorhexidin.

– Även andra antibakteriella ämnen än antibiotika kan bidra till ökad antibiotikaresistens på grund av korsresistens och selektionsmekanismer. Därför är det viktigt att kartlägga också dessa ämnens förekomst i reningsverken, förklarar Marcus Östman som nu presenterar sitt arbete i en doktorsavhandling.

Både avloppsvattnet och slammet från reningsverken hamnar i miljön. När det gäller slammet används ungefär en fjärdedel som gödningsmedel i jordbruket och resten som olika typer av fyllnings- och täckmassa.

– Exakt vilken betydelse dessa utsläpp av antibiotika och andra antibakteriella substanser i miljön har för utvecklingen av antibiotikaresistens i samhället vet vi inte ännu, men mycket forskning pågår, säger Marcus Östman.

Flera andra länder har hårdare begränsningar än Sverige av hur avloppsslam får användas och den svenska regeringen tillsatte i somras en utredning som ska föreslå förbud av spridning av avloppsslam på åkermark.

– Om det hade varit känt tidigare hur många olika ämnen avloppsslammet innehåller så hade det nog aldrig blivit tillåtet att sprida det på jordbruksmark, menar Marcus Östman.

Tillsammans med det kommande förbudet skulle effektivare reningsprocesser vid reningsverken kunna minska spridningen av läkemedel och kemikalier i miljön. Naturvårdsverket konstaterade i en utredning i fjol att det finns ett stort behov av att införa effektivare rening från läkemedelsrester vid svenska avloppsreningsverk.

För ett år sedan rapporterade Läkemedelsvärlden om invigningen i Linköping av det första reguljära reningsverket i landet med extra rening för att bryta ned läkemedelsrester. I Linköping används ozonrening för att få bort läkemedlen, en annan metod är att använda olika typer av aktivt kol. Marcus Östman utvärderade metoderna i sin avhandling och såg att aktivt kol var mest effektivt.

– Ozonrening har internationellt än så länge av kostnadsskäl  varit vanligast. Men med ökad användning skulle priserna på aktivt kol kunna börja gå ned och då kan det kanske även bli mer intressant att använda den metoden, säger han.

I ytterligare en studie i avhandlingen undersökte Marcus Östman och hans medarbetare en metod för att fastställa gränsvärden för antibiotika i avloppsvattnet efter rening.

– Att veta vid vilka koncentrationer som olika antibiotika kan bidra till att selektera fram resistenta bakterier är en viktig grundfråga om man vill ta fram exempelvis ny lagstiftning om gränsvärden. Vår studie var ett första försök att utveckla sådana gränsvärden men fortsatt forskning behövs, säger han.

Marcus Östman kommer att genomföra fler reningsverksstudier och undersöka mer  avancerade reningstekniker. Han hoppas att hans forskning ska kunna bidra till att bromsa den skenande ökningen av bakterier med resistens mot olika antibiotika. Men han framhåller samtidigt hur viktigt det är att ta ett helhetsgrepp på problemet och ta itu med det från många olika håll.

– Att minska onödig antibiotikaanvändning är självklart jätteviktigt. Men det finns också en massa onödig användning av andra antibakteriella ämnen som kan ha betydelse, ett av många exempel är användningen av silver i träningskläder för att motverka svettlukt. Även den kemikalieanvändningen är något som vi behöver diskutera och åtgärda.

Kritiseras för missad narkotikavarning

Sandoz marknadsför läkemedlet Pregagalin 1A Farma (pregabalin) som är ett generikum till Pfizers Lyrica. Läkemedlet används för behandling av epilepsi, neuropatisk smärta och generaliserat ångestsyndrom hos vuxna.

I somras narkotikaklassades pregabalin som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat för att stoppa omfattande illegal handel med substansen.

Informationsgranskningsnämnden, IGN, har på eget initiativ granskat en folder där Sandoz marknadsför Pregabalin 1A Farma till förskrivare. I sitt beslut konstaterar IGN att foldern saknar narkotikavarning. Detta strider mot branschens etiska regelverk eftersom information om narkotikaklassade läkemedel måste innehålla narkotikavarningar som uppfattas till och med vid en flyktig genomläsning. För denna överträdelse ska Sandoz betala en straffavgift på 90 000 kronor.

Sandoz har svarat att foldern dragits tillbaka och ska omarbetas

För några veckor sedan fattade IGN ett liknande beslut om Pfizers marknadsföring av Lyrica på en webbplats. Även där saknades narkotikavarning och en straffavgift utdömdes.

“Orealistisk optimism” kräver god information

0

Psykologiforskningen har på senare år intresserat sig för vilka faktorer som påverkar patienters beslut att tacka ja eller nej till att börja ta ett visst läkemedel, att opereras eller att genomgå andra medicinska åtgärder. I en ny studie studerade forskare i England och Schweiz några av dessa faktorer.

Försökspersoner fick i fiktiva scenarion ta del av fakta om olika läkemedel och andra behandlingar och sedan svara på vad de trodde om sina egna chanser att bli bra av den aktuella behandlingen respektive råka ut för biverkningar.

Resultatet visade att många hade obefogat höga förväntningar på goda behandlingsresultat. Och ännu vanligare var det att underskatta biverkningsriskerna. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Risk analysis.

– Våra resultat visar hur viktigt det är att läkare försäkrar sig om att patienter har realistiska förväntningar på medicinska åtgärder och har förstått informationen om riskerna, sade professor Yaniv Hanoch vid University of Plymouth school of psychology, som ledde studien, i ett uttalande i samband med att den publicerades.

376 personer mellan 19 och 76 år deltog i studien via internet. I en lång rad olika scenarion fick deltagarna föreställa sig att en läkare hade rekommenderat en viss behandling. Bland de behandlingar som ingick fanns influensaläkemedel, antidepressiv medicinering och andra läkemedelsbehandlingar, liksom vaccinering och olika typer av operationer.

Några scenarion fokuserade på chansen till positiva behandlingsresultat – exempelvis att bli bättre av ett läkemedel – och andra på risker för oönskade bieffekter som läkemedelsbiverkningar. Deltagaren fick veta att chansen respektive risken låg inom ett visst intervall, med formuleringar av typen ”40-60 procent av patienterna brukar…”. Sedan skulle deltagaren flytta en markör på en skala för att svara på hur de egna möjligheterna att få nytta av behandlingen, respektive de egna riskerna för en viss biverkan, uppfattades.

Långt ifrån alla deltagare lade sig då i mitten av det tidigare presenterade intervallet utan tvärtom värderades de egna möjligheterna ofta högre och riskerna lägre än så. Särskilt stark var tendensen att underskatta riskerna.

Forskarnas skriver att resultaten visar att mer forskning behövs om det de kallar orealistisk optimism kring medicinska behandlingar.

– Vi behöver gå vidare med större studier och även undersöka hur läkare kan hjälpa patienter till en realistisk uppfattning om möjligheter och risker, sade Yaniv Hanoch.

Ny markör ger prognos för hjärnskada efter hjärtstopp

Forskare i Lund och Mölndal har upptäckt ett protein som visat sig vara en mycket känslig och säker markör för att mäta graden av hjärnskada hos personer som haft hjärtstillestånd. Proteinet kallas neurofilament light, NFL, och kan i framtiden bli ett effektivt hjälpmedel när vårdpersonal och anhöriga ska fatta beslut om livsuppehållande behandling. Forskarna har publicerat sin studie i den vetenskapliga tidskriften Jama neurology.

Patienter som återupplivats efter ett hjärtstillestånd är oftast medvetslösa under de första dygnen och ungefär hälften avlider. Med hjälp av neurofysiologiska mätningar, röntgenundersökningar och neurologiska undersökningar bildar sig läkarna en uppfattning om hur svår hjärnskada patienterna har drabbats av. Informationen ligger sedan till grund för beslut om att fortsätta eller avbryta den livsuppehållande behandlingen. Det finns behov av att utveckla säkrare och effektivare metoder för att bedöma graden av hjärnskada och prognosen för patienten.

I den nya studien analyserades biobanksprover från 717 patienter, 580 män och 137 kvinnor. Proverna hade tagits hos personer som hade återupplivats efter hjärtstillestånd och medvetslösa förts till sjukhus. Patienterna själva eller deras anhöriga hade godkänt att proverna användes i studien.

Analyserna visade att nivån av NFL i serum under dygnen efter hjärtstilleståndet hade ett tydligt och signifikant samband med graden av hjärnskada hos patienten sex månader senare. De patienter som återhämtade sig neurologiskt hade betydligt lägre NFL-nivåer under dygnen efter hjärtstilleståndet än de som det gick sämre för och som exempelvis fortfarande låg i koma efter ett halvår.

NFL-nivån fungerade bäst av de prognostiska markörer som testades i studien. NFL gav även en säkrare prognos än vad dagens metoder gör.

– Det är dock viktigt att understryka att metoden är ny och att den än så länge bara används i forskningssammanhang, säger Tobias Cronberg, professor och neurolog vid Centrum för hjärtstopp vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, i ett preessmeddelande.

– Om resultaten kan bekräftas i fler studier kommer man i framtiden att kunna bedöma prognos för återhämtning efter hjärtstillestånd tidigt och säkert. Därmed kan vi också bespara patienter och anhöriga onödigt lidande och göra vården effektivare.

Ja från TLV om nytt preparat mot blödarsjuka

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har beslutat att läkemedlet Refixia (nonakog beta pegol) ska ingå i högkostnadsskyddet för behandling och förebyggande av blödning hos patienter med hemofili B. Detta är en sällsynt och allvarlig sjukdom som orsakas av brist på koagulationsfaktor IX.

Refixia är ett faktor IX-koncentrat som framställs med DNA-teknik och ges som intravenösa injektioner. Preparatet har längre halveringstid än de flesta andra faktor IX-koncentrat och injektionerna kan därför ges mer sällan.

Utan behandling riskerar patienter med hemofili B spontana blödningar, förstörda leder och kraftigt förkortad livslängd. TLV bedömer därför att läkemedlet bör subventioneras enligt människovärdesprincipen samt behovs- och solidaritetsprincipen.

Refixia är det andra långtidsverkande faktor IX-koncentratet som förs in i förmånen. För några veckor sedan beslutade TLV, som Läkemedelsvärlden skrev, om subvention av det första faktor IX-koncentratet med förlängd halveringstid och glesare injektioner, Alprolix (eftrenonakog alfa).

Nya riktlinjer ändrar inte blodtrycksgränsen

För ett år sedan sänkte American college of cardiology gränsen för vad som definieras som högt blodtryck till 130/80. Det var som Läkemedelsvärlden rapporterat ett omdebatterat beslut som fick kritik bland annat av svenska forskare.

De europeiska experterna följer inte sina amerikanska kollegor i spåren. De nya europeiska riktlinjerna behåller 140/90 som generell gräns för hypertoni. samma definition som Världshälsoorganisationen WHO använder och som finns i de senaste svenska behandlingsriktlinjerna.

Men även om den gränsen behålls, innehåller de uppdaterade riktlinjerna från European society of cardiology och European society of hypertension en rad förändringar. Förändringar som bland annat innebär aktivare diagnostik och att vården bör sikta på att sänka blodtrycket mer än i dag hos många patienter.

Det kommer dock att dröja minst ett år innan de nya europeiska riktlinjerna får genomslag i de svenska. De senaste svenska behandlingsrekommendationerna publicerades av Läkemedelsverket 2014.

– Rekommendationerna om hypertoni finns inte med bland de behandlingsriktlinjer som vi beslutat starta uppdatering av under 2019, säger Johan Andersson, utredare vid Läkemedelsverket.

– Läkemedelsverket har sammanlagt ett 60-tal behandlingsrekommendationer och går varje år igenom dem för att se vilka vi ska prioritera att uppdatera. Vi tar bland annat hänsyn till om det kommit nya läkemedel eller säkerhetsdata på området och till inspel från vården.

– Vi kommer självklart att ta del av de nya europeiska riktlinjerna om hypertoni och följa diskussionen inom professionen i Sverige för att ta ställning till när en uppdatering kan vara aktuell.

Vaccinrapport kan komma att göras om

0

Svenskarna har enligt den nyligen släppta EU-rapporten lägst förtroende för MPR-vaccin (mässling, påssjuka och röda hund) i hela EU. Endast 56,5 procent av de tillfrågade i enkäten ansåg att vaccinet var säkert, och 57,1 procent att det var viktigt för barn att få vaccinet.

På Folkhälsomyndigheten reagerade man kraftigt på siffrorna, som inte alls känns igen.

– Från Folkhälsomyndighetens sida är vi väldigt tveksamma till kvaliteten på rapporten och de slutsatser som dras. Vissa tycks direkt felaktiga, säger Adam Roth, chef för enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten.

Han säger att siffrorna är mycket förvånande eftersom Sverige är ett av få länder i EU som når upp till en vaccinationstäckning på över 95 procent av två doser med MPR-vaccinet.

– Under flera år har vi legat på en vaccinationstäckning på 96 procent, säger Adam Roth.

Rapporten bygger på enkätundersökningar med omkring 1 000 personer i var och ett av EU:s 28 medlemsländer. En förklaring till det förvånande resultatet, och som flera medier rapporterat om, är den höga andelen svenskar som inte svarat alls eller svarat ”jag vet inte” på frågorna om MPR-vaccin.

– I frågeformuläret har MPR-vaccinet benämnts med den engelska förkortningen MMR-vaccin (measels, mumps and rubella, reds. anm.), vilket är en förkortning vi inte använder i Sverige. Så som frågan är ställd är det inte konstigt att man inte har svarat på den, säger Adam Roth. Att mer än en tredjedel av svenskarna inte svarat på vissa frågor sticker verkligen ut mot de övriga länderna och är något artikelförfattarna borde ha analyserat, vilket man inte har gjort.

På EU-nivå finns en oro för den låga vaccinationstäckningen och skepsisen till just MPR-vaccinet i ett flertal länder. Tidigare i år lade EU-parlamentet fram ett antal förslag för att komma tillrätta med problemet, något som Läkemedelsvärlden rapporterat om. Bland annat fördömde man spridningen av ”opålitlig, missledande och ovetenskaplig” information om vaccin.

Vad tänker du om att EU-kommissionen släpper en rapport av den här kvaliteten?
– Jag tycker det är allvarligt och att det tyder på att något har gått väldigt fel i processen. Man har ett väldigt stort ansvar att inte kommunicera felaktiga data när man släpper en sådan rapport.

Adam Roth hoppas att rapporten inte kommer att få några negativa effekter på svenskarnas förtroende för vaccin, men säger samtidigt att det är allvarligt när felaktig information kommer ut.

Folkhälsomyndigheten ska nu analysera rapporten på djupet för att få mer information om hur den är gjord och vad som kan ha gått snett. Man har också varit i kontakt med rapportförfattarna.

– De erkänner felet och försöker göra något åt det. De har till exempel vissa planer på att göra om frågan mot den svenska befolkningen, säger Adam Roth.

Folkhälsomyndigheten utreder nu om det finns behov för ytterligare undersökningar på grund av rapporten.

– Vi arbetar hela tiden för att långsiktigt stärka vaccinationsprogrammen och med att ha en effektiv och korrekt information om vacciner. Samtidigt ska man inte underskatta att rykten om vaccin kan ha stora effekter på vaccinationstäckningen, vilket har visats flera gånger i andra länder.

Och även om Adam Roth inte tror att EU-rapportens bild av svenskarnas tillit till vaccin stämmer, säger han att vaccin diskuteras allt mer i olika kanaler.

– Föräldrar ställer mer frågor om vacciner, vilket inte är konstigt. Det är bra med frågor och viktigt att föräldrar kan få korrekt information för att kunna ta välinformerade beslut. Det är också oerhört viktigt att vi på Folkhälsomyndigheten bemöter de felaktigheter som cirkulerar om vaccin, oavsett hur de kommuniceras.

Nätläkares felbedömning fördröjde behandling

0

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har handlagt ett fall där en nätläkares råd fördröjde viktig behandling och ledde till risk för allvarlig vårdskada. Vårdföretagets egen utredning visar bland annat att läkaren, som var ny som nätläkare, borde ha ställt fler uppföljande frågor till patienten och övervägt om ärendet överhuvudtaget lämpade sig för digital handläggning.

Ärendet gäller en man som en kväll i somras vände sig till den digitala vårdtjänsten Min Doktor.  Han var orolig över bland annat yrsel, revbenssmärta, andningsbesvär och smärta och svullnad i en fot och ville veta om han behövde uppsöka akutvård.

Under den skriftliga dialogen bedömde vårdtjänstens läkare att det var onödigt att söka akut. Patienten hade berättat att han redan var under medicinsk utredning på grund av starka smärtor i höger ben och skinka. Nätläkarens bedömning var därför att mannens nytillkomna besvär i bland annat vänster fot var belastningsrelaterade. Rådet till patienten var att avvakta till ett tidigare inbokat besök hos en neurolog om en vecka.

Nästa dag försämrades mannen efter en cykeltur. Han fick mycket svårt att andas och åkte till en akutmottagning. På sjukhuset konstaterades att han hade flera proppar i lungorna. Behandling inleddes och han blev inlagd.

Han blev bättre igen och skrevs ut efter något dygn och vände sig då till Min Doktors support och berättade om nätläkarens råd och vad som sedan hänt. Vårdföretaget beslutade att anmäla händelsen till ivo.

I sin egen utredning skriver Min Doktor att det fanns brister i handläggningen som ledde till en medicinsk felbedömning. Patienten borde ha hänvisats till fysisk vård. Den aktuella läkaren har lång och bred klinisk erfarenhet, men hade nyligen börjat som nätläkare. Vårdföretaget bedömer att läkaren ”inte till fullo tagit till sig” de riktlinjer som presenteras under Min Doktors introduktionsutbildning av ny personal.

”Det är skillnad att handlägga patientärende i en digital miljö jämfört med en fysisk miljö. Det innebär förändrade förutsättningar och kräver en medvetenhet och kunskap hos den enskilda läkaren i hur man tar sig an ett patientärende i en digital kontext, fångar nyanser och för en digital dialog”, skriver företaget.

”Läkaren måste kontinuerligt tänka på skillnaderna mellan att möta patienten fysiskt och digitalt och vara noga med att ställa följdfrågor till patienten, överväga att be patienten ladda upp bilder eller videoklipp som kan tillföra ytterligare information, utnyttja möjligheten att ringa upp patienten eller hålla videosamtal vid behov.”

Efter det inträffade har Min Doktor infört en rad förändringar gällande introduktionsutbildning, handläggningsrutiner och information till personalen. Ivo bedömer att vårdgivaren har uppfyllt sitt ansvar och lämnar ärendet utan vidare åtgärd.

Antibiotikaresistens var vanligast i Ryssland

Svenska Folkhälsomyndigheten har lett ett forskningsprojekt som kartlagt andelen bärare av antibiotikaresistenta tarmbakterier i befolkningarna i Sverige och fem andra länder runt Östersjön.

– Att övervaka utvecklingen av resistenta tarmbakterier i Sverige och vår närmaste omvärld är en viktig del av arbetet mot antibiotikaresistens, säger Sofia Ny, utredare vid Folkhälsomyndigheten.

Kartläggningen visade på en kraftig variation mellan länderna, trots att de ligger så nära varandra. Det var bland annat fyra gånger så vanligt att ha antibiotikaresistenta tarmbakterier i Sverige som i Lettland, och nästan fyra gånger så vanligt i Ryssland som i Sverige. Grannländerna Lettland och Ryssland ligger bäst respektive sämst till när det gäller andelen som bär på resistenta bakterier.

Studien har publicerats i tidskriften European Journal of Clinical Microbiology & Infectious Diseases.

De multiresistenta bakterier det handlar om är tarmbakterier som bildar ett enzym som förkortas ESBL. Detta enzym kan bryta ned de flesta antibiotika i penicillingruppen och gör bakterierna motståndskraftiga mot dessa.

Tarmbakterier med ESBL är ett växande resistensproblem. Personer som bär på dessa behöver inte vara sjuka, men kan sprida de resistenta bakterierna till andra och riskerar själva att få dålig effekt av antibiotika om de blir sjuka. Allvarliga infektioner blir svårare att behandla. Exempel på vanliga infektioner där ESBL-bakterier komplicerar förloppet är urinvägsinfektioner, blodförgiftning och infektioner efter kirurgiska ingrepp.

De länder som studerades i den aktuella kartläggningen var Sverige, Tyskland, Finland, Polen, Lettland och Ryssland. Bara Sverige och Tyskland hade tidigare gjort liknande undersökningar av antibiotikaresistenta tarmbakterier.

– Vi ville både följa upp utvecklingen i de länder som gjort undersökningar tidigare och få en bild av läget i de fyra länder som inte tidigare gjort sådana undersökningar. Ytterligare ett syfte var att bidra till att även dessa länder får kapacitet att göra sådana här studier i framtiden, säger Sofia Ny.

I varje land rekryterades omkring 250 vuxna deltagare som inte tagit antibiotika de senaste tre månaderna. De svarade på en enkät och lämnade avföringsprover som laboratorieanalyserades.

Resultatet visade att 6,6 procent av de svenska deltagarna bar på ESBL-producerande E. coli-bakterier, som alltså är multiresistenta mot antibiotika. Lägre andelar bärare än Sverige hade Lettland med 1,6 procent, Tyskland med 2,3 procent och Finland med 4,7 procent. Högst andelar bärare hade Polen med 8 procent och Ryssland med 23,2 procent.

Exakt vad skillnaderna beror på vet forskarna inte, men tänkbara förklaringar är olikheter mellan länderna när det gäller användningen av antibiotika och om det finns stor spridning av antibiotikaresistenta bakterier på sjukhusen som även når människor ute i samhället. Att resa till länder med hög förekomst av ESBL-producerande tarmbakterier, som exempelvis Thailand och Indien, ökar också risken att ta upp sådana bakterier.

I en tidigare undersökning 2013 var andelen bärare av ESBL-producerande E. coli-bakterier i Sverige 4,7 procent, alltså 1,9 procentandelar lägre än i den nya studien.

– De nya resultaten kan tyda på en ökning av förekomsten av antibiotikaresistenta tarmbakterier i vårt land, men de två undersökningarna gjordes på så olika sätt att det inte går att avgöra om det handlar om en reell ökning, säger Sofia Ny.

Hon framhåller att det behövs fler studier av resistensläget i Östersjöområdet för att utreda varför skillnaderna mellan länderna är så stora och vilka åtgärder som bör vidtas.

– Vi har inga nya studier i pipeline just nu, men Folkhälsomyndigheten vill följa denna utveckling.

Ny influensamedicin har fått godkännande i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt läkemedlet Xofluza (baloxavirmarboxil) för behandling av influensa hos personer som fyllt 12 år och som haft symtom i högst två dygn.

– Det här är den första nya antivirala influensabehandlingen med en ny verkningsmekanism som FDA har godkänt på nästan 20 år. Eftersom tusentals människor drabbas av influensa varje år och många blir allvarligt sjuka, är det viktigt att ha tillgång till säkra och effektiva behandlingsalternativ, sade FDA-chefen Scott Gottlieb i ett pressmeddelande.

Xofluza tas i form av ett enda piller så tidigt som möjligt efter att influensasymtomen börjat. Om pillret tas tillräckligt tidigt kan symtomen bli lindrigare och patienten kan bli frisk något snabbare.

Den aktiva substansen baloxavirmarboxil hämmar ett enzym som är nödvändigt för att virus ska kunna replikeras. Substansen har i laboratorietester haft effekt mot en rad olika typer av influensavirus, även sådana som är resistenta mot konkurrenten Tamiflu (oseltamivir).

FDA:s godkännande baseras bland annat på en fas III-studie, publicerad i New England journal of medicine. I denna studie jämfördes Xofluza med placebo, samt med Tamiflu. Jämfört med placebo förkortade Xofluza sjukdomstiden med ungefär ett dygn. Xofluza och Tamiflu hade likvärdig effekt. En fördel med Xofluza är dock att patienten bara behöver ta ett enda piller medan Tamiflu tas två gånger om dagen i fem dygn.

De mest rapporterade biverkningarna av Xofluza var i studien diarré, bronkit, illamående och bihåleinflammation, men för placebo rapporterades ännu högre grad av dessa biverkningar så det är svårt att veta vad som var sjukdomssymtom respektive bieffekter av behandlingen.

Xofluza togs fram av det japanska läkemedelsföretaget Shionogi och har tidigare godkänts i Japan. Shionogi har rättigheterna till läkemedlet i Japan och Taiwan, men har genom ett licensavtal överlåtit rättigheterna i resten av världen till läkemedelsbolaget Roche och dess dotterföretag. Roche, som även tillverkar Tamiflu, planerar att lansera Xofluza också i Europa och övriga världsdelar utanför USA. Om och när det når den svenska marknaden återstår alltså att se. I Sverige används i dag Tamiflu, men främst till riskgrupper med ökad risk för allvarliga komplikationer av influensa.

Enligt New York Times kommer en Xofluzabehandling i USA att kosta 150 US-dollar, vilket motsvarar ungefär 1 400 kronor.

FDA framhåller att Xofluza och virushämmande läkemedel inte är några mirakelkurer mot influensa utan att det bästa sättet att skydda sig mot denna allvarliga infektionssjukdom fortfarande är att vaccinera sig. Detta är särskilt viktigt om man tillhör en riskgrupp. I Sverige startar landstingens och regionernas kostnadsfria influensavaccinering för riskgrupper i år på de flesta håll den 6 november.

Så kan vi på apotek bidra till att skydda antibiotikan

0

”Antibiotikaresistens må vara ett större problem i andra delar av världen än så länge, men bakterier respekterar inte nationsgränser så problemet lär bli större här.

Vi på apotek kan inte påverka djurhållning utomlands eller förskrivning av antibiotika, men jag tänker att det finns några saker vi kan göra.”

Läs hela Christina Ljungbergs blogg här. Har du ytterligare förslag?

Vanliga blodtryckssänkare kan bidra till lungcancer

Forskare i England såg i en stor befolkningsbaserad studie att så kallade ACE-hämmare ökade risken för lungcancer. Riskökningen blev större ju längre tid personen hade använt medicinen. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMJ.

– Även om de riskökningar vi sett är måttliga på individnivå, skulle de kunna höja lungcancerrisken för många patienter, menar forskarna.

Diskussionen om eventuella samband mellan olika blodtrycksmediciner och cancer har pågått i många år. Eftersom det handlar om en sjukdomsförebyggande behandling som tas under lång tid, är det viktigt att känna till eventuella hälsomässiga nackdelar under långtidsbehandling.

Studien från England fokuserar på de blodtryckssänkare som kallas ACE-hämmare, effektiva blodtryckssänkande mediciner som hör till de mest använda läkemedlen på området. Exempel på ACE-hämmare är ramipril (till exempel Ramipril och Triatec) och enalapril (till exempel Enalapril och Renitec).

I den stora registerstudien ingick 992 061 patienter som behandlades med läkemedel mot högt blodtryck. Patienterna delades in i olika grupper efter vilka läkemedel de använde och följde dem i registren under i median 6,4 år.

Den statistiska analysen visade att de patienter som använde ACE-hämmare efter denna tid hade 14 procent högre risk för lungcancer än de som använde blodtryckssänkare av en annan vanlig typ, så kallade angiotensinreceptorblockerare, ARB. Skillnaden i risk ökade med längre tids användning. Efter tio år hade ACE-hämmargruppen 31 procent högre lungcancerrisk än ARB-gruppen.

Även när ACE-hämmargruppen jämfördes med patienter vars höga blodtryck behandlades med en annan läkemedelstyp, vätskedrivande tiaziddiuretika, var lungcancerrisken högre för dem som använde ACE-hämmare.

Det har länge funnits misstankar om att ACE-hämmare kan öka risken för lungcancer eftersom användning av sådana läkemedel gör att ämnet bradykinin lagras i lungorna. Det är ett ämne som kan stimulera tillväxten av lungcancer. ACE-hämmare orsakar även ansamling av ett annat ämne som kallas substans P, som också har kopplats till utveckling av lungcancer.

Tidigare forskning om ACE-hämmare och cancer har kommit till motsägande resultat. År 2011 publicerades till exempel en stor forskningsöversikt som bland annat visade att ACE-hämmare inte kunde kopplas till ökad cancerrisk. Andra studier har pekat på motsatsen.

Forskarna bakom den nu aktuella studien menar att dessa tidigare undersökningar ofta varit relativt små och haft korta uppföljningstider. De anser därför att deras större studie med längre uppföljningstid är en viktig ny bit i forskningspusslet.

Med tanke på den utbredda användningen av ACE-hämmare hoppas forskarna nu att deras resultat ska testas av andra forskare i nya liknande studier.

Han är ny chefsfarmaceut på Apoteksföreningen

0

Fredrik Boström heter Apoteksföreningens nya chefsfarmaceut. Han kommer närmast från Apoteket AB där han för närvarande arbetar som chef för Förskrivna produkter och hälsotjänster. Fredrik Boström är legitimerad apotekare och har tidigare arbetat med kvalitetsfrågor, processutveckling och sortiments- och marknadsfrågor på Apoteket AB.

– Jag ser fram emot att arbeta med frågor som den fortsatta digitaliseringen, införandet av den Nationella läkemedelslistan och ett stort antal utredningar som påverkar apoteksbranschen säger Fredrik Boström, i ett pressmeddelande.

Fredrik Boström tillträder sin tjänst den 7 januari 2019 och kommer bland annat att leda Apoteksföreningens kvalitetsråd. Han efterträder föreningens tidigare chefsfarmaceut Robert Svanström som lämnade sin tjänst tidigare i oktober.

”Bra forskning ska stödjas, inte styras” – kritik från VR

0

I en skrivelse till utbildningsdepartementet kritiserar Vetenskapsrådet regeringens life science-strategi som är under utarbetning. Jenni Norborg, chef för avdelningen hälsa på Vinnova, leder det sedan årsskiftet nyinrättade life science-kontoret, som arbetar med strategin.

Kritiken från Vetenskapsrådet gäller den ”färdplan” bestående av tre prioriteringsområden, som life science-kontoret presenterade i somras (se faktaruta). Rådet menar att färdplanen är för begränsad till ett fåtal fokusområden och i alltför stor utsträckning styr vad det ska forskas om. ”Det är Vetenskapsrådets uppfattning att bra forskning ska stödjas, inte styras”, skriver man i brevet till utbildningsdepartementet.

I stället vill Vetenskapsrådet se en nationell life science-strategi som baseras på en stark grundforskning ihop med en väl utvecklad klinisk forskning och där allt är starkt förankrat i såväl hälso- och sjukvården som hos näringslivet. Man poängterar också återkommande vikten av hållbarhet och långsiktighet.

”Tidigare erfarenheter har visat att stora genombrott inom life science svårligen kan planeras, och att det är klokast att satsa på nyfikenhetsdriven grundforskning av hög kvalitet.”, skriver man.

Nu uppmanar Vetenskapsrådet life science-kontoret att bjuda in samtliga aktörer till fortsatt samråd för att för att se till att den kommande strategin är väl förankrad hos alla och för att stärka förtroendet för life science-kontorets arbete

130 beslag av falska läkemedel på Arlanda

0

Över 190 myndigheter i sammanlagt 90 länder deltog i år i den årligen återkommande internationella kontrolloperationen Pangea, som leds av Interpol. I Sverige samarbetade Läkemedelsverket, tullen och polisen under operationen.  Enligt Läkemedelsverkets pressmeddelande var ett resultat av samarbetet att 175 webbsidor med marknadsföring riktad till den svenska marknaden kunde stängas, vilket är exempelvis nästan tre gånger så många som vid operationen för tre år sedan.

I post- och kurirflödena på Arlanda gjordes i år 130 beslag av olagliga läkemedel, både narkotikaklassade och icke narkotikaklassade.

– Under årets kontrolloperation har vi valt att titta brett på alla typer av läkemedel och har bland annat stoppat över ett kilo dopningsmedel och beslagtagit både lugnande medel och antibiotika, säger Linda Rundqvist, operationsansvarig Pangea XI vid Tullverket.

Potensläkemedel är ytterligare en vanlig läkemedelstyp bland de icke narkotikaklassade preparaten i de svenska beslagen. Bland de internationella resultaten syns en ökning av beslagen av antiinflammatoriska tabletter samt läkemedel mot reumatism.

Årets operation genomfördes 9-16 oktober och över hela världen beslagtogs då omkring tio miljoner tabletter, kapslar och ampuller med olagliga, vanligen förfalskade, läkemedel. Över 3 670 webbsidor där olagliga läkemedel marknadsfördes stängdes också ned i olika länder.

Syftet med operationen är både att stoppa och lagföra kriminella som sysslar med olaglig läkemedelshandel över internet, och att öka allmänhetens medvetenhet om riskerna med att köpa läkemedel på detta sätt.

Kampanjer ger miljoner till tveksamma behandlingar

0

Under två år samlades det in nästan sju miljoner dollar, motsvarande nästan 61 miljoner svenska kronor till medicinskt tveksamma behandlingar via olika crowdfunding-plattformar.

I en studie publicerad som ett ”research letter” i den vetenskapliga tidskriften Jama har amerikanska forskare undersökt hur mycket de fyra största crowdfunding-plattformarna i USA och Kanada samlade in till fem olika medicinska behandlingar under en tvåårsperiod.

I studien identifierade forskarna fem specifika behandlingar som var särskilt vanligt förekommande när det handlade om insamlingskampanjer. Dessa var homeopati eller neuropati för behandling av cancer, hyperbar oxygenterapi (HBOT) för hjärnskador, stamcellsterapi för hjärn- och ryggmärgsskador, samt långvarig antibiotikabehandling för “kronisk” borreliainfektion.

Gemensamt för samtliga behandlingar är att de saknar vetenskapliga evidens eller är potentiellt farliga. Bland behandlingarna som ingick i studien konstaterar forskarna att homeopati för behandling av cancer och HBOT för behandling av hjärnskador saknar effekt och att stamcellsbehandlingar av skador i det centrala nervsystemet, samt långtidsbehandling med antibiotika vid “kronisk borrelia” kan ge i allvarliga biverkningar.

Förutom den största medicinska crowdfunding-plattformen, Gofundme, identifierades Youcaring, Crowdrise och Fundrazr, som de mest trafikerade plattformarna när det gäller medicinska insamlingar.

Forskarna sökte igenom sajterna och identifierade drygt 1 000 insamlingskampanjer i USA och Kanada mellan november 2015 och december 2017 där mottagaren angav att hela eller delar av summan skulle gå till någon av de fem nämnda behandlingarna. Totalt söktes cirka 243 miljoner kronor i finansiering och 98 procent av kampanjerna fanns på Gofundme.

Flest kampanjer gällde finansiering av homeopatiska eller neuropatiska cancerbehandlingar, vilket också var det område som samlade in störst summa: cirka 32 miljoner kronor.

Insamlingar till stamcellsterapier för hjärn- respektive ryggmärgsskador genererade 11 respektive 5 miljoner kronor var, medan kampanjer för hyperbar oxygenterapi för hjärnskador gav cirka 7 miljoner kronor. Till långtidsbehandling med antibiotika för ”kronisk” borrelia samlades det in drygt 6 miljoner kronor.

Totalt gav insamlingarna för alla fem behandlingar 6,8 miljoner dollar, motsvarande drygt 61 miljoner kronor, vilket var ungefär en fjärdedel av den från början sökta summan.

I sin studie identifierade forskarna även nio namngivna vårdinrättningar i åtta länder, som personerna bakom insamlingskampanjerna planerade att besöka. Bland dem fanns kliniker i Tyskland och Mexiko som erbjöd homeopatiska eller neuropatiska cancerbehandlingar, en klinik i New Orleans som tillhandahöll HBOT för hjärnskador, samt kliniker i USA, Panama, Thailand, Indien, Kina och Mexiko som utförde stamcellsbehandlingar av olika slag.

Forskarna konstaterar den här typen av insamlingar visserligen kan fylla vissa glapp i länder och system där hälso- och sjukvård finansieras via olika typer av försäkringar, men också att stora pengar samlas in till behandlingar med tveksam eller ingen medicinsk nytta.

De påpekar också att alla som bidrar med pengar till dessa insamlingskampanjer också bidrar med miljontals dollar i finansiering till kliniker och vårdinrättningar som bedriver vetenskapligt tveksam och potentiellt farlig verksamhet.

 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng