Ny markör ger prognos för hjärnskada efter hjärtstopp

Ny markör ger prognos för hjärnskada efter hjärtstopp

Forskare har upptäckt en markör som kan underlätta beslut om livsuppehållande behandling efter hjärtstopp.

30 okt 2018, kl 11:33
0

Forskare i Lund och Mölndal har upptäckt ett protein som visat sig vara en mycket känslig och säker markör för att mäta graden av hjärnskada hos personer som haft hjärtstillestånd. Proteinet kallas neurofilament light, NFL, och kan i framtiden bli ett effektivt hjälpmedel när vårdpersonal och anhöriga ska fatta beslut om livsuppehållande behandling. Forskarna har publicerat sin studie i den vetenskapliga tidskriften Jama neurology.

Patienter som återupplivats efter ett hjärtstillestånd är oftast medvetslösa under de första dygnen och ungefär hälften avlider. Med hjälp av neurofysiologiska mätningar, röntgenundersökningar och neurologiska undersökningar bildar sig läkarna en uppfattning om hur svår hjärnskada patienterna har drabbats av. Informationen ligger sedan till grund för beslut om att fortsätta eller avbryta den livsuppehållande behandlingen. Det finns behov av att utveckla säkrare och effektivare metoder för att bedöma graden av hjärnskada och prognosen för patienten.

I den nya studien analyserades biobanksprover från 717 patienter, 580 män och 137 kvinnor. Proverna hade tagits hos personer som hade återupplivats efter hjärtstillestånd och medvetslösa förts till sjukhus. Patienterna själva eller deras anhöriga hade godkänt att proverna användes i studien.

Analyserna visade att nivån av NFL i serum under dygnen efter hjärtstilleståndet hade ett tydligt och signifikant samband med graden av hjärnskada hos patienten sex månader senare. De patienter som återhämtade sig neurologiskt hade betydligt lägre NFL-nivåer under dygnen efter hjärtstilleståndet än de som det gick sämre för och som exempelvis fortfarande låg i koma efter ett halvår.

NFL-nivån fungerade bäst av de prognostiska markörer som testades i studien. NFL gav även en säkrare prognos än vad dagens metoder gör.

– Det är dock viktigt att understryka att metoden är ny och att den än så länge bara används i forskningssammanhang, säger Tobias Cronberg, professor och neurolog vid Centrum för hjärtstopp vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, i ett preessmeddelande.

– Om resultaten kan bekräftas i fler studier kommer man i framtiden att kunna bedöma prognos för återhämtning efter hjärtstillestånd tidigt och säkert. Därmed kan vi också bespara patienter och anhöriga onödigt lidande och göra vården effektivare.