Onödigt behandla blodtryck under 140

Risken för död och hjärt-kärlsjukdom sänks inte visar ny metastudie i JAMA av två svenska forskare. Samtidigt sänks gränsen för hypertoni i USA till 130 mm Hg.

15 Nov 2017, kl 06:30
0

Mattias Brunström, forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Foto: Umeå universitet.

Att behandla friska personer med ett systoliskt blodtryck under 140 är meningslöst. Det slår en ny metastudie fast, gjord av två svenska forskare vid Umeå universitet, som publiceras i den tunga vetenskapliga tidskriften JAMA Internal Medicine. I metastudien ingick totalt 74 studier och över 300 000 patienter.

Gränsen för när blodtrycksbehandling faktiskt minskar dödlighet och risk för hjärt-kärlsjukdom går vid 140 mm Hg, visar metaanalysen. För patienter med befintlig hjärtsjukdom kan blodtrycksbehandling minska risken för negativa hjärt-kärlhändelser även om patienterna har ett lägre blodtryck, men för i övrigt friska personer med ett blodtryck under 140 gör blodtryckssänkare alltså ingen nytta.

Debatten om det optimala blodtrycket och när hypertoni (högt blodtryck) ska behandlas, har pågått länge. Att den nya metaanalysen publicerades just måndagen den 13 november höjde möjligen blodtrycket hos en och annan kardiolog.

Samma dag ändrades nämligen riktlinjerna i USA för vad som ska kallas hypertoni och därmed behandlas, från 140/90 till 130/80. Det meddelade American college of cardiology. De ändrade riktlinjerna gör i ett slag närmare hälften, 46 procent, av USA:s vuxna befolkning till hypertoniker. Med de tidigare gränsvärdena var andelen 32 procent.

Mattias Brunström, försteförfattare till metastudien och forskare vid Umeå universitet, konstaterar själv att timingen blev anmärkningsvärd. Men hur förklaras då att USA:s nya riktlinjer går stick i stäv mot resultatet i hans metaanalys?

– Riktlinjerna i USA har nog kommit till på grund av resultaten i Sprint, säger han. Författarna bakom riktlinjerna är delvis samma personer som de bakom Sprint-studien.

Sprint, som står för Systolic blood pressure intervention trial, var en randomiserad klinisk studie som publicerades i New England Journal of Medicine 2015. Resultaten i den visade att behandling av blodtrycket ända ner till 120 sänkte risken för dödsfall och negativa hjärt-kärlhändelser. Sedan dess har debatten pågått om blodtryck ska behandlas om det ligger över 120 mm Hg.

Mattias Brunström nämner flera invändningar mot Sprintstudien.

– Bland annat gjordes blodtrycksmätningarna av patienterna själva, säger han. Forskning visar att när vårdpersonal är frånvarande vid mätning sjunker blodtrycket något, kanske så mycket som 10 till 20 mm Hg. Men eftersom blodtryck nästan alltid i klinisk praxis mäts av personal, blir det felaktigt om man ska utgå från värden som tagits fram när blodtrycket mätts på ett annat sätt.

– Det är en tolkningsfråga hur man ska tolka resultatet i Sprintstudien, och jag tycker att man ska tolka det försiktigt, fortsätter Mattias Brunström.

Han påpekar också att Sprintstudien är inkluderad i deras metaanalys.

– Den är självklart med, som en av flera. Den amerikanska metaanalysen baseras på bara fem studier. De har gjort en mycket snävare begränsning för vilka studier som ska inkluderas.

Med resultatet från sin egen färska studie ger inte Mattias Brunström mycket för USA:s ändrade riktlinjer.

– Om miljoner fler personer ska få blodtryckssänkande läkemedel kommer fler att få biverkningar. Det är säkra, väl testade läkemedel, men när så många ska medicinera kommer det ändå leda till bland annat en ökad risk för njurskador.

Inte heller i USA välkomnas de nya riktvärdena utan invändningar. Till den medicinska nyhetssajten Statnews säger till exempel en läkare att han är orolig att fler sårbara patienter som behandlas aggressivt för sitt blodtryck kommer att drabbas av svimningar och fall.

– Jag tvivlar inte på att det blir debatt, kommenterar läkaren Paul Whelton som är en av dem som tagit fram riktlinjerna, till nyhetssajten. Många kommer säkert säga att vi har tillräckligt svårt att få ner våra patienters tryck till 140. Men de nya gränsvärdena ger en mer ärlig bild av hur många personer det är som har problem.

Även Mattias Brunström vill poängtera att det viktigaste är att lyckas få ner blodtrycket hos hypertonikerna till 140. Det är många patienter i både Sverige och USA som trots behandling har ett högre blodtryck än så.

Men Mattias Brunström anser att människors hälsouppfattning också är en aspekt när det gäller de sänkta gränsvärdena. Över en natt har 14 procent av USA:s befolkning fått ytterligare en sjukdom. Även om de flesta som nu diagnostiseras som hypertoniker i första hand ska behandlas med livsstilsförändringar.

Sänkningen av gränsvärdet har förstås en stor ekonomisk betydelse för läkemedelsproducenterna. Blodtrycksmedicin, som ofta är en livslång behandling, ger redan idag miljontals dollar i intäkter för bolagen. I Kanada och Australien har de redan kunnat fira. Efter de uppmärksammade resultaten från Sprintstudien har de båda länderna redan sänkt sina gränsvärden för hypertoni.

I Europa håller gränsvärdena just nu på att skrivas om, för att publiceras nästa år.

– Jag hoppas att det blir en debatt om det här, säger Mattias Brunström. Och jag hoppas förstås att vår studie tas med när de europeiska riktlinjerna nu skrivs om, och att de kommer till en annan slutsats än den amerikanska.