världen medicin antibiotika storliten

Antibiotikaresistens var vanligast i Ryssland

Spridningen av antibiotikaresistenta tarmbakterier varierar stort mellan länderna runt Östersjön.

25 Okt 2018, kl 15:02
0

Svenska Folkhälsomyndigheten har lett ett forskningsprojekt som kartlagt andelen bärare av antibiotikaresistenta tarmbakterier i befolkningarna i Sverige och fem andra länder runt Östersjön.

– Att övervaka utvecklingen av resistenta tarmbakterier i Sverige och vår närmaste omvärld är en viktig del av arbetet mot antibiotikaresistens, säger Sofia Ny, utredare vid Folkhälsomyndigheten.

Kartläggningen visade på en kraftig variation mellan länderna, trots att de ligger så nära varandra. Det var bland annat fyra gånger så vanligt att ha antibiotikaresistenta tarmbakterier i Sverige som i Lettland, och nästan fyra gånger så vanligt i Ryssland som i Sverige. Grannländerna Lettland och Ryssland ligger bäst respektive sämst till när det gäller andelen som bär på resistenta bakterier.

Studien har publicerats i tidskriften European Journal of Clinical Microbiology & Infectious Diseases.

De multiresistenta bakterier det handlar om är tarmbakterier som bildar ett enzym som förkortas ESBL. Detta enzym kan bryta ned de flesta antibiotika i penicillingruppen och gör bakterierna motståndskraftiga mot dessa.

Tarmbakterier med ESBL är ett växande resistensproblem. Personer som bär på dessa behöver inte vara sjuka, men kan sprida de resistenta bakterierna till andra och riskerar själva att få dålig effekt av antibiotika om de blir sjuka. Allvarliga infektioner blir svårare att behandla. Exempel på vanliga infektioner där ESBL-bakterier komplicerar förloppet är urinvägsinfektioner, blodförgiftning och infektioner efter kirurgiska ingrepp.

De länder som studerades i den aktuella kartläggningen var Sverige, Tyskland, Finland, Polen, Lettland och Ryssland. Bara Sverige och Tyskland hade tidigare gjort liknande undersökningar av antibiotikaresistenta tarmbakterier.

– Vi ville både följa upp utvecklingen i de länder som gjort undersökningar tidigare och få en bild av läget i de fyra länder som inte tidigare gjort sådana undersökningar. Ytterligare ett syfte var att bidra till att även dessa länder får kapacitet att göra sådana här studier i framtiden, säger Sofia Ny.

I varje land rekryterades omkring 250 vuxna deltagare som inte tagit antibiotika de senaste tre månaderna. De svarade på en enkät och lämnade avföringsprover som laboratorieanalyserades.

Resultatet visade att 6,6 procent av de svenska deltagarna bar på ESBL-producerande E. coli-bakterier, som alltså är multiresistenta mot antibiotika. Lägre andelar bärare än Sverige hade Lettland med 1,6 procent, Tyskland med 2,3 procent och Finland med 4,7 procent. Högst andelar bärare hade Polen med 8 procent och Ryssland med 23,2 procent.

Exakt vad skillnaderna beror på vet forskarna inte, men tänkbara förklaringar är olikheter mellan länderna när det gäller användningen av antibiotika och om det finns stor spridning av antibiotikaresistenta bakterier på sjukhusen som även når människor ute i samhället. Att resa till länder med hög förekomst av ESBL-producerande tarmbakterier, som exempelvis Thailand och Indien, ökar också risken att ta upp sådana bakterier.

I en tidigare undersökning 2013 var andelen bärare av ESBL-producerande E. coli-bakterier i Sverige 4,7 procent, alltså 1,9 procentandelar lägre än i den nya studien.

– De nya resultaten kan tyda på en ökning av förekomsten av antibiotikaresistenta tarmbakterier i vårt land, men de två undersökningarna gjordes på så olika sätt att det inte går att avgöra om det handlar om en reell ökning, säger Sofia Ny.

Hon framhåller att det behövs fler studier av resistensläget i Östersjöområdet för att utreda varför skillnaderna mellan länderna är så stora och vilka åtgärder som bör vidtas.

– Vi har inga nya studier i pipeline just nu, men Folkhälsomyndigheten vill följa denna utveckling.