Miljökriterier måste prioriteras mycket starkare än i dag när antibiotika upphandlas. Det framhöll professor Björn Olsen, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och en profil inom arbetet mot antibiotikaresistens vid ett seminarium som Läkemedelsvärlden och Läkemedelsakademin på tisdagen arrangerade vid den pågående mässan Apoteksforum i Kista.
Antibiotikarester som släpps ut i miljön i samband med tillverkningen är en av de många faktorer som bidrar till den växande antibiotikaresistensen, framhöll han:
– Vi bör se till att vi köper in antibiotika enbart från länder med strikt kontroll av miljöreglerna för läkemedelstillverkning. Så ser det inte ut i dag. Här har apoteken stora möjligheter att påverka utvecklingen, upphandlingen av antibiotika är en lågt hängande frukt som apoteksbranschen gemensamt kunde lyfta som en viktig fråga för framtiden.
– Det är också viktigt att vi utvecklar nya reningsverkstekniker för att kunna bryta ned antibiotika som nu hamnar i miljön efter användning.
Andra åtgärder som Björn Olsen lyfte fram som brådskande var förbud mot antibiotika för att främja tillväxten hos produktionsdjur, minskad köttkonsumtion (eftersom köttproduktionen står för en stor andel av antibiotikaanvändningen), minskade antibiotikadoser och bättre diagnostik av infektioner.
– Vi behöver bättre metoder för att veta om en infektion verkligen är orsakad av bakterier så att vi inte använder antibiotika vid virusinfektioner där den inte hjälper.
Björn Olsen tog även upp det stora och länge ouppfyllda behovet av att ta fram nya antibiotika, ett område där läget ser dystert ut.
– Det finns inga nya antibiotika ens i pipeline, sade han och menade att läkemedelsföretagen har för litet incitament att satsa på sådan utveckling.
– Vem vill utveckla läkemedel som är avsedda att användas under extremt kort tid och så begränsat som möjligt? sade han.
Seminariets andra talare var Gunilla Skoog Ståhlgren, apotekare från Folkhälsomyndighetens enhet för antibiotika och vårdhygien. Hon beskrev det svenska arbetet mot antibiotikaresistens som fått namnet Stramamodellen och framhålls som en förebild internationellt. Antibiotikaanvändningen minskar sedan länge i vårt land, främst i öppenvården.
– En framgångsfaktor i vår modell är att vi arbetar både nationellt och lokalt, samtidigt. Det är också en stor fördel att många olika yrkesgruppers kompetens tas till vara i arbetet, sade hon.
Många i seminariepubliken var personer som arbetar på apotek. Gunilla Skoog Ståhlgren framhöll apotekspersonalens viktiga roll i kampen mot antibiotikaresistens.
– Ni möter allmänheten i er vardag och har en jätteviktig roll, sade hon. Ökad kunskap hos alla i befolkningen om antibiotikaresistens och om motåtgärderna är en mycket viktig faktor för att vi ska kunna fortsätta förbättra antibiotikaanvändningen och där har ni stora möjligheter att bidra.
Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande av Björn Olsens kommentar om apotekens möjlighet att påverka upphandlingen av antibiotika där det alltså är apoteksbranschen som helhet och dess organisationer som avses och inte enskilda apotek.
