Det är en sommardag i slutet av trettiotalet. I en hammock på Resarö sitter de två skolkamraterna Nils-Olof och Jan-Olof och gungar. Mellan dem är Jan-Olofs farfar placerad.
? Jag kan inte hålla på att kalla dig Nils-Olof och dig Jan-Olof, säger farfar. Nu får du Nils-Olof heta Nippe och du Jan-Olof får heta Nappe.
Fjorton dagar efter denna händelse faller Nappe ner från ett träd och slår ihjäl sig. Sedan dess har Nippes och Nappes familjer alltid kallat Nils-Olof för Nippe. Och idag är han Nippe med hela farmacevtvärlden, både i Sverige och utomlands.
Strandqvist står det med bokstäver utsirade i trä på ett litet beige stenhus på en solig gata i centrala Uppsala. Med ett stort leende öppnar en jovialisk Nippe dörren.
? Du får ursäkta alla pappershögar, säger han och slår sig ner i en fåtölj i vardagsrummet.
På soffbordet framför honom ligger papperen som vittnar om en man som lever för sitt yrke. Trots att det är sex år sedan Nippe gick i pension från Apoteket finns engagemanget tydligt kvar. Nippe brinner för uppgiften att förbättra farmacevtens roll i samhället. 72 år gammal vill han fortfarande medverka till bättre hälsa i världen och han drömmer om fred på jorden.
Det var dessa visioner som fick Nippe att ta initiativet till den svenska organisationen Farmacevter utan gränser, Fug. Han har också själv vid flera tillfällen deltagit i den franska moderorganisationens Pharmaciens sans frontières biståndsarbete i efterkrigets Bosnien-Herzegovina. Där fick han klart för sig att det går att göra mycket även med små medel.
? Jag kom dit och såg hur farmacevterna arbetade med att försörja Bosnien med läkemedel samtidigt som kulorna ven runt huvudet på dem. Det blev jag otroligt inspirerad av.
Tufft jobba i krig
När han tillfrågades om han kunde organisera Fug i Sverige åkte han hem, drog ihop representanter från åtta svenska farmacevtorganisationer, och frågade dem om de ville ge sitt stöd till en svensk biståndsverksamhet för farmacevter. Efter ett samfällt ja bildades Fug i Sverige 2001 med Nippe som ordförande. Nu jobbar organisationen med att visa upp sig för olika biståndsgivare, bland annat utrikesdepartementet och Sida. Målet är att sätta upp en så kallad kompetenspool bestående av farmacevter som vid olika nödsituationer kan bege sig till krisdrabbade områden och bidra till en god läkemedelsförsörjning. De som ska resa iväg ska få utbildning om hur det är att jobba i ett u-land. Etniska problem och korruption är ett par av frågorna som behandlas medan alla som ska hjälpa till förväntas ha ett gediget läkemedelskunnande redan från grunden.
Det är just de etniska och politiska problemen som tycks ha lämnat spår hos Nippe efter erfarenheterna i Bosnien.
? Det var ett land styrt av indoktrinerade psykopater. Det var något alldeles gräsligt, man kunde inte lita på någon. En familj som satt och åt middag kunde plötsligt avbrytas av den egna grannen som kom in för att skära halsen av dem. De som styrde dödade sina egna. Sedan visade de upp dem i tidningar och tv och sa att det var fienden som begått dådet, säger han allvarligt.
? Att man inte lär sig någon gång. Det är konstigt att människan tydligen inte kan leva i fred, lägger han bekymrat till.
Måste agera
Men att sitta still och vara bekymrad ligger inte för Nippe. Han beskriver sig själv som en stor optimist som gärna ser möjligheterna före riskerna. Tålamod är en bristvara och han reagerar fort. För fort enligt honom själv.
? Jag måste agera när jag ser eller hör något som kan förbättras. Med tiden har jag lärt mig att vänta och tänka efter före men att jag måste agera är ett faktum.
Genom åren har han kanske mest agerat för att samhället ska utnyttja farmacevterna på ett bättre sätt. Och för att farmacevterna själva ska utnyttja sin kompetens ordentligt. Det är bland annat genom hans förtjänst som världshälsoorganisationen, WHO, har antagit programmet Good Pharmacy Practice, GPP, som ger riktlinjer för hur farmacevtiskt kvalitetsarbete ska skapas i alla de länder som är medlemmar i WHO.
Programmet innehåller fyra områden; läkemedelsdistribution, egenvård, förebyggande vård genom kampanjer och farmacevters samarbete med och information till läkare. För varje område ska en nationell kvalitetsstandard finnas som måste vara väl beskriven. Exakt på vilket sätt varje land ska arbeta med detta finns däremot inte nedtecknat och arbetet har kommit olika långt i olika länder. Nippe menar att Sverige ligger långt framme som redan i början på 90-talet satsade på detta. I Bosnien däremot har man nyligen satt upp målet att receptbelagda läkemedel bara ska expedieras mot ett recept.
Konsult på äldre dagar
Som pensionär åker Nippe nu runt i flera länder och deltar som konsult i arbetet med GPP. Lettland, Bosnien och Norge är några av de länder han arbetat med. Nyligen skrev han på uppdrag av FIP ett förslag till ett utbildningsprogram inom GPP för Sydamerika.
Nippe lutar sig tillbaka i sin djupröda sammetsfåtölj och berättar hur det gick till när han drev igenom GPP i världen. Det låter närmast som en smart kupp. 1990 hade Nippe precis blivit vald till president i den internationella farmacevtorganisationen FIP och kände att han gärna ville göra något som kunde vara till nytta för farmacin och samhället.
? Sverige fick genom mig som president en plattform att nå ut internationellt. Istället för att sitta av tiden med mingel på partyn ville vi från svensk sida göra något för farmacins överlevnad.
Men FIP är en stor organisation med mängder av byråkrati och formella beslutsgångar och det skulle inte bli lätt att få någonting accepterat i brådrappet. Tillsammans med två andra kollegor i Sverige tog Nippe därför saken i egna händer och bjöd in vad han kallar topparna inom internationell farmaci till ett möte. De var omkring tjugo personer och kom på egen bekostnad. Under tre dagar satt de på Johannesbergs slott utanför Uppsala och arbetade. När de gick ut därifrån hade de med sig dokumentet the Stockholm letter of Good Pharmacy Practice. Som president i FIP kunde Nippe med FIP-ledningen sedan godkänna programmet utan att det behövde gå igenom hela administrationen i FIP. Efter det ökade han samarbetet med WHO och fick så småningom också dem att anta GPP som ett officiellt dokument. Men inte ens genom denna lilla kupp gick det så fort som Nippe och de andra initiativtagarna hade hoppats på.
? Vi var bedrövade över att det tog så lång tid för farmacivärlden att vakna. Det har tagit många år för programmet att mogna. Det är otroligt att det kan vara så trögt. För det är ju farmacins överlevnad det handlar om.
Han menar att farmacevterna måste visa att de innebär ett plus för samhällets ekonomi och patienternas säkerhet för att ha ett berättigande. Att de har ett berättigande är han dock övertygad om.
? Men bara på villkor att vi är professionella i mötet med kunden. Det räcker inte med att man har en utbildning från Farmis, man måste uppträda professionellt också. Om man inte kan uttrycka sig så att varje enskild kund förstår vad man säger, ja, då kan man lika gärna sitta på laboratoriet och arbeta med provrör, säger Nippe med plirande blick.
? Jag är känd för att reta folk, lägger han till på ett skämtsamt sätt.
Tio år på Kärnsjukhuset i Skövde var en av erfarenheterna som ledde fram till Good Pharmacy Practice. Dit kom Nippe 1973 efter flera andra arbeten. Tanken på att förbättra farmacevtens arbete med information till kunder och läkare väcktes egentligen redan under sextiotalet på det första jobbet på Hässles informationsavdelning. Där skickades han iväg till Basel på en kurs i kommunikationsteknik. Han kom tillbaka med visionen om att det här var någonting som apoteken borde syssla med. Han sökte sig därför vidare till ett jobb som biträdande chef på apoteket Hägern i Uppsala. Natten innan han skulle börja på Hägern föddes hans son och Nippe gick direkt från BB till jobbet klockan åtta på morgonen den första arbetsdagen.
Vården behöver en farmacevt
? Du får göra vad du vill bara ingen klagar, sa chefen på Hägern.
Det tog Nippe fasta på. Eftersom Hägern hade direktleveranser av läkemedel till Ulleråkers sjukhus började han att arbeta som konsult till sjukhuset. Han tog sig in på klinikerna och fick vårdpersonalen att inse att de behövde en farmacevt som medarbetare och rådgivare. Snart öppnades ett första sjukhusapotek på Ulleråkers mentalsjukhus med Nippe som chef och Sveriges andra läkemedelskommitté tog form. Den första fanns på Karolinska sjukhuset i Stockholm.
Så småningom hamnade han i Skövde, den stad där han vuxit upp och som fortfarande betyder mycket för honom. När Nippe flyttade tillbaka dit skulle hela sjukvården i Skaraborgs län organiseras om och apotekens verksamhet skulle integreras i sjukhusvården. Det enda som fanns på plats när han började som apotekschef på Kärnsjukhuset var en stor tom lokal. Här fick han chans att bygga upp en verksamhet där han fick pröva sina teorier om hur apoteken skulle arbeta med information.
? Är man apotekare i Vara, Skara eller Lidköping har man det professionella ansvaret för en god läkemedelsförsörjning där, säger Nippe och berättar hur han genom utbildning och bland annat rollspelsövningar fick apotekscheferna att lära sig mer om läkemedel och sedan i sin tur lära ut detta till läkare.
Programmet Rekör, rekommenderade läkemedel i öppenvården i R-län, var ett sätt att få läkemedelskommitténs rekommendationer att nå sjukvårdspersonalen så snabbt som möjligt via apoteken. Nippe fick bekräftelse på att det går att förändra och förbättra farmacevtens arbete med läkemedelsinformationen.
Farmacevten ska användas
Efter en femårig mellanlandning som chef för sjukhusapoteket på Akademiska sjukhuset i Uppsala övertalades Nippe på 80-talet att börja på Apotekets huvudkontor av dåvarande vd. Uppgiften blev att starta en kvalitetsavdelning. Apotekens expedition och personalutveckling skulle kvalitetssäkras likaväl som informationsarbetet till kunder och läkare. Den som har varit med om en interninspektion på ett apotek har förmodligen Nippe att tacka för det.
Parallellt med kvalitetsarbetet i Sverige växte också arbetet med GPP fram internationellt. Nippe har blivit uppmärksammad för sina insatser, han är hedersdoktor i Japan och bakom honom på ett vackert brunt skåp i vardagsrummet står en klarblå glasplatta på ett stativ av gjutjärn. I det blå glaset syns en vit symbol; ormen och skålen. Det är en utmärkelse från FIP som tack för allt han gjort för farmacevternas värld. I motiveringen går det att läsa att Nippe är gift med sitt yrke. Stämmer det?
? Ja, såtillvida att jag är skild från min fru, svarar Nippe halvt på allvar halvt på skämt. Men det stämmer nog. Jag drivs av en kärlek till professionen, av möjligheten att medverka till bättre hälsa i världen. Men det är fortfarande inte uppmärksammat hur mycket farmacevten kan bidra med. Man lägger ner hur mycket pengar som helst på forskning och utveckling av läkemedel och det är bra. Men vad spelar det för roll om patienten använder läkemedlet fel på grund av bristande information i slutledet? Använd farmacevten bättre!
Månads arkivering maj 2003
Vapendragare för världshälsan
?Motion på recept får högre prioritet?
Jag läste att läkare börjat skriva ut motion på recept. Receptbelagda promenader kan det verkligen vara något? Räcker det inte med receptfria? Betänk dock att motion har visat sig ha god effekt mot en rad olika ?välfärdssjukdomar?. Kroppen är gjord för att ströva omkring och leta efter bär och rötter, inte för att sitta framför bildskärmar och mumsa potatischips. Ur behandlingssynpunkt verkar alltså motionsreceptet vara ett bra val.
Men ändå, varför ett recept? Kan inte läkaren bara säga att det vore bra om du tog en halvtimmes promenad om dagen? Jo, det kan hon naturligtvis, men om rådet skrivs ned på ett recept ? som man visserligen inte kan ta till apoteket, men väl sätta upp hemma på kylskåpsdörren ? får det på något sätt högre prioritet. Det blir till något man tror på och efterlever. Den magi som omger receptblocket kan alltså fås att spilla över från tabletter till handlingsmönster ? som att motionera. Man tar sin motion, precis som sin medicin. Om man nu inte tillhör den stora skara som aldrig kvitterar ut sina recept, eller låter burkarna stå oöppnade i toalettskåpet förstås. Då har man förmodligen också dålig motionscompliance.
Den bästa boten mot många av våra folksjukdomar är inte kemiska substanser, utan förändrade livsstilsmönster. Det verkar de flesta vara överens om. Men varför låna receptmodellen när man strävar efter att påverka människors livsstil? Jag har redan antytt svaret ovan. Om uppmaningar att röra på sig, eller att sluta röka, eller att inte stressa, fästs på ett recept blir de mer påtagliga och verkningsfulla. Det finns mycket magi här. Receptblocket är en central komponent i läkaryrkets rituella mönster. Patienten vill helst lämna mottagningsrummet med ett recept i handen, annars har han inte blivit hjälpt på riktigt.
Finns det då några gränser för vad läkaren skulle kunna skriva ut på recept? Vad sägs om att ordinera en kväll i veckan på teatern? Eller en roman till helgen? Det skulle inte förvåna mig alls om även den typen av aktiviteter har en hälsostärkande effekt. Det finns epidemiologiska studier som visat på att kultur kan var hälsofrämjande. Våra biologiska värden förbättras om vi tar oss tid att njuta av konst, litteratur, musik och teater. Kanske något att tänka på för dem som arbetar långsiktigt med vår folkhälsa? Fritt inträde på museer i stället för rökfritt på krogen.
Samtidigt finns det något i denna koppling mellan hälsa och kultur som är en smula stötande och skrattretande. Det goda livet kan inte bestämmas i termer av blodtryck och insulinvärden. Kulturen är inte till för att vi skall må bra, i alla fall inte om ?må bra? betyder normalvärden på biologiska funktioner. Kulturen är till för att vi skall bli mer sanna mot oss själva och våra medmänniskor, för att vi skall förverkliga våra mänskliga potentialer, också om detta innebär ångest och självförbränning. Vivaldi blir inte en bättre kompositör om ?De fyra årstiderna? får en bevisad effekt mot hjärtkärlsjukdomar i en klinisk studie. Konstnärlig kvalitet är något annat än hälsoeffekt och tanken att vi skulle understödja konstnärlig verksamhet i syfte att förbättra folkhälsan är i grunden felaktig. Det finns andra värden i livet än hälsan och de bör främjas för sin egen skull.
Så jag tror att vi gör bäst i att hålla Vivaldi utanför receptblocket. Det innebär inte att jag kommer att sluta att för egen del använda mig av Bach som huvudvärkslindrare. Han har i flera lägen visat sig vara det enda som hjälper. Men att betrakta honom som en huvudvärkstablett? Nej, himmelska skalor skall få förbli just himmelska och inte biologiska. Även när det är neuronerna som svänger i takt.
Lungcancer får ny typ av fiende
Efter flera motgångar godkändes Astrazenecas nya cancerläkemedel gefitinib i USA i maj. Läkemedlet kan ges till patienter som lider av framskriden icke småcellig lungcancer och som inte blivit hjälpta vare sig av platinabaserade cellgifter eller docetaxel. I Sverige får årligen omkring 500 personer, de flesta rökare sedan många år, denna typ av cancer. Men i EU får vi förmodligen vänta bortåt ett år till på godkännande av gefitinib.
Gefitinib blockerar effekten av epidermal tillväxtfaktor, EGF. När EGF binder en särskild EGF-receptor stimuleras celltillväxt, metastasering och hindrande av celldöd. Effekten förmedlas av enzymet tyrosinkinas som är kopplat till receptorn och gefitinib hämmar just detta enzym.
Inga klara samband
För omkring tio procent av patienterna försvann hälften av tumören i en studie med 142 patienter som inte hade svarat på tidigare behandling. Fyrtio procent av patienterna fick en symtomlindring. Att inte fler patienter fick effekt av gefitinib tyder på ett mer komplext system.
? Det finns inget självklart samband mellan effekten av gefitinib och antalet EGF-receptorer i tumören. EGF-receptorerna finns i fyra typer och det är möjligt att vissa kombinationer av subtyperna kan vara till nackdel, säger Roger Henriksson, professor i onkologi och rådgivare till Astrazeneca.
Ett bakslag för läkemedlet kom i augusti förra året när studier inte kunde visa någon fördel med tillägg av gefitinib till platinabaserad kemoterapi i jämförelse med enbart kemoterapi.
? Det var överraskande att det inte var någon skillnad när gefitinib gavs i kombination med cytostatika. Det kan bero på att just denna kombination inte fungerade, menar Henriksson.
Oroande japanska rapporter
En rådgivande kommitté till FDA rekommenderade i september 2002 att gefitinib skulle godkännas i USA eftersom läkemedlet skulle användas där det inte finns några andra behandlingsalternativ kvar. Gefitinib kommer in i behandlingen när cancern spridit sig till lymfkörtlarna eller andra organ och blivit en obotlig sjukdom. Enstaka månader till ett par år är då den förväntade överlevnaden. Men just efter kommitténs rekommendationer kom rapporter från Japan, där gefitinib varit godkänt sedan juli 2002, gällande säkerheten. Patienter som behandlats med gefitinib hade i vissa fall utvecklat allvarliga lungreaktioner, men sambandet med gefitinib är osäkert.
? Det är mindre än en procent av dem som behandlas som drabbas av detta. Man ska också komma ihåg att nästan alla patienter som får gefitinib dör så småningom. De har redan innan fått en tuff strål- eller cytostatikabehandling och sjukdomen är i sig svår, säger Per Bergström, onkolog vid Norrlands universitetssjukhus.
Han anser att gefitinib är värdefullt som alternativ till andra läkemedel i andra linjens behandling.
? Men det vore bra om man på förhand kunde reda ut vilka patienter som verkligen har nytta av detta, så att behandlingen gavs endast till dem.
Bondil och Caverject ingår åter i läkemedelsförmånen
Lfn motiverar beslutet med att Bondil och Caverject administreras genom injektion (vid roten i penis respektive i urinröret) och därmed skiljer ut sig från tablettbehandlingar såsom Viagra och Cialis. Både Bondil och Caverject har enligt Lfn visat göd effekt på de svåraste formerna av erektil dysfunktion, dem där tablettbehandling inte har gett någon effekt. Därmed är målgruppen för Bondil och Caverject, män med de svåraste formerna av erektionsstörningar, lätta att särskilja. Det är patienter som lider av svåra kärlförändringar eller neurologiska skador ? främst diabetiker, neurologiskt sjuka, dialysbehandlade njursviktspatienter och njurtransplanerade.
Genom administreringen direkt i penis är det enligt Lfn orealistiskt att räkna med någon ras användning av Bondil och Caverject i andra patientgrupper än de som lider av de svåraste formerna av erektil dysfunktion.
Inte kostnadseffektiv
Generellt bedömer Lfn att erektil dysfunktion har en låg angelägenhetsgrad. Genom att tablettbehandling riktar sig till en bredare patientpopulation blir det svårt att urskilja de med svårast skador. Det är skälet till att Lfn avslog ansökan för Cialis, liksom det var när Lfn avslog ansökan för Viagra tidigare i vår. Eli Lilly, som marknadsför Cialis, hade till sin ansökan även bilagt en kostnadseffektivitetsstudie, men Lfn bedömer att den inte visar att behandling av erektil dysfunktion är kostnadseffektiv för den genomsnittlige användaren.
Eli Lilly kommer att överklaga beslutet till Tingsrätten.
? Vi kommer att överklaga eftersom vi anser att Cialis är mer ändamålsenligt än de andra preparaten och att det är en kostnadeeffektiv behandling, säger John Ahlmark, informationsdirektör på Eli Lilly.
I ett pressmeddelande är Svenska Diabetesförbundet kritiskt till beslutet och menar att bara läkemedel som gör ont subventioneras.
Bondil och Caverject ingick fram till april 2001 i läkemedelsförmånen. LFN beslutade i mars i år att inte återinföra Viagra i förmånssystemet. Pfizer har överklagat beslutet till Länsrätten i Stockholm.
Två av nämndens ledamöter reserverade sig mot beslutet.
Nya amerikanska riktlinjer för behandling av hypertoni
Riktlinjerna, ?The JNC 7 Report?, framtagna av experter på uppdrag av National Heart Blood & Lung Institute, som sorterar under det amerikanska hälsodepartementet, presenteras den 21 maj i den amerikanska tidskriften JAMA men publicerades redan igår på deras hemsida.
I rapporten fastslås att tiaziddiuretika ska användas i första hand till de flesta patienter med okomplicerad hypertoni. Vissa högrisktillstånd kan rättfärdiga val av annat läkemedel, såsom ACE-hämmare, AII-antagonister, betablockare eller kalciumantagonister.
Man menar också att för personer över 50 års ålder är ett systoliskt blodtryck över 150 mm Hg en större kardiovaskulär risk än diastoliskt blodtryck. Risken, som börjar redan vid tryck över 115/75 mm Hg, fördubblas med varje 20/10 mm Hg ökning, och normotensiva personer som är 55 år gamla löper en 90 procentig risk att utveckla hypertoni.
Patienter med den mildaste formen av hypertoni (pre-hypertoni), 120-139/80-89 mm Hg ska till en början behandlas med livsstilsförändringar. Har man väl inlett en läkemedelsbehandling kräver de flesta patienter en kombination av två läkemedel för att nå uppsatt målblodtryck, vilket är <140/90 eller <130/80 för diabetiker eller för dem med njursjukdom.
Avslutningsvis trycker man även på att det är väldigt viktigt att patienten är motiverad till behandlingen och känner förtroende för den behandlande läkaren.
Diskussioner pågår om generisk förskrivning
Nyhetsbrevet Pharma Online skriver idag att det pågår heta diskussioner om och hur läkemedelsreformen skulle kunna omfatta generisk förskrivning. Nu erbjuder sig Föreningen för generiska läkemedel, FGL, att arrangera ett möte mellan Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Landstingsförbundet, för att utarbeta hur en svensk modell för generisk förskrivning borde se ut.
FGL erbjuder sig även att delta i diskussionerna. I sitt brev till Läkmedelsverket den 8 maj skriver FGL bland annat även följande:
?Med tanke på Socialstyrelsens förslag till generisk förskrivning anser FGL att det är önskvärt att Läkemedelsverket på ett tidigt skede är inblandad i utformningen av hur ett sånt förslag praktiskt borde utformas. FGL:s uppfattning är att det bör vara Läkemedelsverkets ansvar att avgöra vilka substanser som ska omfattas av generisk förskrivning och vilka substanser/produkter som ska undantas.?
Högutbildade använder mer antibiotika
En analys i Malmö av sambanden mellan socioekonomiska förhållanden och användning av de fem största läkemedelsgrupperna bland personer 15-64 år visade att för fyra av dem korrelerade användning med ett relativt högt sjuktal, större andel av utländskt ursprung, hög andel arbetare, låg medelinkomst och hög andel med socialbidrag. Det gällde medel vid sjukdomar i nervsystemet, cirkulationsorganen, matsmältningsapparaten och andningsorganen.
För antibiotika däremot var bilden den omvända. I områden med en förmånlig socioekonomisk situation sågs en högre användning av antibiotika.
En separat studie visade att användningen av antibiotika bland förskolebarn och skolbarn också var höst i områden med goda socioekonomiska förutsättningar.
Enligt Karin Henricson, vid Malmö Universitetssjukhus som gjort avhandlingen, speglar skillnader i antibiotikaförskrivning faktorer som föräldrars utbildningsnivå.
Grönt ljus för parallellimport av indraget original
I januari 1999 drog Läkemedelsverket på begäran av Hässle Läkemedel AB in godkännandet för försäljning av Losec enterokapslar. Företaget skulle nu istället marknadsföra de ekvivalenta Losec Mups.
I och med att godkännandet drogs in ansåg Läkemedelsverket att inte heller de parallellimporterade Loseckapslarna kunde säljas i Sverige, med hänvisning till säkerhetsövervakningen.
En parallellimportör överklagade och ärendet har sedan vandrat från Länsrätten i Uppsala, via Kammarrätten och Regeringsrätten vidare till EG-domstolen.
EG-domstolen menar att parallellimporten inte äventyrar folkhälsan, med hänvisning bland annat till att Losec ?kapslarna fortfarande marknadsförs i flera europeiska länder och att det fortfarande är samma aktiva substans som företaget nu säljer i Sverige i en något annorlunda form.
Att förbjuda parallellimporten skulle däremot, argumenterar EG-domstolen, skapa hinder för de fria rörligheten inom EU.
Apoteket fortsätter lönediskriminera utlandsfödda
Hösten 1999 tog Apoteket AB:s styrelse ett beslut om att komma tillrätta med diskrimineringen inom företaget. Apoteket skulle bli ett föredöme där mångfalden skulle vara en del av företagskulturen.
När det gäller lönesättningen har dock inget hänt. Snarare verkar utvecklingen gått bakåt konstaterar Sveriges farmacevtförbund som i fyra år nu drivit frågan om den ojämlika lönesättningen.
? Nu börjar vi tröttna säger Camilla Frankelius, Farmacevtförbundets biträdande förbundsdirektör.
För fjärde året i rad har förbundet i en enkät följt upp lönesättningen. Den senaste enkäten som gjordes under 2002 besvarades av 342 apotekare varav 41 procent var födda utomlands. Medianlönen för dem låg på knappt 24 000 kronor i månaden, medan svenskfödda apotekare tjänade 28 000 kronor i månaden. Jämfört med året innan hade lönegapet ökat med nästan 500 kronor i månaden.
Den här skillnaden har alltså varit känd sedan fyra år tillbaka, men ännu har inget hänt och Farmacevtförbundet kräver än en gång att arbetsgivaren gör något åt löneskillnaderna.
Thony Björk, Apotekets informationsdirektör kan inte annat än hålla med om att fackets enkät visar att man inte kommit tillrätta med den ojämlika lönesättningen.
? Nej, det här är inte acceptabelt. Det visar att vi inte hanterat det här på ett bra sätt.
Nu ska man, försäkrar han, ta tag i frågan och se till att det blir en förändring.
Kortison fungerar bättre om det ges på natten
Enligt FASS ska kortisonläkemedlet Prednisolon ges klockan åtta på morgonen för att det ska verka i takt med binjurebarkens naturliga dygnsrytm. På så sätt blir effekten en minimal binjurebarkshämning.
Men nu visar en ny avhandling av Nils Gunnar Arvidsson vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet att kortisonet har bättre effekt om det ges klockan två på natten istället för på morgonen. Den nattliga dosen minskade både kliniska sjukdomssymtom och nivåerna av serum IL-6 mer än samma dos tagen på morgonen.
Arvidsson visar också att nivåerna av serum IL-6 var förhöjda hos 13 patienter med ledgångsreumatism jämfört med tio kontroller. De högsta nivåerna sågs på morgonen och minskade till låga eller normala nivåer mot eftermiddagen och kvällen. Däremot var nivåerna av TNF-alfa i serum låga och stabila hos patienterna med reumatoid artrit. 31 patienter i studien led av andra inflammatoriska sjukdomar än ledgångsreumatism. Hos dessa kunde förhöjda nivåer av TNF-alfa ses.
Nya riktlinjer för hjärtsjukvård
Den första remissversionen av Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård presenterades idag på Svenskt Kardiovaskulärt Vårmöte på Älvsjömässan i Stockholm. Samtidigt publicerades dokumentet på Socialstyrelsens hemsida. Riktlinjerna innehåller beslutsstöd för prioriteringar som baseras på riksdagsbeslutet om prioriteringar i hälso- och sjukvården.
Ett nittiotal svenska experter har deltagit i arbetet och slutsatserna är rangordnade i en skala från 1 till 10, där siffran 1 anger kombinationer av sjukdomstillstånd och åtgärder som bör ha högst prioritet och siffran 10 kombinationer som bör ha lägst prioritet. Nytt i detta och kommande riktlinjedokument är även att de vetenskapliga bevisen för effekt och kostnadseffektivitet redovisas systematiskt.
Syftet med Socialstyrelsen riktlinjer är att vara ett beslutsstöd för dem som ansvarar för prioriteringar inom verksamheter eller sjukdomsgrupper på regional och lokal nivå. Därmed kan Socialstyrelsen bidra till att patienter eller grupper av patienter som har störst behov och nytta av vården får tillgång till den.
-Att rangordna slutsatserna om prioriteringar har varit ett mödosamt men värdefullt arbete, säger Christina Kärvinge, ansvarig för riktlinjearbetet inom hälso- och sjukvårdsområdet, i ett pressmeddelande.
– Socialstyrelsen har inte mandat att ange någon miniminivå för vilken sjukvård huvudmännen ska tillhandahålla, utan det är sjukvårdshuvudmännen som har att besluta om prioriteringar. I de frågorna är riktlinjernas faktaunderlag ett viktigt stöd, säger Bo Lindblom, tf överdirektör vid Socialstyrelsen.
Datorsimulering gör cancermedicinering mer effektiv
Lena Fribergs avhandling beskriver matematiska modeller för läkemedel mot cancer. Modellerna har tagits fram i ett dataprogram. Data, i form av blodkoncentrationer och vita blodkroppar, har erhållits från djurstudier och kliniska studier.
Modellerna förklarar hela tidsförloppet av förändringar av vita blodkroppar som cirkulerar i blodet efter olika doser och doseringsstrategier, det vill säga fördröjningen, sänkningen och återhämtningen. Modellernas struktur bygger på fysiologin och information om hur cytostatika påverkar de omogna, snabbt delande cellerna i benmärgen som senare utvecklas till vita blodkroppar. Därför är modellerna även lämpade för att förutsäga vad som händer vid andra doser och doseringsregimer än för de data modellen var utvecklad utifrån, enligt ett pressmeddelande från Uppsala Universitet.
Eftersom de flesta läkemedel mot cancer ger biverkningar, är det svårt för läkaren att ställa in rätt dos vid behandling. Risken finns att doserna blir för låga och att effekten mot tumören uteblir. Vid kraftiga biverkningar sänker den behandlande läkaren dosen i nästa kur, och/eller förlänger tiden till nästa kur. Dessa justeringar sker idag mer eller mindre på känn och risken är då att doserna blir för låga.
I många fall kan även hastigheten med vilken läkemedlet administreras påverka effekten. En dos som ges som en infusion under flera dagar kan ge en annan effekt än om samma totala dos ges under några minuter. Därför genomförs idag mängder av kliniska studier av nya och befintliga cytostatikum för att hitta den doseringsstrategi som ger bäst effekt med minsta möjliga biverkningar.
Datormodellering och simuleringar kan förklara samband mellan doser, koncentrationer i blodet och biverkningar och bidra till att få optimal doseringsstrategi på ett mer rationellt sätt än vad som görs idag. Den vanligaste biverkan av cytostatika är en sänkning av antalet vita blodkroppar, med allvarliga infektioner som följd.
Avhandlingen, utförd vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala Universitet, försvaras fredag den 9 maj.
Miljövänligare tillverkning av läkemedel med ny metod
Karl Vallin har i sitt avhandlingsarbete använt och utvecklat nya miljövänliga metoder som kan användas vid utveckling av nya läkemedel. I en metod återanvänder han det katalytiska systemet, baserat på flytande salter, efter en enkel rening.
Han har också utvecklat nya transformationer med en mild, effektiv och allsidig metallkatalyserad kopplingsmetod för att skapa kol-kol-bindningar. Genom att optimera olika betingelser och styrningsredskap, utvecklade av nobelpristagaren i kemi 2001, Ryoji Noyori från Japan, har han kunnat bestämma precis var kopplingen ska ske.
Vidare har han värmt upp reaktionsblandningen med mikrovågor, vilket har reducerat reaktionstiden upp till 1000 gånger, enligt ett pressmeddelande från Uppsala Universitet.
När ett läkemedel tillverkas produceras cirka 100-1000 kilo avfall för varje kilo färdig substans. Den negativa miljöpåverkan vid framtagning och tillverkning av nya läkemedel vållar den farmaceutiska industrin stora problem. Detta har lett till ett snabbt ökande intresse för nya gröna kemiska tekniker och selektiva sammanfogningsmetoder som endast ger den önskade produkten. I den optimala processen utnyttjas återvinningsbara, snabba, robusta och katalytiska system med miljövänliga lösningsmedel, såsom vatten eller salter i vätskeform. Metoder för effektiv och enkel rening av produkten är också av största vikt.
Avhandlingen, utförd vid Institutionen för läkemedelskemi vid Uppsala Universitet, försvaras fredag den 16 maj.
Bättre blodtrycksbehandling med datorstöd
Avhandlingen visar att de flesta med högt blodtryck saknar behandling och av de som behandlas får merparten inte tillräcklig blodtryckssänkning.
Flera faktorer bidrar till att det blivit allt svårare att behandla högt blodtryck.. Till exempel har behandlingsgränserna, framför allt hos äldre, sänkts. Nya läkemedel har kommit till och i regel krävs flera läkemedel i kombination för att nå en acceptabel blodtryckssänkning. Det är också viktigt att både det övre och undre blodtrycket sänks.
Mats Persson, som har gjort avhandlingen, konstruerade ett vådprogramsbaserat beslutsstöd för att underlätta läkemedelsbehandling enligt gällande rekommendationer. En utvärdering gentemot faktisk behandling visade att man enbart genom att följa aktuella rekommendationer för val av läkemedel kunde sänka behandlingskostnaden med 40 procent.
Tillägg av abciximab minskade inte risken för dödsfall
Ett mycket överraskande fynd i arbetet, utfört vid Institutionen för medicinska vetenskaper, var att tillägg av abciximab till standardbehandling med Asa och dalteparin inte minskade risken för dödsfall eller hjärtinfarkt inom trettio dagar när tidigt kranskärlingrepp inte utfördes. Totala antalet blödningar var emellertid relativt lågt och behandlingen verkar vara lika säker som kombinationen av abciximab och heparin.
Risken för dödlig utgång både på kort och på lång sikt ökade påtagligt hos de patienter som uppvisade förhöjda nivåer av markörer för hjärtmuskelskada, inflammation, nedsatt hjärtfunktion eller nedsatt njurfunktion. I synnerhet gav förhöjda nivåer av hjärthormonet BNP hos patienter som nyss kommit till sjukhus en mycket god uppskattning av risken att dö av hjärtsjukdomen.
Avhandlingen försvaras i Uppsala den 16 maj.
Lägre dos gav god effekt vid ADHD
I studien som presenterades vid en forskningskonferens i Seattle för ett par dagar sedan ingick 26 barn mellan 7 och 15 år. Barnen som alla fungerade väl på sin läkemedelsbehandling fick under studieperioden sin dos halverad och ersatt med placebo.
Barnen och föräldrarna var informerade om att barnen fick placebo, medan barnens lärare inte kände till detta. 40 procent av barnen svarade lika bra på denna behandling som när de fick full medicindos.
Forskarna anser det speciellt uppmuntrande att behandlingen fungerade, trots att såväl barn som föräldrar kände till placebobehandlingen. Det indikerar att många barn troligen kan behandlas med betydligt lägre doser och då slippa en del av medicinens biverkningar, menar forskarna.
De två forskarna har nu fått anslag av NIMH, National Institute of Mental Health för en två-årig studie på 150 barn.