Datorsimulering gör cancermedicinering mer effektiv

Lena Friberg har i sin doktorsavhandling utvecklat simuleringsmodeller som förutsäger hur de vita blodkropparna reagerar på cellgift, samt vad som händer om doseringen förändras.

8 maj 2003, kl 16:18
0

Lena Fribergs avhandling beskriver matematiska modeller för läkemedel mot cancer. Modellerna har tagits fram i ett dataprogram. Data, i form av blodkoncentrationer och vita blodkroppar, har erhållits från djurstudier och kliniska studier.

Modellerna förklarar hela tidsförloppet av förändringar av vita blodkroppar som cirkulerar i blodet efter olika doser och doseringsstrategier, det vill säga fördröjningen, sänkningen och återhämtningen. Modellernas struktur bygger på fysiologin och information om hur cytostatika påverkar de omogna, snabbt delande cellerna i benmärgen som senare utvecklas till vita blodkroppar. Därför är modellerna även lämpade för att förutsäga vad som händer vid andra doser och doseringsregimer än för de data modellen var utvecklad utifrån, enligt ett pressmeddelande från Uppsala Universitet.

Eftersom de flesta läkemedel mot cancer ger biverkningar, är det svårt för läkaren att ställa in rätt dos vid behandling. Risken finns att doserna blir för låga och att effekten mot tumören uteblir. Vid kraftiga biverkningar sänker den behandlande läkaren dosen i nästa kur, och/eller förlänger tiden till nästa kur. Dessa justeringar sker idag mer eller mindre på känn och risken är då att doserna blir för låga.

I många fall kan även hastigheten med vilken läkemedlet administreras påverka effekten. En dos som ges som en infusion under flera dagar kan ge en annan effekt än om samma totala dos ges under några minuter. Därför genomförs idag mängder av kliniska studier av nya och befintliga cytostatikum för att hitta den doseringsstrategi som ger bäst effekt med minsta möjliga biverkningar.

Datormodellering och simuleringar kan förklara samband mellan doser, koncentrationer i blodet och biverkningar och bidra till att få optimal doseringsstrategi på ett mer rationellt sätt än vad som görs idag. Den vanligaste biverkan av cytostatika är en sänkning av antalet vita blodkroppar, med allvarliga infektioner som följd.

Avhandlingen, utförd vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala Universitet, försvaras fredag den 9 maj.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng