Annons
Genterapier, krig i Ukraina och nya virusvarianter
Foto: Istock

Genterapier, krig i Ukraina och nya virusvarianter

KRÖNIKA: Läkemedelsvärlden sammanfattar några av de största läkemedelshändelserna vi skrivit om hittills i år.

6 jul 2022, kl 09:26
0

KRÖNIKA: Ännu ett intensivt halvår med många omvälvande händelser inom läkemedelsområdet har gått. Med en gradvis nedtrappning av coronavirusets framfart fick många andra händelser återigen utrymme i nyhetsflödet.

Men när vi gick in i 2022 var det fortfarande en enorm spridning av coronaviruset. Den då nya virusvarianten omikron hade orsakat en ny coronavåg och antalet covid-19-fall sköt återigen i höjden. Föga förvånande handlade mycket av Läkemedelsvärldens bevakning i början av året, precis som en lång tid dessförinnan, just om detta.

I slutet av januari kom beskedet att Folkhälsomyndigheten inte tänkte rekommendera covid-19-vaccination till barn under 12 år, en omdiskuterad fråga som Läkemedelsvärlden följt noggrant. Strax därefter rapporterande vi även om argumenten som låg bakom myndighetens rekommendation. Folkhälsomyndigheten ansåg bland annat att en eventuell vaccinering inte skulle påverka sjukligheten bland barnen påtagligt. Och den skulle inte heller påverka smittspridningen i samhället i stort på ett betydande sätt.

En annan stor fråga var huruvida det skulle tas fram ett specifikt vaccin mot omikronvarianten. Detta diskuterades bland annat på ett digitalt seminarium som anordnades av Läkemedelvärlden och Apotekarsocieteten.

Covid-19 var inte längre samhällsfarlig

Men någonstans i februari, mars – när restriktionerna slopades, de myndighetensgemensamma pressträffarna upphörde och covid-19 inte längre klassades som en samhällsfarlig sjukdom – fanns det helt plötsligt inte lika mycket att rapportera om kring viruset längre.

Dock hände det förstås mycket annat. I princip samtidigt som covid-19 slutade att påverka samhället i samma utsträckning som tidigare bröt kriget i Ukraina ut. På Läkemedelsvärlden skrev vi om hur läkemedelsmyndigheterna i Europa startade ett samarbete för hur de bäst kunde hjälpa det krigsdrabbade landet med läkemedel.

Vi skrev också om att regeringen avsatte 21 miljoner kronor för att erbjuda flyktingar från Ukraina covid-19-vaccinering samt att alla regioner enades om att skänka läkemedel till landet.

När covid-19 minskade började i stället en hel del andra sjukdomar att dyka upp. Ofta vid andra tidpunkter än vanligt. Till exempel spreds RS och influensa då många saknade immunitet mot sjukdomarna. Utebliven vaccinering mot mässling på grund av pandemin gjorde också att även denna sjukdom ökade i världen.

Pandemin påverkade även myndigheter i form av att de fick in många fler anmälningar än vanligt. Till exempel fick Patientnämnden in fler ärenden än någonsin. Även biverkningsrapporterna till Läkemedelsverket ökade under 2021, vilket Läkemedelsvärlden nyligen skrev om. Till Läkemedelsförsäkringen kom det också in fler anmälningar än normalt. I februari hade totalt 59 personer fått ersättning för skador orsakade av covid-19-vaccinerna.

Nya råd kring behandling vid könsdysfori

Flera myndighetsrapporter har kommit under den första halvan av året. Bland annat ändrade Socialstyrelsen sina rekommendationer gällande läkemedelsbehandlingen vid könsdysfori till att bli mer återhållsam. Samma myndighet kom även med nya riktlinjer för vård vid fetma. I samband med detta skrev Läkemedelsvärlden en artikel om vilka läkemedel som finns mot den kroniska sjukdomen.

Läkemedelsvärlden har också skrivit om flera rättsfall inom läkemedelsområdet. Bland annat har vi följt en tvist mellan Läkemedelsverket och företaget Achim. Tvisten handlar om huruvida en produkt som innehåller laboratorieodlade tarmbakterier, och ges till personer för att återställa obalans i tarmfloran, ska räknas som läkemedel eller inte.

Även ärendet om Karolinska institutets tidigare prorektor Karin Dahlman Wright, som anmäldes för forskningsfusk, har vi rapporterat om. Det senaste som hände i detta fall var att kammarrätten bedömde att hon inte var skyldig till oredlighet i forskning.

Nyligen skrev vi dessutom om det uppmärksammande fallet om kirurgen Paolo Macchiarini som opererade in syntetiska luftstrupar på flera patienter. Han dömdes för ett fall av vållade till kroppsskada, men friades samtidigt på två åtalspunkter. Åklagaren överklagade senare domen till hovrätten.

Utbrott av apkoppor

Något som har fått stor plats i nyhetsflödet under våren har varit spridningen av apkoppor i Europa. Läkemedelsvärlden gjorde bland annat en intervju med virusforskaren Ali Mirazimi som då inte trodde att det skulle bli en allmän vaccinering av befolkningen i Sverige. Vi skrev också om att Folkhälsomyndigheten fick ett uppdrag av regeringen att utarbeta en nationell plan för vaccinering mot apkoppor. Det handlar dock inte om någon allmän vaccinering utan om att vaccinera dem som varit i nära kontakt med redan smittade personer.

En annan stor händelse som Läkemedelsvärlden har rapporterat om under årets första halva är att Läkemedelsboken ska nylanseras. Regeringsuppdraget gällande detta gick till Läkemedelsverket och de två projektledarna Sofie Schwan och Miriam Entesarian Matsson. Den nya Läkemedelsboken ska kombinera den tidigare bokens innehållsprofil med en modern webbanpassad och användarvänlig utformning.

I februari utsågs Malin Grape till nationell ambassadör för arbetet mot antibiotikaresistens. I en intervju med Läkemedelsvärlden berättade hon om sin nya roll som Sveriges AMR-ambassadör. Hon poängterade bland annat att Sverige kan spela en stor roll i kampen mot antibiotikaresistens, trots att vi är ett litet land.

Nej till subventionering av Kaftrio och Kalydeco

Under det första halvåret av 2022 har också debatten om tillgången till särläkemedel tagit fart. I februari sa Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket för andra gången nej till att läkemedlen Kaftrio och Kalydeco mot cystisk fibros ska subventioneras. Någon månad senare sa riksdagen ja till ett förslag om att regeringen ska ta fram en nationell strategi och särskild finansiering för särläkemedel.

En stor händelse var också att NT-rådet sa ja till genterapin Zolgensma för barn med svår form av den sällsynta ärftliga neuromuskulära sjukdomen spinal muskelatrofi, SMA. Någon som barnneurologen Thomas Sejersen kallade för epokavgörande i en intervju med Läkemedelsvärlden.

Covid-19 ökade igen

Efter några relativt lugna månader utan någon större spridning av coronaviruset kom i maj rapporter om att man i Sydafrika hade hittat två nya undervarianter av omikron, BA.4 och BA.5.

Nyligen meddelade Folkhälsomyndigheten att spridningen av viruset ökar igen vilket bland annat beror på de nya varianterna. Detta berättade Sara Byfors, utredare på Folkhälsomyndigheten, om i en intervju med Läkemedelsvärlden. Hon sa bland annat att hon inte tror att det är någon större fara för allmänheten om viruset börjar spridas mycket igen eftersom så många är vaccinerade. Däremot är det viktigt att ha en god beredskap inom vård och omsorg.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng