Månads arkivering mars 2014

Antibiotika på nätet via svensk e-tjänst

0

UVI.se som den lanserade tjänsten heter vänder sig till kvinnor som misstänker att de har en urinvägsinfektion. Genom att svara på ett antal frågor avgör en läkare om det är befogat att skriva ut antibiotika.

På sajten skriver man att man inte garanterar någon specifik behandling, utan att man utgår från de symtom som ”kunden” beskriver. Magnus Nyhlén, läkare och styrelseordförande förföretaget e-vård som lanserat tjänsten säger till tidningen ETC att ungefär 15 procent av de kvinnor som sökt vården också har fått recept utskrivet.

Den här typen av e-tjänster har ännu inte granskats av Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Men juristen Sara Bogren säger till  ETC att man nu öppnat ett initiativärende för att granska den här verksamheten.

Ryssland sa ja till simeprevir

0

Den ryska befolkningen är, enligt statistik från WHO, ett av världens mest drabbade av hepatit C, med cirka 3,7 miljoner infekterade.

Nu har de ryska läkemedelsmyndigheterna, precis som Europa, godkänt det svenska företaget Medivirs behandling, meddelar företaget. Simeprevir godkänns i Ryssland för behandling av kronisk hepatit C-infektion.

Långtidsverkande injektion fungerade

0

Paliperidon palmitat är ett antipsykotiskt läkemedel som är godkänt för behandling av schizofreni hos vuxna. Det finns som depotsuspension som ges som en injektion en gång i månaden. I EU marknadsförs läkemedlet under namnet Xeplion. Janssen har undersökt effektiviteten hos paliperidon palmitat som ges var tredje månad.

Paliperiodon palmitat har jämförts mot placebo i en internationell, randomiserad, multicenter, dubbelblind och placebokontrollerad fas III-studie, skriver Drug Discovery & Development. Syftet var att se om tremånadersverkande paliperidon palmitat kan fördröja tiden till återfall av schizofreni. Patienterna i studien stabiliserades först med Xeplion. Totalt ingick 509 patienter i studien.

Efter att en planerad interimsanalys visade att resultaten från studien var positiva avbröt Janssen studien i förtid efter rekommendation av en oberoende expertgrupp. Företaget planerar att presentera resultaten vid en kongress och att publicera dem i en tidskrift.

Slipper betala skadestånd för marknadsföring

0

Johnson & Johnson dömdes 2012 för vilseledande marknadsföring av deras antipsykotiska läkemedel Risperdal, risperidon. Företaget skulle betala 5 000 dollar i böter för vart och ett av de 240 000 Risperdalinköp som gjorts via det statliga sjukvårdsprogrammet Medicaid under 3,5 år. Dessutom skulle företaget betala ytterligare 2 500 dollar styck för de 4 500 brev som läkemedelsbolaget skickat till läkare, som enligt åtalet tonade ner riskerna med Risperdal.

Nu har domslutet rivits upp av Arkansas högsta domstol som menar att lagstiftningen kring Medicaidbedrägeri som tillämpades i åtalet gäller vårdinrättningar och inte läkemedelsföretag, skriver Firstword Pharma.

Förra året gick Johnson & Johnson med på en förlikning på 2,2 miljarder dollar för felaktig marknadsföring av Risperdal och två andra läkemedel. 

Tvingas till namnbyte

0

Läkemedelsverket har tidigare varnat för förväxlingsrisken mellan kortverkande beredningar och depotberedningar med oxikodon. Myndigheten har utrett vilka åtgärder som kan minska risken och har nu beslutat att alla perorala deoptberedningar måste byta namn så att ordet ”Depot” läggs till i läkemedelsnamnet.

I de fall en produkt har ett så kallat fantasinamn ska ordet ”Depot” placeras efter fantasinamnet, skriver Läkemedelsverket i ett pressmeddelande. I de fall en produkt har ett generiskt namn ska ordet ”Depot” placeras mellan substansnamnet och företagsnamnet.

Myndigheten har bett de företag som har marknadsföringstillstånd för depotberedningar av oxikodon eller är ombud för innehavaren att ansöka om namnändring enligt nämnda princip. 

Läkemedelsverket uppmanar fortfarande till ökad vaksamhet vid förskrivning, receptexpedition och användning av oxikodonläkemedel eftersom det kommer att dröja en tid innan namnändringarna är genomförda.

Grönt för Medivirs simeprevir

0

CHMP, den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté, anser att simeprevir är nog effektivt och säkert för att marknadsföras i Europa. Det är nu upp till EU-kommissionen att ta det formella beslutet.

Rekommendationen innebär att läkemedlet blir godkänt för behandling av vuxna med kronisk hepatit C i kombination med andra läkemedel.Det är det svenska bolaget Medivir som i samarbete med Janssen-Cilag står bakom behandlingen.
Simeprevir, som kommer att marknadsföras under namnet Olysio, är sedan tidigare godkänt i USA och Japan.

GSKs vaccin mot lungcancer tycks floppa

0

Läkemedelsföretaget Glaxosmithklines försök att ta fram ett nytt cancervaccin har floppat för andra gången. Det är ett proteinvaccin med det rekombinata proteinet MAGE-A3 som företaget nu testat på icke småcellig lungcancer. Företaget meddelar att vaccinet i den kliniska studien inte uppnått de primära effektmåtten.

I en tidigare klinisk studie för att se om vaccinet har effekt på melanom patienter lyckades man inte överträffa placebo i en fas III-studie med 1345 melanompatienter, enligt nyhetsbyrån FierceVaccines, Nu har också en fas III-studie på patienter med icke småcellig lungcancer misslyckats med att visa på någon förlängd sjukdomsfri överlevnad jämfört med placebo.
Men företaget säger i en kommentar att man fortsätter med utvecklingen av vaccinet och letar efter subgrupper där vaccinet kan ha effekt.

Se över skydd mot röda hund

0

I slutet av 1980-talet upphörde virus att cirkulera i Sverige och röda hund blev en sällsynt sjukdom här. Men i grannlandet Polen pågår nu ett större utbrott av sjukdomen.
Av de över 38 000 rapporterade fallen till den euroepiska myndigheten förra året, kom 99 procent från Polen.

Röda hund är vanligen en lindrig sjukdom. Men om icke-immuna kvinnor smittas under tidig graviditet kan barnet bli svårt skadat med blindhet, dövhet och svåra hjärnskador som följd.Utbrott i ett näraliggande land är en påminnelse om att sjukdomen inte är utrotad, påpekar Folkhälsomyndigheten.
 

Och bland dem som kommer från länder där vaccination mot sjukdomen inte ingår i vaccinationsprogrammet eller där det införts under senaste decenniet kan det finnas oskyddade. Speciellt viktigt är det att erbjuda flickor och unga kvinnor vaccination, uppmanar Folkhälsomyndigheten.

Stegvist godkännande ska testas

1

Tanken med stegvisa godkännanden är att en ny behandling i första vändan godkänns för användning i en begränsad patientgrupp för att allteftersom producenten samlar in evidens på preparatets effektivitet och säkerhet får ett godkännande i större patientgrupper.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten påpekar i sin invitation att det stegvisa godkännandet förutsätter att ”alla” intressenter som företag, godkännandemyndigheter, subventionsmyndigheter, utvärderare av medicinska metoder, organisationer som utfärdar kliniska riktlinjer och patientorganisationer medverkar.
Med pilotprojektet hoppas den europeiska läkemedelsmyndigheten finna ett sätt för att patienter snabbare ska få tillgång till säker behandling för allvarliga sjukdomar.

Hur många läkemedel som ska ingå i pilotprojektet har EMA inte beslutat, men säger i informationen att man hoppas få med så många att man utifrån projektet kan utforma riktlinjer för ett sådant här program.
För att komma ifråga för det stegvisa godkännandet ska det vara ett experimentellt läkemedel i tidig klinisk utveckling där bekräftande studier ännu inte påbörjats.

Vill göra myndigheter mer effektiva

0

Apoteket ABs förre vd Stefan Carlsson utredde vårdmyndigheterna åt regeringen för snart två år sedan. Han föreslog bland annat att myndigheternas verksamheter skulle slås ihop i fyra stora myndigheter. Regeringen har valt att inte gå på hans förslag, utan har nu lagt fram en promemoria som innehåller förslag på hur ansvaret för kunskapsstyrningen av vårdmyndigheterna ska fördelas.

Regeringen föreslår bland annat att SBU ska få ansvar för alla systematiska kunskapsöversikter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det innebär att Socialstyrelsen ska upphöra med att göra sådana kunskapsöversikter. I och med förändringen föreslår regeringen också att SBU byter namn till Statens beredning för social och medicinsk utvärdering.

Regeringen vill renodla Socialstyrelsens uppdrag ytterligare och föreslår att Folkhälsomyndigheten ska ta över ansvaret för allt som rör smittskyddsfrågor inklusive de nationella vaccinationsprogrammen. Det innebär också att Folkhälsomyndigheten blir ny nationell kontaktpunkt om skydd vid internationella hot mot människors hälsa.

Myndigheten för vårdanalys föreslås också få ett nytt namn i och med ett breddat uppdrag. Det nya namnet blir Myndigheten får vård- och omsorgsanalys. Socialstyrelsen föreslås också bli ny värdmyndighet för HSAN istället för Kammarkollegiet. 

Dessutom vill regeringen skapa ett strategiskt råd för statlig kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, Kunskapsstyrningsrådet. Cheferna för de åtta berörda myndigheterna ska ingå i rådet som ska se till att den statliga kunskapsstyrningen är samordnad, effektiv och anpassad efter behoven. Socialstyrelsens författningssamling föreslås också bli gemensam för myndigheterna och samla deras föreskrifter.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.

Förslagen är ett steg i en förändring som tidigare lett till att Inspektionen för vård och omsorg bildades, att Apotekens Service omvandlades till E-hälsomyndigheten och att Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet gick ihop till Folkhälsomyndigheten.

Vården tackar nej till ointressanta prövningar

0

I gratistidningen Metro annonserar smärtläkaren Björn Bragée, välkänd tv-profil som arg doktor, efter patienter till en läkemedelsstudie. Ett nytt diabetesläkemedel som sänker blodsockernivån ska jämföras med placebo eller liraglutid. På Björn Bragées smärtklinik har man åtagit sig uppdragsforskning för läkemedelsföretag sedan 2006, då ett franskt läkemedelsföretag som skulle göra en studie på fibromyalgi hörde av sig.
– Företaget hade vänt sig till vårdcentraler, men bara fått ett fåtal napp. Vi sa javisst. Men eftersom det här var ett helt nytt område för oss krävde vi att få många patienter för att det skulle vara lönt att lära upp personalen. Vi blev lovade tolv, det blev i slutänden 92.

Under resans gång förstod Björn Bragée att uppdragsforskning var ett försummat område som ingen riktigt hade satsat på. En affärsidé var född. Idag är man en handfull privata kliniker i Sverige som ägnar sig åt det här, det vill säga att rekrytera patienter och ”göra jobbet” som Björn Bragée beskriver det.

Just nu har kliniken sju prövningar igång, fyra diabetesstudier och tre om smärtbehandling. Forskningskliniken står för ungefär var 20:e patient i Sverige som ingår i läkemedelsföretagens studier.
– För ett par år sedan konstaterade vi att prövningsverksamheten blivit så stor att den krävde egna lokaler, berättar han när vi träffas i forskningslokalerna som nu huserar i porten bredvid smärtkliniken på Östermalm i Stockholm.

Idag har Björn Bragée lämnat patientarbetet på smärtkliniken. Han ägnar sig helt åt uppdragsforskningen och andra uppgifter inom koncernen Medect som bedriver smärtsjukvård, forskning och IT-verksamhet inom området.

Samtidigt som Björn Bragée och några andra kollegor sett en marknad för privata forskningskliniker som rekryterar patienter och gör prövningarna på uppdrag av sponsorer har antalet läkemedelsstudier minskat dramatiskt under senare år i Sverige.  Mellan 2007 och 2012 har till exempel antalet ansökningar om prövningar minskat med en tredjedel. Förra året kom det in ungefär 300 ansökningar till den europeiska databasen, EudraCT, om att bedriva kliniska studier i Sverige. Främst är det de industrifinansierade studierna som har blivit betydligt färre, medan de offentligt finansierade som alltid varit en mindre andel, inte minskat i samma takt. De utgör i idag cirka 25 procent av ansökningarna, 2006, var andelen något lägre.

Skälen till att forskningen minskat de senaste decennierna är förstås många och har utretts ett antal gånger, nu senast av Ingrid Petersson vars uppdrag varit att hitta ett sätt att nationellt samordna de kliniska studierna, till exempel genom att göra det enklare att rekrytera försökspersoner.

Just att effektivisera patientrekryteringen är också något Björn Bragée utvecklar.
– Svenskar är på många sätt fantastiska försökspersoner, vi tar tabletterna, vi kommer på utlovade tider, vi kan vårt personnummer och priset för prövningarna är inte längre högre här än vad det blir i Polen eller Bulgarien. Och jag hävdar också att svenskar i gemen är positiva till att delta i medicinsk forskning.

Men rekryteringen av patienter är, menar Björn Bragée, ett av de stora problemen, något som också Ingrid Petersson skriver under på. Björn Bragée beskriver det som en total oförmåga i forskarvärlden att knyta ihop det medicinska intresset hos folk med industrins sug efter effektiv rekrytering av försökspersoner. Det handlar om mycket pengar i den här världen. Har man ett nytt diabetesmedel på gång och många konkurrenter hack i häl kan en dags försening, på grund av att man inte rekryterat nog med försökspatienter i tid, betyda många miljoner i extrakostnad på grund av utebliven global försäljning.

För ett par år sedan märkte man också på Medect Clinical Trials, som Björn Bragées forskningsföretag heter, en minskad tillströmning av hågade försökspersoner.
– Vi har egentligen alltid varit ganska sparsamma med att rekrytera försökspersoner bland patienterna på vår smärtklinik av flera skäl. Ett är att våra patienter är ganska väl smärtbehandlade, de skulle av lojalitetsskäl kunna känna sig uppmanade att delta och det blir etiskt tveksamt.

Annonsering i dagspress har istället alltid varit en viktig rekrytering. Men idag är det allt färre som läser dagstidning på papper och allt fler som använder webben för information.
– Mobiler och plattor har ju idag helt tagit över läsandet i kollektivtrafiken till exempel, säger Björn Bragée.

Så även om man fortfarande annonserar i till exempel Metro håller Medect nu på att bygga en sajt, www.forskningspatient.se där intresserade försökspersoner kan anmäla sig. Enligt Björn Bragée äger den som blir medlem sina data och lämnar inga spår efter sig om man går ur. Här ska en medicinskt intresserad allmänhet med tiden både kunna läsa om nya forskningsrön, om läkemedelsstudier som pågår i Sverige och kunna anmäla sitt intresse att vara med, är idén. För att bygga portalen, har Björn Bragée fått en utvecklingscheck av Tillväxtverket. Ännu är det bara ett fåtal pågående studier som lagts upp. Målet är att kunna presentera alla i Sverige pågående studier.
– Idag rekryterar vi drygt hälften av patienterna till studierna via nätet. Jag är övertygad om att det är framtiden.

I sin utredning, ”Starka tillsammans” föreslår Ingrid Petersson bland annat att man bygger ett system för att nationellt kunna finna och fråga patienter som kan vara lämpliga för specifika studier. Björn Bragées sajt känner hon till.
– Rekrytering av försökspersoner är absolut ett av de stora problemen. Bragées initiativ finns på andra ställen i Europa också och kan väl ses som ett bra komplement eller en bra början. Men den här sortens portaler behöver byggas av det allmänna för att få ordentligt genomslag, tror hon.

Cancervårdens regioncentra har också ett projekt för att öppna gemensamma sajter där det bland annat ska finnas information om kliniska studier som pågår så att patienter kan rekryteras över hela landet.

En faktor som ofta hörs när det diskuteras kliniska prövningar är att landstingen och vården har en alltmer avvisande hållning till forskning. Ett viktigt skäl till det är den allt högre produktionstakten. Det finns inte luft i systemet för tidskrävande forskning när man har fullt upp med att ta hand om sina patienter, är ett ofta använt argument. Någon beskriver synen på forskning som hushållsarbete, väldigt viktigt men oavlönat. Men som det konstateras i någon av alla de rapporter och utredningar om läkemedelsforskningen; Stormaktstiden under 1980- och 1990-talen är definitivt förbi. Den unika ställning som svensk läkemedelsforskning då hade byggde på förutsättningar som inte längre finns.
– Det står klart för alla att de ökade effektivitetskraven inom vården har minskat utrymmet för kliniska studier, säger Roger Henriksson chef för Regionalt cancercentrum i Stockholm och professor i experimentell onkologi.

Men i debatten om den minskade forskningen tycker han att man glömt andra aspekter som läkemedelsbranschens eget ansvar och påpekar att Sverige i modern tid förlorat två stora forskande läkemedelsbolag och att det naturligtvis har betydelse.
– Man måste också fråga sig om de olika bolagen gjort tillräckligt eller haft kraft för att få fler bra studier hit? Om vi ska vara uppriktiga är Sverige idag inte mer än kaffevedspengar för den internationella industrin, säger han.

Men minskningen av företagssponsrade läkemedelsprövningar kanske också beror på att de ibland betraktas som ointressanta och irrelevanta? Speciellt om utrymmet på klinikerna blivit allt mindre? Det är en förklaring, från vårdens sida, som nämns i Ingrid Peterssons utredning. Det bedrivs med andra ord en hel del studier som vården bedömer som ointressanta. Eller som Ellen Vinge klinisk farmakolog och högskolerektor vid enheten för klinisk kemi och farmakologi vid Lunds universitet säger:
– Det kanske inte är så upphetsande att delta i en studie med ännu en GLP-1 hämmare, nu när vi ganska väl vet vad de ger. Det är skillnad när det kommer något som kan bli en helt ny behandling. Studier handlar inte så sällan om så kallade mee too preparat, säger hon.

Så när utrymmet minskar blir det kanske än svårare att finna intresserade prövare för sådana inom sjukvården?
– Faktiskt ser man idag också inom cancerområdet att det kommer en rad läkemedel som ofta liknar varandra.

Ellen Vinge nämner till exempel läkemedel för behandling av njurcancer och läkemedel mot metastaserad prostatacancer. Eftersom studierna inte sällan handlar om att en kontrollgrupp får en sämre behandling än den man redan använder kan det vara svårt att motivera vården att vara med, menar hon och får medhåll av Roger Henriksson.
– Jo så är det ibland. Det finns en del studier på gång med kontrollgrupper som inte alls går ihop med den behandling som finns i Sverige idag. Just när det gäller till exempel njurcancer har vi nu flera stycken i samma klass som kan beskrivas som mee too preparat. Där kan värdet av nya prövningar för patienterna och vården diskuteras, säger han.

Å andra sidan finns förstås studier som borde göras som industrin är mindre intresserad av, som att jämföra en ny behandling mot den absolut bästa eller om en förkortad behandlingstid ger lika bra effekt som den längre, för att nämna ett par exempel. De studierna faller många gånger på vården själv idag.

Roger Henriksson tycker att utredningen som Ingrid Petersson kommit med har en mängd bra förslag för en bättre nationell samordning.
– Men den har inte någon lösning på den viktiga frågan hur prövarinitierade studier och innovativa patientnära studier utan kommersiellt intresse ska finansieras.

Vilket inte heller ingick i hennes uppdrag. Ingrid Petersson säger att om bara ett av hennes förslag i utredningen går igenom hoppas hon att det är förslaget om en liten nämndmyndighet som kan bli en plattform för andra initiativ och diskussion mellan aktörerna.

Tillbaka till Björn Bragées forskningsklinik. Skälet till att Björn Bragée började med uppdragsforskning var, till skillnad mot den landstingsdrivna vården, just luft i systemet. För mycket, säger han.
– I vårt avtal med landstinget finns ju ett tak för hur många patienter vi får ta emot på ett år. Det taket når vi varje år i september ungefär.

Allergiker fick droppar med jordnötsolja

0

Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, handlar om en felaktig utlämning av ett läkemedel. Felexpeditionen hade kunnat leda till en allvarlig händelse enligt anmälan.

Patienten hade fått recept på ciklosporin ögondroppar i dosen 1 mg/ml. Läkaren hade däremot inte specificerat vilken typ av olja som skulle användas som bas. I ett tidigare recept stod det att olivolja skulle användas. Apoteket faxade beställningen till tillverkaren som använde jordnötsolja som bas, fast patienten var allergisk mot jordnötter. Läkemedlet hade dessutom tillverkats i fel styrka, 10 mg/ml istället för 1 mg/ml. Detta uppmärksammades inte av apotekspersonalen när läkemedlet lämnades ut.

Ett par dagar efter att patienten fått läkemedlet fick hen problem med röda ögon, svullna ögonlock och ljuskänslighet. Läkaren kunde inte avgöra om problemen berodde på jordnötsoljan eller den höga koncentrationen av läkemedlet.

Apoteket har anmält felexpeditionen till tillverkaren. Man anser också att det fanns brister i den farmaceutiska kontrollen då de rutiner för att expediera recept inte följs. Apoteket har nu haft en genomgång med personalen angående varor som inte går att plockkontrollera, samt rutiner och arbete vid hög arbetsbelastning.  IVO bedömer att apoteket vidtagit åtgärder som gör att sannolikheten att en liknande vårdskada ska inträffa igen är liten och avslutar därför ärendet.

Lovande mot leukemi

0

Forskare har i en randomiserad, placebokontrollerad multicenterstudie undersökt läkemedelskandidaten idelalisib. De 220 patienterna i studien hade fått återfall av kronisk lymfatisk leukemi och kunde inte behandlas med cytostatika. De behandlades antingen med 150 mg idelalisib två gånger per dag eller placebo som tillägg till rituximab. Huvudeffektmåttet var progressionsfri överlevnad.

Resultaten visar att tilläggsbehandling med idelalisib gav patienterna en mycket bättre prognos. De patienter som fick placebo hade i median 5,5 månaders progressionsfri överlevnad. I idelalisibgruppen blev inte tillräckligt många patienter blivit sämre under uppföljningstiden på 14 månader för att ge ett mätvärde.

Efter tolv månader var överlevnaden 92 procent i idelalisibgruppen jämfört med 80 procent i gruppen som fick placebo. Däremot fick fler svåra biverkningar av de som behandlades med idelalisib som tilläggsbehandling, 40 procent, jämfört med 35 procent vid placebobehandling.

Studien är publicerad i tidskriften NEJM och är finansierad av Gilead.

Influensamedel gjorde nytta

0

Nyttan av användningen av neuroamidashämmare  som Tamiflu och Relenza har starkt ifrågasatts då effekten för att förhindra influensa varit tveksam. Nu har en studie publicerats i Lancet Respiratory Medicine som visar att medlen räddade liv.

I sin analys har forskarna samlat data om över 29 000 patienter i 38 länder för att kartlägga effekterna av behandling med neuroamidashämmare. Enligt resultaten minskade risken att dö under pandemin bland de som behandlades med antivirala medel jämfört med de som inte behandlades.

Den största nyttan sågs om personerna inledde behandling under de två första dagarna med symptom. Effekten syntes hos vuxna, bland barn fanns ingen signifikant skillnad.

Studien har finansierats av Hoffman La Roche, ägare till Genentech som tillverkar Tamiflu. Roche har kritiserats av bland annat Cochrane institutet för att inte ha delat med sig av studiedata rörande just Tamiflu. Förra året gick företaget med på att släppa data.
 

Positivt med generisk ordination på sjukhus

1

Sedan februari 2012 har Universitetssykehuset Nord-Norge, UNN, använt generisk ordination av läkemedel till patienter som ligger på sjukhuset. Redan 2010 inleddes försöket på enstaka avdelningar och nu används det av samtliga.

I en artikel i Norska läkarföreningens tidning sammanfattar läkare och farmaceuter de två gångna åren som lyckade. Nu används det generiska namnet både när läkaren ordinerar preparatet, i journalerna och patienternas läkemedelslistor. Läkaren ska också ange vilken beredningsform det rör sig om. Undantaget är läkemedlet med tre eller fler verksamma substanser där möjligheterna till utbyte anses begränsade. I epikrisen antecknas både det generiska namnet och handelsnamnet så att när hen skrivs ut får en förteckning med sig med båda benämningarna.

Ett år efter att projektet startade blev 95 procent av läkemedlen vid de psykiatriska avdelningarna ordinerade med generiskt namn och i 88 procent av fallen angavs även handelsnamnet. Vid de somatiska avdelningarna var det 89 procent som ordinerades med generiskt namn och handelsnamn angavs i 77 procent av fallen.

Följsamheten kontrollerades bland annat genom att sjukhusfarmaceuter gjorde tre omfattande kartläggningar och stickprovskontroller. Under dessa upptäcktes inget all av dubbelmedicinering.

Bakgrunden till förändringen var misstankar om att många fall av läkemedelsfel och dubbelmedicineringar berodde på att samma substanser med olika handelsnamn och utseende gavs till patienterna. Dessutom gick mycket tid åt för ”översättning” mellan handelsnamn och generiskt namn, enligt artikelförfattarna.
 

Statiner kan ha positiv effekt vid ms

0

I studien, som publicerats i Lancet, ingick 140 personer mellan 18 och 65 år med sekundär progressiv multipel skleros, ms. Det är en variant av sjukdomen som är mycket svårbehandlad och som brukar inträffa efter den inledande fasen med skov.

Deltagarna slumpades till att få antingen 80 mg simvastatin dagligen eller placebo under två år. I den grupp som fick simvastatin sågs en årlig minskning på 43 procent av förtviningen av hjärnan jämfört med placebogruppen. Läkemedlet tolererades enligt studien väl av patienterna. De kunde också se att statinbehandlingen ledde till något minskade handikapp enligt två av de mått som vanligen används vid ms.

Forskarna bakom studien påpekar att resultaten ska tolkas med försiktighet. Effekterna på hjärnan mättes främst med MR-undersökning vilket inte behöver innebära någon klinisk effekt.

Till BBC säger en av författarna, Jeremy Chataway, att resultaten ändå är lovande och att man bör gå vidare och testa statiner vid ms i en större fas III-studie.

Varför den positiva effekten uppstod vet inte forskarna men en teori är att det är statinernas antiinflammatoriska egenskaper som spelar in.
 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng