Månads arkivering mars 2014

Kina har halverat tuberkulos

0

Idag är prevalensen av tuberkulos i Kina 59 per 100 000 invånare, för 20 år sedan var den 170 per 100 000.

Den här, globalt oöverträffade, minskningen beror enligt kinesiska forskare bland annat på att man i Kina använt sig av WHOs handlingsplan för att stoppa sjukdomen. 

WHOs mål är att minska förekomsten av tuberkulos med 50 procent mellan 1990 och 2015, ett mål man nu uppnått i Kina, enligt en artikel i Lancet.

Även om prevalensen minskat kraftigt i Kina är antalet nya fall varje år cirka en miljon, landet står nu för elva procent av alla nya insjuknade i världen.
Det program, DOTS, som WHO har för att minska tuberkulos innehåller fem komponenter; politiskt engagemang och finansiering, laboratorietester för upptäckt, standardiserad behandling, effektiv läkemedelsförsörjning och fungerande övervakningssystem.

Utbildning påverkar läkemedelsanvändning

2

I årets statistik från Socialstyrelsen om läkemedel presenteras också läkemedelsanvändningen efter utbildningsnivå. Av den framgår att av de 20 största läkemedelsgrupperna används fyra grupper mer av personer med högre utbildning. För övriga grupper läkemedel är det fler personer med lägre utbildning som hämtar ut på apotek.

Män med eftergymnasial utbildning använder till exempel avsvällande medel för lokal behandling vid nässjukdomar i högre utsträckning än män med enbart grundskoleutbildning, 48,6 per 1000 invånare jämfört med 69,3.
Bland kvinnor är den största skillnaden mellan grundskole- och eftergymnasialt utbildade att längre utbildning innebär högre användning av östrogener, 84, 9 per 1000 invånare jämfört med 134,8 bland högre utbildade.
 
Förutom östrogener hämtade fler välutbildade kvinnor ut preventivmedel, tyreoidpreparat samt avsvällande vid nässjukdomar. För alla övriga medel bland de 20 största läkemedelsgrupperna var användningen högre bland de med kortast utbildning. 
Detsamma gäller män, förutom avsvällande läkemedel var användningen högre av kortikosteroider, antihistaminer och angiotensin II-antagonister bland de med högre utbildning.

Totalt fortsätter minskningen av antibiotika. Under förra året minskade antalet patienter med nästan sju procent jämfört med 2012. Samtidigt är det allt fler som hämtar ut paracetamol på recept, jämfört med 2012 var ökningen 4,6 procent.

Fritt fram för Apoteket AB

0

Vid omregleringen av apoteksmarknaden beslutades att statligt ägda Apoteket AB under en tid inte skulle få ha en marknadsandel som översteg 36 procent.

Idag har Apoteket AB 370 stycken öppenvårdsbutiker vilket motsvarar drygt 28 procent av marknaden. Med koncernens marknadsandel avses kedjans andel av den totala omsättningen på öppenvårdsmarknaden. I och med det det beslut som styrelsen förväntas ta på bolagsstämman den 10 april ska det inte längre finnas några begränsningar för hur stor marknadsandel Apoteket AB får ha.

Kravet på Apoteket AB att förse marknaden med de dosdispenserade läkemedel som efterfrågas förvinner också i och med att även den marknaden numer är konkurrensutsatt.
Det blir också tillåtet för Apoteket AB att liksom andra apotekskedjor marknadsföra sin tjänst med receptexpediering för hemgående patienter från vårdinrättningar.Kvar från den gamla ägaranvisningen är att bolaget fram till den 30 juni 2015 ska behålla de befintliga apoteksombuden. De är idag 693 stycken.

Medivirs grundare lämnar styrelsen

0

Bo Öberg som kontrollerar 1,7 procent av kapitalet och 8,3 procent av rösterna och är en av tre ägare med A-aktier har enligt ett pressmeddelande avböjt omval.

Men enligt Dagens Industri har flera institutioner, bland andra Afa Försäkring och Skandia Fonder velat ha bort honom från styrelsen med motiveringen att han lägger sig i bolagets operativa styrning för mycket.

Mörk choklad testas mot hjärtinfarkt

0

Studien, i vilken 18 000 amerikanska kvinnor ska delta, är den första riktigt stora för att undersöka om kakaoflavanol förbättrar blodtryck, kolesterolnivåer, artär hälsa och andra hjärtrelaterade faktorer. Tidigare mindre studier har visat på sådana positiva egenskaper.

I studien ska man nu, i en dubbelblind test, använda sig av kapslar packade med den nyttiga ingrediensen minus sockret och fettet för att se om det finns några tydliga hälsofördelar.
Kvinnorna rekryteras från Women Health Initiative studien som hittills gjort sig mest känd för projektet som visade att östrogenbehandling av kvinnor i klimakteriet snarare ökade risken för hjärtkärl-problem än minskade dem.

Studien sponsras, förutom med offentliga medel, också av godisföretaget Snickers, som för övrigt redan patenterat ett sätt att extrahera höga halter av flavanols från kakao och lägga det i kapslar. 

Potensmedel i örtprodukt

0

Den ”naturliga växtbaserade sexförstärkaren” Maxidus visade sig innehålla höga halter av tadalafil som är den verksamma substansen i det receptbelagda läkemedlet för behandling av erektionsproblem, Cialis. Men substansen är inte deklarerad på förpackningen och Läkemedelsverket går nu ut med en varning.

Produkten som påstås vara ”Världens mest populära kosttillskott för sex” har sålts via en webbsajt i Sverige och efter begäran från polismyndigheten i Stockholm analyserade Läkemedelsverket örtprodukten.
– En kapsel visade sig innehålla 35 mg tadalafil, rekommendationen var att ta två kapslar. Den rekommenderade dagsdosen för Cialis är 20 mg, säger Carolina Birgner, utredare på Läkemedelsverket.

Det är just den höga halten som fått Läkemedelsverket att gå ut med en varning.
– Det kan för personer som använder läkemedel mot kärlkramp leda till riktigt allvarliga blodtrycksfall med  i princip risk för dödlig utgång. Eftersom personer med kärlkramp ofta känner till att man inte ska kombinera med tadalafil finns det en risk att just den gruppen valt kosttillskottet, för att få hjälp utan substansen, menar Caroline Birgner.

Mot yrsel blir subventionerat

0

Våren 2013 godkändes Arlevert för försäljning i inom EU. Nu har TLV beslutat att det ska ingå i högkostnadsskyddet.

Arlevert är indicerat vid behandling av yrselsymtom av olika orsaker. Behandlingen ska främst användas som förebyggande behandling, eftersom det under den akuta fasen av yrsel är vanligt att patienten mår illa och kräks och inte kan ta tabletter. Behandlingen kan också ha en användning när det akuta yrseltillståndet gått över.

Idag finns inget godkänt läkemedel i Sverige som är avsett för yrselpatienter i den fas där Arlevert kan vara ett alternativ.

Yrsel, vertigo, uppstår när signalerna från olika sinnessystem inte stämmer överens inbördes eller med vad som lagrats i balansminnet. 

De fem vanligaste yrselsjukdomarna, som står för 75 procent av all sorts yrsel, är godartad lägesyrsel även kallad kristallsjukan, fobisk postural yrsel, vestibularisneurit, migränrelaterad yrsel och Ménières sjukdom. Enligt företaget kan behandlingen vara ett alternativ främst vid vestibularisneurit, Ménières sjukdom samt migränrelaterad yrsel.

Dom kan bli kostsam för Pfizer

0

En av Pfizers storsäljare är det antiinflammatoriska medlet Celebrex, celecoxib. Förra året sålde läkemedelsföretaget Celebrex för cirka två miljarder dollar i USA. Men nu kan vinsten kraftigt minska.

En amerikansk distriktsdomstol har ogiltigförklarat ett nytt patent för Celebrex, skriver Firstword Pharma. Celebrex beviljades ett nytt patent för Celebrex i mars förra året, vilket skulle gälla i USA till och med december 2015. Patentet gällde hur läkemedlet administreras till patienter med artros. 

Pfizers tidigare patent för Celebrex går ut den 30 maj i år, och flera generikatillverkare har redan ansökt om att få börja sälja generiskt celecoxib då. Läkemedelsföretaget planerar att överklaga domslutet. 

Celebrex säljs under namnet Celebra i Sverige.

Snabbare tillgång till livsviktig behandling

0

Från och med april ska brittiska svårt sjuka patienter kunna få tillgång till behandling som ännu inte är godkänd, skriver Reuters. Syftet är att hjälpa patienter med svåra sjukdomar, som till exempel cancer, som inte har några andra behandlingsalternativ.

Läkemedlen får användas efter att den brittiska läkemedelsmyndigheten har kommit fram till att de är säkra, även om de ännu inte visat sig vara effektiva i kliniska studier. På så sätt gör man behandlingarna tillgängliga för patienter flera år innan de blir formellt godkända. Behandlingen ska betalas av läkemedelsföretagen, men i gengäld får de tillgång till patientdata utanför kliniska studier. 

Storbritannien hoppas att initiativet kommer att göra landet mer attraktivt för läkemedelsforskning och skapa fler jobb inom industrin.

I EU finns så kallade compassionate use-program för vissa läkemedel som ännu inte är godkända, men som ändå får användas av humanitära skäl. EU har också uppmuntrat medlemsländerna att skapa undantag för att främja användningen av banbrytande läkemedel innan de fått ett formellt godkännande.

Tyskland meddelade i veckan att patienter med gliom ska få tillgång till en ännu icke godkänd behandling genom ett femårigt undantag.

Studie ifrågasätter biverkningar

1

Kolesterolsänkande statiner är mycket omdiskuterat. I USA och Storbritannien rekommenderas att tröskeln för när en person ska behandlas förebyggande med statiner halveras.

En översikt antyder att statiner kan ha färre biverkningar än man trott, skriver BBC. Forskarna vid National Heart and Lung Institute i London analyserade data från 29 kliniska studier. De fann att statinanvändning gav en ökad risk för diabetes, men minskade risken för dödsfall. Ett av fem diabetesfall var direkt orsakat av statinanvändning.

Däremot menar forskarna att statiner inte ökar risken för biverkningar som illamående, sömnlöshet, trötthet och muskelvärk. De biverkningarna sågs i lika hög grad hos de patienter som behandlades med placebo. 

Studien är publiceradEuropean Journal of Preventive Cardiology.

Minskade saltupptaget i tarmen

0

Tenapanor är en läkemedelskandidat som blockerar NHE3, en transportör för natriumjoner. I en studie i Science Translational Medicine har tenapanor visat effekt både på råttor och människor. 

När läkemedelskandidaten gavs till friska försökspersoner minskade utsöndringen av natrium i urinen med 20 till 50 mmol per dag. En motsvarande ökning sågs i avföringen hos försökspersonerna.

I försök på råttor med högt blodtryck på grund av högt saltintag gavs tenapanor tillsammans med ACE-hämmaren enalapril. Det visade sig att kombinationsbehandlingen sänkte blodtrycket mer än läkemedlen var för sig. Kombinationsbehandlingen minskade också mängden albumin i urinen, vilket är en markör för njursjukdom. 

Forskarna menar att tenapanor kan vara en framtida behandling av njursjukdom och hjälpa patienter att hålla koll på natriumnivåerna, eftersom det är vanligt att få i sig för mycket salt.  

Företaget Ardelyx har licensierat tenapanor till Astrazeneca som planerar fas II-studier på patienter med njursvikt, kronisk njursjukdom och patienter med IBS-C. 

Bjuder in till samtal om högkostnadsskyddet

0
På onsdagen skrev företrädare för LOK, läkemedelskomittéernas nätverk, en debattartikel i Dagens Nyheter om problemet när allt fler läkemedel på företagens begäran tas ur högkostnadsskyddet. 
 
Receptbelagda läkemedel utanför förmånen har fri prissättning, både för läkemedelsföretag och för apotek. Det innebär att patienten inte vet priset på läkemedlet och att apoteken inte får byta till något billigare preparat då det inte är utbyte på läkemedel utanför förmånen. Som exempel nämner läkarna att flera styrkor av Kåvepenin, fenoximetylpenicillin, togs ur högkostnadsskyddet i december på begäran av företaget och att just dessa styrkor är lämpade för barn. 
 
Läkarna menar att det finns en lucka i lagen då det inte är olagligt att ta läkemedel ur förmånen, och att det inte heller finns krav på framförhållning till vården. De menar att det är en lucka i lagstiftningen.
 
TLVs generaldirektör Sofia Wallström svarade i en replik att TLV redan vidtagit flera åtgärder. Till exempel vill myndigheten redovisa priser på de receptbelagda läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet, så att patienterna ska få en bättre överblick över apotekens priser.
 
TLV för även en dialog med Socialdepartementet om att se över lagstiftningen, så att läkemedel är utbytbara oavsett om de ingår i högkostnadsskyddet eller inte.
”Vi bedömer också att det finns anledning att samla de centrala aktörerna för att gemensamt hitta lösningar som är möjliga att genomföra i närtid”, skriver Sofia Wallström på DN Debatt.
 
Branschorganisationen Lifs vd Anders Blanck svarade också på läkarnas debattartikel i tidningen. Han anser att debatten istället bör handla om hur de 20 miljarder som avsätts till läkemedelssubventionen bör användas. 

Väntad ökning av adhd-medel

0

Läkemedelsverket har följt upp användningen av och säkerheten med adhd-läkemedel i landet.
– Förklaringen är att utvecklingen av förskrivningen av adhd-läkemedel har varit så kraftig, inte minst inom vuxenpopulationen. Där är förskrivningen främst off label, vilket innebär att vi inte har samma kontroll över till exempel säkerheten. Därför såg vi skäl att förstärka kontrollen, säger Bror Jonzon, ämnesområdesansvarig för farmakoterapi vid Läkemedelsverket.

Användningen av adhd-läkemedel fortsätter att öka i Sverige. Förra året hämtade 74 500 personer ut minst ett adhd-läkemedel minst en gång. 2012 var siffran 66 000. Andelen nyinsättningar har ökat kraftigt sedan 2006.
– Vi ser en fortsatt väntad ökning av förskrivningen, men vi ser också en svag tendens till att ökningstakten kommer att mattas av inom en snar framtid. Ökningen ser vi i alla ålderskategorier, men den är relativt starkare i vuxenpopulationen, säger Bror Jonzon.

Förskrivningen innefattar metylfenidat, dexamfetamin, amfetaminsulfat och atomoxetin. Precis som tidigare år är förskrivningen av metylfenidat vanligast. Enligt Läkemedelsverkets siffror behandlades 3,9 procent av pojkarna mellan 10-19 år och 1,7 procent av flickorna med metylfenidat under 2013. Bland vuxna är siffran 0,5 procent för män och 0,4 procent för kvinnor.

Statistiken visar även att antalet personer som beviljats licens för centralstimulerande medel har ökat. Den har dock ökat marginellt mot föregående år, vilket kanske till en del kan förklaras med att det finns fler läkemedel tillgängliga i Sverige.

Även om förskrivningen ökat har det inte inkommit fler biverkningsrapporter till Läkemedelsverket. För metylfenidat inkom 37 biverkningsrapporter under 2013, varav 25 var allvarliga. Fyra av dem ansågs vara livshotande, men inget dödsfall rapporterades. De livshotande biverkningarna handlade om hjärtinfarkt, hjärnblödning och ett självmordsförsök.
– Vi ser inget oroande i statistiken. Snarare ser vi en indikation på att biverkningar och förgiftningstillbud avtar i relation till förskrivningen. Men det är viktigt att vi fortsätter övervakningen tills förskrivningen når en stabil nivå.

Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, TLV och SBU har fått i uppdrag av regeringen att samverka kring kunskapsunderlag om psykisk ohälsa. Socialstyrelsen arbetar till exempel med en vägledning för utredning och indikation för adhd-behandling och TLV omprövar subventionen av adhd-läkemedel. De kommer att bli klara senare i år.
– Läkemedelsverket ska se över om behandlingsrekommendationerna för adhd-läkemedel från 2009 behöver omprövas, säger Bror Jonzon.

Cecilia Bernsten om att utveckla apoteken

0

För drygt ett år sedan fick Läkemedelsverket i uppdrag av regeringen att starta och utvärdera ett försök med strukturerade läkemedelssamtal på apotek. I dagarna inleds utbildningen av de farmaceuter som ska vara med i pilotprojektet. Cecilia Bernsten, som är projektledare, beskriver läget just nu som ett organiserat kaos.
– Vi fick ok av etikprövningsnämnden i slutet av februari, och nu försöker vi få klart det sista inför att pilotprojektet drar igång. Totalt ingår 46 apotek i hela landet, farmaceuterna som är med börjar snart rekrytera patienter och i december ska projektet levereras. 

Varför har ni valt patienter med astma- eller kolläkemedel i pilotprojektet?
– Därför att läkargrupperna som vi pratat med tyckte att det var en bra patientgrupp, och patientorganisationerna höll med. Det är även mycket farmaci med just de läkemedlen på grund av inhalationsteknik. Dessutom har Apotekarsocieteten, som vi samarbetar med, en webbutbildning i astma- och kolläkemedel som vi kommer att använda oss av.

Vad ska ni utvärdera?
– Om strukturerade läkemedelssamtal på apotek fungerar eller inte, om det går att föra samtal och dokumentera. Vi ska inte utvärdera om de har någon effekt på patienternas följsamhet och hälsa.

Varför inte?
– Det är inte möjligt med vår tidplan och våra resurser. Men både i England och Norge har man genomfört strukturerade läkemedelssamtal på apotek, och vi har tittat på hur de gjort. Resultaten från den engelska studien borde komma när som helst, det ska bli spännande att se om samtalen gjort skillnad.

– Det behövs också andra elektroniska lösningar. I framtiden vore det bra om samtalen enkelt kunde dokumenteras elektroniskt och föras tillbaka till förskrivarna. Men det finns hinder både i teknik och i juridik. Vi är en myndighet och det finns mycket som försvåras av det. Vi har hittat provisoriska lösningar för pilotprojektet. Om det blir en fortsättning på projektet behövs en smidig modell för apoteken och våra jurister funderar just nu på om det behövs lagändringar.

Apoteken pratar ofta om att de gärna vill arbeta mer med rådgivning och kvalitet, men att det är en kostnadsfråga. Vem tycker du ska betala läkemedelssamtalen?
– Det har vi inte behövt ta ställning till, det ligger utanför uppdraget. Det är en oerhört svår fråga. Det engelska projektet har visat att samtalen inte behöver ta så mycket tid om det är strukturerat. Men det kan också leda till att apoteken får mer att göra. Apoteken vill arbeta med detta för att utveckla branschen, men frågan om betalning får Sveriges Apoteksförening driva.

Du arbetar även med projektet kvalitetsindikatorer på apotek. Hur går det?
– Utkastet till slutrapporten ska vara klart i dagarna, så vi arbetar för fullt. Vi har en strikt tidplan eftersom projektet ska slutrapporteras i början av juni. Det kommer att bli en utmaning, men vi har en väldigt bra projektgrupp så vi kommer att bli klara i tid.

Vad har ni gjort hittills?
– Efter att vi dammsugit världen på erfarenhet så hade vi 450 indikatorer. De trattade vi ner till 21 stycken som vi skickade ut till olika samrådsgrupper i januari. Nu sitter vi och försöker ta in deras synpunkter och landa vid max tio stycken. Vi är inte klara än, men ser en viss samstämmighet i deras svar. Till exempel är tillgången till läkemedel och kompetent rådgivning två viktiga områden när det gäller indikatorerna.

– Eftersom det är första gången vi testar det här i Sverige och apoteken är ovana vid att mäta vill vi börja med de enkla indikatorerna. Många handlar om det finns skriftliga rutiner och om till exempel rådgivning ges. Visst skulle vi även vilja veta om rutinerna används, men vi har inte löst hur man ska mäta det än.

Vad är de stora utmaningarna med projektet?
– Det vi funderar på nu är vem som ska ta hand om det här projektet, ta in data och publicera. Vi kommer att lämna ett antal alternativ i slutrapporten, men beslutet tas av Socialdepartementet. Det har också varit viktigt att väga in allas synpunkter, men ändå behålla Läkemedelsverket synvinkel på projektet.

– En annan utmaning är att göra indikatorerna mätbara och konkreta. Apoteken vill gärna mäta sin verksamhet, men det blir betungande för dem om det blir för många eller diffusa indikatorer. Dessutom måste de vara enkla nog för att kunderna och patienterna ska kunna använda sig av dem när de vill jämföra apotek.

Varför ska man mäta hur apoteken arbetar med kvalitet?
– För att utveckla kvaliteten i positiv riktning. Indikatorer driver utvecklingen och förbättrar verksamheten ur ett kund- och patientperspektiv. Båda projekten borde leda till att omhändertagandet av patienter och kunder blir bättre.

Tror du att apoteken blir bättre om de mäter och jämför sitt kvalitetsarbete?
– Ja, det är jag övertygad om. Det vi gör nu kommer att påverka utvecklingen av apoteken, apoteken vill arbeta med detta. Därför är det viktigt att vi gör det bra så att det inte blir en hyllvärmare.

Kammarrätten tar upp Cerezyme

1
Sommaren 2012 beslutade TLV att Cerezyme, imiglukeras, inte skulle subventioneras, eftersom man ansåg priset för högt.
Företaget gick då vidare till förvaltningsrätten som körde över myndighetens beslut, med argumentet att TLVs beslut riskerade att ställa svårt sjuka utan behandling.

Det beslutet gick TLV vidare med till Kammarrätten som nu beslutat att ta upp förvaltningsrättens dom till prövning.

Cerezyme som används för behandling av Gauchers sjukdom används idag av ett 60-tal personer i Sverige.
 

Nu testas svenskt trippelpiller

5

Det är det Umeåbaserade företaget Betagenon som tagit sin läkemedelskandidat 0304 fram till en fas I-studie.
– Studier på människa kommer igång nu med ett 60-tal friska försökspersoner, säger Thomas Edlund på företaget.

Prövningen som sker i Sverige sköts av ett CRO-företag och enligt Thomas Edlund är det inte svårt att få tag i villiga, friska försökspersoner till den här säkerhetsstudien.

Utvecklingen av kandidaten 0304 som aktiverar enzymet AMPK har i djurstudier visat på många goda effekter när det gäller till exempel typ 2-diabetes och hjärt-kärlfunktionen, enligt Thomas Edlund. Och de säkerhetsstudier som genomförts på djur har också gått bra.
– Vi har egentligen inte sett några biverkningar alls, trots höga doser.

Om studier på människa faller väl ut väntar förstås en enorm marknad.
– Men att utveckla ett läkemedel kostar kanske 100 miljoner, så nu diskuterar vi med olika partners, säger Thomas Edlund.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng