Cecilia Bernsten om att utveckla apoteken

Cecilia Bernsten om kvalitetsmätning och strukturerade läkemedelssamtal.

13 mar 2014, kl 09:33
0

Cecilia Bernsten

Titel: Apotekare och docent
Gör: Projektledare vid Läkemedelsverket för strukturerade läkemedelssamtal på apotek och kvalitetsindikatorer

 

"Apoteken vill arbeta med detta för att utveckla branschen, men frågan om betalning får Sveriges Apoteksförening driva."

För drygt ett år sedan fick Läkemedelsverket i uppdrag av regeringen att starta och utvärdera ett försök med strukturerade läkemedelssamtal på apotek. I dagarna inleds utbildningen av de farmaceuter som ska vara med i pilotprojektet. Cecilia Bernsten, som är projektledare, beskriver läget just nu som ett organiserat kaos.
– Vi fick ok av etikprövningsnämnden i slutet av februari, och nu försöker vi få klart det sista inför att pilotprojektet drar igång. Totalt ingår 46 apotek i hela landet, farmaceuterna som är med börjar snart rekrytera patienter och i december ska projektet levereras. 

Varför har ni valt patienter med astma- eller kolläkemedel i pilotprojektet?
– Därför att läkargrupperna som vi pratat med tyckte att det var en bra patientgrupp, och patientorganisationerna höll med. Det är även mycket farmaci med just de läkemedlen på grund av inhalationsteknik. Dessutom har Apotekarsocieteten, som vi samarbetar med, en webbutbildning i astma- och kolläkemedel som vi kommer att använda oss av.

Vad ska ni utvärdera?
– Om strukturerade läkemedelssamtal på apotek fungerar eller inte, om det går att föra samtal och dokumentera. Vi ska inte utvärdera om de har någon effekt på patienternas följsamhet och hälsa.

Varför inte?
– Det är inte möjligt med vår tidplan och våra resurser. Men både i England och Norge har man genomfört strukturerade läkemedelssamtal på apotek, och vi har tittat på hur de gjort. Resultaten från den engelska studien borde komma när som helst, det ska bli spännande att se om samtalen gjort skillnad.

– Det behövs också andra elektroniska lösningar. I framtiden vore det bra om samtalen enkelt kunde dokumenteras elektroniskt och föras tillbaka till förskrivarna. Men det finns hinder både i teknik och i juridik. Vi är en myndighet och det finns mycket som försvåras av det. Vi har hittat provisoriska lösningar för pilotprojektet. Om det blir en fortsättning på projektet behövs en smidig modell för apoteken och våra jurister funderar just nu på om det behövs lagändringar.

Apoteken pratar ofta om att de gärna vill arbeta mer med rådgivning och kvalitet, men att det är en kostnadsfråga. Vem tycker du ska betala läkemedelssamtalen?
– Det har vi inte behövt ta ställning till, det ligger utanför uppdraget. Det är en oerhört svår fråga. Det engelska projektet har visat att samtalen inte behöver ta så mycket tid om det är strukturerat. Men det kan också leda till att apoteken får mer att göra. Apoteken vill arbeta med detta för att utveckla branschen, men frågan om betalning får Sveriges Apoteksförening driva.

Du arbetar även med projektet kvalitetsindikatorer på apotek. Hur går det?
– Utkastet till slutrapporten ska vara klart i dagarna, så vi arbetar för fullt. Vi har en strikt tidplan eftersom projektet ska slutrapporteras i början av juni. Det kommer att bli en utmaning, men vi har en väldigt bra projektgrupp så vi kommer att bli klara i tid.

Vad har ni gjort hittills?
– Efter att vi dammsugit världen på erfarenhet så hade vi 450 indikatorer. De trattade vi ner till 21 stycken som vi skickade ut till olika samrådsgrupper i januari. Nu sitter vi och försöker ta in deras synpunkter och landa vid max tio stycken. Vi är inte klara än, men ser en viss samstämmighet i deras svar. Till exempel är tillgången till läkemedel och kompetent rådgivning två viktiga områden när det gäller indikatorerna.

– Eftersom det är första gången vi testar det här i Sverige och apoteken är ovana vid att mäta vill vi börja med de enkla indikatorerna. Många handlar om det finns skriftliga rutiner och om till exempel rådgivning ges. Visst skulle vi även vilja veta om rutinerna används, men vi har inte löst hur man ska mäta det än.

Vad är de stora utmaningarna med projektet?
– Det vi funderar på nu är vem som ska ta hand om det här projektet, ta in data och publicera. Vi kommer att lämna ett antal alternativ i slutrapporten, men beslutet tas av Socialdepartementet. Det har också varit viktigt att väga in allas synpunkter, men ändå behålla Läkemedelsverket synvinkel på projektet.

– En annan utmaning är att göra indikatorerna mätbara och konkreta. Apoteken vill gärna mäta sin verksamhet, men det blir betungande för dem om det blir för många eller diffusa indikatorer. Dessutom måste de vara enkla nog för att kunderna och patienterna ska kunna använda sig av dem när de vill jämföra apotek.

Varför ska man mäta hur apoteken arbetar med kvalitet?
– För att utveckla kvaliteten i positiv riktning. Indikatorer driver utvecklingen och förbättrar verksamheten ur ett kund- och patientperspektiv. Båda projekten borde leda till att omhändertagandet av patienter och kunder blir bättre.

Tror du att apoteken blir bättre om de mäter och jämför sitt kvalitetsarbete?
– Ja, det är jag övertygad om. Det vi gör nu kommer att påverka utvecklingen av apoteken, apoteken vill arbeta med detta. Därför är det viktigt att vi gör det bra så att det inte blir en hyllvärmare.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng