Månads arkivering juni 2010

Vi önskar trevlig sommar – här är några av våra lästips!

BRA REPORTAGE

Manipulerad vetenskap
Läkemedelsindustrin spökskriver systematiskt vetenskapliga artiklar. Det du tror är forskning är i själva verket marknadsföring. Det här reportage från Läkemedelsvärlden nummer 1 2010 granskar de dokument som blivit offentliga tack vare amerikanska rättsprocesser.

Livsfarlig it-djungel
(inloggning krävs)
Precis innan sommaren uppdaterade regeringen den nationella it-strategin för vården och bytte namn på projektet till nationell eHälsa. Att arbetet behöver intensifieras blir uppenbart för den som läser det här reportaget från mars i år.

Svårbedömd effekt av neddragning (inloggning krävs)
Nedskärningen av Astrazenecas tidiga forskning i Lund och Södertälje väcker frågan om de stora företagens betydelse för den svenska biotechforskningen. Skapar krisen kreativitet eller stryps utvecklingen?

Alternativ behandling på dispens (inloggning krävs)
Med regeringens tillåtelse lever de antroposofiska läkemedlen ett eget liv utanför det vanliga regelverket. Efter år av undantagstillstånd börjar situationen bli ohållbar. Men ingen vill ta tag i frågan. I det här reportaget försöker vi ta reda på varför.

ARTIKLAR OM FORSKNING

Rastlösa ben på väg att bli accepterade (inloggning krävs)
RLS är en diagnos som inte tagits riktigt på allvar. Men kunskapen om tillståndet och dess orsaker har ökat de senaste åren.

Bakslag präglar Alzheimerforskningen
(inloggning krävs)
Få Alzheimerpreparat lever upp till förväntningarna. Senast i raden är den ryska allergimedicinen Dimebon som länge verkade lovande.

Patienter med fönstertittarsjuka behandlas fel
(inloggning krävs)
Hundratusentals svenskar kan lida av benartärsjukdom utan att ha fått en ordentlig diagnos.

VÅRENS INTERVJUER

Ylva Johansson om oppositionens planer för apoteksmarknaden.

Karin Johansson om syftet med en läkemedelsstrategi. (inloggning krävs)

Gunilla Hulth-Backlund om jakten på miljarderna. (inloggning krävs)

Charlotte Unger om att stoppa miljöfarliga läkemedelsfabriker. (inloggning krävs)

För mer läsning och för urval bland alla våra artiklar – botanisera i vårt arkiv och i tidningsgalleriet.

Missa inte höstens första nummer av Läkemedelsvärlden! Passa på att bli prenumerant och få tillgång till exklusiva artiklar. Läs mer om våra prenumerationserbjudanden här.

Cannabispreparat mot MS godkänt i Storbritannien

0

Extraherade från plantor som odlats under strikta förhållanden och förskrivna på licens av specialistläkare. Det är några av de krav som gäller för de cannabidoider som ingår i läkemedlet Sativex som marknadsförs av Bayer Schering Pharma. Läkemedlet är det första godkända som innehåller substanser som härstammar från hela cannabisplantor.

Den godkända indikationen är behandling av patienter med MS som lider av svåra kramper och muskelryckningar och som inte svarar på annan kramplösande behandling. Kliniska studier har visat att ungefär hälften av de drabbade patienterna som fått Sativex som tillägg till sin standardbehandling upplevde en minskning av de spastiska symptomen.

Sativex, som ges som munspray, har utvecklats av företaget GW Pharma men marknadsförs i Storbritannien av Bayer Schering Pharma. Det är godkänt i Kanada för behandling av neuropati vid MS sedan 2006. Företaget har också lämnat in en ansökan till den spanska läkemedelsmyndigheten från vilken man väntar på svar.

AT-läkare kan få e-utbildning om läkemedel

1

I regeringens regleringsbrev för 2010 har Socialstyrelsen fått i uppdrag att utreda hur ett så kallat Learning Management System, LMS, skulle kunna användas för fortbildning kring läkemedel för AT-läkare. I förra veckan hölls en workshop på Socialstyrelsen med representanter från bland annat Läkarförbundet och Karolinska Institutet.

Kerstin Hulter Åsberg, ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor är en av de som var med vid workshopen är nöjd med att arbetet nu kommit igång.
– Vi har drivit den här frågan om mer läkemedelsutbildning för AT-läkare i många år och jag hade nästan gett upp hoppet. AT-perioden är en bra period mellan grundutbildning och yrkesliv där man kan komma in med aktuella kunskaper. Det här känns som en väldigt bra början säger hon.

Systemet, LMS, beskrivs som en lärplattform där läkarna kan studera på distans via nätet. Genom att kunna hämta hem delkurser och tester och delta i diskussionsforum och chatter är förväntningarna att man ska kunna nå många läkare. Tanken är att alla ska ha en viss obligatorisk grundkunskap efter att ha avslutat sin AT-tjänstgöring. Än så länge är arbetet bara i sin linda och syftet med workshopen var att identifiera vilka områden som bör ingå i en eventuell utbildning.
– Till en början har vi pratat om läkemedelsförskrivning men det är möjligt att det kan byggas ut med fler moduler och även bli påbyggnadsmoment för ST-läkare, säger Sophia Björk på Socialstyrelsen.

Senast den 30 augusti i år ska Socialstyrelsen rapportera sina förslag och slutsatser till socialdepartementet. Det är sedan upp till dem att ta frågan om införandet av en obligatorisk läkemedelsutbildning vidare.

Svenska Medivir i avtal med GSK

0

Enligt avtalet som offentliggjores på onsdagen kommer Glaxosmithkline, GSK, att ansvara för finansieringen av den kommersiella utvecklingen av Medivirs Xerclear. GSK får ensamrätt att marknadsföra preparatet för receptfri försäljning ibland annat Europa, Ryssland, Japan, Indien och Australien. GSK kommer också att betala tre miljoner euro som förskotts- och milstolpebetalningar till Medivir och upp till tvåsiffrig royalty på försäljningen för ensamrätten. Det framgår av ett pressmeddelande.

Xerclear är ett kombinationspreparat med aciklovir och hydrokortison är sedan oktober 2009 godkänt inom EU och är Medivirs första godkända läkemedel. Nyligen godändes det också i USA där det marknadsförs under namnet Xerese.
– Vi är glada över att få samarbeta om Xerclear med GSK Consumer Healthcare, ett av världens största företag inom sjukvårdsprodukter för OTC-försäljning, säger Medivirs vd Ron Long.

Förändringar i ledningen av Apoteksgruppen

I mars i år tog Apoteksgruppen över 150 av Apoteket AB:s apotek för att sedan sälja dem vidare till enskilda entreprenörer. På ledningskontoret har Jens Sandström som vd under det senaste halvåret byggt upp den serviceorganisation som ska vara övergripande för egenföretagarna.

Men nu lämnar han uppdraget och Eva-Britt Gustafsson, som tidigare var vd för Omstruktureringsbolaget AB och nu är vd för Apoteksgruppen Holding AB, tar över hans arbetsuppgifter.
? Uppbyggnaden av ett sådant här företag går i olika faser, och vi ändrar om bland arbetsuppgifterna utifrån var vi är i de olika faserna. Det har varit Jens Sandströms uppgift att bygga upp serviceorganisationen och det arbetet är klart nu och han har själv valt att lämna oss. Nu är vi i en fas som är väldigt fokuserad på alla de transaktioner som ska göras när de 150 enskilda apoteken byter ägare och jag kommer fullfölja den biten.

Någon ny tillsättning av vd-tjänsten är inte planerad för tillfället. Planen är att Eva-Britt Gustafsson ska hålla i arbetet till dess att alla apotek är sålda. Vad som händer sen vill Eva-Britt Gustafsson inte svara på.
? Det är inte jag som tillsätter vd-posten utan styrelsen. Men det är klart att när allt är genomfört så blir vi lite mer av ett normalt bolag som ska ha en långsiktig vd. Men jag är anställd för att ansvara för försäljningen av apoteken, och det ska jag fullfölja.

Ett steg närmare en nationell läkemedelsstrategi

Det var tre påtagligt nöjda representanter som presenterade förstudien till den nationella läkemedelsstrategin under tisdag eftermiddag. Socialminister Göran Hägglund, SKL:s vårdchef Göran Stiernstedt och Läkemedelsindustriföreningens ordförande Steinar Høeg var alla överens om att det var ett unikt dokument de hade framför sig.
?  Det här har aldrig hänt förut i Sverige, eller i världen vad jag vet, att alla olika aktörer på det här sättet kommit överens om vilka frågor man ska samarbeta kring när det gäller läkemedel, sa till exempel Steinar Høeg.
?  Det pågår mycket bra förbättringsarbete inom vården och landstingen idag, men det här är ett sätt att identifiera de frågor där vi måste samarbeta mer för att komma vidare, sa Göran Hägglund.

Arbetet med förstudien har pågått ett år och målet har varit att identifiera vilka frågor som bör ingå i den nationella läkemedelstrategi som det är tänkt att regeringen, SKL och läkemedelsindustrin ska kunna enas om. Det första fokusområdet är en patientsäker läkemedelsanvändning. Där föreslår förstudien att undermålen ska vara en 100-vision för patientsäker förskrivning och en förbättrad patientföljsamhet till behandling. Här pratar både regeringen och SKL framförallt om att den viktigaste frågan är att snabbt få till bra och sammanlänkade förskrivarstöd, något som också nämndes i strategidokumentet Nationell eHälsa som presenterades i slutet av förra veckan.

Det andra fokusområdet handlar om att bromsa antibiotikaresistensen och att Sverige ska samla sig för att både arbeta nationellt och internationellt.
? Jag åt lunch i dag med EU-kommissionären John Dalli och då var antibiotikaresistensen en av frågorna vi diskuterade. Det här är en ödesfråga som vi måste lösa och vi har kanske bara tio år på oss, sa Göran Hägglund.

Det tredje fokusområdet är minskade ojämlikheter i läkemedelsanvändningen. Det fjärde kallas för hållbar utveckling och fokuserar då särskilt på den miljöpåverkan läkemedel har både vid användning och vid produktion.
? Det är viktigt att vi arbetar både med våra kommuner här i Sverige för att vidareutveckla bra tekniker som renar bort läkemedel effektivt och att vi samarbetar internationellt med de länder där läkemedlen produceras. Det finns ju också en exportmöjlighet för Sverige om vi blir bra på miljöteknik, sa Göran Hägglund.

Som sista fokusområde har förstudien valt ?Optimal prissättnings- och prioriteringsmodell?. I det ingår bland annat en utvecklad prismodell.
? Sverige ska bli världsledande på att snabbt börja använda nya läkemedel som visar på effektivitet och nytta för patienten, men vi ska också bli ledande på att snabbt rangera ut de läkemedel som visar sig vara ineffektiva, sa Göran Hägglund.

När nu förstudien är klar ska socialdepartementet fortsätta att hålla i arbetet för att innan årsskiftet ha den faktiska nationella läkemedelsstrategin klar. Då börjar förhandlingarna mellan regeringen och SKL om ett nytt avtal för hur mycket pengar landstingen ska få för läkemedelsförmånen. Målet är att den nationella läkemedelsstrategin då kommer att ingå i det avtalet. De senaste förhandlingarna har dragit ut på tiden och landat i korta avtal på ett eller två år. Men trots att alla inblandade idag bedyrade hur överens de var kring de viktigaste läkemedelsfrågorna vågade de inte säga att förhandlingarna kommer att gå lättare och avtalen bli längre nästa gång.
? När vi går in i de förhandlingarna är det viktigt att vi gör det utifrån våra respektive roller, och jag tror att det som både vi och landstingen sett den senaste tiden är att det händer  väldigt mycket på kort tid och att ha långa avtal är nödvändigtvis inte det bästa, sa Göran Hägglund.

Höstens val kan innebära ett regeringsskifte. Men ingen av representanterna som presenterade förstudien trodde att det skulle påverka arbetet nämnvärt.
? Vi har gått igenom de här frågorna noga i SKL och där finns alla de politiska färgerna representerade och jag har uppfattat det som en stor enighet, sa Göran Stiernstedt från SKL.
? Det är det här som är viktigt nu, hela branschen befinner sig i en mycket känslig tid och det är avgörande att vi får till en blocköverskridande strategi, sa Steinar Høeg.
 

KI startar centrum för regenerativ medicin

Det nya forskningscentret kommer att heta Wallenberg Institute for Regenerative Medicine, förkortat WIRM. Forskningen kommer framförallt fokusera på sjukdomar i blodsystemet. Förhoppningen är att forskarna ska kunna vidareutveckla benmärgstransplantationer så att det kan hjälpa mot sjukdomar som inte går att behandla idag.

Regenerativ medicin är samlingsnamnet för metoder som ersätter vävnad som är skadad i kroppen med nya celler och vävnader som man först odlat fram i laboratoriemiljö. Stamcellsforskningen får också stort utrymme på det nya centrumet. Urban Lendahl blir vetenskaplig ledare för WIRM.

GSK toppar välgörenhetslista

Organisationen har tagit fram ett index, The access to medicine index, som mäter de 20 största läkemedelsföretagens insatser för människor i världens fattiga delar. Indexet tar bland annat hänsyn till vad läkemedelsföretagen gör för att bekämpa 33 prioriterade sjukdomar, både vad gäller att forska fram nya läkemedel och öka tillgången på de läkemedel som redan finns. Med hjälp av information från företagen själva och data från WHO och olika rapporter sätts det på poäng på företagen som sen vägs samman till ett indexvärde.

I 2010 års mätning hamnar GSK i topp med 3,7 i index, de hamnade i topp även 2008 som var första gången rakningen gjordes. På andra och tredje plats har Merck och Novartis letat sig in med 3,1 respektive 2,9 i index. På sista plats hamnar företaget Daiichi Sankyo. Astrazeneca har fallit ner från en sjätteplats 2008 till en sjundeplats 2010.

Access to Medicine lyfter också fram ett antal olika initiativ som de tycker är särskilt lovvärda. Bland annat beskriver de ett projekt som Novo Nordisk genomför i Tanzania där de genom att samarbeta med olika distributörer av läkemedel lyckats få ner priset som patienten betalar med 50 procent. GSK får beröm för sin forskningspipeline som innehåller vaccinkandidater mot fem olika smittsamma sjukdomar som står med i listan på de 33 prioriterade sjukdomarna.

Även världens generikabolag rankas. Topp tre på den listan är tre indiska företag, Ranbaxy, Cipla och Dr. Reddys.

Grundaren av indexet, Wim Leereveld, säger i en kommentar till 2010 års resultat att de ser att företagen gör mer nu för människor i fattiga länder. Framförallt syns en ökning i antalet forskningsprojekt och i engagemanget för att få till bra prissättningsmodeller i fattiga länder. Samtidigt, konstaterar Wim Leereveld, kan företagen fortfarande göra mycket mer.

Celesio och Medco satsar på farmacevtiska tjänster

Den gemensamma satsningen presenterades av företagen idag och är enligt pressmeddelandet starten på ett långsiktigt samarbete med siktet inställt på hela den europeiska marknaden.

Affärsmodellen bygger på att sälja tre olika sorters farmacevtiska tjänster. Det första är tjänster som gör det lättare för sjukvårdshuvudmännen att följa upp de behandlingar som görs och mäta effekten av dem. Den andra är en grupp tjänster som hjälper de patienter som behandlas med nya biologiska läkemedel att ta sina mediciner på rätt sätt. Den tredje gruppen tjänster fokuserar på infrastrukturen runt läkemedel med postleveranser, telefonrådgivning och läkemedelstjänster hemma hos patienterna. Motparten för företaget ska bli apotek, sjukvård, beslutsfattare, sjukvårdsfinansiärer och läkemedelföretag.

Under företagsnamnet Medco Celesio B.V. ska de börja sälja sina tjänster i Tyskland under 2010. Därefter ska de etablera sig i Storbritannien, Frankrike, Spanien och Italien. På sikt tänker de etablera sig i 27 EU-länder och Schweiz och Norge.

Celesio har idag verksamheter i 26 länder, bland annat äger de apotekskedjan DocMorris som sedan i vintras också finns i Sverige. Medco är ett amerikanskt företag med mer 20 000 anställda.

Ny version av nationella it-strategin

I förordet till den nya strategin skriver socialminister Göran Hägglund och äldre- och folkhälsominister Maria Larsson att det huvudsakliga problemet idag inte är mängden information som samlas in, utan att den inte går att använda på ett bra sätt. Tillsammans med Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting, Vårdföretagarna och Famna har regeringen därför publicerat en uppdaterad version av den nationella it-strategin.

I Nationell eHälsa står bland annat att målet med arbetet är att förbättra för tre målgrupper. Individen ska få bättre tillgång till information om sin egen hälsa. Bland annat är målet att det ska utvecklas tjänster där individen ska kunna dokumentera och dela uppgifter om sin hälsa. Den andra målgruppen som står i fokus i rapporten är vård- och omsorgspersonal. För dem är målet formulerat som att de ?ska ha tillgång till välfungerande och samverkande elektroniska beslutsstöd som säkerställer en hög kvalitet och säkerhet samtidigt som det underlättar deras dagliga arbete.?

Den tredje och sista målgruppen är beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. De ska ha verktyg för att följa upp verksamheter och i strategin står också att offentlig och privat forskning ska ha enkel tillgång till data av hög kvalitet.

När det kommer till genomförandet av Nationell eHälsa gäller det för kommunerna och landstingen att gemensamt finansiera den del av arbetet som måste ske på en nationell nivå står det i rapporten. Ledningsgruppen för Nationell eHälsa kommer under 2010 och 2011 starta ett arbete för att se över hur det ska gå till för att effektivt genomföra målen i Nationell eHälsa. Resultatet av det arbetet ska presenteras i slutet av 2011.

Nej för kvinnligt Viagra

0

Den rosa tabletten har kallats för en kvinnligt Viagra och har utvecklats för att öka kvinnors sexlust. Den aktiva substansen flibanserin har dock enligt FDA:s rådgivande panel för många biverkningar för att rekommenderas ett godkännande. Det är det amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA som tar det formella beslutet men de följer i de allra flesta fall expertpanelens råd.

Depression, trötthet, illamående och yrsel är några av de oönskade biverkningar som rapporterats under studietiden och panelen röstade 11-0 mot ett godkännande. Det negativa beskedet blev en besvikelse för företaget Boeringer Ingelheims som hoppats på höga försäljningssiffror av sin nya kandidat.

Flibanserin var först menat att blir ett antidepressivt läkemedel som visade sig öka sexlusten hos vissa kvinnor. Kliniska studieresultat har visat att kvinnor som fått preparatet hade en något högre andel lyckade sexupplevelser än innan behandlingen, ett snitt på 4,5 i månaden jämfört 2,8 innan. För placebopatienter steg antalet till 3,7 lyckade tillfällen under den sex månader långa studieperioden.

Apotek satsar på flerspråkighet

0

De båda ägarna till Apotek Hjorten, Gelawesh Abdullahzadeh och Said Agai, har satsat på flerspråkighet på sitt nya apotek. Där kommer besökarna att kunna få information och råd på svenska, persiska, kurdiska, turkiska, spanska och arabiska.

Apoteket ligger i Sundbyberg utanför Stockholm och slår upp portarna den 18 juni. Gelawesh Abdullahzadeh, som tidigare varit receptarie, på ett annat apotek säger i ett pressmeddelande att de har förhoppningen att de kommer kunna erbjuda service och kunniga råd till sina kunder.

Astrazeneca hotar stämma Apotex

0

Astrazeneca menar att Apotex lansering av generiskt Nexium (esomeprazol) inkräktar på deras patent och att en lansering sker ?på egen risk?. Den federala domstolen i Kanada avslog nyligen Astrazenecas begäran om att inte tillåta den kanadensiska hälsovårdsmyndigheten att godkänna Apotex ansökan om att marknadsföra generiskt Nexium. Om myndigheten går vidare till nästa steg i processen, ett så kallat Notice of compliance, har Strazeneca meddelat att de planerar en stämningsansökan.

Det är inte första gången som Apotex hamnar i onåd hos Astrazeneca. I våras fick det kanadensiska företaget godkänt i USA för att marknadsföra Pulmicort Respules (budesonid).  Astrazeneca lämnade då in en stämningsansökan mot Apotex och rättegångsförhandlingar väntar.

Nexium sålde för närmare 2 miljarder svenska kronor på den kanadensiska marknaden under 2009.

Snabbt godkännande för medel mot prostatacancer

0

Det är företaget Sanofi-Aventis som ligger bakom cancermedlet Jevtana (cabazitaxel). FDA hade planerat att lämna besked om godkännande i slutet av september men redan på torsdagen annonserade de om ett positivt besked. Motiveringen är att medlet verkade så lovande att det förtjänade en extra snabb behandling.

Cabazitaxel är nu godkänt i USA som kombinationsbehandling tillsammans med prednison för behandling av hormonkänslig prostatacancer hos män som försämrats efter eller under behandling med docetaxel.  Godkänanndet grundar sig på en studie med 755 patienter där de som fick Javtana i kombination med prednison hade en överlevndad i median på 15,1 månader jämfört med 12,7 bland de som fick prednison i kombination med mitoxantron.

Baksidan av cabazitaxel är flera allvarliga biverkningar som minskat antal vita blodkroppar, anemi, diarré och nedsatt njurfunktion. Sanofi-Aventis meddelar att de även ska ansöka om godkännande inom EU.

Ny vd för Apoteket AB utsedd

0

Det blir från en Carlsson till en annan när Apoteket AB får ny vd. Bolagets styrelse meddelar på torsdagen att man rekryterat från detaljhandeln och valt Ann Carlsson, idag affärsområdeschef på Ica, att bli den som ska efterträda Stefan Carlsson.

Hon säger i ett pressmeddelande att hon ser fram emot att leda arbetet med att positionera Apoteket på den nya marknaden.
– Jag vet att min förståelse för tillväxt- och konsumentmarknader kommer att vara av värde för företaget. Vår självklara uppgift är fortsatt att tillhandahålla det bästa erbjudandet till samtliga våra kunder, säger Ann Carlsson.

Nuvarande vd Stefan Carlsson kommer att lämna bolaget under augusti. När exakt den nya vd:n börjar är inte klart men det blir under hösten.

Tvist om leveransskyldighet för parallellimporterat

0

I och med omregleringen fick apoteken möjlighet att själva förhandla med parallellimportörer om priset på dessa läkemedel. Genom att förhandla till sig ett bättre pris än det som fastställts av TLV kan apoteken öka sin vinst.

Men innebär
avtalen också att en apotekskedja som inte har avtal med en viss parallellimportör inte heller kan beställa hem den varan?

Den frågan
har nu hamnat på Läkemedelsverkets bord efter att man fått förfrågan från ett apotek som nekades leverans av Zyprexa Orifarm som var den enda tillgängliga, förutom originalet. Orginalet innebar vid det tillfället en merkostnad på nästan 100 kronor för patienten. Skälet till att Tamro nekade var att Orifarm hade ett avtal med Apoteket AB och Tamro därför bara levererade varan till en konkurrerande apotekskedja.

Enligt Hans Wahlén
vd på Tamro är ett resultat av den nya marknaden avtal mellan apotek och parallellimportörer som innebär att varan bara levereras till den kedja som har avtalet.
? Och det kan väl ses som rimligt eftersom ingen patient kommer i kläm.
Det viktiga är, säger han att originalet alltid finns och kan levereras till alla apotek.
? Resten är ju så att säga överkurs.
Det här, menar han, är inte ett medicinskt problem för patienten, utan snarare resultatet av hur man löst prissättningsmekanismerna för de parallellimporterade medlen.
? Vi har gjort en noggrann utredning och svaret från juristerna är entydigt. Enligt dem finns det inte någon leveransskyldighet när det gäller parallellimporterade läkemedel.

Om detta håller
dock Bengt Berglund som utreder frågan på Läkemedelsverket inte med. Enligt honom har det inte någon betydelse att det handlar om parallellimporterade läkemedel.
? Nej jag anser att det är ganska glasklart att partihandlarna har skyldighet att leverera de läkemedel de har till samtliga apotek. Vår ståndpunkt är att de inte kan leveransvägra.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng