Månads arkivering juni 2010

Pfizer varnas av FDA för usel rapportering av biverkningar

0

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA varnar Pfizer för att företaget under många år underlåtit att snabbt rapportera inkomna biverkningar av sina läkemedel. Det gäller bland annat kända märken som Viagra, Lipitor och Lyrica.

Förseningarna i rapporteringen till FDA har enligt myndigheten varit ett problem sedan 2004 och har vuxit under de senaste åren.

Förra sommaren gjorde FDA:s inspektörer en sex veckors kontroll vid Pfizers högkvarter i New York och fann då grava missförhållanden när det gäller hur man tog hand om inkomna biverkningsrapporter. Man fann rapporter från patienter om såväl allvarliga som oförutsedda biverkningar som inte lämnats in till FDA.

Pfizer säger att man ska åtgärda problemen, och hänvisar till datastrul, men menar samtidigt att det handlar om enskilda rapporter som bara är en del i den övergripande övervakningen.

Pfizer har tidigare fått kritik för sin rapportering och hävdat att den förbättrats, men FDA anser inte att det finns något som talar för det. Tvärtom har andelen förseningar till FDA ökat under senare år, enligt läkemedelsmyndigheten.

Många homeopatika olagliga

0

Före EU-inträdet var homeopatika klassade som livsmedel i Sverige. Men enligt EU-reglerna är produkterna läkemedel och ska därför vara registrerade hos Läkemedelsverket för att få säljas. I praktiken innebär det att myndigheten granskar produkternas kvalitet och säkerhet, men inte effekt.
? Vi gör ju bland annat en säkerhetsbedömning av de tillverkningsmetoder man använder sig av. Det är ju relativt potenta råvaror som används i utspädd form, säger Malin Söderberg utredare på Läkemedelsverket.
Tillverkningen kan baseras på till exempel arsenik, kvicksilver och bakterier.
? När det gäller till exempel bakterier är det ju väldigt viktigt att de är avdödade.

Idag är cirka
600 homeopatiska produkter registrerade hos Läkemedelsverket och ungefär lika många till väntar på registrering, de så kallade frilistade produkterna. De liksom de redan registrerade är de enda som får säljas och förskrivas av homeopatiska terapeuter.
Till våren 2011 ska Läkemedelsverket vara klar med registreringen.
? För de producenter som sökt om registrering har det varit ett ganska tufft arbete att så att säga gå från livsmedelsproducent till läkemedelsproducent, säger Malin Söderberg.
Därför har också många av de homeopatiska medlen som tidigare såldes som livsmedel fallit bort, tillverkarna har inte ansökt om registrering. Istället har det vuxit upp en svart marknad och många av de här produkterna finns fortfarande att köpa i butiker och förskrivs också av terapeuterna. Enligt Läkemedelsverket finns idag ett stort antal homeopatiska produkter på marknaden som aldrig passerat Läkemedelsverkets kontroll.

Tillväxtmarknader ska hjälpa Astrazeneca genom krisen

Astrazeneca har fått höra mycket om det faktum att de, trots enorma satsningar på forskning, inte fått fram något nytt läkemedel på marknaden sedan 2003. Under våren har de informerat om stora omstruktureringar och nedskärningar inom forskningen, där bland annat nedläggningen av forskningsanläggningen i Lund ingår. På onsdagen var koncernchefen David Brennan i Sverige för att prata om företagets strategier för framtiden och han valde då att särskilt fokusera på planerna för tillväxtmarknaderna i Asien, Ryssland och Sydamerika.
? När jag läser börsanalytikernas rapporter om vår framtid så ser jag att de är väldigt fokuserade på patentutgångarna. Men det finns en stor skillnad i hur vi och dem ser på framtiden, vi ser också att försäljningen kommer minska, men det kommer inte alls gå så fort som analytikerna bedömer, sa David Brennan.

Anledningen är enligt David Brennan att livslängden på vissa av deras läkemedel, som Crestor, Pulmicort och Diprivan, är mycket längre i tillväxtmarknader än i USA och Europa. För även om patenten gått ut finns det på dessa marknader en stor efterfrågan på läkemedel med ett tydligt varumärke.
? Många läkare och patienter upplever stora problem med kvaliteten på läkemedel i de här länderna. Därför blir ofta varumärket en garant för kvalitet.
Patentutgångarna för många av Astrazenecas läkemedel spelar därför en mindre roll för försäljningen på de här marknaderna. Företaget räknar med att försäljningen i tillväxtmarknaderna ska stå för 25 procent av den totala försäljningen år 2014, och den totala försäljningen spår han blir 34 miljarder dollar. För att öka försäljningen i tillväxtmarknaderna ingick Astrazeneca ett avtal med företaget Torrent.
? De kommer att förse oss med ett antal generiska läkemedel som de säljer under varumärket Astrazeneca. Det kommer ge oss möjlighet till den kraftiga tillväxt som vi räknar med i de här marknaderna, sa David Brennan.

Av de pengarna som kommer från den ökade försäljningen ska en del återinvesteras i forskning och utveckling. Förhoppningen är att de genomgripande omorganisationer som företaget nu gör inom forskningen ska ge resultat inom ett par år.
– Nu skapar vi innovationscentrum och tar bort den gräns som funnits mellan tidig forskning och läkemedelutveckling. Forskningen ska hänga ihop hela vägen från den tidigaste forskningen till fas IIB och det görs på samma enhet. På det sättet kan inte de som gör den tidiga forskningen säga att de upptäckt något som de sedan lämnar vidare till utvecklingsdelen. Nu är det samma enhet som får ta ansvar för att visa att det fungerar hela vägen.

Även när Astrazeneca har valt vilka forskningsområden de ska fokusera på de kommande åren så har tillväxtmarknaderna funnits med i tänket. Som exempel nämner David Brennan diabetesområdet.
? År 2015 tror man att antalet sjuka i diabetes har fördubblats i Indien och Kina. Då finns det fler patienter där än i det som är vår etablerade marknad idag. Vi satsar på diabetesforskningen i Mölndal, och marknaden kommer att vara stor för ett läkemedel.

På frågan om hur Astrazeneca kommer att se ut i Sverige om ett par år svarar David Brennan att Sverige fortfarande har mycket stark ställning i företaget.
? Vi har fortfarande mycket forskning och världens största tillverkningsenhet här i Sverige. Vi lägger ner i Lund men vi bygger upp i Mölndal. Sverige är väldigt viktig för kulturen i företaget och för hur Astrazeneca styrs. Vi är inte direkt här i Sverige för att försäljningen är stor, vi är här av strategiska skäl.

Samtidigt som en
del av personalen från Lund kommer att flytta med till Mölndal hoppas också David Brennan att några av forskarna som arbetat på anläggningarna Charnwood i England och Wilmington i USA ska flytta med till Mölndal.
? Vårt mål är att göra det till ett attraktivt alternativ för folk att följa med när vi stärker forskningen här i Sverige.

Utökad indikation för medel vid reumatoid artrit

Indikationen omfattar nu också uppgift om att läkemedlet i kombination med metotrexat visat sig minska progressionshastigheten av ledskada och förbättrar den fysiska funktionen hos patienterna.

Läkemedlet som
marknadsförs av Roche godkändes i januari förra året av EU-kommissionen för behandling av vuxna med måttlig till svår aktiv reumatoid artrit (RA) där metotrexat eller TNF-hämmare inte är aktuella. Det ges som infusion var fjärde vecka. Den aktiva substansen tocilizumab är en monoklonal antikropp som binder till och hämmar interleukin-6, vilket minskar inflammation och andra symtom vid reumatoid artrit. I Sverige uppgick försäljningen det första året till 12 miljoner kronor. Cirka 60 000 svenskar beräknas drabbade av sjukdomen.

WHO svarar på kritik

I brevet till BMJ konstaterar Margret Chan att det finns intressekonflikter och hon medger också att WHO måste ha och upprätthålla stränga regler när det gäller förhållandet till läkemedelsindustrin ? men det gör vi också?. Men hon försäkrar samtidigt att det ?aldrig, inte för en sekund? funnits några kommersiella intressen bakom hennes beslut.

Skälet till
hennes brev till tidskriften är en rapport i vilken BMJ:s redaktör Deborah Cohen och journalisten Philip Carter gått igenom mötesanteckningar och dokument från slutet av 1990-talet fram till idag. Syftet har varit att undersöka vilka personer som ligger bakom de policydokument som styrt WHO:s agerande under pandemin och även olika länders förberedelser inför en pandemi. Deras genomgång visar att de flesta experter som suttit i de mest inflytelserika kommittéerna har kopplingar till Roche eller Glaxosmithkline som marknadsför de största antivirala läkemedlen
Margret Chan besvarar också kritiken mot att hon inte offentliggjort vilka medlemmarna är i den kommitté som rådde WHO när det gäller pandemiplaneringen.

Enligt henne
är skälet att hon vill skydda experterna just från kommersiell eller annan otillbörlig påverkan. Men medlemmarnas namn kommer att bli offentliga när utskottet avslutat sitt arbete, vilket enligt generaldirektören alltid varit meningen.

Växtbaserade läkemedel får undantag

Reglerna för försäljning av receptfria läkemedel i detaljhandeln har snedvridit konkurrensen mellan företag som säljer växtbaserade läkemedel, anser Läkemedelsverket och föreslår därför övergångsändringar.

Växtbaserade läkemedel
som tidigare var godkända som naturläkemedel men nu godkänns som läkemedel ska enligt de regler som nu gäller för försäljning av receptfria läkemedel i detaljhandeln placeras inlåsta eller under uppsikt av personal, precis som andra OTC-preparat. De reglerna gäller dock inte för konkurrenter som säljer snarlika produkter men som ännu inte blivit omklassificerade enligt det nya EU-regelverket.
Det har lett till att de växtbaserade naturläkemedel som omklassats till godkända växtbaserade läkemedel missgynnas, både för att de nu konkurrerar med de vanliga OTC-preparaten om exponeringsutrymmet i kassalinjen eller i det låsta skåpet, men också för att de naturläkemedel som ännu inte omklassats till växtbaserade läkemedel exponeras fritt i hälsokostdiskarna.
? För branschen som hört av sig till oss har det inneburit ganska stora negativa konsekvenser överlag, säger Katarina Fors på Läkemedelsverkets inspektionsenhet.
? Vissa butiker väljer att inte ta in de omklassade produkterna just för att de omgärdas av det här regelverket.

Därför föreslår
Läkemedelsverket att alla växtbaserade läkemedel som var godkända som naturläkemedel före den 30 april 2006 undantas från de striktare regler som gäller för ?vanliga? OTC-läkemedel, när det gäller exponering och förvaring. Undantaget ska gälla till och med den 30 september 2012.
Idag finns 14 läkemedel klassade som VBL. Ett av dessa, Flexagil, har inte tidigare varit godkänt som naturläkemedel utan är ett nytt godkännande. För det preparatet gäller inte undantaget.
Totalt behandlar Läkemedelsverket idag ett 60-tal produkter som till våren 2012 ska vara omklassificerade, antingen som godkända växtbaserade läkemedel, VBL eller registrerade som traditionellt växtbaserade läkemedel, TVBL.
? Till hösten 2012 räknar vi därför med att marknaden ska ha hunnit anpassa sig till de nya reglerna och då ska undantaget när det gäller exponeringen sluta att gälla, säger Katarina Fors.

Förslaget har
 varit ute på remiss och de flesta som svarat anser det befogat, förutom Sveriges Farmacevtförbund och Läkarsällskapet som båda påpekar att undantaget enbart är grundat på affärsmässiga skäl.
Ur rent medicinsk synvinkel är det inte motiverat att ge dispens från reglerna för hur receptfria läkemedel får exponeras, skriver Läkarsällskapet. Däremot kan det uppfattas som förvirrande för konsumenter att olika regler gäller för olika receptfria läkemedel anser organisationen. Liknande synpunkter har Sveriges Farmacevtförbund. Undantaget kommer också att ytterligare försvåra kommunernas kontroll av detaljhandelns exponering och förvaring av receptfria läkemedel, varnar förbundet, eftersom de också ska ha koll på vilka av de växtbaserade läkemedlen som är nya godkännanden. För preparat som tidigare i likhet med Flexagil inte varit godkända som naturläkemedel gäller nämligen inte undantaget.
? Vilka de är kommer Läkemedelsverket att fortlöpande informera om på hemsidan, försäkrar Katarina Fors.
Om några veckor kommer det här undantaget att börja gälla.

EU:s ombudsman läxar upp EMA

Bakgrunden till ombudsmannens uppmaning är att forskare vid Danmarks-baserade Nordic Cochrane institutet för tre år sedan ville göra en egen oberoende analys av resultaten från de kliniska studierna, eftersom de misstänkte att företagens analyser var partiska. EMA vägrade dock lämna ut handlingarna med hänvisning till att det skulle undergräva läkemedelsföretagens kommersiella intressen. Forskarna å sin sida undrade varför EMA ansåg att företagens affärsintressen skulle ha företräde framför folkhälsan.

Den Europeiska
ombudsmannen Nikiforos Diamandouros går på forskarnas linje. Han har efter genomgång av relevanta rapporter och protokoll kommit till en annan slutsats än EMA och anser att handlingarna inte innehåller uppgifter om sammansättningen eller konfidentiell information som skadar företagens affärsintressen. Han menar att EMA:s vägran är ett exempel på administrativa missförhållanden och uppmanar myndigheten att ändra sitt beslut eller komma in med en bättre förklaring senast till slutet av augusti.

 

EMA vill säkra standard för prövningar

0

Omkring 26 procent av de kliniska prövningarna som utfördes av europeiska företag mellan 2005 och 2009 utfördes i länder utanför EU, Nordamerika och Efta-länderna.  För att säkerställa att dessa prövningar håller samma kvalitet och krav som andra har den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA formulerat ett dokument som nu är på remiss.

Bakgrunden är ett beslut från EMA att stärka kontrollen av prövningar i andra länder. Redan 2008 formulerade en arbetsgrupp på myndigheten ett dokument där några viktiga områden pekades ut. Dessa var bland andra formulering av etiska krav och internationella ökade samarbeten för att utvärdera och kontrollera att prövningarna utförs enligt alla konstens regler. Bland annat föreslås att EMA ska kunna neka att ta emot data från en klinisk prövning där företaget inte fått godkänt av en extern etisk kommitté.

Fram till den 30 september finns dokumentet tillgängligt för kommentarer och den 6-7 september anordnas en workshop hos EMA för att diskutera innehållet och synpunkterna.

Ökad försäljning med en halv miljard

Marknaden för humanläkemedel, nikotinpreparaten ej inräknade, ökade sin försäljning med 1,7 procent jämfört med samma period förra året. 29,4 miljarder kronor var försäljningsvärdet.Då var antalet försäljningsdagar under den senaste perioden en mindre än förra tolvmånadersperioden.

 

Danskt förslag om fritt OTC efter två år

Försäljningen av receptfria läkemedel liberaliserades i Danmark 2001. Idag finns det cirka 556 olika förpackningar som får säljas i dansk detaljhandel. Men nu förslår det danska läkemedelsverket en generell förändring av den receptfria försäljningen.

Enligt förslaget ska alla receptfria produkter efter två års försäljning på apotek automatiskt bli fria till försäljning i detaljhandeln, om inte myndigheten av särskilda skäl beslutar att den också fortsatt ska ske enbart på apotek. I stället för att som nu, myndigheten fattar beslut om varje enskild produkt som ska få säljas i detaljhandeln vänder man alltså på kuttingen; myndigheten ska istället fatta beslut om vilka som inte ska släppas till detaljhandeln.
Lægemiddelstyrelsen grundar sitt förslag på att försäljningen av receptfria läkemedel inte ökat sedan liberaliseringen, bortsett från en kraftigt ökad försäljning av nikotinpreparat. Inte heller tycks liberaliseringen hittills inneburit några ökade problem för användarna argumenterar myndigheten.

Det håller dock
Ove Holm, på Pharmadanmark, som organiserar akademiker i läkemedelsbranschen, inte med om. I fackföreningens tidskrift pekar han på att till exempel 66 procent av de som använder nikotinpreparaten använt de mer än de tre till sex månader som är rekommendationen och 17 procent i mer än fem år.
? Också försäljningen av nässprayer vid förkylning och nästäppa är ett problem, säger han till tidningen.
? Även om försäljningen inte ökat lika mycket som för nikotinmedlen så vet vi att ett långvarigt bruk ger skador på slemhinnorna. Kunder har behov av rådgivning också efter två år.

Flera positiva resultat från Asco

0

Två av studierna som i helgen presenterades vid Asco visar att två nya läkemedel har bra effekt hos patienter som nyligen drabbats av kronisk lymfatisk leukemi, KML. Det gäller Sprycel (dasatinib) och Tasigna (nilotinib) som enligt nya data visat sig vara mer effektiva än Glivec (imatinib) som idag används som standardbehandling.

Enligt studierna var de båda nya preparaten mer effektivt än imatinib enligt alla studerade effektmåtten efter ett års behandling. Ett exempel var andelen patienter där tumörceller inte längre gick att uppmäta i blod eller benmärg. Där var summan omkring 65 procent hos de som behandlats med imatinib och cirka 80 procent hos de som fick dasatinib eller nilotinib.

Inget av de båda preparaten är idag godkända som initialbehandling vid KML, utan bara då tidigare behandling inte tolereras eller inte längre har  effekt. Studierna har också publicerats i New England Journal of Medicine och på ledarplats skriver Charles Sawyer vid Memorial Sloan-Kettering Cancer Center i New York att ett års uppföljning kan verka som en för kort tid för att avgöra kvaliteten men att andelen patienter där tumörceller inte längre går att mäta är en mycket bra markör för överlevnad bland KML-patienter.

I en annan studie som presenteras visades att bisfosfonaten Zometa (zoledronsyra) har en antitumoral effekt på patienter med myelom. Zoledronsyra sänker hastigheten för omsättning av benceller och används idag för att förhindra eller senarelägga skelettkomplikationer och benbrott vid skelettmetastaser. I den aktuella fas III-studien av omkring 2000 patienter med nydiagnostiserad myelom. Dessa behandlades med antingen zoledronsyra eller klodronat i kombination med cellgift.

Utöver den skelettnedbrytande effekten visade resultaten att de som fick tillägg med zoledronsyra hade 16 procent bättre överlevnad än dem som behandlades med klodronat, i median 5,5 månader.

En ytterligare studie, ABCSG-12,som också den presenteras vid Asco visade sig zoledronsyra även ha en skyddande effekt mot återfall i hormonkänslig bröstcancer efter fem års uppföljning. Novartis som ligger bakom Zometa  har ansökt om godkännande för den indikationen.

Farmacevter nöjda med e-recept

0

Undersökningen baserades på en webenkät som gick ut till 500 slumpvist utvalda farmacevter som fick svara på frågor om sina attityder till e-recept. Svarsfrekvensen var 52 procent. Hela 98 procent av de som svarade uppgav att var nöjda med e-recept. Svaren såg likadana ut oavsett kön, ålder eller år i yrket.

Omkring 90 procent uppgav att e-recept ökar kostnadseffektiviteten på apoteken och 62 procent att de leder till bättre en relation med kunderna. När farmacevterna skulle nämna vad som var bra med e-recepten var de vanligaste svaren att de spar tid och är säkra. Som negativa åsikter fanns att det är svårt att göra korrigeringar och att ändra dem liksom att tekniken sätter käppar i hjulet. Bland de förbättringar man önskade fanns att förskrivare lättare skulle kunna göra ändringar i e-recept.

Studien, som utförts vid Linnéuniversitetet i Kalmar med ekonomiskt stöd av Apoteket AB, har publicerats i den brittiska tidskriften Journal of Pharmaceutical Health Services Research.

Kritiska rapporter om WHO och pandemin

I rapporten har BMJ:s redaktör Deborah Cohen och journalisten Philip Carter gått igenom mötesanteckningar och dokument från slutet av 1990-talet fram till idag. Syftet har varit att undersöka vilka personer som ligger bakom de policydokument som styrt WHO:s agerande under pandemin och även olika länders förberedelser inför en pandemi.

Deras genomgång visar att de flesta experter som suttit i de mest inflytelserika kommittéerna, till exempel European Scientific Working Group on Influenza och WHO:s olika arbetsgrupper, har kopplingar till Roche eller Glaxosmithkline som marknadsför de största antivirala läkemedlen och pandemivacciner. Ändå har det i policydokumenten sällan framgått vilka kopplingar de olika experterna haft till industrin.

I artikeln i veckans BMJ diskuteras det faktum att de främsta experterna ofta är anlitade av industrin och hur den problematiken ska hanteras.
? Det är legitimt för WHO att arbeta med läkemedelsindustrin ibland. Men det är bekymmersamt när expertgrupper som verkar bestå av oberoende akademiker egentligen är framförallt industrisponsrade, säger till exempel Barbara Mintzes, biträdande professor på Department of Pharmacology and Therapeutics at the University of British Colombia, till BMJ.

BMJ granskar också hur godkännandena av de två antivirala läkemedlen Relenza ( zanamivir) och Tamiflu (oseltamivir) gick till i USA och Europa. Trots stora tveksamheter om läkemedlens effekt blev preparaten godkända. Bland annat intervjuas Michael Elashoff som stod bakom en utvärdering av Relenza inför att FDA skulle besluta om godkännande 1999. Hans slutsats var att läkemedlet inte hade större effekt än paracetamol. I BMJ-artikeln kommenterar han FDA:s beslut att ändå godkänna preparatet så här:
? De skulle känna sig bättre om det fanns något på marknaden om det blev en pandemi. Det var inte ett vetenskapligt beslut.

I dag lämnar också den brittiska parlamentsledamoten Paul Flynn över en rapport till Europarådet där han är mycket kritisk mot WHO:s agerande under influensapandemin och han kritiserar särskilt att det varit dålig transparens kring vilka experter som ligger bakom WHO:s beslut under och innan pandemin. Paul Flynn menar att konsekvenserna av WHO:s agerande är stora eftersom det kostade skattebetalare stora summor pengar, lett till att man utsatt medborgare för risker genom att administrera vaccin som inte är fullt testade och att det påverkar prioriteringar inom sjukvården i hela Europa. Paul Flynns rapport ska diskuteras i Europarådet den 21-25 juni.

Läs också reportaget Beredskapsövningen i Läkemedelsvärlden nummer 3 2010.

Fler svenska produkter i klinisk prövning

0

Totalt pågick under 2009 73 läkemedelsprojekt i klinisk prövning utförda av totalt 38 svenska bolag. Statistiken, som visar på en liten ökning jämfört med året innan, kommer från en rapport som gjorts av branschföreningen Sweden Bio och myndigheterna Vinnova och Invest Sweden.

Totalt svarade 75 företag på enkätfrågor till undersökningen. Av dessa uppgav ett av fem bolag att drev projekt som de beräknade vara i klinisk fas inom 12 månader.  Totalt fanns 2009 15 projekt i fas tre, den sista innan bolaget kan ansöka om ett godkännande för marknadsföring. Bland kandidaterna är det biologiska preparat som ökar mest, en trend som går igen i hela världen. Tre företag uppgav att de fått godkänt för ett läkemedel under 2009. Preparaten är herpesmedlet Xerclear från Medivir, Abstral mot genombrottssmärta från företaget Prostrakan och Edluar som är en munsönderfallande tablett mot sömnbesvär från Orexo.

I undersökningen ingår projekt som utvecklas och forskars fram i Sverige med undantag för Astrazeneca. På Astrazeneca skiljer man inte på projektursprung i sin globala produktportfölj och de har ungefär lika många projekt totalt som alla svenska life science-bolag tillsammans.

Apoteket AB etablerar Apodos i Tyskland

Etableringen börjar redan nu med att företaget bygger upp verksamheten i företagsparken GewerbePark Elbmarsch utanför Hamburg. Inom ett år, under det första halvåret 2011, räknar Apoteket AB med att de första tyska patienterna får sina leveranser.

Verksamheten i Tyskland drivs av dotterbolaget Apoteket International. Under 2009 etablerade de Apodos i Norge och David Kruse, vd för Apoteket International har i tidigare intervjuer berättat om ytterligare expansionsplaner. Där ingick Tyskland, men även Storbritannien och Holland.

Enligt dagens pressmeddelande från Apoteket AB finns det en stor marknad för Apodos i Tyskland med en miljon patienter i målgruppen och Apoteket AB räknar med att 500 000 tyska patienter använder Apotekets multidos år 2015.
? Vår etablering i Tyskland innebär att Apoteket tar nästa steg mot att bli en ledande apoteksaktör på den nordeuropeiska hälsomarknaden, säger vd Stefan Carlsson i pressmeddelandet.

 

Oro för ökat svinn på apoteken

2

Apotek drabbas precis som alla andra typer av butiker av ett visst svinn. Det förekommer räder där en eller flera personer kommer in och stjäl från självplockshyllor och sedan försvinner, en typ av stöld som är svår att bevisa.
– De är extremt föreslagna de som utför sådana typer av stölder. Ofta är det någon i gänget som distraherar personalen medan stölden utförs och man märker ingenting förrän det är för sent, säger Stefan Gustafsson, försäljnings- och driftschef på Apotek Hjärtat.

Även om den här typen av stölder enligt honom är mindre vanliga på apotek än i andra butiker, på grund av den höga bemanningen i lokalen så förekommer den. Hittills har det främst handlat om handelsvaror som kosmetika och kroppsvårdsprodukter som försvunnit. Men i och med att det nu finns fler försäljningsställen för receptfria läkemedel finns en oro att svinnet av dessa varor kommer att öka.

På flera av apotekskedjorna finns en känsla av att så redan är fallet även om det inte finns några siffror att presentera.
– Vi har märkt av ökade stölder i våra självval, att man kommer in och tömmer ner en hylla i en väska. Vi har ingen samlad statistik på det men det är en trend vi ser, säger Inger Näsman, kvalitetsdirektör på Kronans Droghandel.

De butiker som anmält till Läkemedelsverket att de säljer receptfria läkemedel ska enligt regelverket använda sig av en godkänd grossist. Att detta sköts, liksom att de läkemedel som står på hyllorna är okej ska kontrolleras av kommunerna men dessa har i de flesta fall inte börjat med sina kontroller än. Och även om läkemedel som har stulits från ett apotek inte är farligt att ta finns också en oro att andra kanaler och stöldgods från icke-pålitliga källor, skulle kunna hitta sig in i handeln.

På Läkemedelsverket uppmanar man dem som handlar receptfritt utanför apotek att vara uppmärksamma.
– Är man det minsta osäker på vad man köper ska man vända sig till ett apotek där man kan fråga personal med farmacevtisk kompetens om råd, säger Annika Babra vid Läkemedelsverkets inspektionsenhet.

Att det finns en risk att stulna läkemedel dyker upp på hyllor olika butiker är de flesta överens om.
– Visst kan man tänka sig att det uppstår en andrahandsmarknad för de här varorna nu, säger Annika Svedberg, farmaci- och kvalitetschef på Apotek Hjärtat.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng