Månads arkivering juni 2010

Det blev varken en saga eller en spökhistoria

Den 29 april förra året möttes socialminister Göran Hägglund (KD) och Socialdemokraternas Ylva Johansson i en debatt i riksdagen. Det var förmiddagen innan omröstningen av lagförslaget om en omreglerad apoteksmarknad och retoriken var något tillspetsad. Ylva Johansson sa att det lät som om socialministern berättade sagor när han beskrev alla
positiva effekter av en avreglerad marknad.

Göran Hägglund replikerade med att Ylva Johansson berättade spökhistorier när hon drog sina farhågor om den nya marknaden. Idag, när en svensk apoteksmarknad funnits i snart ett år, vill varken politiker eller myndigheter svara på frågan hur de tycker att det gått. Mantrat som hörs nu är att det är för tidigt att utvärdera. Märkligt, det går självklart att titta på det här första året och konstatera vad som hittills hänt. Men svaret passar sannolikt varken regeringen eller oppositionen.

I Göran Hägglunds saga ingick en förbättrad tillgänglighet. Där fick han rätt, åtminstone det här första året. Med tio nya apotekskedjor som expanderat så har vi idag drygt 1000 apotek i Sverige jämfört med 920 innan omregleringen, och fler är definitivt på gång (se tabellen på sidan 12). Däremot vågar nog ingen i dagsläget hävda att kunderna fått bättre service. Risken är överhängande att man då får höra om alla de patienter som blivit irriterade när deras vanliga apotek haft slut på läkemedel utan att kunna meddela vilket närliggande apotek som har varan i lager.

I spökhistorien fanns en farhåga för patientsäkerheten. Men få upplever nog idag att säkerheten blivit sämre på apoteken. Det är lika säkert att gå in på ett nytt apotek som ett gammalt, både vad det gäller läkemedelshantering och rådgivning. Däremot är det nära nog en spökhistoria hur huvudkontoren för de nya kedjorna sköter marknadsföringen. Regelverken för hur man får prata om läkemedel har kommit till utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv, när de bryts är det helt klart en försämring av den information svenska medborgare får om läkemedel.

Sen kommer vi till pengarna i statskassan. Regeringen har genomfört stora förändringar i prissättningen och är nu stolta över att de fått ner läkemedelspriserna (läs mer på sidan 16). Men det går inte att komma ifrån att de besparingarna hade kunnat göras alldeles oavsett omregleringen på apoteksmarknaden, vilket gör att oppositionen har en klar poäng när de konstaterar att apoteken nu får kosta mer pengar än tidigare. Ett faktum som sittande regeringen har försökt mörka genom hela processen. Å andra sidan: Oppositionen hittade inte de pengarna under sin regeringstid. Det var först när den borgerliga regeringen tack vare apoteksomregleringen började rota i prismodellerna som läkemedelsföretagens missbruk av regelverket blev synligt.

Återstår den sista stora frågan: receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. Här finns det gott om problem att debattera, kontrollen är obefintlig och Läkemedelsverket har till och med sagt att de för tillfället tycker att kunderna ska tänka en extra gång innan de köper läkemedel i kvartersbutiken. Ändå drivs inte frågan särskilt hårt från något politiskt håll. Antagligen för att de flesta väljare ändå uppskattar möjligheten. Oppositionen och regeringen har dessutom hela tiden varit överens om att huvudvärkstabletterna ska finnas i mataffären.

Många i branschen har väntat på att apoteksfrågan ska debatteras inför riksdagsvalet. Men om det inte händer något drastiskt är det nog en väntan förgäves. Det är ju så mycket lättare att dikta ihop sagor och spökhistorier när man debatterar inför en stor förändring. När verkligheten väl är på plats och fakta kan kontrolleras verkar politikerna tycka att de gör klokast i att hålla tyst.
 

EU-dom tillåter etableringsregler för apoteksmarknaden

0

Det är tillåtet att begränsa etableringsfriheten för de som vill driva apotek. Det är slutsatsen av den dom som EU-domstolen meddelade på tisdagen. Bakgrunden är ett spanskt ärende där två spanska apotekare vände sig till EU-rätten då de nekats att öppna ett apotek i den regionen Asturias som de ville.

I Spanien är det upp till varje autonom region att bestämma över etableringen av apotek. I Asturias har man ett system som bara tillåter ett apotek att öppna om det kan beräknas serva fler än 2800 innevånare och ligger mer än 250 meter från ett redan befintligt apotek. Man har också ett system bygger på poäng där bland annat yrkeserfarenhet hos apoteksentreprenören vägs in. De som aldrig tidigare haft ett apotek eller som kommer från Asturias får till höga poäng.  EU-kommissionen har tidigare sagt att de anser att reglerna strider mot EU:s regelverk.

Men EU-domstolen gick inte på kommissionens linje utan meddelar att det är upp till varje land och region att bestämma hur man vill reglera apoteksetableringar för att uppnå en jämn fördelning av apotek som främjar folkhälsan. Den del av det spanska regelverket som enligt domstolen inte är okej är den som ger diskriminerar apoteksägare som inte är från Spanien.

I ett pressuttalande säger John Chave, generalsekreteraren för den europeiska branschorganisationen för apotek, PGEU, att beskedet är positivt för dem som anser att planering för hälso- och sjukvård är något som bör ligga hos medlemsländerna.

Bluffapotek säljer illegala medel på nätet

0

I november 2009 genomförde svensk polis i samarbete med andra länders polismyndigheter ett gemensamt tillslag mot ett antal nätapotek. I samarbete med polisen har Läkemedelsverket analyserat ett antal av de preparat som beslagtogs vid operationen. Många av produkterna, som säljs helt okontrollerat på nätet, innehåller läkemedelssubstanser som inte anges.  

Bland preparaten fanns allt från antibiotika till potenshöjare och medel mot håravfall.
? Många av de här preparaten är direkt olämpliga för egenvård. En person som inte förstår de medicinska riskerna med dessa substanser kan skada både sig själv och andra allvarligt, säger Bo Bergman, läkare vid Medicinsk Information vid Läkemedelsverket.

Många av de analyserade preparaten innehöll helt andra saker än vad som angavs på förpackningen. Flera av preparaten är receptbelagda och andra innehåller substanser som inte ens är godkända. Ett exempel är Isotroin som innehöll substansen isotretinoin. Medlet används mot svår acne och får i Sverige bara förskrivas på licens av hudläkare eftersom det kan vara fosterskadande, ge svåra psykiska biverkningar som psykos och rubba blodfetterna.

En annan produkt, Ginko stack innehöll efedrin utan att det uppgavs på förpackningen.  Efedrin kan ge ökad hjärtfrekvens och blodtryck och innebär en allvarlig risk för någon med hjärt-kärlproblem. Produkten Zenigal innehöll inte orlistat som utlovades men däremot en liknande substans som just nu befinner sig i klinisk prövning. Analysen visade också att Zenigal innehöll också stora mängder föroreningar.

Nystartade apotek har bäst service i undersökning

0

Mellan den 14 och 22 maj fick tio apoteksaktörer besök av så kallade mystery shoppers. Varje kedja fick fem besök i olika butiker av testpersoner som oannonserat och utan att avslöja sitt uppdrag bedömde vilken service de fick. Alla hade uppgiften att söka hjälp för svår allergi bland egenvårdssortimentet.

Bäst betyg fick Åhléns apotek med 83 poäng följt av Doc Morris med 82 och Apoteksgruppen och Apotek 1 med 81. Men på det stora hela fick de flesta apoteken bra betyg.
– Generellt är det bra betyg, speciellt när man kommer över 80 poäng som för många är en slags magisk gräns, säger Susanne Sjölund, vd för Better Buisness som utfört undersökningen på uppdrag av tidningen Market.

Enligt Susanne Sjölund upplevdes apotekspersonalen i de flesta fall som kunniga och professionella.
– Det är en ny marknad och man kan också förvänta sig att personalen är på topp och extra på hugget. Planen är att vi ska göra ytterligare en undersökning om något år och se om det finns skillnader.

Ett område där personalen enligt undersökningen inte var så bra var på merförsäljning som att erbjuda näsdukar till den allergiske kunden.
– Det handlar inte om att apotekspersonalen ska kränga på kunderna hostmedicin de inte behöver. Men det är i försäljningen av handelsvaror som inkomstmöjligheterna ligger och man kunde tänka sig att de skulle passa på att informera om till exempel solskyddskrämer så här års, säger Susanne Sjölund.

Ingen KU-kritik för apoteksstyrning

0

KU har granskat hur regeringen skött styrningen av Apoteket AB under omregleringen efter en anmälan från riksdagsledamöter från oppositionspartierna. Under april hölls utfrågningar i KU med bland andra socialminister Göran Hägglund (KD), Per Båtelsson, tidigare styrelseordförande i Apoteket AB och Eva-Britt Gustavsson, vd för Omstruktureringsbolaget.

KU har också tittat på hur regeringen hanterade avsättandet av den för detta generaldirektören för TLV, Ann-Christine Tauberman men inte heller där har KU hittat något att anmärka på. KU:s betänkande debatteras den 14 juni och beslut fattas dagen efter.

Apotekens Service tar över fullmaktsregistret

1

Den privatperson som vill göra det möjligt för någon annan, privatperson eller vårgivare, att sköta apoteksärenden har möjlighet att teckna en fullmakt. Hittills har det så kallade fullmaktsregistret legats hos Apoteket AB men från och med den 4 juni övergår det till Apotekens Service AB, ASAB. Det rapporterar ASAB på sin hemsida.

Fullmaktsregistret erbjuds alla apoteksaktörer som tecknar ett särskilt avtal med ASAB och som använder ett expeditionssystem med den funktionen. Där ingår den så kallade övergångslösningen från Apoteket AB. En fullmaktstagare har till exempel rätt att till exempel beställa och hämta ut läkemedel eller varor på recept till den som lämnat fullmakten, hämta en översikt över personens elektroniskt sparade recept och lämna samtycke till att recept sparas elektroniskt i receptregistret.

Blanketter för att ansöka om fullmakt finns att hämta på Apotekens AB:s hemsida.

Utredare vill ha lag om vaccinationsprogram

0

I januari 2009  fick Bo Jönsson regeringens uppdrag att utreda de nationella vaccinationsprogrammen. På tisdagen överlämnades utredningen ?Ny ordning för nationella vaccinationsprogram (SOU 2010:39) till äldre- och folkhälsominister Maria Larsson med ett antal förslag.

Ett av de viktigaste är förslaget att en lag och en förordning om de nationella vaccinationerna böra införas. Det bör vara regeringen som beslutar om vilka sjukdomar vaccinationerna ska ge skydd mot istället för som idag Socialstyrelsen. Men Socialstyrelsen bör vara den myndighet som utfärdar föreskrifter om detaljerna, till exempel om antal doser och intervaller mellan dem.

Det bör också inrättas ett särskilt vaccinationsråd vid Socialstyrelsen som agerar rådgivande åt regeringen.
– Det är inte rimligt att en enskild myndighet ska besluta om stora utgifter och arbetskrävande insatser i stat, kommuner och landsting. Det finns behov av en bättre grund att stå på inför beslut om vaccinationer, säger utredare Bo Jonsson.

Utredaren föreslår också att vaccinationer som ingår i nationella program inte ska subventioneras genom läkemedelsförmånen. Det är enligt utredningen ett onödigt krångligt och dyrt system. Det blir enligt utredningen billigare om vaccinerna upphandlas offentligt. Upphandlingarna bör ske centralt av eller på uppdrag av en myndighet och finansieras av staten.

Ett annat förslag är upprättandet av ett nationellt lagreglerat register över vaccinationer, idag saknas det ett sådant vilket försvårar möjligheten till uppföljning. I första hand är det tänkt att vaccinationer i de nationella programmen ska in i registret men på sikt även andra. Däremot innehåller utredningen inte något förslag om att individer ska kunna använda registret för att se vad de har vaccinerats mot.
– Nej det här handlar om avidentifierade uppgifter för uppföljning och statistik, säger Bo Jonsson.

Kostnadsökningen för det allmänna uppskattas bli mellan tre och sex miljoner kronor jämfört med i dag. Drygt hälften av dessa kopplas till det föreslagna vaccinationsregistret.

Hemköp utreds av Läkemedelsverket

0

Bilden av Alvedon som exponeras i störtkorgar under rubriken ?Matglada varor? tidigare i vår fick många att höja på ögonbrynen över Hemköps inställning till läkemedelsförsäljning. Även andra brister har rapporterats som tillsammans har fått Läkemedelsverket att kontakta Hemköps ledning för att få en förklaring.
– Bland annat handlar det om att saluföra medicin vid godiset. Vi har begärt en förklaring av företagsledningen och fått ett svar som vi nu granskar, säger Katarina Fors, utredare vid verkets inspektionsenhet till Dalarnas Tidning.

På Hemköp säger man att den otillåtna exponeringen beror på vissa igångsättningsproblem.
– Det här med läkemedelsförsäljning är nytt för oss och det har blivit lite fel. Vi har inte velat bryta mot några regler men vi håller på att lära oss och har korrigerat det som krävs, säger Kristin Andersson, presskontakt på Hemköp.

Enligt Kristin Andersson har nu alla handlare informerats om vilka regler det är som gäller för exponering, vilket de också meddelat i sitt svar till Läkemedelsverket.
– Vi har också velat visa kunderna att vi nu har receptfria läkemedel. Men i det första fallet använde en butik en skyltmall för matvaror vilket ju är helt fel, men sådant som händer när man är människa, säger hon.

Kontrollen för hur dagligvaruhandeln sköter sin försäljning av läkemedel ska skötas av kommunerna. Dessa har dock i flera fall haft problem men att komma igång och en stor del av de anmälningar som görs kommer från allmänhet och från läkemedelsverket själva. I dag, tisdag, håller Läkemedelsverket en utbildning, för de ansvariga ute på kommunerna.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng