Annons

Månads arkivering mars 2010

Bakteriespray istället för rör i örat

Ann Fernholm
-
1

Varje år får cirka 10 000 barn rör inopererade i öronen för att bli av med vätska som samlats efter en akut öroninflammation eller en förkylning. Susann Skovjberg, doktorand på avdelningen för infektionssjukdomar och klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin har nu kommit upp med en alternativ behandling för dessa barn: en nässpray som innehåller streptokocker.

I en studie gav hon 60 barn med vätska i mellanörat, så kallad sekretorisk öroninflammation, olika lösningar med hjälp av nässpray under tio dagar. En grupp fick streptokocker, en annan fick laktobaciller och en tredje fick placebo. I streptokockgruppen blev sju av 19 barn delvis eller helt av med vätskan. Behandlingen med laktobaciller var mindre effektiv och i gruppen som fick placebo försvann vätskan bara hos ett barn.

Enligt ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin tror forskarna att bakterierna stimulerar immunförsvaret att besegra den långvariga inflammationen.

Nytt prostatacancerpreparat visar lovande resultat

Ann Fernholm
-
0

Idag finns det inga godkända terapier i ledet efter docetaxel för patienter som lider av hormonresistent prostatacancer. I studien jämförde Sanofi-Aventis två olika kombinationer: cabazitaxel plus prednisone/prednisolone mot mitoxantrone plus prednisone/prednisolone. Enligt pressmeddelandet från företaget minskade risken att avlida med 30 procent. Medianöverlevnad i cabazitaxel-armen var 15,1 månader och för mitoxantrone-armen var den 12,7 månader. Medianen för den progressionsfria överlevnaden var 2,8 månader respektive 1,4 månader.

Resultaten från studien kommer att presenteras vid 2010 Genitourinary Cancers Symposium idag i San Francisco.

Misslyckande mot Alzheimers

Ann Fernholm
-
0

De senaste åren har många nya lovande Alzheimerläkemedel visat sig verkningslösa i kliniska prövningar. Ett exempel är Myriad Genetics Flurizan (tarenflurbil), som efter 18 månader i en stor fas III-prövning mot Alzheimers sjukdom inte gav någon effekt.

I studien med Dimebon (latrepirdine) ingick 598 patienter. Vid utvärderingen kunde läkarna inte se någon effekt på vare sig patienternas kognition, hjärnans funktion i stort, patienternas vardagsliv eller beteenden jämfört med placebo. De negativa resultaten fick aktien för det mindre San Franciscobaserade läkemedelsföretaget Medivation att minska med två tredjedelar.

Tillsammans med Johnson& Johnson och Elan Corp driver även Pfizer kliniska prövningar mot Alzheimers med substansen bapineuzumab. Med hjälp av hjärnavbildningsmetoder visade företagen nyligen att substansen bromsar bildandet av betaamyloida (A?) plack i patienternas hjärnor. Men att placken försvinner behöver inte innebära en effekt på utvecklingen av demens. 2008 rapporterade engelska forskare att de hade lyckats får bort nästan all plack från patienternas hjärnor med hjälp av ett vaccin. De såg däremot ingen effekt på nedbrytningen av nervceller.

Foxfarmaci får ny delägare

Ann Fernholm
-
0

Foxfarmacis VD, Fredrik Skepp, är mycket glad över att ha fått med Lexon i båten. Han vill inte berätta hur mycket kaptial Lexon går in med, men säger att Lexons grundare Nitin Sodah kommer att sitta med i Foxfarmacis styrelse.
? En stor del av uppgörelsen handlar om finansieringen av verksamheten. Men det hade vi kunnat ordna på ett annat sätt. Det är framförallt deras kompetens och erfarenhet som gör dem intressant för oss. De har stor erfarenhet av att starta och driva apotek i England, på en konkurrensutsatt marknad, säger Fredrik Skepp.

Foxfarmaci väntar på att få sitt it-system godkänt. Först därefter kan företaget få tillstånd att öppna sitt första apotek av Läkemedelsverket.
? Vi har alla pusselbitarna på plats. Efter en lång väntan och många jobbiga månader börjar vi äntligen se en ljusning; att vi kommer att bli en apotekskedja, säger Fredrik Skepp.

Just nu håller han på att anställa mer personal, framförallt apotekare. Han har redan två nya lägen för fler apotek klara och ett tredje är på gång.

Högkostnadsskydd för Iressa och Mezavant

Ann Fernholm
-
0

Idag meddelar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, att Astrazenecas Iressa (gefitinib) och Swedish Orphans Mezavant (mesalazin) numer ingår i högkostnadsskyddet.

Iressas effekt mot icke småcellig lungcancer var till en början liten. Men Astrazeneca har visat att en undergrupp av patienter, med en mutation i generna för epidermal tillväxtfaktorreceptor (EGFR), har en positiv effekt av läkemedlet. I jämförelser med dubbel kemoterpi har Iressa mer effektivt förhindrat cancern från att förvärras. I jämförelser med docetaxel har också Iressa visat en likvärdig överlevnad hos patienterna.

TLV skriver i sitt godkännande: ?Att behandla med Iressa är visserligen dyrare än att behandla med dubbel kemoterapi. För den patientgrupp som har nytta av behandlingen så innebär behandlingen med Iressa dock en förhöjd livskvalitet och fördröjning av progression. Sammantaget framstår Iressa som ett kostnadseffektivt behandlingsalternativ för EGFR-positiva patienter?.

Mezavant mot Ulcerös kolit innehåller mesalazin. Beredningsformen skiljer sig något från jämförbara läkemedel, till exempel Pentasa och Asacol, men TLV menar att det inte förfaller finnas några avgörande skillnader mellan de olika preparaten vid behandling.

Val av smärtstillande påverkar miljön

Ann Fernholm
-
0

Samtidigt som läkemedel innehållandes diklofenak säljer allt bättre, kommer också halterna i naturen att öka. Enligt Fass miljöbedömning är diklofenak inget större problem. Där står: “Användning av diklofenak har bedömts medföra försumbar risk för miljöpåverkan”. Men annan forskning tyder på motsatsen:
? Det finns tyska studier som visar att halter på 1 mikrogram per liter vatten kan ge effekter på gälar, njurar och lever på fiskar. Det är en koncentration som man hittar i renat avloppsvatten i Europa och i Sverige, säger Joakim Larsson vid Göteborgs universitet, till tidningen Ny Teknik, som skriver om problemet.

Stockholms Vatten har i studier sett att det är svårare att bli av med diklofenak än till exempel ibuprofen under vattenreningsprocessen. Inom forskningsprojektet Mistrapharma utreder just nu forskare vilken risk samtliga läkemedelssubstanser på den svenska marknaden utgör för vattenlevande organismer.

Astrazenecas neddragningar slår mot branschen

Petra Hedbom
-
0

När Astrazeneca på tisdagen meddelade att de stänger sin anläggning i Lund var det på många sätt ett väntat besked. Redan i sin bokslutskommuniké annonserade de om omfattande sparpaket. Nu står det klart att 900 tjänster i Lund försvinner. Delar av företagets verksamhet där flyttar till Mölndal som enligt ett pressmeddelande ska bli ett globalt center för terapiområdena hjärta/kärl, mage/tarm och andningsvägar och inflammation. Hur stora delar det rör sig om är inte specificerat.

Ann-Leena Mikiver, presschef på Astrazeneca säger till TT att det är ett tråkigt besked att ge till medarbetarna men att de samtidigt har bestämt att skära i kostnaderna. Hon säger att beslutet grundar sig på en noggrann utvärdering.
– Ledstjärnan är att de läkemedel vi håller på med är inom områden sådana där det finns stora olösta medicinska behov och där samhället anser det vara värt att betala för dem.

Stig Jørgensen är vd för den dansk-svenska klusterverksamheten Medicon Valley Alliance, MVA, som arbetar för att främja nätverk och kompetensutveckling inom life science i Öresundsregionen. Han ser Astrazenecas nyhet om att Lundverksamheten läggs ner som olyckligt. Men menar samtidigt att det kan få positiva konsekvenser för regionen på sikt.  
– Faktum är att det i samband med stora nedläggningar kan uppstå nya typer av verksamheter och företag. I Öresundsregionen finns det en stor aktivitet inom life science och de människor som arbetat på Astrazeneca besitter en stor kompetens, den hoppas jag kan fångas upp nu.

Stig Jørgensen menar också att Astrazenecas beslut skickar en tydlig signal till politikerna i både Sverige och Danmark.
– Det här hoppas jag blir ett ?wake-up-call? för dem.  Ska vi fortsätta vara konkurrenskraftiga inom den här sektorn måste vi ha en tydlig och långsiktig strategi för hur vi ska göra med lifescience. Vi har många duktiga forskare som vi måste ta tillvara på, säger han.

På Läkemedelsindustriföreingen, Lif, vill man för närvarande inte ge några kommentarer för vad neddragningarna på Astrazeneca innebär för branschen.
– Vi uttalar oss generellt inte om enskilda medlemsföretag men en analys pågår, säger Jan Ström, kommunikationsdirektör på Lif.

Socialdemokraternas näringspolitiske talesman Tomas Eneroth är kritisk till hur regeringen hanterat forskningen inom life science.
– Regeringen har avvecklat branschprogrammet för läkemedelsindustrin och medicinteknik. Det kommer i ett läge när man behöver storsatsa på den här sektorn i Sverige, säger Tomas Eneroth till TT.

Automat okej enligt Läkemedelsverket

Petra Hedbom
-
0

I maj planerar företaget Green Cross Europé att dra igång sin försäljning av vissa receptfria läkemedel i automater. Automaten ska sättas upp på platser med mycket folk som stationer, flygplatser, mässor och universitet. Exakt vilka produkterna blir avslöjar man inte än men det kommer att finnas, värktabletter, nässpray och sluta röka-produkter.
– Vi kommer att hyra in oss på olika platser och ha egen personal som fyller på en till två gånger i veckan och servar maskinerna så att de är fräscha, säger Tony Löfholm, marknadsansvarig på Green Cross.

De första läkemedelsautomaterna sätts upp i maj i Stockholm och Mälardalsområdet. Sedan följer Göteborg och Malmö. Enligt Johanna Lindholm på Läkemedelsverket uppfyller automaterna de krav som ställs.
– Om läkemedlen hålls inlåsta betraktas det som säkert och då behöver de inta vara under uppsikt, säger hon.

Ett krav som ställs är att den som köper receptfria läkemedel ska vara minst 18 år. Det löser Green Cross med ett särskilt patenterat system.
– Genom att det bara går att handla med kort med chip och pinkod i automaterna kan man genom att knappa in sitt personnummer göra en koll mot en extern databas och se att personen är 18, säger Tony Löfholm.

Föräldrarroll kan påverka behandling med prednisolon

Petra Hedbom
-
0

Att läkare behandlar barn som drabbas av akut astma med orala kortikosteroider har i tidigare studier visat sig ge en bra effekt. Forskare i Australien har undersökt om behandling med kortikosteroiden prednisolon som initieras av föräldrarna också ger en god effekt.

Anledningen till att forskarna vill veta hur föräldrarnas inblandning påverkar utfallet är att behandlingen behövs sättas in tidigt. Att engagera föräldrarna skulle kunna leda till en mer effektiv och snabbare behandlingsstart resonerade forskarna. I den randomiserade kontrollerade crossover ingick 230 barn mellan fem och tolv år med diagnostiserad astma. Dessa följdes under en period på tre år. Totalt innebar det 308 anfall av astma, varav 155 behandlades med föräldrarinitierad prednisolon och 153 med placebo. Doseringen var 1mg/kg kroppsvikt per dag och barnen fick detta som komplement till sina standardbehandling.

Resultaten, som publicerats online på Brittish Medical Journal, visar att medelnivån på symptom under dagtid skattades vara 15 procent lägre vid de tillfällen då barnen fick prednisolon av föräldrarna. Även nattetid var symptomen lägre i  prednisolongruppen än i placebogruppen. Barnen vars föräldrar gav dem prednisolon var också i mindre utsträckning borta från skolan.

Forskarna skriver att även om resultaten var positiva för de barn som fick korttidsbehandling med kortikosteroider av sina föräldrar så var det en relativt liten skillnad jämfört med placebo. Att låta föräldrarna vara dem som inleder behandlingen riskerar också att leda till en överanvändning av läkemedlet skriver de.

Astrazeneca lägger ner i Lund

Petra Hedbom
-
0

Astrazeneca meddelade i samband med sin senaste bokslutskommuniké att ett omfattande sparpaket var att vänta. Idag blev det känt att läkemedelsföretagets verksamhet i Lund kommer att läggas ner. Totalt kommer 900 anställda att drabbas. Enligt sparpaketet ska 8 000 tjänster försvinna varav 3 500 inom forskning och utveckling under fem år.

Bo Servenius, ordförande för Akademikerföreningen vid Astrazeneca i Lund säger till TT att beskedet om nedläggningen inte var oväntat för personalen men att det många blev förstummade när nyheten släptes. Nedläggningen i Lund ska vara avslutad den sista december 2011.

Astrazeneca har drygt 9 000 anställda i Sverige, varav 6 000 i Södertälje. Stora enheter finns även i Mölndal, med 2 300 anställda, och Lund, med 900 anställda och Umeå med i 150 anställda.

Greys anatomy som folkbildare

David Finer
-
0

Edutainment – en syntes av utbildning (education) och underhållning (entertainment) – är det svår-översatta namnet på en framgångsrik, evidens-baserad metod för hälsokommunikation.
Konflikthantering, familjeplanering, vaccinationer, hiv/aids, jämställdhet mellan könen, kvinnomisshandel, barns rättigheter, nya odlingsmetoder och landminor är bara några av de många ämnen som sedan början av 1950-talet getts ökad genomslagskraft genom att införlivas i populära program eller andra medieformer.

Idag funkar amerikanska dramaserier som sötningsmedel.
1999 skrev Everett Rogers, fadern till teorin om innovationsdiffusion (om hur nya företeelser sprids), att »edutainment« var till ömsesidig nytta för hälsoupplysare och kommersiella medieföretag. En win-win-situation.
Så är det nog oftast. Men undersökningar har också visat att samarbetet inte alltid är så lätthanterligt. Medieproffsen kan köra över hälsoproffsen i kraft av att de »vet« vad publiken vill ha och hur de vill ha det. Budskapen kan därmed förenklas och förvanskas. Om experterna däremot får dominera alltför mycket, lurar andra faror. 

I höstas publicerade amerikanska Kaiser Foundation två studier av genomslagskraften för hälsobudskap i populära TV-såpor. Den ena rör ett hiv-budskap som stiftelsen tillsammans med ett tv-bolag placerat i serien Greys Anatomy (GA), den andra analyserar alla hälsobudskap i några av de populäraste dramatiserade tv-showerna 2004-2006.

Handlingen i Greys Anatomy gällde en hiv-positiv gravid kvinna som får veta att hon med rätt behandling har 98 procents chans att föda ett fullt friskt barn. Efter att programmet sänts hade andelen i TV-publiken som var medveten om den informationen ökade från 15 till 61 procent, en ökning med 8 miljoner människor! Efter sex veckor hade andelen rätt informerade sjunkit tillbaka något, från 61 till 45 procent. Beteendeförändringar är ofta ett viktigt mål och mått på en kampanjs effektivitet. Av regelbundna GA-tittare svarade 17 procent eller cirka 3 miljoner amerikaner att de förändrat sitt beteende genom att försöka ta reda på mer information om en hälsofråga eller tala med någon hälsopersonal utifrån något de sett i programmet. I studien av alla TV-såporna under 3-årsperioden var det 4-20 gånger så vanligt att man behandlade ovanliga sjukdomar som att man fokuserade på folksjukdomarna hjärta-kärl, cancer och diabetes.

Huruvida hälsoproffs haft ett finger med i utformningen av såporna i treårsundersökningen är inte känt. Men resultatredovisningen illustrerar ett dilemma. Antagandet att medierna borde spegla sjukdomar i exakt den omfattning som de förekommer i befolkningen visar att man inte riktigt förstått vitsen med mediernas självständiga, multipla demokratiska uppgifter. Medier ska förutom upplysning också bidra till bland annat kritisk granskning, opinionsbildning, gruppkommunikation, reklamförmedling och, ja, underhållning.

Själv kan jag som medicinjournalist inte annat än försvara mediers självständiga rätt att skildra verkligheten. I min egenskap av folkhälsoforskare kan jag däremot ibland önska att medierna också tydligare kände ett ansvar för folkhälsan. Ett ansvar som – givet mediernas dokumenterat stora makt och genomslagskraft – inte bara borde gå att smita undan med en reflexmässig hänvisning till den i och för sig oundgängliga tryck- och yttrandefriheten.

David Finer är medicinjournalist och doktorand vid Karolinska Institutet.
 

Är en erfaren receptarie detsamma som en apotekare?

Ewa Lundborg, Ingrid Stenberg
-
0

Vissa anser att kompetensnivån på svenska apotek är hög. Andra menar att Sverige har halkat långt efter övriga europeiska länder. Båda påståendena är korrekta. Det beror helt enkelt på hur man mäter:
Medelnivån är relativt hög. Spetskompetens däremot är desto ovanligare.

För yrkeskåren innebär det ett vägskäl. Entreprenörer vädrar morgonluft, och många av de apotekare och receptarier som flytt till Norge har i och med omregleringen sett möjligheter att kunna återvända hem med kappsäcken full av värdefull erfarenhet. Men när väl lagrådsremissen presenterades blev besvikelsen stor, inte minst bland apotekarna. Regeringens val att inte kräva apotekarkompetens för apotekens läkemedelsansvariga gör att flera undrar varför inte hela apotekarutbildningen läggs ner.

Frågan har uppenbarligen inte gått regeringen obemärkt förbi. I lagrådsremissen (sid 107-109) förs ett långt resonemang om kompetenskraven. Regeringen skriver uttryckligen att »det vore önskvärt att den läkemedelsansvarige är apotekare«. På samma linje skriver de att »det är också en fördel om den läkemedelsansvariges kompetens överensstämmer med vad som gäller för personer med liknande ansvar i övriga länder i EU och med definitionen av farmaceut i direktiv 2005/36/EG«.
Men sen kommer det: »Ett krav på apotekarkompetens skulle följaktligen med all sannolikhet innebära ett etableringshinder för nya aktörer på marknaden. (…) Mot denna bakgrund föreslår regeringen att även annan än apotekare ska kunna vara läkemedelsansvarig.«

Regeringen väljer alltså medvetet att ha lägre kompetenskrav än vad som är praxis, och lagstadgat, i övriga EU och Norge. De anger flera skäl: Det skulle annars bli apotekarbrist. Det finns ingen EU-rättslig skyldighet att införa krav på apotekarkompetens. Och slutligen, idag är en majoritet av apotekscheferna, apoteksområdescheferna och de kvalitets- och säkerhetsansvariga på svenska apotek receptarier.

Ett tungt skäl återfinns alltså i Apoteket AB:s företagskultur. Genom årtionden har ledningen strävat efter att höja medelnivån på kompetensen hos hela personalen. I teorin låter det naturligtvis bra. Men i praktiken har det också inneburit att Apoteket AB har skapat en hord av duktiga generalister som kan lite om det mesta. Men när läkemedelsfrågorna blir komplexa och kräver lite detektivarbete för att lösas, sådant som en läkemedelsansvarig kan tvingas ta tag i, måste man ändå våga se att det finns en skillnad mellan receptarier och apotekare.

Under monopolets tid har den här ordningen varit försvarbar eftersom det samtidigt funnits en stödjande struktur runt personalen i form av ett välutbyggt intranät, informationsfoldrar, ett dygnet runt-öppet kundcentrum och så vidare. Men att välja samma väg på en fri marknad är svårare att försvara. Med ojämnare kvalitet på ägarna finns alla skäl att tro att det kommer bli större press på de läkemedelsansvariga.

Givetvis tycker inte heller vi att kompetenskravet ska bli ett etableringshinder, särskilt inte som det idag ändå finns många kompetenta receptarier ute i landet. Men om regeringen menar allvar med sin önskan om apotekarkompetens på varje apotek hade de kunna välja en annan väg. Nog hade de kunnat sätta apotekarkompetens som grundkrav i lagtexten, och samtidigt gett Läkemedelsverket en möjlighet att bevilja undantag under en övergångsperiod. Då hade de kunnat säga till sina väljare att det kommer att finnas en hög kompetens på alla svenska apotek. Oavsett hur man mäter.
 

6000 vill sälja receptfritt

Petra Hedbom
-
0

Livsmedelsaffärer, bensinmackar och hälsokostbutiker. Det är de vanligaste typerna av butiker som nu säljer receptfria läkemedel. Men även hotell, optiker, pappershandlare och en och annan frisörsalong finns på listan över de butiker och anmält till Läkemedelsverket att de tänker sälja receptfritt.

Den 1 november förra året blev det tillåtet för andra ställen än apotek att sälja omkring 450 olika receptfria läkemedel. Något som visat sig vara populärt bland handlarna. Hittills har cirka 6000 försäljningsstället uppgett till Läkemedelsverket att de gör det. Verket har nu publicerat en lista med samtliga ställen på sin webbplats. Där finns också en vägledning till kommunerna som är tänkt att underlätta för dem när de kontrollerar verksamheterna.

Vägledningen är ett komplement till de föreskrifter som gäller och innehåller exempel och rekommendationer för hur kommunerna kan arbeta för att kontrollera försäljningsställena. Läkemedelsverket har också publicerat en checklista och ett formulär som kan användas av kommunerna om de hittar brister som ska rapporteras in.

Hopp om snabbverkande antidepressiva

Petra Hedbom
-
0

Många av de vanliga antidepressiva läkemedlen ger inte effekt förrän efter tre till fyra veckor. Mycket av den forskningen inom bioologisk psykiatri går därför ut på att hitta medel som börjar verka snabbare. I en ny utgåva av Biological Psychiatry som ges ut av Elsevier, har forskare studerat effekten av skopolamin och sett positiva resultat.

Skopolamin verkar genom att tillfärlligt blockera kolinerga muskarinreceptorer som enligt vissa teorier är överaktiva hos personer som lider av depression. Skopolamin finns idag som ett godkänt läkemedel för att förebygga illamående vid åksjuka.

I den lilla studien med 22 personer har amerikanska forskare i en dubbelblind studie låtit patienter med svår depression få antingen först skopolamin och sen placebo eller vice versa. Dosen var 4.0 ?g per kilo kroppsvikt, intravenöst. Enligt författarna upplevde försökspersonerna en minskning av depressionssymtomen redan tre dagar efter det att behandlingen inletts. Hälften av deltagarna upplevde en förbättring redan efter ett dygn. Flera av försökspersonerna upplevde också att effekten kvarstod i upp till två veckor efter avslutad behandling.
 
Forskarna bakom studien skriver att resultaten är intressanta eftersom en blockering av muskarinreceptorer ingick i många av de äldre tricykliska antidepressiva behandlingarna. Denna har ansetts mest ge upphov till biverkningar som förstoppning, sedering och minnesnedsättning. Nyare antidepressiva  har inte den muskarinreceptorblockarande effekten.

I en kommentar skriver John Krystal, redaktör på Biological Psychiatry att resultaten väcker hopp om att utveckla en ny antidepressiv behandling som verkar snabbare än tre till fyra veckor. Men han skriver också att större och längre studier behövs för att se om skopolamin är kliniskt effetkivt och säkert.

Vitamin D och kalcium ger ingen hjärtnytta

Petra Hedbom
-
0

Det är amerikanska forskare som gått igenom 17 studier om effekten av tillskott av vitamin D och kalcium som presenteras i en översiktsartikel. Bakgrunden är att de ville undersöka om personer som redan får i sig tillräckligt med vitamin D och kalcium börjar ta tillskott, löper någon risk om de börjar.

Howard D. Sesso från Brigham and Women’s Hospital i Boston som ledde studien säger till Reuters att det inte finns så många studier som tittar på just det här sambandet. En av svårigheterna som han och hans kollegor upptäckte var att de olika studier om kosttillskotten som finns, är upplagda på olika vis och med olika doser av tillskotten.

Deras slutsats är att några av studierna visar att tillskott av vitamin D minskar risken att dö i hjärtattack eller stroke. Dock led de flesta av de studerade patienterna av någon allvarlig njursjukdom och gick på dialys. Övriga studier kunde inte visa på något att tillskott av kalcium, vitamin D eller en kombination av dessa, minskade risken för hjärtsjukdom eller stroke.

I USA är den rekommenderade dagliga dosen av kalcium 1000 mg och av vitamin D 400 internationella enheter. Basvaror som mjölk och flingor är ofta berikade med dessa två i USA och Howard D Sesso säger till Reuters att han inte rekommenderar annars friska personer att ta ytterligare tillskott.

I Sverige är de rekommenderade intaget för vuxna 7,5 µg vitamin D och 8-900 mg kalcium.

Bilder sätter hopp till Alzheimermedel

Petra Hedbom
-
0

Genom att studera hjärnan hos patienter med Alzheimers med hjälp av en ny teknologi kan en gammal läkemedelskandidat få nytt hopp. Det handlar om bapineuzumab som utvecklas av Pfizer, Elan Corp och Johnson & Johnson. Bapineuzumab är en antikropp riktad mot de betaamyloida (A?) plack som bildas i hjärnan på personer med Alzheimers.

Preparatet väckte stort hopp när den visade på positiva resultat i kliniska studier för några år sedan. Under 2008 drabbades det av ett stort bakslag då det i en studie inte nådde de primära målen och orsakade biverkan som svullnad hjärna hos försökspersonerna vid högre doser.

Nu har en ny liten studie med 28 patienter genomförts i Finland. Resultaten som publicerats i Lancet Neurology visade att efter 78 veckor hade de patienter som behandlats med bapineuzumab 25 procent mindre plack än de som fick placebo. Att forskarna kunde konstatera minskningen berodde på en ny typ av avbildning av hjärnan där de använder sig av ett ämne som kallas carbon-11-labeled Pittsburgh compound B eller [11C]PiB. Ämnet fastnar i de områden av hjärnan där det finns gott om A?-plack.

Mycket forskning kring läkemedel mot Alzheimers har fokuserat på att få bort ansamlingarna av A?-placken som antas hindra hjärnan från att fungera normalt. Det finns också forskning som tittar på proteinet tau i hjärnan och förändringar av detta.

Bildstudien finansierades av Elan och Wyeth.

1...678Sida 7 av 8