Månads arkivering september 2002

Linolsyra kan skydda mot stroke

0

Japanska forskare har kommit fram till att linolsyra kan skydda mot stroke. Forskarna gjorde en prospektiv kontrollerad studie på 197 personer i åldern 40-85 år som hade haft en stroke.
Analys av blodprov från dessa individer visade att de som hade haft en stroke hade lägre serumkoncentrationer av linolsyra och arakidonsyra jämfört med kontrollgruppen.
Stroke 2002;33:2086

Olämplig förskrivning till äldre

0

En finsk studie visar att många äldre som bor hemma får läkemedel som är olämpliga för dem. De fann till exempel att 38 procent av patienterna med perifer vaskulär sjukdom fick betablockerare som förvärrar värk i benen, 33 procent av diabetespatienter och 27 procent av patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) även fick betablockerare som kan dölja symtom på lågt blodsocker och påverka andningen. Dessutom fann forskarna att 20 procent av personerna med KOL fick sedativa läkemedel som kan trycka ner andningen.
Forskarna intervjuade över 3 000 personer i Helsingfors i åldern 75 till 95 år.
The Pharmaceutical Journal 2002;269:204

Stärkelserik mat kopplad till pankreascancer

0

En diet med mycket vitt bröd, vitt ris och potatis gör att kvinnor löper större risk att få pankreascancer. Det rapporterar forskare i USA på hemsidan till Journal of the National Cancer Institute.
Tidigare är den enda kända riskfaktorn för pankreascancer rökning. Forskarna har använt data från ?the Nurse´s Health Study?, en pågående studie på 89 000 sjuksköterskor som noggrant noterar sin diet och andra vanor och vars hälsa sedan studeras.
För att reducera risken rekommenderar forskarna att ersätta potatis med broccoli samt ris och snacks med frukt.

Låga kaliumnivåer risk hos diuretikaanvändare

0

Forskare på Hawaii har gjort en observationsstudie på sambandet mellan diuretika, kaliumnivåer och risken för stroke som nyligen publicerades i tidskriften Neurology. De följde 5 600 män och kvinnor i åldern 65 år och äldre som inte tidigare haft stroke. Deltagarna följdes i fyra till åtta år och alla fall av stroke registrerades.
Forskarna fann att personer som hade de lägsta kaliumnivåerna hade 3,1 gånger större risk att drabbas av stroke än personer med normala kaliumnivåer. För de som använde loop-diuretika och kaliumsparande diuretika var risken 2,4 respektive 2,0 högre.
Forskarna undersökte också det lilla antalet diuretikaanvändare som också hade förmaksflimmer. De fann att personer som hade både förmaksflimmer och låga kaliumnivåer hade nästan tio gånger högre risk att få en stroke än diuretikaanvändare med regelbunden hjärtrytm.
Även om det är en liten grupp gör den stora riskökningen att sambandet bör undersökas i större studier, menar forskarna.
Den slutsats som forskarna drar av sin studie är att behandling med diuretika skulle vara ännu mer effektiv om kaliumnivåer behölls på normal nivå.
I en kommentar i samma nummer av Neurology (s 304) påpekar en expert att även om kaliumbrist är en låg riskfaktor för stroke kan den tillsammans med andra riskfaktorer som hypertoni, diabetes, rökning och förmaksflimmer ha en stor effekt mot bakgrund av den stora användningen av diuretika. Dessutom går det att med relativt enkla metoder korrigera kaliumnivåer. Goda källor för kalium är till exempel fikon, avokado, bananer, citrusfrukter, gröna grönsaker, mjölk och nötter.
Neurology 2002; 59:314

Ginko biloba förbättrar inte minnet

0

NATURMEDEL I en amerikansk studie på 230 män och kvinnor i åldern 60 år och äldre kunde forskarna inte se någon förbättring i minne eller kognitiva funktioner av ginko biloba. Personerna fick antingen ginko biloba som rekommenderat (40 mg tre gånger per dag) eller placebo i sex veckor.
Alla deltagare var i god hälsa och hade inga kognitiva störningar när studien startade. De genomgick en serie tester om inlärning, minne och koncentration när studien startade och avslutades.
Vid jämförelse mellan grupperna fann man inte någon skillnad i hur de klarat de 14 testerna och inte heller i de anhörigas omdömen.
JAMA 2002;288:835-40

Fetma bör räknas som oberoende riskfaktor för hjärtsvikt

0

KÄRLSJUKDOMAR Idag är närmare 60 procent av USA:s befolkning överviktiga med stor risk för ökad dödlighet i hjärtkärlsjukdomar. Flera studier har visat samband mellan fetma och hjärtsvikt, men det har rått delade meningar om övervikt är en oberoende riskfaktor. I exempelvis Framinghamstudien togs inte fetma med som riskfaktor eftersom det ansågs påverka andra viktiga riskfaktorer.
I New England Journal of Medicine publicerades nyligen en studie som undersökt relationen mellan BMI och antalet fall av hjärtsvikt bland de 5 881 personer som ingick i Framinghamstudien. Forskarna kom fram till att cirka 11 procent av alla fall av hjärtsvikt bland män och 14 procent bland kvinnor beror på enbart fetma. Forskarna menar att övervikt och fetma som orsak till hjärtsvikt inte har uppmärksammats tillräckligt.
I studien kunde man se en progressivt ökad risk för hjärtsvikt när BMI ökar från normalt (18,5 till 24,5) till övervikt (25 till 29,9) och fetma (över 30). Med ett BMI på över 30 uppskattades risken till dubbelt så stor jämfört med normalt BMI.
Är det då viktigt om fetma är en oberoende riskfaktor för hjärtsvikt eller om effekten går via andra fysiologiska och metabola avvikelser? Enligt en kommentar i samma nummer av NEJM (358-359) kan bättre kunskap om sambandet mellan hjärtsvikt och fetma bidra till att utveckla bättre behandlingsmetoder. Vissa terapier för hypertoni och diabetes, som hämmare av renin-angiotensinsystemet och metformin, verkar vara särskilt effektiva för behandling eller prevention av konsekvenserna av övervikt och fetma och kan därför minska risken för hjärtsvikt.
Det är också viktigt att ta med överviktiga och feta patienter i kliniska studier, påpekar man. Det kan i sin tur hjälpa till att identifiera fler terapier som är särskilt effektiva i att förhindra hjärtkärlsjukdom i den här populationen.
New England Journal of Medicine 2002;347:305-313

Behandling med tillväxthormon
gav liten effekt

0

Varje år söker mellan 500 och 1000 barn i Sverige för idiopatisk kortvuxenhet, ISS, kortvuxenhet som inte har någon medicinsk förklaring.

De kan sedan en tid tillbaka behandlas med biosyntetiska tillväxthormoner, men ISS är inte någon godkänd indikation för hormonbehandling i Sverige, utan avgörs från fall till fall.

SBU konstaterade i en Alert-rapport i våras att effekten av behandlingen är oklar och dessutom mycket dyrbar, drygt en miljon per patient.

Slutsatserna i den rapporten får nu stöd av ytterligare en studie som nyligen publicerades i BMJ.

Franska forskare följde upp nära 3000 barn som behandlats för idiopatisk GH-brist. Nära hälften av barnen avbröt behandlingen innan målet var uppnått och jämfördes med den andra halvan som fullföljde behandlingen.

Den fann att den vuxna slutlängden inte skiljde sig åt mellan de två grupperna.

Förklaringen, menar de, är att en stor del av barnen haft en försenad tillväxt och därför nådde en adekvat slutlängd trots avbruten behandling.

Även om studien inte ger några säkra besked om behandlingens effekt, understryker forskarna vikten av ordentlig diagnosticering, det vill säga att patienterna verkligen har en konstaterad hormonbrist.

Mycket kodande för
marginell förskrivning

0

Tandvårdens förskrivning av läkemedel är marginell. En kartläggning i Stockholms län visar att länets tandläkare och tandhygienister står för cirka 1,3 procent av samtliga recipen. I Stockholm liksom i många andra landsting har det inte förekommit någon registrering av koder när det gäller tandvården.
Men från 1 oktober ska dessa recept precis som alla andra ha en arbetsplatskod för att ingå i subventionen. Bara i Stockholm rör det sig om cirka 1000 arbetsplatser som enligt lagen ska ha en arbetsplatskod för en förskrivning som utgör cirka 0,3 procent av läkemedelskostnaden.

Apoteken i Stockholm kodar

I Stockholm har Apoteket och landstinget kommit överens om att stödkoda med en kollektiv arbetsplatskod. Det innebär att apotekspersonalen registrerar alla recept från tandvården manuellt i terminalsystemet.

? Men det här är en temporär lösning, säger Lars-Åke Söderlund som förhandlat för Apoteket AB:s räkning.
Hur man löser tandvårdens kodning skiftar mellan landstingen, men det är bara i Stockholm man slutit avtal om stödkodning.

? I Skåne har vi beslutat om tre olika koder som nu fördelas, berättar tandvårdsdirektör Thomas Fors.

? En till privatpraktiserande, en till de offentliganställda och en till de i utbildning,

I flera landsting har man valt gruppkodning, framför allt av de privatpraktiserande, medan varje folktandvårdsklinik har en egen kod.

Men i till exempel Gävleborg ska varje privatpraktiserande också ha egen arbetsplatskod.

Enskilda preparat styr
läkemedelskostnaderna
som fortsätter att öka

0

Apotekets läkemedelsförsälning ökade med sju procent jämfört med första halvåret 2001. Jämfört med slutet av 90-talet då ökningen varje år låg på 10-17 procent har ökningstakten alltså minskat. Indragningen av subventionerna för potens- och överviktsbehandling är en förklaring, en ökande generikamarknad samt att få nya läkemedel introducerats under det senaste året två andra.

Jämfört med övriga europeiska länder är ökningstakten måttfull, och jämfört med USA:s 14 procent, högst i världen, är den låg.

Av de cirka 4000 läkemedel som säljs i Sverige utgörs drygt en fjärdedel av försäljningen på recept av de 20 största läkemedlen. Och störst av alla är Zocord, följt av Cipramil och Losec MUPS.
Det är alltså enskilda preparat som styr läkemedelskostnaderna.

De flesta betalar själv

Försäljningen inom läkemedelsförmånen uppgick under första halvåret till 11 709 miljarder kronor. Drygt 20 procent betalades av kunderna, resterande 78,4 procent, drygt nio miljarder, av förmånen.

Elva procent av befolkningen står för 70 procent av läkemedelskostnaderna, medan 70 procent av befolkningen handlar läkemedel för högst 1000 kronor på ett år och i princip betalar hela kostnaden själv.

Protonpumpshämmare, statiner och antidepressiva är de tre grupper med störst försäljning. Även om försäljningen av Losec som nu bara finns som parallellimporterat och Losec mups minskat ökar försäljningen av Lanzo och Nexium vilket gör att gruppen totalt ökat med cirka tio definierade dygnsdoser (DDD) under första halvåret. Att statinerna ökar beror bland annat på de ändrade rekommendationerna för behandling av blodfetter som kom för några år sedan.

Utifrån de studier som gjorts brukar man beräkna att cirka fyra till fem procent av befolkningen har depressiva syndrom vilket grovt skattat motsvarar en försäljning på cirka 50 DDD. Idag ligger försäljningen på cirka 60 DDD och förefaller inte mattats. Under första halvåret ökade försäljningen med drygt fyra procent.

Förklaringen är bland annat att de flesta antidepressiva nu har ett flertal andra indikationer, främst olika tvångssyndrom.

? Även om det ofta handlar om tilläggsdiagnoser, så kan man säkert skatta antalet till 10 procent av befolkningen, tror Sten Thelander på SBU, som håller i den studie över depressionsbehandling som ska komma under våren 2003.

Med sådana mått förefaller det alltså fortfarande finnas utrymme för en ökad försäljning.

EMEA undersöker
cox-2 hämmares säkerhet

0

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA har påbörjat en undersökning av cox-2 hämmarnas säkerhetsprofil.

? Anledningen är att rapporterna om biverkningar är högre än väntat, säger Jane Ahlqvist Rastad på Läkemedelsverket.

En undersökning, VIGOR-studien har till exempel visat på högre risk för hjärtinfarkt vid användning av rofecoxib (Vioxx) jämfört med naproxen, (0,4 procent jämfört med 0,1 procent). Ett resultat som gjorde att företaget MSD ändrade sin varningstext i USA.

Resultaten från den så kallade CLASS-studien då man jämfört celecoxib ( Celebra) med ibuprofen och diklofenak har också föranlett diskussioner om biverkningsfrekvensen hos cox-2 hämmare.

Frankrike, Irland och Tyskland har utsetts att för EMEA göra undersökningen.. Rapportländerna ska titta på om biverkningarna är en klasseffekt, alltså gäller för samtliga cox-2 hämmare eller om det gäller speciella preparat och jämföra cox-2 hämmare med NSAID-preparat.

Ny beredningsform hjälpte inte

0

Läkemedlet Doryx fick i mitten av 90-talet en ny beredningsform eftersom doxycyklinhydroklorid visat sig orsaka skador i matsrupen. Men det har inte hjälpt. Substansen orsakar fortfarande esofagusskador och företaget har nu dragit in försäljningen.

I en kontroll gjord av Läkemdelsverket visade det sig att en stor del av substansen frisätts inom tio minuter vid högt pH. Om kapseln fastnar i matsrupen kan höga koncentrationer av medlet snabbt leda till skador.

Totalt har Läkemedelsverket fått in 18 rapporter om skador.

Apoteket planerar att
lägga ned unikt
läkemedelsregister

0

Ulf Bergman, ordförande i Svensk Epidemiologisk Förening, menar att det vore en skandal om Jämtlandregistret läggs ned.

? Jämtlandsregistret är världens äldsta befolkningsbaserade läkemedelsregister. Ingen annanstans i Sverige kan vi, uppdelat på ålder och kön, få uppgifter om hur många i befolkningen som får receptförskrivna läkemedel, hur många som får ett visst läkemedel, hur många som får polyfarmaci, och hur många som får olika läkemedel.

? Däremot hoppas jag att det inom en snar framtid kan införlivas i ett större befolkningsbaserat läkemedelsregister.

I Jämtlands län följs kontinuerligt sedan 1970 utköp av receptläkemedel av en sjundedel, knappt 18 000 av länets invånare. I Apoteket AB:s årliga publikation Svensk Läkemedelsstatistik ingår incidens- och prevalenstal från läkemedelsregistreringen i Jämtland. Uppgifter man inte kan få fram på annat håll.
Registret har också kunnat användas för att simulera effekterna av nya förmånskonstruktioner.

Ekonomiska skäl

Skälet till att Apoteket AB funderar på att lägga ned registret är ekonomiska, säger Leif Lindberg, statistikchef På Apoteket AB.

? När vi lägger om vårt datasystem blir det för kostsamt att hålla det vid liv. När varje sektor ska finansiera sig själv blir det för dyrt, tror vi.

Apoteket har därför gått ut med en förfrågan om det finns några som vill vara med och finansiera registret. Knappt en miljon årligen anser Leif Lindberg att man behöver som stöd.
Ännu har inte några finansiärer hört av sig.

? Jag menar att det ingår i avtalet med staten att Apoteket sköter registret inom marginalen, säger Ulf Bergman.

Målstyrd behandling ger cancerpatienter bättre prognos

0

onkologiska kliniken vid Lunds universitetssjukhus. Patienter kommer att behandlas med ett läkemedel och en ny teknik, båda framtagna av företaget Mitra Medical Technology AB i forskningsbyn Ideon i Lund.
Vd Bengt E B Sandberg är hoppfull.
– Det som är helt nytt är själva blodfiltret, och det finns inget vi omedelbart kan peka på i den tekniken som skulle kunna ge nya biverkningar.
Patienterna som ska ingå i den kliniska studien har ”en relativt vanlig cancersjukdom där prognoserna inte är så goda idag”, enlig Bengt E B Sandberg.
Och det är just där den nya tekniken har sin största potential: fungerar den som tänkt kommer den att kraftigt förbättra behandlingsmöjligheterna för en del vanliga cancertyper som är svåra att få bukt med. Bröstcancer, äggstockscancer och prostatacancer är några exempel.

90 procent fastnar i filtret
Idén är enkel. Patienten genomgår immunoterapi, där monoklonala antikroppar specifika för tumörcellerna injiceras i blodet. Varje antikropp är kopplad till ett litet komplex bestående dels av en radioisotop, dels av biotin, en co-faktor även kallad vitamin H. Antikroppskomplexen får cirkulera i kroppen under en tid medan en del av dem letar sig till tumörcellerna och fastnar där. Sedan får patientens blod passera genom ett gelfilter, utanför kroppen, som innehåller proteinet avidin.
Avidin och biotin binder mycket hårt till varandra – något som är känt sedan länge – så det läkemedel som inte bundit till cancercellerna fastnar i filtret. Den radioaktiva isotopen hänger direkt samman med biotinet, vilket gör att metoden fungerar även om antikroppen skulle hinna brytas ned. Tester har visat att över 90 procent av isotoperna försvinner ur blodet på tre timmar.

Isotoper påverkar fler celler
Jan Tennvall, docent och överläkare på onkologiska kliniken i Lund, är prövningsledare för studien. Kliniken har landets största erfarenhet av behandling med radioisotopmärkta antikroppar, som fortfarande är en ny terapiform.
– Många tumörceller, men inte alla, har på sin yta ett antigen som en antikropp kan binda till, berättar Jan Tennvall.
– På de cellerna har även ”kalla antikroppar”, alltså sådana utan isotop, viss effekt. Men kopplar man på en isotop påverkar man inte bara den cell antikroppen fastnar på, utan också dem närmast omkring, oavsett om de har antigen eller ej.
Flera olika cancerformer har med framgång isotopbehandlats i Lund. Problemet är biverkningarna. Redan vid låga stråldoser påverkas benmärgen, och vid högre levern, njurarna och lungorna. Det håller nere doseringen så mycket att terapins effekt ibland inte räcker.
Med det nya blodfiltret skulle biverkningarna från den överflödiga medicinen minska och dosen kunna höjas.
– Större dos till tumören innebär större chans att behandlingen blir framgångsrik, konstaterar Jan Tennvall.

En ny idé
Enligt Bengt E B Sandberg är Mitra ensamma om sin teknik som har patenterats i hela världen. Göran Lindquist, företagets medicinske chef, tror att en viktig orsak till att just detta forskningsprojekt verkar lyckas är samverkan mellan olika yrkesgrupper. Mitras personal har utvecklat produkten tillsammans med högskolor i både Europa och USA, med andra forskningsföretag, och hela tiden i nära samarbete med cancerforskare vid Lunds universitet och universitetssjukhuset.
– Vi är väldigt privilegierade som har haft både cancerläkare och radiofysiker med i utvecklingen från början, säger Bengt E B Sandberg.
Möjligen handlade det också om att någon helt enkelt behövde få den rätta idén.
– Hittills har forskare försökt finna en lösning på problemet inuti kroppen, kanske för att det känns enklare och mer naturligt. Men på det viset gör man det betydligt mer komplicerat än om man förlägger reningsprocessen utanför, säger Göran Lindquist.

Ingen oro inför testerna
Principen fungerar för alla antikroppar, oavsett hur de ser ut. Behandlingen går relativt snabbt, och läkaren kan själv bestämma exakt när filtreringen ska ske. Dessutom är processen oberoende av patientens egen farmakokinetik, medan motsvarande behandling inuti kroppen skulle behöva skräddarsys.
Varken Bengt E B Sandberg eller Göran Lindquist säger sig känna oro inför den kliniska prövningen. Filtret är noga testat på helblod, biotin är ett kroppseget ämne och avidin finns det mycket klinisk erfarenhet av.
– Rent ekonomiskt tillför det här marginella kostnader vid en cancerbehandling. I kombination med kirurgi och annan konventionell behandling är jag övertygad om att det innebär besparingar för samhället, säger Bengt E B Sandberg.

Naturlig gräns
De första patienter som ingår i studien kommer vara sådana som inte svarat på konventionell behandling.
– När jag läste till läkare stod det i böckerna att cancer var en obotlig sjukdom, säger Göran Lindquist. Fortfarande talar man för varje ny teknik inte om bot, utan om hur mycket livslängden ökar. En ökning med några månader anses bra! Behandling med radioaktiva antikroppar är väldigt lovande, men det finns en naturlig gräns för hur långt man kan nå med den idag. Det som provas nu är en bra lösning. Kanske den enda lösningen.

Lisa Kirsebom

FDA godkänner ändring av märkning av candesartan

1

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt en ändrad märkning av blodtryckssänkaren candesartan (Atacand, Astrazeneca). Det innebär att Astrazeneca kan hävda att angiotensin II-antagonisten candesartan är bättre än konkurrenten losartan (Cozaar, MSD) på att sänka blodtrycket. Beslutet kommer efter en enig rekommendation i somras av FDA:s ?Cardiovascular and Renal Drugs Advisory Committee?.

? Vi kommer att med omedelbar verkan ändra märkningen i USA, säger Staffan Ternby, informationschef på Astrazeneca.

Båda läkemedlen tolereras väl och sänker både systoliskt och diastoliskt blodtryck vid maximal rekommenderad dos. För den utökade märkningen förlitar sig FDA på data som visar att 32 mg candesartan sänker systoliskt och diastoliskt blodtryck med 3 respektive 2 mm mer vid lägsta nivån än vad losartan gör.

? Det här kommer att ge oss ytterligare vind i seglen på den amerikanska marknaden där losartan är den största konkurrenten.

Enligt Staffan Ternby är ingen ändring aktuell i Sverige.

Mer intresserad av
människor än molekyler

0

Astrid Kågedal föreläser på Nordisk läkemedelskonferens. Samlingsrubriken den här eftermiddagen är bättre läkemedelsanvändning, hon berättar om ett projekt med så kallade läkemedelsprofiler som nyligen startat på elva apotek.
Den här eftermiddagen, precis som när vi träffas några veckor senare, är det i farmacevtens möte med kunden hon uppehåller sig. Hur viktigt det mötet är, vilka möjligheter det finns att utnyttja den farmacevtiska kunskapen vid apoteksdisken. Något som i sin förlängning, är hennes övertygelse, också innebär en bättre läkemedelsanvändning.

? Vi har en tendens att informera utifrån den burk vi har, inte utifrån den kund vi har, säger hon. Men det är oftare än vi anar som kunderna inte vet varför de fått medicinen.

Man måste börja i rätt ände är hennes budskap. Det är ingen idé att tala om hur medicinen ska tas om kunden inte förstått varför den ska tas eller vilken nytta den gör.

? Om vi expedierar Vibramycin, så är den information vi ger helt inriktad på burkens innehåll. Jag vill utveckla vår information utifrån vem det är jag möter. Men det kräver ett annat tänk och en annan attityd.

Detta som Astrid Kågedal i snart femton år funderat över, och varit engagerad i på lokal nivå, har hon nu fått en plattform för centralt inom Apoteket AB.

Hon hade arbetat på apotek i 25 år då hon förra hösten tillfrågades om hon var intresserad av ett arbete på huvudkontoret. Det var hon.

Efter tio år som apotekschef på apoteket Nordstjärnan i Skellefteå är hon nu en kugge i Apoteket AB:s organisation, där hon ingår i Affärsområde Hälsas ledningsgrupp. Det är den
del av företaget som arbetar mot de cirka 800 öppenvårdsapoteken med sina närmare 90 miljoner kundbesök varje år.

Inte så enkelt

Även om jag anar att hon nog inte tycker det alltid är så enkelt att hitta formen för arbetet, och hur hennes kugge ska passa in i det stora hjulet, går det inte att ta miste på hennes engagemang. Hon berättar ivrigt och entusiasmerande, hämtar många exempel från egen erfarenhet.

? Och så är det mycket uppmuntrande att man kan börja om, göra något nytt när man är 55 år .
Hon var också ivrigt påhejad av sina vuxna barn. Och maken var, även om han kanske var den minst entusiastiska inför flytten, beredd att följa med.

Å andra sidan var det Astrid Kågedal som i början på 70-talet lämnade Stockholm för makens hemort. 25 år som satt sina spår i tonmelodin.

? Jo, svarar hon på inandningen.

? Så är det nog.

En petnoga farmacevt

Att Astrid Kågedal blev farmacevt beskriver hon som en tillfällighet mer än ett medvetet val.

? Mamma trodde det skulle passa mig eftersom hon tyckte jag var så noggrann. I hennes ögon faktiskt petnoga.
Något mamman hade hört var en förutsättning för yrket.

? Den noggrannheten som jag verkligen har all respekt för gäller hela vägen från forskningen över de kliniska prövningarna, distributionen och expedieringen. Men där någonstans, när läkemedlet väl är expedierat har kravet på noggrannhet upphört. Man har brytt sig förvånansvärt lite om vad som sedan händer, när läkemedlet väl hamnat hos kunden.

Den länken, den sista i läkemedelskedjan, hakade Astrid Kågedal tag i när man i slutet av 80-talet skulle införa dosdispensering i kommunens äldreboenden. Inför den förändringen begärde kommunen också en genomgång av läkemedelsanvändningen.

? Så för varje nytt hem som införlivades i dosdispenseringen hade vi från apoteket en sittning med vårdpersonalen där vi gick igenom varje patients läkemedelsbehandling. Förutom en mängd praktiska saker om läkemedel som skulle passa i maskinerna och liknande krävde vi att det skulle finnas en indikation för varje läkemedel.
Genomgångarna resulterade kort sagt i att behandlingen av de gamla förbättrades.

Men om läkemedelsbehandlingen kunde se ut så här på ett vårdhem med regelbundna läkarbesök och med vårdutbildad personal, hur fungerar den då för alla andra som bor hemma funderade Astrid Kågedal.

? Det var i de diskussionerna och de här erfarenheterna som mitt intresse för samtalet med kunden vid disken började.

? Vilket var vårt ansvar vid apoteksdisken för att förbättra och göra läkemedelsanvändningen säkrare.

I takt med tiden

Vid den här tiden föddes begreppet farmacevtisk omsorg utifrån en amerikansk studie som diskuterade de här frågorna; farmacevtens möjlighet och ansvar för att läkemedel som expedieras används rätt.

? När jag började arbeta fick man i princip inte säga någonting om behandlingen.

Astrid Kågedal refererar en av förgrundsfigurerna inom pharmaceutical care, professorn i farmakologi Linda Strand på universitetet i Minneapolis, som påpekat att den viktigaste förutsättningen för en lyckad läkemedelsanvändning är att patienten förstår varför man blivit ordinerad ett visst läkemedel.

Det praktiska runt ett läkemedel; det vill säga hur ofta, på fastande mage eller inte, hur man öppnar förpackningen och så vidare blir intressant för kunden först när hon eller han förstått indikationen, nyttan och effekten.

Det faktum att man räknar med att felanvändningen av läkemedel idag kostar nästan lika mycket som användningen är ett mycket gott argument för att utveckla den sista länken i läkemedelskedjan, menar Astrid Kågedal. Och här har farmacevterna på apoteken en viktig uppgift och möjlighet att visa på betydelsen av farmacevtisk kompetens.

? Har du haft den här medicinen tidigare, är standardfrågan sedan vi började med behandlingsanvisningar och delar ut informationsblad till den som inte haft det.

? Men att kunden svarar ja innebär inte självklart att hon också använder medicinen rätt, tycker den fungerar eller ens vet riktigt varför den ordinerats.

Tycker du den fungerar bra mot din värk, sover du bra på den är exempel på följdfrågor som Astrid Kågedal började ställa.

? Får man då svaret att ?Ja, de här är de bästa jag haft, nu mår jag så bra, men det tog lång tid innan jag fick dom,? behöver jag inte lägga mer tid på den kunden.

Men ibland är det inte så.

? Då får man gå vidare, utreda lite mer.

Men var går gränsen för den farmacevtiska omsorgen, när är kundens eventuella problem en fråga för farmacevten och när blir det en fråga för den förskrivande läkaren?

Där, säger Astrid Kågedal kommer professionalismen in. Men vid apoteksdisken kan många frågetecken rätas ut.

Hon sticker inte under stol med att det inte är gjort i en handvändning. Erfarenheten från åren som apotekschef säger henne att det bland farmacevter såväl som bland anda yrkesgrupper finns både de som snabbt välkomnar förändringar och andra, som Astrid Kågedal uttrycker det, mer reflekterande.

Men Astrid Kågedals övertygelse är att många farmacevter som valt att arbeta på apotek, precis som hon själv, är minst lika intresserade av människor som molekyler.

? Själv är jag numer mer intresserad av människorna.

På de apotek som ingår i projektet med läkemedelsprofiler, en sammanställning över de enskilda patienternas totala läkemedelsanvändning, genomgår farmacevterna nu ett speciellt träningsprogram där deras egna kundmöten utgör stommen.

Och till nästa år då Apotekets temaår ska handla om hälsa planerar Astrid Kågedal för utbildningar i motivationssamtal; hur man, utan pekpinnar, samtalar med kunder om metoder att förbättra sin hälsa som inte alltid innefattar läkemedelsbehandling.

? Vi har ju redan idag, i och med att vi säljer till exempel nikotinersättningsmedel, en del sådana samtal. Och i takt med att allt fler läkemedel blir receptfria, till exempel diskuteras ju att göra bantningsmedlet Xenical receptfritt, kommer det rådgivande samtalet att flyttas från läkaren till farmacevten.

Den egna attitydens betydelse

Beslutet om utbytbarhet, det vill säga att apotekspersonal från den 1 oktober alltid ska expediera det billigaste tillgängliga läkemedlet, ställer också högre krav på farmacevternas förmåga att kommunicera med kunderna.

? Vår förmåga att göra det begripligt tror jag till stor del handlar om vår egen attityd till reformen.

På samma sätt som kunden måste förstå varför läkaren förskrivit ett läkemedel för att också ta det enligt ordinationen, på samma sätt behöver apotekspersonalen förstå och i viss mån omfatta läkemedelsreformen för att göra utbytbarheten begriplig för kunden.

Gilla läget

Själv ser Astrid Kågedal fördelar med beslutet om utbytbarhet; det kan på sikt bli kostnadsbesparande för samhället, och kanske framför allt, farmacevtens yrkeskunnande blir viktigare. I dagsläget tror hon dock att det finns en skepsis mot reformen och att många nog ser den som en ytterligare pålaga från regeringen.

Själv skulle hon gärna gå vidare till generisk förskrivning, det vill säga läkaren förskriver substansen, medan farmacevten och kunden tillsammans kommer fram till vilken produkt som är lämpligast.

Den utbildning om läkemedelsförmånen som personalen går under hösten, och som Astrid Kågedal har ett finger med i, syftar bland annat till att fler ska se reformens möjligheter.

Missionerande föräldrar

För en del år sedan läste Astrid Kågedal u-landsfarmaci.

? Vi hade lite planer på att åka ut och arbeta med bistånd, jag och min man.

Men vips hade barnen kommit i skolåldern och planerna las på hyllan.

Själv växte hon upp i Indien där hennes föräldrar arbetade som missionärer. Hon var några månader när de flyttade ?ut? och nästan tretton när de återvände till Sverige. Under hela skoltiden i Indien bodde hon och hennes syskon hundratals mil från föräldrarna som de träffade under jul- och sommarloven.

? När vi flyttade hem till Sverige var jag verkligen en främmande fågel den första terminen. Mina klasskamrater hade börjat sin frigörelse från hemmet. Själv var jag så oerhört tacksam att äntligen få ha mamma och pappa hos mig.

? Kanske är det ett av skälen till att jag var hemma under barnens uppväxt.

Nu när barnen är utflugna är det inte omöjligt att planerna till sist realiseras. Om tillfälle ges.

Intresset för de internationella sammanhangen har hon nu kanaliserat via den farmacevtiska organisationen, FIP. Där har hon under senare år suttit med i styrelsen i sektionen för öppenvårdsfarmaci.

Den kontaktytan är en anledning till att hon ser fördelar med det apoteksmonopol vi har i Sverige, säger hon.

? I många länder tvingas apoteken av konkurrensskäl att mer eller mindre fungera som vilken detaljhandel som helst.

? Risken är ett den farmacevtiska kunskapen drunknar i utbudet av allehanda krafs som apotekaren tvingas sälja för att överleva.

Den sektion inom FIP där Astrid Kågedal verkar har som ett syfte att vara en motkraft till den utvecklingen och stödja de apotekare som vill konkurrera med sin farmacevtiska kunskap.

? Idag är FIP också en oerhört västdominerad organisation. Jag önskar verkligen att fler apotekare från länder utanför väst kunde komma med.

Inför FIP:s kongress i början av september lobbades det för att nominera Astrid Kågedal till ordförande i sektionen. Apotekarsocieteten där hon är vice ordförande, vill gärna se henne på den posten.

? Jo jag hörde ryktas om det, säger hon.

Men Astrid Kågedal sa nej.

Det skulle inte fungera nu, tyckte hon. Ett tag framöver är det de 90 miljoner kundbesöken här hemma hon ska lägga ned sitt engagemang på.

Sen får vi se.

"Snus bör rekommenderas som rökavvänjning"

0

Snusets roll som hjälpmedel vid rökavvänjning är för närvarande föremål för en intensiv vetenskaplig debatt, där två tydliga lägerbildningar kan urskiljas. Idag uttrycker fyra läkare på DN Debatt ståndpunkten att läkare bör rekommendera snus som avvänjningsmedel, om patienten inte kan sluta på annat sätt.

Freddi Lewin, Karl-Olov Fagerström, Kjell Asplund och Lars Erik Rutqvist hävdar bland annat att ingen studie hittills påvisat ett samband mellan snus och cancer. Uppemot hälften av läkarna hyser dock uppfattningen att snus kan ge cancer, något som enligt författarna säkert hälsas med glädje av den "mycket starka och hänsynslösa cigarettindustrin".

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng