Forskare vid San Diego medicinska högskola i Kalifornien, USA har gjort en studie där de använde data från intervjuer av mer än 15 000 vuxna rökare från 1992, 1996 och 1999 där. Under de sju åren hade andelen rökare som försökte sluta ökat med mer än 60 procent. Under samma tid hade användning av nikotinläkemedel ökat med cirka 50 procent.
Forskarna fann att nikotinersättning hade en signifikant effekt på abstinensen varaktighet vid varje mätning. Men i motsats till 1992 och 1996 var effekten 1999 bara kortvarig. Efter cirka tre månader var effekten ungefär densamma som för de personer som inte använde nikotinersättning. Forskarna påpekar också att de kortvariga fördelarna bara sågs för medel- och storrökare men inte hos de som rökte mindre.
Forskarna drar slutsatsen att förändringen beror på hur tillgängliga nikotinläkemedlen var. 1992 förskrevs nikotinersättning enbart av läkare och råd om hur medlen skulle användas fick man av läkare eller farmacevt. Sedan nikotinläkemedlen blev tillgängliga utan recept i USA 1996 har det skett en kraftig marknadsföring av preparaten. Där skiljer man tyvärr inte på de som röker mycket eller lite, påpekar forskarna. De menar att nikotinersättning bara bör användas i kombination med andra typer av åtgärder som kognitiv terapi.
The Pharmaceutical Journal 2002;269:349
Månads arkivering september 2002
Mindre effekt när nikotinläkemedel blev receptfritt
Nepi besvarar kritiken om studien om kalciumantagonister
I torsdags publicerade Läkemedelsvärlden en artikel med kritik mot en studien utförd av Nepi, Nätverk för läkemedelsepidemiologi.
Studiens författare har bett att få kommentera artikeln, vilket de gör på debattplats här på Läkemedelsvärldens hemsida.
Klicka på länken till höger, “Nepi besvarar…” under relaterade artiklar.
Blodpropp kan behandlas bättre
Ventrombos är en både vanlig och farlig komplikation som ofta drabbar patienter efter kirurgi. Enligt en ny rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, orsakas mer än 1 000 dödsfall per år av proppar som bildas i djupt liggande blodkärl i benen och som slits loss och slutligen täpper till blodflödet i lungorna.
SBU:s slutsatser bygger på omkring 1300 vetenskapliga studier och en kartläggning av svensk praxis. För att förebygga och behandla akuta fall av ventrombos och lungemboli ges till en början injektioner med antikoagulantia i form av heparin. Heparinet förekommer i två former, ofraktionerat eller lågmolekylärt.
Den nya rapporten visar bland annat att behandling med lågmolekylärt heparin är minst lika effektivt som ofraktionerat, och dessutom gör det möjligt att sköta behandlingen utan att patienten behöver läggas in på sjukhus.
Vid ventrombos och lungemboli ger en enda daglig spruta med lågmolekylärt heparin lika gott skydd mot nya proppar som ofraktionerat heparin vilket måste ges i dropp. Vid blodpropp i låret finns dessutom bevis för att den lågmolekylära formen räddar fler liv och skyddar bättre mot nya proppar. Den ger dessutom mer sällan blödningar, något som är en risk med alla blodförtunnande medel.
Trots fördelarna med metoden använder en tredjedel av klinikerna i Sverige lågmolekylärt heparin på mindre än var tionde patient med lungemboli, enligt rapporten.
Proppar kan förebyggas
Vissa situationer ökar risken för blodpropp. Det gäller till exempel stora operationer, omfattande skador vid olycksfall, vissa typer av cancer, kraftig övervikt och ärftliga rubbningar i blodets förmåga att levra sig.
Den nya rapporten visar att förebyggande behandling inför stora operationer, speciellt ortopediska ingrepp, minskar risken för blodpropp betydligt.
Det är också viktigt att läkare eller barnmorska bedömer varje kvinnas risk för ventrombos vid graviditet, innan hon börjar använda p-piller eller får behandling med östrogen i klimakteriet.
Venös tromboembolism och dess följdsjukdomar kostar samhället omkring en halv miljard kronor, enligt SBU:s beräkningar för år 1999.
Läkemedelsförmåns- nämndens ledamöter utsedda
Regeringen beslutade idag att förordna följande personer som ordförande och ledamöter i Läkemedelsförmånsnämnden från och med den 1 oktober 2002 till och med den 30 september 2004:
Ordförande:
Axel Edling, f.d. Generaldirektör Konsumentverket
Ledamöter:
Per Carlsson, Professor i hälsoekonomi vid Linköpings universitet
Olof Edhag, Professor, f.d. överdirektör på
Socialstyrelsen
Magnus Johannesson, Docent i hälsoekonomi vid Handelshögskolan
Rurik Löfmark, Överläkare
Ingmarie Skoglund, Allmänläkare, ordförande i läkemedelskommittén i Södra Älvsborg
Rune Dahlqvist, Professor i klinisk farmakologi
vid Umeå universitet
Ellen Vinge, Docent och överläkare i klinisk farmakologi vid
Universitetssjukhuset i Lund
Ann-Kathrine Granérus, Professor i geriatrik vid Hälsouniversitetet i Linköping
Gertrud Sigurdsen, f.d. Statsråd
Christina Wahrolin, Vice ordförande i Handikappförbundens samarbetsorgan HSO
Läkemedelsförmånsnämnden är en ny myndighet som från den 1 oktober kommer att ansvara för subventionerings- och prisregleringsbeslut av de varor som ingår i läkemedelsförmånerna. Till den nya myndighetens ansvarsområden hör även att fatta beslut om nya läkemedel ska omfattas av förmånerna, samt avgöra om befintliga läkemedel ska tas ur förmånssystemet.
Kritik mot ny Nepi-studie om kalciumantagonister
En ny Nepi-studie, som snart publiceras i tidningen Pharmacoepidemiology and Drug Safety, men som redan nu finns tillgänglig via Nepis hemsida, riktar kritik mot kalciumantagonister för behandling av högt blodtryck. I undersökningen kommer författarna fram till att resultat från flera studier, både randomiserad och observationella, inklusive deras egen, indikerar högre mortalitet och högre kardiovaskulär morbiditet vid användning av kalciumantagonister. Därmed anser de att kalciumantagonister inte ska användas som förstahandsbehandling vid högt blodtryck.
Studien får dock skarp kritik från flera håll. På SFAM:s mailinglista Ordbyte diskuterar Rikard Viberg, Hässelby vårdcentral, Anders Hernborg, Vc Laholm, och Jan Håkansson, Krokom Hc studiens upplägg och brister. Rikard Viberg tycker att slutsatserna är ovederhäftiga och att författarna inte gör objektiva bedömningar.
Jan Håkansson tycker att en observationsstudie på två vårdcentraler med ganska få fall inte håller måttet. Dessutom kritiserar han den stora slagsida i riskfaktorer till kalciumantagonisternas nackdel, som man enligt Håkansson säger sig ha "justerat för". Håkansson undrar hur vi vet att justeringarna gör att behandlingarna blir jämställda? Han ifrågasätter också hur det kommer sig att Nepi valde att göra studien på just de två utvalda vårdcentralerna.
Jan Håkansson menar att Nepi inte är ute efter att sprida opartiskt ljus över kalciumantagonisterna. Han menar att man i artikeln hänvisar till en metaanalys (Blood Pressure Lowering Treatment Trialists Collaboration) som påvisade högre risk för kranskärlssjukdom och hjärtsvikt vid behandling med kalciumantagonister jämfört med betablockerare/diuretika. Håkansson menar att det visserligen är korrekt, men att man i rättvisans namn också borde säga att kalciumantagonister i samma metaanalys hade motsvarande fördel jämfört med betablockerare/diuretika vad gäller stroke.
Främsta invändningen mot studien är, enligt Anders Hernborg, att trots att man försökt korrigera för olika riskfaktorer, är det möjligt att patienterna som fick kalciumblockerare från början hade en sämre prognos, vilket möjligen markerades att de i snitt hade fler antal blodtryckssänkare än gruppen som inte hade kalciumblockerare. Man visste bara vad de ingående patienterna hade för medicinering när de inkluderades. Om de sedan slutade med kalciumblockare eller om de i icke-kalciumblockargruppen senare under åren fick kalciumblockerare vet man inte heller.
Utifrån dagens kunskap menar Anders Hernborg att kalciumantagonister först kommer på tredje plats i rangordningen av läkemedel att behandla okomplicerat högt blodtryck med.
Jan Håkansson avslutar med att tycka att diskussionen måste vara saklig och inte färgad av författarnas förutfattade meningar.
Losartan inte optimal behandling efter hjärtinfarkt
Angiotensin II-antagonisten losartan (Cozaar) visade sig inte vara bättre än ACE-hämmaren captopril i den nyligen publicerade Optimaal-studien (Optimal Trial in Myocardial Infarction with the Angiotensin II Antagonist Losartan). Studien presenterades den 2 september, vid den nyligen avslutade ESC-kongressen i Berlin, och publicerades samtidigt på Lancets hemsida.
Den primära effektparametern, mortalitet, visade en positiv trend för captopril, men var inte signifikant (18,2 procent för losartan mot 16,4 procent för captopril). Däremot var den fördefinierade effektparametern kardiovaskulär död, signifikant bättre för captopril (13,3 procent mot 15,3 procent för losartan). Övriga effektparametrar visade även de en positiv trend för captopril. Samtliga mortalitetsskillnader inträffade inom studiens första sju månader. Därefter var kurvorna parallella.
Studien genomfördes i sju europeiska länder och inkluderade 5477 patienter i akutfasen av en hjärtinfarkt. De randomiserades till antingen 50 mg losartan dagligen eller 50 mg captopril 50 mg tre gånger dagligen. Patienterna följdes i snitt i 2,7 år.
Som väntat tolererades Losartan bättre. Färre patienter i losartangruppen upplevde biverkningar och avbröt studien på grund av biverkningar än patienter i captoprilgruppen.
Resultaten ligger i linje med de från Elite II, på hjärtsvikt, där samma preparat jämfördes. Även den visade en positiv trend för captopril. Enligt Kenneth Dickstein, verksam vid universitetet i Bergen i Norge, som presenterade studien i Berlin, är det fortfarande oklart om ACE-hämmare är bättre än angiotensin II-antagonisterna.
Enligt Kenneth Dickstein är fortfarande ACE-hämmare förstahandsmedel för patienter som genomgått hjärtinfarkt men att losartan kan vara ett alternativ för patienter intoleranta för en ACE-hämmare.
En förklaring till studiens resultat, som Kenneth Dickstein framförde, kan vara att dosen losartan var för liten. Samma dos, 50 mg, användes i Elite II, som visade sämre resultat än captopril. Däremot användes 100 mg i både Life-studien (mot betablockaren atenolol) samt i Renaal-studien (mot placebo som tillägg till konventionell behandling), som båda visade bättre resultat.
Missbrukande kvinnor
återfår fertilitet
vid behandling med buprenorfin
Det är inte ovanligt att ägglossningen upphör hos kvinnor som missbrukar heroin. Vid metadonbehandling som är den vanligaste medicinska behandlingen vid heroinberoende kvarstår ofta infertiliteten.
Sedan några år tillbaka är också buprenorfin (Subutex) en godkänd substitutionsbehandling vid opiatberoende. Och buprenorfin påverkar inte ägglossningen så som till exempel heroin och metadon.
När barnutredaren Marie-Anne Egerö i Stockholm började undersöka effekterna av buprenorfinbehandling fann hon att många av de behandlade kvinnorna blivit gravida.
? I dagsläget har 18 av 36 kvinnor, som jag spårat, blivit gravida sedan de påbörjade behandling med buprenorfin. Och det är betydligt fler än kvinnor som behandlas med metadon.
Totalt har ett knappt 50-tal kvinnor behandlats med buprenorfin på grund av opiatmissbruk sedan slutet av 90-talet.
Marie-Anne Egerö hoppas nu att hon ska få anslag för att kunna gå vidare med de här fynden, för att bland annat undersöka hur det går för barnen och mammorna.
? Men vad vi vet nu, bland annat från studier som gjorts i andra europeiska länder, påverkas inte heller fostret på samma sätt som barn till mödrar som använder heroin eller metadon. De barnen uppvisar till exempel svårare abstinenser och behöver en avtrappning efter förlossningen, säger Marie-Anne Egerö.
? Barnen till mödrar som behandlats med buprenorfin har, verkar det, betydligt lindrigare abstinenssymtom.
Apoteket bandar telefonsamtal
Enligt Lars Eriksson på Apoteket är anledningen att man vill säkerställa kvaliteten och säkerheten. De inspelade samtalen ska kunna användas om företaget anmäls för felaktig rådgivning samt i utbildningssyfte. Samtalen lagras i tre år.
Även mer triviala frågor om öppettider etcetera bandas. De som ringer informeras inte om att samtalet bandas, men Lars Eriksson ser inga problem med detta.
? Man spelar in på banker, försäkringsbolag och SOS Alarm. Om du ringer och begär ambulans är det ingen som frågar om det är okej att spela in.
Nya stamcellsprogrammet satsar på forskningsfronten
Nio projekt och två omfattande nätverk får dela på över 44 miljoner kronor i den första utdelningen från det nya svenska stamcellsprogrammet. Av dessa har flera kopplingar till nervsystemet och ett par har anknytning till diabetesområdet.
Hela stamcellsområdet befinner sig i början av sin utveckling. Denna satsning är oerhört viktig för att föra forskningsfältet framåt så att vi kan bedöma var potentialen finns, säger Harriet Wallberg-Henriksson, huvudsekreterare för ämnesrådet medicin vid Vetenskapsrådet.
Pengarna kommer från ett avtal på sammanlagt 75 miljoner kronor som Vetenskapsrådet slöt i våras med den amerikanska forskningsstiftelsen Juvenile Diabetes Research Foundation och Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond. I programmet är 5 miljoner vikta för forskning kring etiska och juridiska aspekter och beslut om dessa ansökningar kommer senare i höst.
Tillsättning av ledamöter till ny nämnd dröjer
Regeringsbeslutet kommer att fattas först i mitten av september, sa departementsrådet Anders Blanck vid en konferens i Lund förra veckan.
Det innebär att ledamöterna bara kommer att ha cirka två veckor på sig för gemensamma förberedelser innan deras arbete inleds den 1 oktober.
Representanter från läkemedelsindustrin uttryckte vid konferensen tvivel på nämndens funktionalitet i inledningsskedet och framförde önskemål om någon typ av övergångslösning.
Enligt Anders Blanck har de ordinarie ledamöterna tillfrågats och accepterat uppdragen, men utnämningen av personliga ersättare till dessa ledamöter drar nu ut på tiden.
Förutom att en ordförande ska utses, ska fyra ledamöter hämtas från landstingen, fyra från myndigheter och andra aktörer med kunskap inom läkemedelsområdet samt två från patient- och pensionärsorganisationer.
Astrazeneca bromsar nyanställningar
? Vi har beslutat se över kostnaderna och alla nya befattningar ska godkännas på en högre nivå, säger Staffan Ternby, informationschef på Astrazeneca.
Stora resurser ska nu koncentreras till den forskning och det marknadsarbete som snabbast möjligt kan få ut de nya läkemedlen på marknaden, skriver DI.
? Vi befinner oss i en kritisk situation med övergång från flera gamla produkter till flera nya. Det är en mycket omfattande satsning med höga kostnader för förberedelser till lansering på marknaden, säger Staffan Ternby.
Den förväntade storsäljaren, kolesterolsänkaren rosuvastatin (Crestor), förväntas godkännas i referenslandet Nederländerna under hösten och enligt Astrazeneca bör preparatet finnas på apotekshyllorna senast i början av 2003.
I USA har dock produktlanseringen försenats; FDA begärde i början av augusti in ytterligare dokumentation som ska inlämnas under första kvartalet 2003. Sedan har FDA rätt att ta sex månader på sig för att ta ställning till de nya uppgifterna.
Generikaplan i Norge sätter press på apotek
Den norska hälsovårdsmyndigheten har lagt fram förslag till ett nytt prissystem som ska sätta press på farmacevter att öka generisk substitution. Enligt förslaget får apoteken stå för förlusten om de misslyckas att byta till ett billigare läkemedel.
Förslaget innebär att man sätter ett prisindex för en läkemedelsgrupp med samma aktiva substans och apoteket får bara ersättning upp till detta tak.
Företagen ska rapportera sina försäljningspriser till den norska läkemedelsmyndigheten NMA. Baserat på dessa priser sätts pristaket. Om patienten väljer ett läkemedel som är dyrare än pristaket, vilket de har rätt att göra, får apoteken stå för den extra kostnaden. Apoteken kommer å andra sidan att få mellanskillnaden om den valda produkten är billigare än prisindex.
Enligt SCRIP (2002;2775;4) har myndigheten lagt fram förslaget därför att distributionskedjor ofta äger apotekskedjor och därför kan anses ha gemensamma intressen, Tamro äger Apokjeden, Gehe/NMD äger Vitusapotek och Alliance UniChem äger Holtung.
Förslaget har mött stark kritik från norska läkemedelsindustriföreningen som ?extremt komplicerat?.
Dåligt undersökta vårtkurer
Artikelförfattarna drar slutsatsen att det finns en brist på bra data och att detta hindrar en rationell behandling av vårtor. Det finns ett stort antal mer eller mindre avancerade behandlingsalternativ, men enkla salvor med salicylsyra framstår som både effektiva och säkra vid en jämförelse.
En vanlig behandling är att frysa bort vårtor. De samlade studierna gav inget stöd för att det skulle vara bättre än salva. Frysningen gav mer effekt ju kraftigare den var, men gav då också betydande biverkningar.
I en kommentar till artikeln skriver British Medical Journal att ett harmlöst och vanligt problem som vårtor borde vara väl lämpat för kliniska studier. Ändå visar översikten att det finns få studier, och att de som finns ofta är av låg kvalitet.
Varierande texter skapar förvirring inför generikareformen
Läkemedelsverkets digra uppdrag att lista utbytbara läkemedel beräknas vara slutfört någon vecka innan generikareformen träder i kraft den 1 oktober.
Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat kan skillnader komma att accepteras i indikationstexterna mellan utbytbara läkemedel, om ingen annan väsentlig information, exempelvis varningar, saknas.
Enligt en genomgång som Läkemedelsindustriföreningen (LIF) utfört av nyligen godkända läkemedel är skillnaderna i skrivningarna mellan generika och originalpreparat samt mellan olika generika i många fall anmärkningsvärt stora. Ofta ser textavsnitten helt olika ut.
? Det absoluta flertalet av alla generika som godkänts det senaste året har betydande skillnader i indikationer, dosering, varningar och kontraindikationer. I vissa fall är skillnaderna i produktresuméerna avsevärda, säger Richard Bergström, vd för LIF och en av de som utfört undersökningen.
Betablockeraren bisoprolol är till exempel som generikum (Bisoprolol Alpharma) kontraindicerad vid vid svår astma och KOL. Detta gäller dock inte originalpreparatet (Emconcor), här anges problematiken bara under rubriken Försiktighet.
Ett antal exempel på skillnader i skrivningar som LIF redovisar i sin undersökning presenteras i rutan till höger.
Läkemedelsverkets lista över utbytbara läkemedel är ännu inte färdigställd. Verket har tidigare aviserat att skillnader i indikationstexten kan accepteras för utbytbara läkemedel.
Att varningar saknas till följd av dessa skillnader kan dock inte accepteras enligt Läkemedelsverket. LIF:s undersökning visar att så ofta är fallet och en tolkning är därför att många generika åtminstone inledningsvis kan komma att exkluderas från generikareformen.
Skillnaderna i skrivningarna avseende originalläkemedel och generika förklaras bland annat av att de originalläkemedel till vilka det idag finns generika godkändes före EUs gemensamma läkemedelshantering. Dessa har således texter som godkänts nationellt av de enskilda medlemsländerna.