Annons

Enskilda preparat styr
läkemedelskostnaderna
som fortsätter att öka

Kostnaderna för läkemedel fortsätter att öka, även om ökningstakten minskat något sedan slutet av 90-talet. I Apoteket AB:s senaste rapport om utvecklingen, första halvåret 2002, sålde företaget läkemedel för cirka 14,5 miljarder kronor.

23 sep 2002, kl 10:38
0

Apotekets läkemedelsförsälning ökade med sju procent jämfört med första halvåret 2001. Jämfört med slutet av 90-talet då ökningen varje år låg på 10-17 procent har ökningstakten alltså minskat. Indragningen av subventionerna för potens- och överviktsbehandling är en förklaring, en ökande generikamarknad samt att få nya läkemedel introducerats under det senaste året två andra.

Jämfört med övriga europeiska länder är ökningstakten måttfull, och jämfört med USA:s 14 procent, högst i världen, är den låg.

Av de cirka 4000 läkemedel som säljs i Sverige utgörs drygt en fjärdedel av försäljningen på recept av de 20 största läkemedlen. Och störst av alla är Zocord, följt av Cipramil och Losec MUPS.
Det är alltså enskilda preparat som styr läkemedelskostnaderna.

De flesta betalar själv

Försäljningen inom läkemedelsförmånen uppgick under första halvåret till 11 709 miljarder kronor. Drygt 20 procent betalades av kunderna, resterande 78,4 procent, drygt nio miljarder, av förmånen.

Elva procent av befolkningen står för 70 procent av läkemedelskostnaderna, medan 70 procent av befolkningen handlar läkemedel för högst 1000 kronor på ett år och i princip betalar hela kostnaden själv.

Protonpumpshämmare, statiner och antidepressiva är de tre grupper med störst försäljning. Även om försäljningen av Losec som nu bara finns som parallellimporterat och Losec mups minskat ökar försäljningen av Lanzo och Nexium vilket gör att gruppen totalt ökat med cirka tio definierade dygnsdoser (DDD) under första halvåret. Att statinerna ökar beror bland annat på de ändrade rekommendationerna för behandling av blodfetter som kom för några år sedan.

Utifrån de studier som gjorts brukar man beräkna att cirka fyra till fem procent av befolkningen har depressiva syndrom vilket grovt skattat motsvarar en försäljning på cirka 50 DDD. Idag ligger försäljningen på cirka 60 DDD och förefaller inte mattats. Under första halvåret ökade försäljningen med drygt fyra procent.

Förklaringen är bland annat att de flesta antidepressiva nu har ett flertal andra indikationer, främst olika tvångssyndrom.

? Även om det ofta handlar om tilläggsdiagnoser, så kan man säkert skatta antalet till 10 procent av befolkningen, tror Sten Thelander på SBU, som håller i den studie över depressionsbehandling som ska komma under våren 2003.

Med sådana mått förefaller det alltså fortfarande finnas utrymme för en ökad försäljning.