Annons
Home 2024

Årlig arkivering 2024

Farmaceuter utan gränser stoppar hiv-projekt

Anna Bäsén
-
0
Farmaceuter utan gränser stoppar hiv-projekt

”Ändrad biståndspolitik hindrar utveckling av Cross Border-projektet.” skriver Farmaceuter utan gränser, FUG, i ett pressmeddelande.

Regeringens omsvängning i biståndspolitiken gör att styrelsen i Farmaceuter utan gränser beslutat att stoppa den planerade fortsättningen av Cross border-projektet i Uganda och Rwanda. Det är för stor osäkerhet kring hur projektet ska finansieras.

– Det här är mycket olyckligt och påverkar både oss och våra samarbetspartners i Uganda och Rwanda men inte minst målgruppen för projektet. Men vi kan inte påbörja ett projekt som vi inte vet om vi kan driva hela vägen i mål, det riskerar att göra mer skada i slutändan och vara bortkastade pengar, säger föreningens ordförande Kristina Billberg.

Ska minska hiv-spridning hos sexarbetare

Projektets syfte är att förbättra sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter hos personer med hög risk att drabbas av hiv. Fokus har varit att minska hiv-spridningen i utsatta grupper som sexarbetare, HBTQ-personer och män som har sex med män.

Projektet har bedrivits i sex distrikt i Uganda och Rwanda och på huvudvägarna mellan länderna. Man har bland annat arbetat med hiv-testning, tillgång till hiv-läkemedel och uppföljning.

Det treåriga projektet har finansierats med biståndsmedel från SIDA, förmedlat via ForumCiv.

Farmaceuter utan gränser gör omtag

Men nu stoppas alltså den planerade uppföljningen, Cross border 2.0. Bakgrunden är att SIDA fick i uppdrag att utreda förändringar i biståndet i mars. Nu har SIDA rivit upp avtalen med partners som ForumCiv. Det gör det osäkert om det kommer att finnas pengar till hela det planerade projektet.

Att mer av projektets budget skulle behöva finansieras av föreningens egna insamlade medel är känt sen tidigare. Projektgruppen har arbetat för att revidera projektet efter de nya ekonomiska förutsättningarna.

– Projektgruppen har tillsammans med våra samarbetspartner i Uganda och Rwanda gjort ett fantastiskt arbete så här långt. Nu behöver vi göra ett omtag och se hur Farmaceuter utan gränser bäst kan arbeta för att nå våra långsiktiga mål, säger Kristina Billberg.

Fryshaveriet på KI – nu startar extern granskning

Helene Wallskär
-
0
Fryshaveriet på KI – nu startar extern granskning

Den interna haverirapporten om fryshaveriet på KI, Karolinska institutet, i julhelgen visar på en rad bakomliggande orsakar. Främst handlar det om organisatoriska brister, som oklar fördelning av ansvaret för det så kallade fryshotellet. Rapporten pekar också på otydliga eller obefintliga rutiner, problem med informationsöverföring samt bristfällig dokumentation.

– I backspegeln är det tydligt att formerna för drift och förvaltning av fryshotellet byggde på förtroende mellan parterna, och att troligen ett för stort ansvar har lagts på forskargrupperna. Något som i de övriga faciliteterna legat mer på de större serviceteamen, säger professor Matti Sällberg, dekan för KI Syd och haverigruppens talesperson i ett pressmeddelande.

– Tyvärr har det med tiden resulterat i en otydlighet där den ena handen inte vet eller har frågat om vad den andra gör. Det är utan tvekan oerhört olyckligt även om avsikterna från alla inblandade hela tiden har varit de allra bästa.

Försenad utredning av fryshaveriet på KI

Som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat blev haveriutredningen försenad. Men i fredags kunde den presentera sin rapport om tekniska och organisatoriska orsaker till fryshaveriet på KI. Haveriutredningen föreslår också flera åtgärder för att förebygga att något liknande händer igen.

Utredarna har genomfört tekniska undersökningar, granskat loggar och annan dokumentation samt intervjuat inblandade personer.

När man läser rapporten är det svårt att inte dela Matti Sällbergs slutsats om att den ena handen inte visste vad den andra gjorde när det gäller fryshotellet i Neobyggnaden på KI:s Campus Flemingsberg i Huddinge.

Inga okända tekniska problem

De tekniska problem som fanns skulle aldrig ha fått så stora konsekvenser om ansvarsfördelning, dokumentation, kommunikation och uppföljning hade fungerat.

Genomgående är att de tekniska problemen inte var helt nya eller okända, problemet var bara att de inte var ordentligt dokumenterade och att ingen verkar ha uppfattat sig som ansvarig för att de blev åtgärdade.

Neobyggnaden stod klar 2018. Där fanns bland annat den så kallade lågtemperaturverksamheten där forskargrupper kunde placera sina frysar med frysta vävnadsprover och annat forskningsmaterial.

Dokumentation saknas

Anläggningen kallades fryshotell medan övriga liknande anläggningar på KI kallas frysfaciliteter och har mer kringservice. På fryshotellet hade varje forskargrupp ansvar för sitt eget material och sin egen utrustning och det fanns ingen enhetlig standard eller enhetliga rutiner.

Forskarna fick ett visst praktiskt stöd av ett serviceteam i Neobyggnaden. Det sades att forskargrupperna, serviceteamet och KI:s fastighetsavdelning hade en gemensam förvaltning av fryshotellet. Men utredningen ”har inte kunnat finna någon dokumentation som styrker detta, utan om en sådan överenskommelse funnits har den varit muntlig.”

Utredningen har också påvisat flera brister i skötseln av fryshotellet. Det saknades bland annat rutiner för årlig kontroll av larmkedjan för fryshotellet samt en serviceplan.

Servicearbeten pågick

I kryofrysarna förvarade forskargrupperna sina prover i en temperatur på -190 °C.

Den tekniska delen av rapporten om fryshaveriet på KI 22 december i fjol visar att en extern tekniker stänger en ventil under servicearbeten på förmiddagen. Efter slutfört arbete ger teknikern muntligt klartecken för återställning.

Men den sker inte, ventilen förblir stängd och den automatiska påfyllningen av flytande kväve till kryotankarna uteblir.

Automatiska larm går ut per mejl och SMS till forskargrupperna och Neos serviceteam. Serviceteamet vidtar, enligt intervjuer som internutredarna gjort, inga åtgärder eftersom det pågår servicearbeten.

Haveriet upptäcks för sent

Frysarna klarar att hålla temperaturen i fyra dygn och kvävestoppet hade kunnat lösas under den tiden. Detta eftersom två forskare på grund av larmen under julhelgen oberoende av varandra besöker sina respektive frysar.

De märker att frysarna larmar och meddelar sina forskargruppsledare. En av dessa anmäler i sin tur problemet till serviceteamet i det elektroniska ärendehanteringssystemet, men inget händer.

Det är först 27 december som fryshaveriet i sin fulla omfattning upptäckts och först 28 december som felet åtgärdas. I 16 av 19 frysar stiger temperaturen. Omkring 30 000 prover från tusentals frivilliga forskningspersoner blir förstörda och 15 forskargrupper berörs.

Externa granskare tar vid

Den interna utredningen ska nu granskas av en externa expertgrupp. Det är Anna Beskow, chef för Uppsala biobank vid Uppsala universitet, som leder den oberoende granskningen.

KI:s utredning kommer också att granskas av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som har tillsynsansvar enligt biobankslagen. Även polisen har fått en anmälan om fryshaveriet och kommer att gå igenom rapporten. Dessutom kommer Kammarkollegiet att läsa den för att kunna besluta om vissa ersättningsfrågor.

Men KI:s rektor Annika Östman Wernersson vill inte vänta med de åtgärder som haveriutredningen föreslår tills alla externa granskningar är klara.

– Vissa åtgärder kan vi sätta i gång med parallellt med den externa granskningen av fryshaveriet, vilka det blir återstår att se först när vi i ledningen har studerat utredningens rapport och analyserat vilka åtgärder som kommer att krävas, säger hon i pressmeddelandet.

Vill ha dygnet-runt-jour för hela KI

De interna utredarna föreslår bland annat att Neos fryshotell ska bli en frysfacilitet och få samma standard och skötsel som övriga frysanläggningar på KI.

Utredarna föreslår också en lång rad åtgärder som berör ansvar och säkerhet kring alla dessa anläggningar. Dessutom vill de ha ett KI-övergripande serviceteam och en KI-övergripande jourfunktion som dygnet runt kan ingripa om något blir fel med frysfaciliteter eller andra kritiska system.

Ny statistik: Både nya och äldre fetmaläkemedel ökar

Anna Bäsén
-
0
Ny statistik: Både nya och äldre fetmaläkemedel ökar

Svenskarna hämtar ut allt mer receptbelagda fetmaläkemedel.

Uttaget av samtliga läkemedel mot obesitas, fetma, har ökat rejält de senaste åren. Under förra året nästan fördubblades antalet patienter som hämtade ut läkemedel godkänt för behandling av mot obesitas. Det visar ny statistik Socialstyrelsen tagit fram för Läkemedelsvärlden.

Åren 2014 till 2018 låg antalet patienter som hämtat ut något läkemedel mot obesitas på omkring 9 000 till 10 000. Statistiken gäller personer som hämtat ut åtminstone ett uttag av fetmaläkemedel under respektive år.

Efter 2018 börjar antalet patienter som hämtat ut fetmaläkemedel stiga för att sedan ta ett riktigt rejält skutt under 2023. Förra året hämtade 37 777 patienter ut läkemedel mot obesitas minst en gång. Det är en är en ökning med 77 procent, jämfört med 2022 då antalet var 21 300.

Åren dessförinnan, 2021 och 2020 var motsvarande siffror över antalet patienter som hämtade ut fetmaläkemedel ännu lägre, 15 604 respektive 12 746. Ser man tio år tillbaka i tiden har ökningen nästan fyrfaldigats. 2014 tog 9 750 patienter ut minst ett läkemedel mot obesitas.

Nya fetmaläkemedel är draglok

De nya läkemedlen semaglutid och liraglutid som både används för att behandla fetma och diabetes, så kallade GLP-1-analoger, står för en del av ökningen.

Förra året hämtade 2 660 patienter ut den nya obesitasläkemedlet Wegovy (semaglutid) som ges i injektionsform, minst en gång. Wegovy har ännu inte lanserats i Sverige men det förekommer viss parallellimport.

Det nyare fetmaläkemedlet Saxenda (liraglutid) är ett annat draglok för ökningen. Förra året hämtade 19 346 patienter ut läkemedlet minst en gång. Det är mer än en fördubbling jämfört med 2022 då antalet patienter var 7 784.

Äldre fetmaläkemedel ökar också

Men det är inte bara de nyare obesitasläkemedlen Saxenda (liraglutid) och Wegovy (semaglutid) som ligger bakom ökningen, även om de står för en stor del.

Äldre läkemedel som Mysimba (bupropion, naltrexon) och Xenical/Beacita/Alli/Orlistat (orlistat) ökar också.

Antalet patienter som hämtade ut Mysimba nästan fördubblades mellan 2022 och 2023, från 2 400 till 4 141 stycken.

Även läkemedel med orlistat, som är den enda läkemedelsbehandlingen som rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer för obesitasvård, har ökat. 15 558 patienter hämtade ut läkemedel med orlistat minst en gång förra året, jämfört med 12 463 år 2022. Det är en ökning med 25 procent.

Äldre får draghjälp av de nya

Det är intressant att även äldre läkemedel mot obesitas ökat, tycker Sofia von Malortie, chef för enheten för nationella riktlinjer och screening vid Socialstyrelsen.

Uppmärksamheten kring de nya läkemedlen mot diabetes och obesitas kanske har gett äldre läkemedel som orlistat lite ”draghjälp”, tror Sofia von Malortie.

– Orlistat är ju det enda läkemedlet som är subventionerat. Så även om det har en mer ogynnsam biverkningsprofil och sämre effekt än aptitreglerande läkemedel kanske man ändå väljer att prova en period. Det är ju bättre än inget alls.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid obesitas, som kom 2022, kan också ha påverkat tror Sofia von Malortie.

– Det kanske kan handla om ett ökat fokus i samband med att de nationella riktlinjerna kom, att man är mer uppmärksam på patienter med obesitas inom vården, säger hon.

Inte aktuellt att uppdatera riktlinjer

Trots att det kommit nya läkemedel mot obesitas är det inte aktuellt för socialstyrelsen att uppdatera riktlinjerna just nu.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer är stöd för styrning och prioritering av hälso- och sjukvården. Därför uppdateras riktlinjerna inte om det kommer ut nya läkemedel som patienterna måste betala själva, förklarar enhetschef Sofia von Malortie.

– Däremot kan det vara aktuellt att uppdatera riktlinjerna om befintliga eller nya läkemedel inkluderas i förmånen. Vi har dialog med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket när det fattas beslut inom området, säger Sofia von Malortie.

Ingen ökad självmordsrisk med nya fetmaläkemedel

Anna Bäsén
-
0
Ingen ökad självmordsrisk med nya fetmaläkemedel

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté PRAC, Pharmacovigilance Risk Assessment Committee, har utrett misstänkt ökad risk för självmordstankar och självskadebeteende i samband med nya diabetes- och fetmaläkemedel.

Granskningen startades, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, redan förra sommaren. Bakgrunden är fallrapporter om självmordstankar och tankar på självskada hos personer som använder läkemedel med liraglutid och semaglutid.

Liraglutid och semaglutid är så kallade GLP-1-analoger som används för att behandla typ 2-diabetes samt fetma.

Två studier visar inget samband

I november förra året utökar PRAC sin granskning och begär in data för alla sådana GLP-1-analoger. Det är nya fetma- och diabetesläkemedel som marknadsförs under namnen Ozempic, Rybelsus, Wegovy, Victoza, Saxenda, Xultophy, Byetta, Bydureon, Lyxumia, Suliqua och Trulicity.

Kommittén har också använt två nya studier som underlag. Den ena vetenskapliga studien behandlar självmordstankar och GLP-analoger och är publicerad i tidskriften Nature i januari i år.  Resultatet av studien är att det saknas samband.

Den andra studien är utförd av Europeiska läkemedelsverket EMA. Studien undersöker självmordstankar och självskadebeteenden hos patienter med diabetes typ 2 som använder GLP-1-analoger. Även denna studie visar att det saknas samband.

Nya fetmaläkemedel frias

PRAC drar slutsatsen att tillgängliga bevis inte ger stöd för att det finns ett orsakssamband mellan GLP-1-analoger och tankar om självmord eller självskada och sådana beteenden.

Företagen behöver inte uppdatera sin information, konstaterar kommittén. Däremot ska försäljarna av läkemedlen fortsätta övervaka sådana händelser och rapportera alla nya bevis.

Vaccinationskampanjen får bakläxa av regeringen

Anna Bäsén
-
0
Vaccinationskampanjen får bakläxa av regeringen

Varför startade inte alla regioner sin vaccinationskampanj mot covid-19 och influensa samtidigt i höstas, trots att det var bestämt så?

Det är en fråga Folkhälsomyndigheten nu fått i regeringsuppdrag att besvara.

Förra hösten hade Sveriges regioner för första gången en samordnad vaccinationskampanj mot både covid-19 och säsongsinfluensa med ett tydligt bestämt datum, den 7 november. Men alla regioner startade ändå inte på samma datum. Nu får Folkhälsomyndigheten – och indirekt regionerna – bakläxa.

Osäkerhet om vaccinationskampanjen

Tidpunkten för när vaccinationen startar är viktig för att personer med störst risk för allvarlig sjukdom och död ska ha ett kontinuerligt skydd mot covid-19, konstaterar regeringen.

– Trots att det fanns ett gemensamt överenskommet startdatum för vaccinationerna i höstas så fanns det regioner som valde en annan vaccinationsstart. Det här riskerar att skapa en osäkerhet om vad som gäller och hur man som enskild ska planera för sin vaccinering, säger socialminister Jakob Forssmed i ett pressmeddelande.

– För att vaccinationsinsatserna ska vara framgångsrika krävs en effektiv logistik, kommunikation och samordning mellan regionerna och Folkhälsomyndigheten. Därför är det viktigt att följa upp den här processen, liksom beslutet om val av startdatum, säger Jakob Forssmed.

Vaccinationskampanjen omdiskuterad

Vilken tidpunkt som är den bästa är omdiskuterad. Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat anser ledande experter att det är för tidigt att säga att covid-19 är säsongsbunden. Ur den synvinkeln kan det alltså vara viktigare för individen att ta vaccin mot covid-19 med regelbundna intervall än vid den tidpunkt då en storskalig vaccinationskampanj ska genomföras.

Samtidigt kan det finnas andra vinster med att erbjuda vaccin mot covid-19 och influensa samtidigt, som Sverige gjorde i höstas. Att ge båda vaccinerna vid samma tillfälle är smidigt och tidseffektivt för både vården och de som ska vaccineras. Sådan samvaccination kan ge högre vaccinationstäckning, något bland annat apotekaren Erik Fredholm framhållit i en kommentar i Läkemedelsvärlden.

Men det bestämda startdatumet den 7 november fick också kritik för att vara för sent satt. Nytt uppdaterat covidvaccin godkändes i Europa redan i början av september. Flera europeiska länder, som Tyskland, Storbritannien och Frankrike, började också sina vaccinationskampanjer tidigare än Sverige.

Ska föreslå förbättringar

Nu får Folkhälsomyndighetens regeringens uppdrag att redogöra vilka avvägningar som gjorts vid valet av startdatum och analysera för- och nackdelar som finns med samvaccination mot covid-19 och influensa. Myndigheten ska också beskriva och utvärdera samarbetet mellan myndigheten och regionerna samt föreslå eventuella förbättringar.

Regeringen vill också att Folkhälsomyndigheten analyserar hur valet av startdatum påverkat vaccinationstäckningen och belastningen på hälso- och sjukvård. Uppdraget ska slutredovisas första december i år.

Regeringen vill också veta hur andra länder resonerade när det gäller start av sina vaccinationskampanjer mot covid-19 i höstas. Därför får Myndigheten för vård och omsorgsanalys i uppdrag att göra en internationell utblick. 

Regeringen vill att myndigheten beskriver några jämförbara länders arbete och ställningstaganden när det gäller val av startdatum och samvaccinering av covid-19 och influensa. Det uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2025.

SBU ska granska förkylningsprodukter

Helene Wallskär
-
0
SBU ska granska förkylningsprodukter

Kan de olika förkylningsprodukter som företag marknadsför verkligen förhindra, lindra eller bota förkylningar? Det ska Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, utreda.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) presenterade vid en pressträff på fredagen det nya regeringsuppdraget till SBU.

– Förkylningar kan kännas som något trivialt för den enskilda. Men på samhällsnivå orsakar luftvägsinfektioner stora problem och kostnader, inte minst i form av produktionsbortfall, sa han.

– Jag är övertygad om att vi alla vill minska och förkorta förkylningarna, men vi har inte tillgång till tillräckligt bra information om hur. Det vill vi ändra på.

Vill ha fram senaste kunskapen

Jakob Forssmed citerade en del av förkylningsinformationen på 1177 om att lindra symtom med yoghurt och glass och om att gamla huskurer inte fungerar. Han konstaterade att ett återkommande budskap där och i andra informationskällor är att det inte finns något att göra åt förkylningar.

– Men är detta verkligen den bästa kunskap som finns? frågade han.

Uppdraget till SBU är nu att ”förbättra kunskapsläget om vad som kan förebygga och lindra förkylningar”. Myndigheten får en halv miljon kronor till detta och ska redovisa uppdraget i höst.

Förkylningsprodukter under luppen

SBU ska bland annat granska de många produkter som utan att vara läkemedel marknadsförs som hjälp mot förkylningar. Det handlar dels om olika kosttillskott och dels om mun- och nässprayer som sägs skydda mot smitta genom att skapa en barriär mot virus på slemhinnorna.

Dessa är medicintekniska produkter och omges därför inte av lika hårda krav på bevisad effekt som läkemedel. Två välbekanta exempel på sådana medicintekniska produkter är Coldzyme och Viruseptin.

– Det är viktigt att undersöka alla dessa produkter som påstås hjälpa mot luftvägsinfektioner på olika sätt. I dag vet vi inte om de har effekt eller inte, det är otillfredsställande, sa Jakob Forssmed.

– Antingen har de effekt eller så saknar de effekt. Vi behöver få veta hur det ligger till.

Ett uppdrag till om förkylningar

Även Folkhälsomyndigheten får ett nytt regeringsuppdrag om förkylningar. Myndigheten ska göra en kunskapsöversikt om faktorer som kan påverka insjuknande i luftvägsbesvär, bland annat förkylningar, hos barn.

I uppdraget till Folkhälsomyndigheten ingår att beskriva hur inomhusluften i skolor och förskolor påverkar risken för luftvägsbesvär och att utvärdera vilka metoder som fungerar för att förbättra luften. Uppdraget ska vara klart 2025.

Företag rapporterar säljrekord för TBE-vaccin

Helene Wallskär
-
0
Företag rapporterar säljrekord för TBE-vaccin

Läkemedelsföretaget Pfizer noterade ett svenskt säljrekord för TBE-vaccin under 2023. I ett pressmeddelande talar företaget om ett rekordstort intresse för att vaccinera sig och berättar att försäljningen förra året ökade med 25 procent jämfört med 2022.

Pfizer är ett av två företag som för närvarande marknadsför vaccin mot fästingöverförd hjärninflammation, tick borde encephalitis, TBE, i Sverige. Det andra fästingvaccinet kommer från företaget Bavarian nordic, som inte har offentliggjort sin försäljningsutveckling.

Säljrekord för TBE-vaccin trots brist

Under fjolåret var båda fästingvaccinerna periodvis restnoterade i hela Sverige och även lokala brister uppstod. Man kan spekulera i om Pfizers säljrekord för TBE-vaccin skulle varit ännu högre med en tillgång som kunde möta efterfrågan.

Även i år är det stor efterfrågan på att vaccinera sig mot TBE. Det skriver inköpscentralen Adda som samordnar regionernas vaccininköp i aktuell information. ”Tänk på att inte beställa mer än det som går åt i närtid”, uppmanar Adda regionerna eftersom det är ”högt tryck på vaccinationer av TBE”.

Rekordmånga TBE-fall

Som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat var 2023 ett rekordår också när det gällde antalet TBE-fall. Närmare 600 fall registerades vilket är tre gånger fler än för tio år sedan. Smittan har fått allt större geografisk utbredning i vårt land i takt med varmare klimat som får fästingarna att trivas bättre även längre norrut.

Detta gör det angeläget för fler regioner att öka vaccintäckningen och några av dem har börjat subventionera TBE-vaccin. En undersökning som Läkemedelsvärlden gjort visar att det därför nu råder stora prisskillnader på TBE-vaccinering mellan olika regioner.

Ett problem som Pfizer pekar på är också att många som påbörjar grundvaccineringen inte fullföljer genom att ta alla tre doserna. Då får de inte fullgott skydd.

Bara hälften tar alla doserna

En intervjuundersökning som gjordes på företagets uppdrag i höstas visade att bara hälften av dem som tagit första dosen även tagit de följande två.

– Likt tidigare år ser vi att många som påbörjat vaccination inte fullföljer grundvaccinationen eller efterföljande påfyllnadsdoser, vilket är bekymmersamt. Det är en klok idé att se över så att man har ett uppdaterat skydd mot TBE i god tid innan fästingarna vaknar, säger Andreas Palmborg, medicinskt ansvarig för vacciner på Pfizer i Sverige, i pressmeddelandet.

Fästingar även på vintern

Men även om det är nu när vårvärmen kommer som fästingarnas aktivitet sätter fart på allvar, är vissa av dem aktiva även på vintern. Det konstaterar Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som i projektet Rapportera fästing! tar allmänheten till hjälp för att kartlägga fästingpopulationen i vårt land och hur den förändras.

I projektet uppmanar SVA alla som ser ovanliga fästingar att ta en bild och skicka in. Och trots att fästingar är i dvala vid minusgrader fick SVA in 146 rapporter med bilder under december-februari.

– Vi är så tacksamma för att så många visar intresse och vill hjälpa till att rapportera sina fästingfynd. Vi förväntade oss att rapporteringen skulle avstanna helt under vintern. Rapporterna visar att det inte är någon tvekan om att vår vanliga fästing kan vara aktiv även på vintern, säger Anna Omazic, forskare på SVA, i ett pressmeddelande.

– Vi vet ännu inte varför men en hypotes är att fästingarna kan finnas i närheten av vilda djurs sovplatser. Värmen från djuren kan få fästingarna vakna.

Studie prövar sätt att hitta Alzheimers tidigare

Helene Wallskär
-
0
Studie prövar sätt att hitta Alzheimers tidigare

Screening för Alzheimers sjukdom ansågs av många länge som en ganska dålig idé. Att försöka upptäcka en sjukdom tidigt som ändå inte går att bromsa eller bota – det verkade som en onödig kostnad för samhället och snarast negativt för individen.

Men de senaste årens utveckling av nya bromsande läkemedel, bland andra lekanemab, har gett ny energi till forskningen om diagnostik av tidig Alzheimers sjukdom. Att kunna börja behandlingen tidigt är en viktig förutsättning för att de nya läkemedlen ska fungera.

I dag är därför nya metoder för att sätta tillförlitliga och mycket tidiga Alzheimerdiagnoser ett hett forskningsområde. Forskare söker som Läkemedelsvärlden rapporterat bland annat pålitliga biomarkörer, gärna sådana som man kan mäta med ett blodprov.

Många utvecklar också appar och webbaserade mätverktyg för att man själv enkelt ska kunna testa sitt minne och övriga kognitiva funktion.

Primärvården möter patienterna tidigt

Men det räcker inte att få fram tester som verkar bra. De ska utvärderas och kunna komma till effektiv användning i verkligheten också. Verkligheten är i det här fallet primärvården.

– Primärvården träffar de personer som ännu inte har några symtom men som är på väg att utveckla Alzheimers sjukdom. Under denna utdragna prekliniska fas pågår redan mycket av de skadliga förändringarna i hjärnan men de kliniska symptomen börjar inte märkas förrän många år senare, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet, till Läkemedelsvärlden.

– Men att identifiera Alzheimers tidigt kräver specialkunskaper och sjukdomsspecifika mätmetoder som primärvården i stort sett aldrig har tillgång till i dag.

Är screening för Alzheimers möjlig?

Michael Schöll är en av de ansvariga för en forskningsstudie som nu startar i Västra Götalandsregionen. Målet är att i en realistisk inramning utvärdera app- och webbaserade hemmatester samt biomarkörer i blod som primärvården skulle kunna använda för att upptäcka sjukdomen tidigt.

En långsiktig tanke är att resultaten av projektet på sikt kan bidra till att primärvården skulle kunna införa någon typ av screening för Alzheimers sjukdom.

Men Michael Schöll understryker att perspektiven är just långsiktiga:

– Jag förespråkar inte att vi ska börja screena i dag. Det vi vill göra är att skapa en kunskapsbas som underlättar det fortsatta arbetet.

Över hundra vårdcentraler deltar

Projektet heter Real AD, hämtat från den längre rubriken ”Validation of a realistic screening approach for early Alzheimer´s disease”. Den 22 april går det officiella startskottet efter en lång tid av förberedelser.

Inte minst har forskarna arbetat med förankring och utbildning på Västra Götalandsregionens alla vårdcentraler i regionens egen regi. De är 106 stycken och ska medverka i projektet.

Ska värva minst 3 000 deltagare

En viktig del i projektet är den kampanj som ska få minst 3 000 av regionens invånare – och helst många fler – i åldrarna 50-80 år att vilja delta. ”Hjälp oss att upptäcka Alzheimers sjukdom i tid” är uppropet på kampanjens webbplats.

För att kunna delta ska man inte ha någon demensdiagnos. Man anmäler via webbplatsen att man vill vara med.

Deltagarna ska sedan digitalt via studieplattformen fylla i frågeformulär och göra minnestester på sin mobil, dator eller surfplatta. De ska även gå till någon av vårdcentralerna och lämna ett blodprov.

Det här batteriet får man gå igenom vid studiens start och ytterligare en gång vid en uppföljning efter 18 månader. Minnestesterna kan dessutom göras två gånger till, efter 27 och 36 månader.

Screeningverktygen värderas

Med hjälp av allt insamlat material ska forskarna sedan välja ut en delgrupp av deltagare som är representativ för helheten. Dessa deltagare kommer att bli undersökta även med väletablerade metoder, med läkarundersökning, prover och hjärnavbildning i en så kallad valideringsstudie.

Genom att jämföra med resultaten av den första projektfasen kan forskarna se hur bra screeningverktygen var för att hitta tidiga tecken på Alzheimers sjukdom.

De personer som är med i valideringsstudien och undersöks med etablerade metoder kommer att få information om sina provresultat. Men de som bara är med i den första fasen får inte veta några testresultat och får inga diagnoser. Detta eftersom screeningverktygens effekt ännu inte är klarlagd (det är ju just detta som projektet ska göra).

Vill sprida kunskap om Alzheimers

Tror du att människor kommer att vilja medverka, trots att de själva inte får någon omedelbar nytta av vara med i studien?

– Det tror och hoppas vi verkligen! svarar Michael Schöll.

Han menar också att de flesta av deltagarna ändå kommer att ha en viss nytta av att delta:

– Utöver att man verkligen gör ett stort bidrag till att hjälpa vetenskapen och framför allt vården att bemöta en av de största nuvarande medicinska utmaningarna, vill vi skapa en gemenskap av deltagare, oss forskare och vården. Där ska vi se till att allt som rör studien men även det senaste inom Alzheimerforskningen kommuniceras på ett förståeligt sätt till alla inblandade.

– Vi ser ett väldigt stort behov av tillförlitlig, välgranskad och begriplig information om just Alzheimer i samhället, därför vill vi använda oss av studiens resurser för att möta det behovet så väl som möjligt.

Så behöver vi rusta inför nästa pandemi

Anna Bäsén
-
0
Så behöver vi rusta inför nästa pandemi

Även nästa pandemi kommer att kräva omfattande testning och smittspårning. Samhällets beredskap behöver förbättras.

Det konstaterar Folkhälsomyndigheten i en ny utvärdering som myndigheten låtit göra på uppdrag av regeringen.

Folkhälsomyndigheten föreslår en rad åtgärder. Några av dem är:

* Det behövs tydligare ansvarsfördelning mellan den statliga och regionala nivån. Otydlighet, och brist på reagenser och material, var hindrande för uppbyggnaden.

* Bättre digitala verktyg, som nationella system för hantering remisser och provsvar samt och smittspårning. Bristen på samordnade it-system har varit ett hinder både för det operativa arbetet men uppföljningen av effekterna.

* Författningsberedskap som möjliggör förhållningsregler och regelverk för trängsel, hemarbete och distansundervisning.

Begränsad beredskap för pandemi

Det gick trögt för Sverige att införa masstest för covid-19. Sveriges befolkning testades minst för covid-19 under pandemins två första år jämfört med befolkningen i de andra nordiska länderna. Danmark testade överlägset mest.

Sverige hade en mycket begränsad beredskap för masstestning, smittspårning och övervakning av virusvarianter i pandemins början i januari 2020.

Många faktorer försvårade en effektiv och storskalig testning i Sverige. Oklar ansvarsfördelning och kommunikation i början av pandemin samt brist på både personal och materiel är några orsaker.

Regionalt självstyre försvårar

Samordningsproblem, att Sverige har 21 självstyrande regioner med olika rutiner och olika journal- och datasystem, pekas ut som en viktig faktor. Folkhälsomyndigheten framhåller bristen på det som kallas interoperabla IT-system, det det vill säga digitala verktyg där automatisk dataöverföring mellan olika system är möjlig. Denna brist visar sig ha försvårat uppbyggnaden av test- och smittspårningskapaciteten.

Myndigheten påpekar också att insatserna blir svårare att följa upp. Det totala antalet smittspårningar kan exempelvis inte sammanställas eftersom det saknas data från flera regioner. Innan pandemin genomfördes smittspårning manuellt med papper och penna.

– Vi bedömer att det även vid nästa pandemi sannolikt kommer att krävas en omfattande testning och smittspårning, och att samhällets beredskap för det behöver förbättras. För det krävs bland annat bättre digitala verktyg och en tydlig ansvarsfördelning mellan staten och andra aktörer, säger Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.

Frustration och huvudvärk

I Folkhälsomyndighetens utvärdering ingår en delutvärdering från Försvarshögskolan.

Försvarshögskolan konstaterar precis som Folkhälsomyndigheten att avsaknaden av gemensamma system och strukturer är en huvudvärk och ett hinder för effektiv pandemihantering.

I intervjuer med berörda på Folkhälsomyndigheten beskriver de frustration när det gäller samordningen av provtagning och smittspårning i 21 regioner. Flera regioner ville göra regionala anpassningar kring allt från logotyp på provtagningskit till inköp och avtal.

När det gäller inköp kunde regionerna konkurrera både med varandra och andra länder. När Folkhälsomyndigheten upphandlade laboratoriekapacitet och tester behövdes fullmakter från alla 21 regioner.

Genomförandet av den storskaliga testningen, smittspårningen och övervakningen av virusvarianter blev därför utmanande. Den möjliggjordes tack vare fungerande samarbeten och att alla gjorde sitt yttersta, enligt Folkhälsomyndigheten.

Masstestning för miljarder

Under pandemin gjordes omkring 24 miljoner tester, de flesta PCR-tester. Testningen och smittspårningen innebar stora utgifter för staten. Kostnaden beräknas till 32,5 miljarder kronor för åren 2020 till 2022.

Den statliga finansieringen var central för genomförandet, enligt Folkhälsomyndigheten.

I stort anser regionerna att stödet från Folkhälsomyndigheten varit ändamålsenligt, enligt myndighetens utvärdering. Regionerna anser dock att det varit en utmaning att anpassa sig till snabba förändringar i riktlinjerna från Folkhälsomyndigheten.

Egenprovtagning med PCR-tester varit det mest kostnadseffektiva sättet att utföra provtagning i stor skala, enligt utvärderingen.

Myndigheten kan inte bedöma om det är kostnadseffektivt att screena vård- och omsorgspersonal för covid-19 regelbundet. Det saknas data. Däremot bedömer myndigheten att covidtestning av personer som läggs in på sjukhus eller flyttar in till ett särskilt boende är effektivt för att bryta smittkedjor.

Statens kostnader kan minskas

Ersättningen för testningen till olika aktörer har varit högre än deras kostnader, särskilt under perioder med hög smittspridning. Med en mer flexibel ersättningsmodell skulle statens kostnader för testningen kunnat vara lägre, enligt Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten har också svårt att bedöma hur kostnadseffektivt det varit att ta in privata aktörer. Men myndigheten konstaterar att privata mikrobiologiska laboratorier varit centrala för att bygga upp en hög analyskapacitet.

Inför framtida pandemier efterlyser Folkhälsomyndigheten en struktur för att integrera statliga och privata aktörer i testkedjan.

Snabba studier behövs vid pandemi

Enligt Coronakommissionen var svensk provtagning och sekvensering av virusvarianter så begränsad i början av pandemin att underlaget för att snabbt skaffa kunskap om det nya viruset var bristande. Det här tar även Folkhälsomyndigheten upp i sin utvärdering. Myndigheten framhåller att det är viktigt för framtida pandemiberedskap att planera för att snabbt kunna göra representativa studier med typning av nya smittämnen.

Myndigheten vill ha en organisation som stödjer effektiv samordning och kommunikation.

Folkhälsomyndigheten vill också ha ansvaret för den nationella samordningen av regionernas beredskap att testa i stor skala.

Det behövs också författningsberedskap som möjliggör förhållningsregler för storskalig testning och smittspårning, tycker Folkhälsomyndigheten. Det behövs även kompletterande regelverk för trängsel, möjligheter till hemarbete och distansundervisning.

Vidare önskar sig myndigheten en översyn av lagstiftningen för att få bättre tillgång till detaljerad testnings- och smittspårningsdata samt prover från regionernas biobanker.

Fåtal kliniker bakom alla recept utan subvention

Helene Wallskär
-
0
Fåtal kliniker bakom alla recept utan subvention

Det mesta av förskrivningen av semaglutid sker inom läkemedelsförmånen till patienter med diabetes typ 2, precis som svenska myndigheter uppmanar till. Det visar Socialstyrelsens nya kartläggning av förskrivningen av semaglutid.

Samtidigt ser Socialstyrelsen att läkare skriver ut allt mer semaglutid både inom förmånen och utan subvention. De som får semaglutid utan subvention har vanligen ingen diabetesdiagnos och får betala hela läkemedelskostnaden själv.

Kartläggningen bekräftar också att det är ett fåtal kliniker som står för merparten av all förskrivning utan subvention i landet.

Fick signaler om felanvändning

Socialstyrelsen gjorde kartläggningen för att få en lägesbild av förskrivningen av semaglutid.

– Vi fick signaler från bland andra läkemedelsanvändarna om en felaktig användning av läkemedlet och ville se hur det ser ut, säger Maria State, enhetschef på Socialstyrelsens analysavdelning, till Läkemedelsvärlden.

Hon syftar på den laddade diskussionen om att en stor och ökande användning av semaglutid off label för viktminskning kan göra att diabetespatienter blir utan läkemedlet. En bild som hon anser att kartläggningen inte bekräftar.

– Det vi ser är att semaglutid i stora drag förskrivs på godkänd indikation mot diabetes och inom läkemedelsförmånen.

Bara subvention mot diabetes

De tre läkemedlen med semaglutid är diabetes typ 2-behandlingarna Rybelsys och Ozempic samt viktminskningsläkemedlet Wegovy.

Wegovy ingår inte i läkemedelsförmånen och är inte heller lanserat i Sverige ännu, även om viss import förekommer.

Rybelsus och Ozempic ingår bara i förmånen när de skrivs ut till patienter med diabetes typ 2 som först har prövat andra diabetesbehandlingar. När läkare skriver ut dem off label för viktminskning ingår behandlingen däremot inte i läkemedelsförmånen.

I flera år har den globala efterfrågan på semaglutid, som Läkemedelsvärlden rapporterat, varit så hög att tillverkaren Novo nordisk inte klarat av att möta den. Ända sedan augusti 2022 har tillgången varit begränsad med återkommande restsituationer som följd.

Förskrivningen av semaglutid ökar

Socialstyrelsen har gjort kartläggningen genom att analysera data i läkemedelsregistret och patientregistret.

Det går inte att utläsa av rapporten hur stor förskrivningen av de olika läkemedlen är i absoluta tal. Författarna har tagit bort siffervärdena för till exempel antal förskrivna dygnsdoser av sekretesskäl.

Men kurvorna visar på en kraftig ökning av förskrivningen under perioden 2021-2023. Likaså framgår det att både förskrivningen med subvention och förskrivningen utanför läkemedelsförmånen ökar.

Några får subvention utan diabetes

Under januari och februari 2024 hämtades 83,4 procent av de förskrivna dygnsdoserna ut av personer med rapporterad historik av typ 2-diabetes.

Men det var hela 92,2 procent som hämtades ut med subvention. Det innebär att en dryg tiondel förskrevs med subvention trots att patienten inte hade en diabetesdiagnos i patientregistret.

– Detta kan ha flera förklaringar, säger Maria State.

– En möjlig förklaring är att patienten fått en diabetesdiagnos i primärvården som vi inte kan se i detta register eftersom det enbart omfattar specialistvården. Det kan också handla om misstag från läkarens sida, samt om att man avsiktligt kryssar i förmånsrutan trots att patienten inte har diabetes.

Fåtal kliniker skriver ut mot fetma

Rapporten visar tydliga skillnader mellan regioner och olika typer av vårdgivare. När vårdgivare med regional ägarform skriver ut semaglutid sker det till nära 98 procent inom läkemedelsförmånen.

Privata vårdgivare utan offentlig finansiering skriver däremot oftast ut läkemedlet utanför förmånen, sannolikt då ofta för viktminskning. Bara 21,7 procent av dygnsdoserna från sådana privata vårdgivare omfattades av subvention.

Regionerna Skåne och Gävleborg sticker ut. Vårdgivarna där skriver ut mer semaglutid utanför förmånen än regionernas egna invånare hämtar ut. Faktum är att vårdgivare i Skåne står för så mycket som 60 procent av hela rikets förskrivning utanför förmånen.

– Ett fåtal kliniker står för merparten av denna förskrivning. Det finns företag som nischat sig på behandling av obesitas med semaglutid, säger Maria State.

Appläkare har nischat sig

Socialstyrelsen lämnar av sekretesskäl inte ut vilka dessa kliniker är. Men en inte alltför vågad slutledning är att det handlar om de omdiskuterade appläkarföretag som specialiserat sig på att erbjuda viktminskningsbehandling digitalt.

Företaget Yazen var bland de första inom denna nisch och har sitt säte i Lund i just Skåne.

Vad är nästa steg?

Socialstyrelsen kommer nu att diskutera resultaten av kartläggningen med Läkemedelsverket och läkemedelsföretaget.

– Sedan får vi fundera på om det är något ytterligare vi kan vara behjälpliga med i dessa frågor, säger Maria State.

– Det skulle till exempel kunna vara att ta fram någon typ av kunskapsstöd, att göra fler analyser eller ta fram nya lägesbilder längre fram.

Fotnot: Texten uppdaterad 12 april 2024 då en formulering om det digitala vårdföretaget Eatit togs bort. Formuleringen kunde tolkas som att Eatit förskriver diabetesläkemedel mot obesitas, vilket enligt kontakt med företaget inte sker.

Ny antibiotikatyp upptäckt av svenska forskare

Anna Bäsén
-
0
Ny antibiotikatyp upptäckt av svenska forskare

Svenska forskare har varit med att ta fram en ny och lovande antibiotikatyp. Studieresultaten, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, beskrivs som ett efterlängtat och viktigt genombrott i kampen mot antibiotikaresistens.

– Det är spännande. Det är svårt att hitta något nytt inom detta område så vi är jätteglada att vi har kommit så här långt, säger Anders Karlén, professor vid institutionen för läkemedelskemi vid Uppsala universitet, till Läkemedelsvärlden.

Toppar WHO:s prioriteringslista

Förekomsten av multiresistenta gramnegativa tarmbakterier ökar och är ett växande problem. Många av dessa resistenta tarmbakterier bildar en slags enzymer som kallas betalaktamas, så kallade extended spectrum beta-lactamase (ESBL).

ESBL är en resistensmekanism hos vissa tarmbakterier. Ofta finns den hos de gramnegativa bakterierna Klebsiella pneumoniae och Escherichia coli. Dessa bakterier har enzymer som kan bryta ner penicilliner och cefalosporiner. Det gör dem resistenta mot de för närvarande mest effektiva klasserna av bredspektrumantibiotika.

ESBL-producerande bakterier toppar Världshälsoorganisationen WHO:s förteckning över patogener som det finns ett akut behov av att upptäcka och utveckla nya antibiotika mot. WHO klassar det som en ”kritisk prioritet”.

Hittar en ny antibiotikatyp

Forskarna har identifierat en molekyl som hämmar ett protein, LpxH, som många gramnegativa bakterier har i sitt yttersta skyddslager.

– Det är ett långt och svårt arbete att komma fram till molekyler som är tillräckligt bra och säkra att testa in vivo. Det är ett kemiskt optimeringsarbete. I vårt fall har 300-400 molekyler syntetiserats och utvärderats i olika experiment för att komma dit vi är idag, säger Anders Karlén.

– Precis som många andra antibiotika slår det på uppbyggnaden av bakteriens cellvägg. Det viktiga är att vi hittat någonting nytt, ett nytt målprotein och en ny kemisk klass.

Forskarna har visat att substansen har effekt mot blodinfektioner hos möss orsakade av Klebsiella pneumoniae och Escherichia coli. De här resultaten visar på stor potential, enligt Anders Karlén.

– Det här är ju början på en resa. Men om vi skulle nå hela vägen fram till ett nytt antibiotikum så kommer resistens förhoppningsvis inte att uppstå lika snabbt som det gör om man utvecklar antibiotika som liknar de som redan finns ute på marknaden.

Ingen ny antibiotikatyp på 50 år

Projektet har fått stöd från den internationella antibiotikaplattformen Enable och dess fortsättning Enable-2.

Enable-2 koordineras av den farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet.

– Att få tillgång till resurser och kompetens att ta fram nya antibiotika är svårt. Det har varit otroligt värdefullt att få stöd både från Enable och Enable-2 och utan detta stöd hade vi inte lyckats komma så här långt, säger Anders Karlén.

Det har inte kommit några nya antibiotika mot gramnegativa bakterier sedan 70-talet.

– Det är 50 år sen så det är så klart intressant att hitta något nytt i den klassen, säger Anders Karlén.

Nu vill forskarna ta nästa steg och söka finansiering för att vidareutveckla sina resultat mot en läkemedelskandidat.

– Det är en massa utmaningar och många olika studier som återstår. Om det håller hela vägen är en läkemedelskandidat tre-fyra år framåt i tiden.

”Nu måste vi rädda det okända yrket receptarie”

Helene Wallskär
-
0
”Nu måste vi rädda det okända yrket receptarie”

”Slå ett slag för receptarien: Din guide i läkemedelsdjungeln”. Så skrev Emma Lundkvist nyligen i ett upprop som farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet publicerade på sin hemsida.

Emma Lundkvist är samordnare vid receptarieprogrammet i Uppsala och rejält oroad över en flerårig trend med få sökande och ibland tomma utbildningsplatser.

– Men vi ger inte upp. Vi måste göra något för att rädda det här yrket, säger hon till Läkemedelsvärlden.

Svårt fylla platserna

Uppsala universitet har intagning till 75 platser på det treåriga receptarieprogrammet både höst och vår. I höstas räckte antalet sökande precis till att fylla, inga reserver fanns kvar. Och till utbildningsstarten våren 2024 var de sökande så få att knappt hälften av platserna fylldes.

Sjunkande meritpoäng i statistiken hos universitets- och högskolerådet tyder på ett lägre intresse även för receptarieutbildningar på andra orter.

Söktrycket till den femåriga apotekarutbildningen är högre

Receptarie stort bristyrke

Så varför inte anpassa utbudet till efterfrågan och dra ned på studieplatserna på receptarieprogrammet?

– Det skulle strida mot vårt samhällsuppdrag eftersom arbetsmarknaden skriker efter legitimerade receptarier. Det gäller inte bara apoteken utan även regionerna, svarar Emma Lundkvist.

– Receptarier är viktiga kuggar i en fungerande läkemedelsförsörjning, apoteksmarknad och läkemedelsanvändning. Dessvärre är de sedan länge för alltför få och prognoserna inger inget hopp om förbättring.

Receptarie okänt yrke?

Men varför söker inte fler när det är så lätt att få jobb efter utbildningen?

– Jag tror att den enskilt största anledningen är att det finns en utbredd okunskap om receptarieyrket. Inte ens studievägledare och arbetsförmedlare känner alltid till titeln. Och våra studenter på receptarieprogrammet berättar att de ofta får frågan om de utbildar sig för att jobba i hotellbranschen.

– Först när de säger att receptarie är ungefär som apotekare förstår folk. Och yrkesaktiva receptarier använder gärna samlingsbegreppet farmaceut när de ska berätta vad de jobbar med. Det blir en ond cirkel, genom att vi inte använder yrkestiteln blir rollen ännu mer okänd.

Vill ha fler förstahandssökande

Kan man säga att receptarieyrket hamnar i skuggan av apotekaryrket?

– Ja, apotekare är mer välkänt begrepp och innebär dessutom hög status i många länder. En utmaning för oss på receptarieprogrammet är också att det är ”plan B” för en hel del av våra studenter. De vill egentligen bli apotekare, men kom inte in på det programmet och planerar att läsa vidare till apotekare efter receptarieutbildningen.

– Vi skulle vilja ha fler förstahandssökande som väljer programmet för att de vill bli just receptarie. Som föredrar en treårig högskoleutbildning som leder till ett jobb där de får kombinera naturvetenskap och att hjälpa människor till bästa hälsa genom en god läkemedelsanvändning.

Vill ändra behörighetskraven

Vilken åtgärd vill du se?

– Det finns inga snabba lösningar. Men jag anser att vi behöver se över möjligheterna att revidera behörighetskraven för att komma inpå receptarieprogrammet. I dag krävs i praktiken att man gått ett naturvetenskapligt gymnasieprogram eller kompletterar sin behörighet.

– Genom att ändra på dessa krav och harmonisera med övriga treåriga högskoleutbildningar på hälsoområdet, till exempel sjuksköterskeprogrammet, skulle vi kunna nå nya grupper av sökande. Bland annat skulle det sänka tröskeln för yrkesväxlare som vill utbilda sig till ett nytt jobb mitt i livet. I dag måste de ofta gå ett naturvetenskapligt basår innan de kan söka till receptarieprogrammet.

Föreslår reklamkampanj

Vad kan göras på kort sikt för att göra receptarieyrket mer känt?

– I min dröm ser jag en rikstäckande annonskampanj med stora affischer på varenda busskur där man berättar om detta attraktiva jobb. Vi är många aktörer inom läkemedelsområdet som måste samarbeta om att synliggöra receptarieyrket bättre.

Apoteksbranschen fortsätter att växa

Anna Bäsén
-
0
Apoteksbranschen fortsätter att växa

Apoteksbranschen växer, trots tuffa tider. Det visar Sveriges Apoteksförenings branschrapport för 2023 som publiceras idag.

Hela apoteksmarknaden omsatte knappt 78 miljarder kronor under förra året. Det är en ökning med fem miljarder, eller knappt sju procent, jämfört med föregående år.

Det är andra året i rad som försäljningen ökar både i butik och online.

Mest ökar omsättningen när det gäller förskrivna läkemedel, som växte med 9,6 procent mellan 2023 och 2022. Motsvarande siffror för egenvårdsläkemedel och övrig försäljning är 6,6 respektive 6,3 procent.

Dålig lönsamhet i apoteksbranschen

Lönsamheten i branschen är dock svag och på nedåtgående. Läkemedelsvärlden har tidigare rapporterat om att många apotek hotas av nedläggning på grund av dålig lönsamhet. Tandvårds och läkemedelsförmånsverket, TLV, har därför beslutat att höja handelsmarginalen från och med i år.

Den samlade rörelsemarginalen för 2023 beräknas till 1,6 procent. Rörelsemarginalen visar hur stor del av omsättningen som blir kvar för att täcka räntor och skatt samt ge vinst.

– Året har varit tufft för apoteksbranschen och präglats av kostnadsökningar och intäktsbortfall, säger Johan Wallér, vd på Sveriges Apoteksförening i ett pressmeddelande.

Färre fysiska apotek

Antalet fysiska apotek har minskat tre år i rad. Toppåret 2020 fanns 1433 öppenvårdsapotek. Nu har landet 1405 apotek. Minskningen har framför allt skett i större städer.

Antalet fysiska apotek i förhållande till antalet invånare har också minskat senaste decenniet. Orsaken är att befolkningen har ökat i snabbare takt än antalet apotek.

Idag har landet 13,3 fysiska öppenvårdsapotek per 100 000 invånare. Det betyder att apotekstätheten är tillbaka på samma nivå som år 2012.

Apotekens e-handel ökar

En förklaring till att antalet fysiska apotek minskar är den ökande e-handeln, enligt branschrapporten. Idag finns sju e-handelsapotek. E-handeln står för 21 procent av apotekens totala omsättning.

Då övrig e-handel backar går apoteken mot strömmen. Onlinehandeln omsatte ungefär en miljard kronor i månaden under förra året. Värdetillväxten online är 17 procent mellan 2022 och 2023, jämfört med 6,7 procent för de fysiska apoteken. Landsbygd och mindre städer har en högre andel e-handel än större städer.

Fortfarande står dock fysiska apotek för 85 procent av försäljningen av förskrivna läkemedel och 79 procent av receptfria läkemedel. Men i rapporten konstateras att e-handen nu nått en nivå där den kommer att påverka den fysiska butiksstrukturen kommande år.

Apoteken har nöjda kunder

Kunderna ger apoteken bra betyg. 98 procent är nöjda med sitt senaste apoteksbesök. Fyra av fem ger betygen ”mycket bra” eller ”utomordentligt bra”.

Läkemedelsbrister och restnoteringar påverkar arbetsbelastningen på apotek. Under 2023 dubblerades antalet restnoterade läkemedel, från 1615 år 2022 till 3260 år 2023.

Apoteken mäter också något som kallas servicegrad, andelen läkemedel som kan lämnas ut direkt av samtliga läkemedel som ett apotek expedierar. Servicegraden ligger på 96 procent.

Vill bredda farmaceutrollen

Sveriges Apoteksförening lyfter återigen frågan om att farmaceuter bör få större befogenheter att hjälpa kunden att kunna hämta ut sina läkemedel direkt. Det kan handla om att byta till en annan styrka, förpackningsstorlek, beredningsform eller ett läkemedel med liknande substans. Läkemedelsverket utreder dessa frågor.

Organisationen vill också att farmaceuter får befogenhet att göra extrauttag på recept. En stickprovsmätning som Sveriges Apoteksförening gjort visar att 5 procent av efterfrågade recept inte kunde expedieras på apotek eftersom receptet gått ut eller det inte fanns några uttag kvar. Då skulle patienten kunna få sitt läkemedel i väntan på förnyad läkarkontakt.

– Fler verktyg behövs för att underlätta farmaceuternas arbete och öka tillgängligheten till läkemedel för apotekens kunder, säger Johan Wallér.

Omega-3 mot depression hjälpte vissa patienter

Helene Wallskär
-
0
Omega-3 mot depression hjälpte vissa patienter

Behandling med omega-3 mot depression kan hjälpa de patienter som samtidigt har en låggradig inflammation i kroppen. Den slutsatsen drar forskare vid Lunds universitet som intresserar sig för sambandet mellan inflammation och depression.

Det här sambandet har uppmärksammats allt mer på senare år. Man hittar förhöjda inflammationsmarkörer i blodprov från personer med depression oftare än i befolkningen som helhet. Bland andra forskare i Linköping studerar vad som ligger bakom detta.

Testade omega-3 mot depression

Forskarna bakom den nu aktuella studien i Lund sökte svar på en specifik fråga: Kan behandling med omega-3 med högt innehåll av fettsyran eikosapentaensyra, EPA, hjälpa mot depression? Studien är publicerad i Brain behavior and immunity.

Eikosapentaensyra är en omega-3-fettsyra som man både hittar i kosttillskott med fiskolja och i godkända receptbelagda läkemedel. Läkemedlet Vaskepa med EPA är, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, till exempel godkänt för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.

I depressionsstudien medverkade 101 patienter med depression. Alla hade testat minst ett antidepressivt läkemedel i sex veckor eller mer utan att ha blivit bättre.

Blindad studie

Deltagarna fick lämna blodprover. Genom att analysera proverna kunde man dela in deltagarna i olika grupper – de med låggradig inflammation som inte ger några specifika symtom, de utan inflammation och de med höggradig inflammation.

Varken deltagarna själva eller forskarna fick veta vilken grupp personerna hamnade i. Alla deltagare – även de utan inflammation – fick äta omega-3 mot depression i form av EPA under åtta veckor.

Deltagarna fick den relativt höga EPA-dosen som tillägg till sedvanlig antidepressiv behandling.

Såg en signifikant förbättring

Forskarna mätte sedan hur försökspersonernas depression hade förändrats. Det skedde genom en expertskattning med hjälp av 17 standardiserade frågor samt genom att deltagarna själva skattade hur de mådde.

Resultatet visade en signifikant skillnad mellan de olika undergrupperna. Varken hos de utan inflammation eller de med höggradig inflammation såg forskarna någon förbättring. Men i gruppen med låggradig inflammation hade symtomen  minskat efter behandlingen med omega-3 mot depression.

– Vi såg en signifikant förbättring i måendet, säger Klara Suneson, psykiatriläkare i Region Skåne och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Mer forskning behövs

Tidigare forskning har inte visat någon effekt av omega-3 mot depression, men dessa studier har till skillnad från den nya inte studerat undergrupper av patienter med olika inflammationsgrad.

– Patienter med depression utgör en väldigt heterogen grupp. Någon är helt sjukskriven, någon annan jobbar heltid och skjutsar barn till fotbollsträning. Alla insjuknar inte av samma orsak, och svarar därför inte heller likadant på medicinsk behandling. Därför är det så viktigt att identifiera även biologiska markörer, som inflammation, säger Klara Suneson.

Hon framhåller att många frågor återstår att besvara genom fortsatt forskning. Skulle en längre behandling förbättra depressionen mer? Försvinner effekten när man slutar med omega-3? Skulle en högre dos kunna hjälpa även de med höggradig inflammation?

Försiktigt ja till ryggmärgsstimulering

Helene Wallskär
-
0
Försiktigt ja till ryggmärgsstimulering

Medicintekniska produktrådet, MTP-rådet, ger i en ny rekommendation till regionerna försiktigt klartecken för tre produkter för ryggmärgsstimulering.

Ryggmärgsstimulering är en smärtbehandling som i dag är betydligt lättare att få i vissa regioner än i andra. Med sin rekommendation vill MTP-rådet bidra till en mer jämlik användning.

Blockerar smärtsignaler

Vid ryggmärgsstimulering opererar man in en dosa, lik en pacemaker, under huden vid ryggslutet. Den gör att man via en elektrod kan skicka elektriska impulser in i ryggmärgen.

Syftet är att impulserna ska blockera smärtsignaler så att de inte kan nå hjärnan. Därigenom upplever patienten smärtlindring.

Fem medicintekniska produkter för ryggmärgsstimulering ingick i MTP-rådets granskning. Rådet bad Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, att göra en hälsoekonomisk utvärdering av dem.

Klartecken för tre produkter

Företagen bakom två av produkterna – Senza IPG från Nevro och Evoke från Saluda Medical – avstod från att medverka med underlag till utvärderingen. Dessa två produkter rekommenderar nu därför MTP-rådet ej eftersom de inte har kunnat granskas.

Däremot anser MTP-rådet att regionerna kan använda övriga tre produkter hos patienter med långvarig neuropatisk smärta i nedre delen av ryggen och benen. Men bara hos vissa patienter som inte får hjälp av konventionell behandling och där ryggmärgsstimuleringen ger effekt.

De tre produkter som MTP-rådet ger denna rekommendation är Intellis från Medtronic, Proclaim från Abbot och Wavewriter från Boston Scientific.

Tunn evidens för ryggmärgsstimulering

Samtidigt framhåller rådet att regionerna bör avstå från att använda metoden mer generellt. Detta eftersom det saknas tillräcklig vetenskaplig evidens för att den har positiva hälsoeffekter.

– Ryggmärgsstimulering kan ha positiva effekter för enskilda patienter. Men när vi granskat det vetenskapliga underlaget, som för övrigt är ganska tunt, är de kliniska effekterna av ryggmärgsstimulering generellt sett osäkra. Och det är därför vi utformat rekommendation som vi gjort, säger Ulrica Fjärstedt, ordförande i MTP-rådet, i ett pressmeddelande.

– Vi hoppas nu att rekommendationen blir ett stöd för regionerna och en vägledning vid val av behandlingsmetod för smärtlindring på det här området. Vi efterlyser också studier på området som kan visa på kliniska långtidseffekter jämfört med de behandlingsmetoder som vanligtvis används idag.

Belönas med populärvetenskapligt pris

Helene Wallskär
-
0
Belönas med populärvetenskapligt pris

Emma Frans är doktor i epidemiologi och senior forskningsspecialist vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet. För många av oss är hon dock mer känd som en slagkraftig förespråkare för vetenskap och kritiskt tänkande. Hon har stor synlighet i sociala medier, föreläser, sitter i TV-soffor, gör poddar, skriver krönikor i Svenska dagbladet och skriver böcker.

För detta engagerade arbete får hon nu Natur & Kulturs populärvetenskapliga pris 2024.

– Med sitt mångfacetterade och kunniga deltagande i samhällsdiskussionen har Emma Frans bidragit till att fördjupa förståelsen för forskning och forskarens roll. Hennes arbete hjälper oss alla att tänka kritiskt och förstå hur vi kan använda vetenskap för att fatta faktabaserade beslut, säger Per Almgren, vd på Natur & Kultur, i ett pressmeddelande.

Emma Frans vill vara guide

I samma pressmeddelande beskriver Emma Frans själv sina drivkrafter:

– Jag vill inte säga åt folk vad de ska tycka och tänka, utan fungera som en guide i en djungel av vetenskapliga studier som ibland är väldigt trovärdiga och ibland bara skräpforskning.

Emma Frans har skrivit fem populärvetenskapliga böcker. Den senaste, ”Expertparadoxen”, kom ut i fjol. Där använder hon bland annat erfarenheter från coronapandemin till att förklara att vi behöver lita på vetenskapen – oftast har forskarmajoriteten rätt.

Varnar för blind tilltro

Samtidigt varnar hon för att lita blint på enskilda, karismatiska experter som tack vare olika omständigheter kan få stort genomslag för sina idéer.

Två av hennes exempel på sådana personer är stjärnkirurgen Paolo Macchiarini och forskaren Andrew Wakefield. Den senares helt felaktiga forskningsresultat om påstådda samband mellan mässlingsvaccin och autism har fortfarande stor spridning bland anti vaxxers.

Prisas för livfull kommunikation

Natur & Kultur har delat ut sitt  populärvetenskapliga pris sedan 2017. Bland tidigare pristagare finns bland andra klimat- och hållbarhetsforskaren Johan Rockström, vetenskapsjournalisten Maria Gunter, juridikprofessorn Mårten Schultz och filosofiprofessorn Åsa Wikforss.

Emma Frans får enligt juryns motivering priset ”för sin breda och livfulla kommunikation av forskning och vetenskap. Genom böcker, artiklar i dagspress, poddar och sociala medier når hon en mycket stor och mångsidig publik. Emma Frans har rört sig utanför sitt eget forskningsområde, medicinsk epidemiologi, med vilja och kritiskt engagemang för att göra vetenskapen begriplig. Genom att diskutera expertrollen och dess gränser har hon även bidragit till att fördjupa förståelsen för forskarnas och experternas roll i samhället.”

Prissumman är 250 000 kronor. Priset delas ut vid ett evenemang i Stockholm 14 maj.

1...202122...29Sida 21 av 29