Annons
Home 2024

Årlig arkivering 2024

Nya anslag till tjänster för att forska om barncancer

Helene Wallskär
-
0
Nya anslag till tjänster för att forska om barncancer

Barncancerfonden finansierar enligt ett nytt beslut 23 tjänster för forskning om barncancer de närmaste två till sex åren. Beslutet innebär att forskarna får dela på anslag på sammanlagt 59,8 kronor.

De nya forskartjänsterna är spridda över landet. De finns vid Karolinska institutet, Karolinska universitetssjukhuset, Uppsala universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Lunds universitet, Göteborgs universitet respektive Umeå universitet.

Forskningsstöd som ger ringar på vattnet

I ett pressmeddelande skriver Barncancerfonden att finansiering av forskartjänster är en viktig del av organisationens stöd till forskning om barncancer. Andra stödformer är projektfinansiering och stöd till infrastrukturer som register och biobanker.

– Varje år söker över 100 forskare våra tjänster så vi vet att intresset är högt och att behovet är stort. Vi vet också att de som fått tjänster via Barncancerfonden ofta stannar inom barncancerområdet så stödet är viktigt både för att stötta duktiga forskare och för att bidra till kompetensutveckling inom hela fältet, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Arbete mot komplikationer röd tråd

De vanligaste formerna av cancer hos barn är olika leukemier och hjärntumörer. Detta avspeglar sig också i inriktningen bland forskarna som får de nya tjänsterna. Flera av dem fokuserar just på bättre behandling av leukemi eller hjärntumörer hos barn.

En annan forskningsfråga som flera av forskarna arbetar med är hur man ska kunna minska de ibland livslånga komplikationer som drabbar personer som behandlats för cancer som barn. I dag får 70 procent sådana komplikationer av varierande svårighetsgrad, vilket Läkemedelsvärlden tidigare har belyst.

– Att hitta sätt att använda ny teknik och ny kunskap för att kunna minska såväl under- som överbehandling är en tydlig röd tråd inom barncancerforskningen både internationellt och i Sverige. Mycket handlar om precisionsmedicin där vi nu utgår från cancerns egenskaper och det enskilda barnets genetik så att vi kan skräddarsy behandlingarna allt bättre, säger Britt-Marie Frost.

Söker godkännande för kinesisk kopia av Ozempic

Helene Wallskär
-
0
Söker godkännande för kinesisk kopia av Ozempic

Det kinesiska läkemedelsföretaget Hangzhou Jiuyuan Gene Engineering vill marknadsföra en kopia av Ozempic (semaglutid) i Kina. Nyhetsbyrån Reuters rapporterar att bolaget ansöker om kinesiskt marknadsgodkännande.

Det aktuella läkemedlet har produktnamnet Jiyoutai och är en så kallad biosimilar till affärssuccén Ozempic från det danska företaget Novo Nordisk. Biosimilarer är kopior av biologiska läkemedel (läkemedel framställda med hjälp av levande celler).

Kina viktig marknad

Den oväntat höga efterfrågan på Ozempic har lett till brist på läkemedlet i Sverige och många andra länder. Efterfrågan växer även i Kina. Förra året mer än fördubblade Novo Nordisk sin försäljning av Ozempic  i Kina till 4,8 miljarder danska kronor (7,4 miljarder svenska kronor).

Det motsvarar fem procent av den globala Ozempicförsäljningen.

Även i Kina gäller godkännandet av Ozempic behandling vid diabetes typ 2 och även här använder många i stället läkemedlet för att gå ned i vikt.

Novo Nordisk planerar, enligt Reuters, att också lansera sitt viktminskningsläkemedel Wegovy i Kina. Wegovy innehåller liksom Ozempic GLP-1-hämmaren semaglutid, men i annan dosering

Kopia av Ozempic utmanar

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat pågår en rättslig tvist om patenten på Ozempic och Wegovy i Kina. Men tills vidare gäller patenten, som löper ut 2026.

Hangzhou Jiuyuan Gene Engineering räknar, enligt Reuters, med att det kan dröja till dess innan företaget kan börja marknadsföra sin sannolikt betydligt billigare kopia av Ozempic.

Ansökan för biosimilaren Jiyoutai gäller samma behandlingsområde – blodsockerkontroll vid diabetes typ 2 – som sin förlagas. Men det kinesiska läkemedelsföretaget planerar, enligt affärssajten Forbes med att fortsätta sin forskning och utveckling av semaglutid. Detta innefattar utveckling för andra behandlingsområden, som viktminskning.

Siktar även på andra marknader

Forbes rapporterar också att den planerade lanseringen i Kina bara är ett första steg för Hangzhou Jiuyuan Gene Engineering. Företaget kommer också att arbeta aktivt utomlands för att skapa internationella marknader för sin billigare kopia av Ozempic.

Utredning av fryshaveriet ytterligare försenad

Helene Wallskär
-
0
Utredning av fryshaveriet ytterligare försenad

Drygt tre månader har gått sedan det uppmärksammade fryshaveriet på Karolinska institutets Campus Flemingsberg i Huddinge. Under fem dygn steg temperaturen i frysarna till en nivå som förstörde stora mängder biologiskt forskningsmaterial.

Karolinska institutet, KI, har ännu inte offentliggjort vad som låg bakom.

Haverikommission om fryshaveriet

Efter nyår startade KI en intern haveriutredning under säkerhetschefens ledning. Utredningsgruppen skulle ha redovisat sina slutsatser i en rapport i början av mars. Men KI sköt upp publiceringen till slutet av mars och skjuter nu på den ytterligare.

– Arbetet med att skriva rapporten pågår nu för fullt. Vi är hoppfulla om att vara klara runt 12 april, säger professor Matti Sällberg, dekan vid KI Syd och haverikommissionens talesperson, till Läkemedelsvärlden.

– Det har helt enkelt tagit längre tid än vi från början räknade med att samla in all information. Bland annat att få tag i olika loggar och hinna intervjua alla som kan bidra till att skapa en bild av vad som hände.

Olika brister bakom fryshaveriet

Utredningen ska hitta både de tekniska och de organisatoriska faktorer som orsakade fryshaveriet.

– Vi vet att det blev stopp på kvävetillförseln till kryotankarna, men det borde inte ha behövt få så allvarliga följder, säger Matti Sällberg.

– Att det ändå blev så tyder på att det även finns organisatoriska brister. De bristerna är viktiga att identifiera och se över så att vi lär oss något av den här krisen.

Vad skulle sådana organisatoriska brister kunna handla om?

– Det går inte att svara på förrän utredningen är klar. Men jag tror i alla fall att vi kommer att behöva se över vilka kritiska infrastrukturer för forskningen som liksom frysanläggningen successivt har vuxit fram när KI har blivit större. Det gäller att anpassa rutiner och organisation kring dessa infrastrukturer efter deras aktuella storlek och betydelse.

Även extern granskning

Vad händer när utredningen är klar?

– Då kommer vi att presentera den för KI:s personal så att de får informationen först. Sedan kommer vi att publicera rapporten. Dessutom skickar vi den vidare till andra som ska granska den, både Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och en extern granskningsgrupp som KI anlitar.

Varför behövs det även en extern granskningsgrupp?

– Det här är en stor händelse och det är viktigt med full transparens. Vi vill ha oberoende ögon som går igenom haverirapporten och ser till att vi inte har missat något. Den externa gruppen har också fria händer att begära in ytterligare underlag eller göra andra åtgärder.

Svårt sätta prislapp

Hur många prover blev förstörda?

– Det handlar om cirka 30 000 prover från flera tusen forskningspersoner. Haveriet berör omkring 15 forskargrupper i varierande omfattning. Den forskning som drabbats hårdast handlar om blodcancer.

Stämmer det att värden för en halv miljard kronor har gått förlorade?

– Sådana uppgifter har förekommit i medier, men det är i praktiken extremt svårt att sätta ett pris på förlusterna. Forskare har trots allt använt provsamlingarna under 20 år. Så de förstörda proverna hade ju redan hunnit generera vetenskaplig kunskap som fortfarande finns kvar.

– Men oavsett detta är fryshaveriet en oerhörd förlust för forskningen och patienter då det finns risk att framtida nya upptäckter och behandlingar kan bli fördröjda.

Många forskare påverkas

Vilken hjälp får de berörda forskarna?

– I början erbjöd KI alla berörda krisstöd. Nu pågår ett arbete som KI:s ledning samordnar för att kartlägga och försöka minimera konsekvenserna för varje enskilt forskningsprojekt. I värsta fall är det omöjligt att fullfölja påbörjade projekt och man måste kanske betala tillbaka forskningsanslagen. Om så är fallet kommer man att behöva stötta forskarna ekonomiskt på något sätt.

– Men i bästa fall kan man i stället i dialog med forskningsfinansiären rikta om forskningen så att det går att fortsätta. Det ser olika ut från fall till fall.

Hur är stämningen bland forskarna?

– Allra först var det förlamning och chock. Men sedan kom en fantastisk kämpaglöd där alla jobbar för att hitta nya vägar och lösa situationen.

TLV vill fortsätta mäta på apoteken – föreslår metod

Helene Wallskär
-
0
TLV vill fortsätta mäta på apoteken – föreslår metod

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, vill fortsätta att följa graden av direktexpediering på apoteken. Detta framgår av myndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag.

Med direktexpediering menas att en apotekskund med ett recept direkt kan få ut det förskrivna läkemedlet.

Att hålla koll på detta är bland annat ett sätt att följa upp hur apoteken klarar sitt ansvar att tillhandahålla läkemedel. Det kan också bidra till att skapa en bild av hur läkemedelsförsörjningen i stort fungerar.

Började mäta direktexpediering

Redan år 2015 gjorde Sveriges apoteksförening en första studie där man mätte graden av direktexpediering på ett antal apotek. År 2019 mätte sedan TLV samma sak på 144 slumpvis utvalda apotek under en septembervecka.

Resultatet visade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, att 85,2 procent av alla kunder fick samtliga efterfrågade receptläkemedel direkt.

TLV:s undersökning gjordes på uppdrag av regeringen som därefter gav myndigheten ytterligare ett uppdrag på samma tema. Det handlade om att ta fram metoder för att fortsätta att  återkommande mäta apotekens direktexpediering.

Vill vidareutveckla metoden

Det är detta uppdrag som TLV nu redovisar. För de fysiska apotekens del föreslår myndigheten att man fortsätter med den metod som användes 2019. Det innebär att ett slumpvis urval av öppenvårdsapotek besvarar en enkät som mäter graden av direktexpediering.

TLV vill dock utveckla metoden genom att den som expedierar receptet även ska notera vilka varunummer som inte finns tillgängliga. Detta gör att undersökningen tillför mer  information som gör det värt att göra jobbet.

– Med en utvecklad enkätmetod för att mäta direktexpedieringsgrad kommer vi kunna förbättra kvaliteten och fördjupa analyserna. Nu kommer vi se vilka läkemedel som kunderna inte får med sig direkt och vad det beror på, säger Gunilla Rönnholm, enhetschef på TLV, i ett pressmeddelande.

TLV framhåller att det då också blir tydligt vilka orsaker som ligger inom apotekens ansvarsområden och vad som beror på faktorer som apoteken inte kan påverka.

Vill även göra pilotstudie

Myndigheten vill också göra en pilotundersökning för att se om det skulle gå att förenkla mätningarna på de fysiska apoteken. Detta i så fall genom att använda den så kallade efterfrågeknappen.

Det är en knapp som de flesta apotek har i sina IT-system och som de använder för att optimera sina lager. När en kund frågar efter en vara som inte finns inne, så trycker apotekspersonalen på efterfrågeknappen för att signalera ett behov inför kommande beslut om vad som ska hållas i lager och inte.

TLV:s hypotes är att det eventuellt skulle gå att använda efterfrågeknappen för att mäta direktexpedieringsgrad på fysiska apotek.

Nätapotekens direktexpediering

Hittills har nätapoteken stått utanför undersökningarna av direktexpediering. Men det vill TLV ändra på. TLV föreslår därför ett särskilt mått på direktexpediering för nätapotek som är anpassat till deras förutsättningar.

Det mått som skulle ha varit mest likt mätningen inom fysisk handel vore om ett receptförskrivet läkemedel finns eller inte finns tillgängligt på lager då kunden efterfrågar det. Men av olika tekniska och juridiska orsaker bedömer TLV att det måttet inte går att använda.

I stället föreslår myndigheten att direktexpediering vid nätapotek definieras som att kunden får läkemedlet vid den tid som företag och kund kommit överens om.

Ännu ett pris för banbrytande koleravaccin

Helene Wallskär
-
0
Ännu ett pris för banbrytande koleravaccin

Jan Holmgren är seniorprofessor i medicinsk mikrobiologi vid Göteborgs universitet. Han är en forskare som fått se sina upptäckter rädda många liv, inte minst bland barn, runt om i världen.

Jan Holmgrens forskning, som startade på 1970-talet, lade grunden till världesn första effektiva drickbara vaccin mot kolera, Dukoral. Han bidrog också till teknologiöverföring som har gjort att fattiga länder själva kan tillverka vaccinet.

Genom åren har han fått en rad prestigefyllda priser och andra utmärkelser för dessa insatser. Läkemedelsvärlden rapporterade till exempel 2019 när Jan Holmgren fick det stora internationella folkhälsopriset Prince Mahidol award.

Nytt pris till Jan Holmgren

Nu är det dags igen. Den här gången är det Internationella vaccininstitutet (International vaccine institute, IVI) och vaccinföretaget SK bioscience som tillsammans tilldelar Jan Holmgren det prestigefyllda Park MahnHoon award.

Det delas ut varje år och är uppkallad efter företagets tidigare vice styrelseordförande Park MahnHoon.

– Professor Jan Holmgren ledde utvecklingen av världens första drickbara koleravaccin som har räddat oräkneliga liv i hela världen, säger Jerome Kim, vaccininstitutets  generaldirektör i ett pressmeddelande.

Tre pristagare

Det här är tredje gången som vaccininstitutet och vaccinföretaget delar ut detta pris till en eller flera framstående vaccinforskare. De övriga två pristagarna i år är amerikanerna Barney Graham och Jason McLellan.

Deras forskning om strukturen hos så kallade spikeproteiner (ytproteiner som finns bland annat på covid-19-viruset) har lett vidare till vacciner mot covid-19 och respiratoriskt syncytialvirus, RSV.

Läkemedel mot Krim-Kongo blödarfeber närmare

Helene Wallskär
-
0
Läkemedel mot Krim-Kongo blödarfeber närmare

Forskare vid Karolinska institutet har i samarbete med andra tagit reda på hur viruset som orsakar Krim-Kongo blödarfeber tar sig in i våra celler. Resultaten som är publicerade i Nature microbiology är ett viktigt steg i utvecklingen av läkemedel mot sjukdomen.

Hög dödlighet och ingen behandling

Det virus som orsakar Krim-Kongo blödarfeber heter nairovirus. Människor får vanligen viruset genom fästingbett. Blödarfebern är en fruktad sjukdom med en dödlighet på upp till 40 procent. Symtomen kommer plötsligt och innefattar feber, muskelvärk, magont, ledsmärtor, kräkningar och blödningar som kan orsaka organsvikt.

Det finns inget vaccin mot nairovirus och heller inga specifika läkemedelsbehandlingar mot infektionen. Men den nya studien ger hopp om att forskarna kommer att kunna få fram en sådan behandling. I studien kunde forskarna se att nairoviruset tar sig in i våra celler via ett protein på cellytan.

Detta protein är den så kallade LDL-receptorerna som reglerar kolesterolnivåer i blodet.

– När vi känner till vilken receptor viruset använder sig av kan vi producera receptorn i provrör och ge som läkemedel. Då kan vi lura viruset att binda till de receptorerna istället för till cellerna och därmed stoppa viruset från att sprida sig i våra kroppar, säger Ali Mirazimi, adjungerad professor vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Krim-Kongo drabbar nya områden

Krim-Kongo blödarfeber är en av de smittor som riskerar att öka och sprida sig till nya geografiska områden i takt med att klimatet på jorden blir varmare. Sjukdomen förekommer enligt Folkhälsomyndigheten i dag i ett 40-tal länder i bland annat Centralasien, Mellanöstern och delar av Afrika.

På senare år har viruset också spridits längre norrut, bland annat till Spanien och Frankrike. Inget fall har hittills diagnostiserats i Sverige.

Även hyalommafästingen, den fästingart som överför viruset, har börjat dyka upp i områden där den inte fanns tidigare. Den är större än de fästingar som är vanliga i Sverige och förekommer framför allt i varmare klimat än vårt.

Men hyalommafästingar som kommit hit med flyttfåglar hittas numer ibland även här, något som Läkemedelsvärlden har rapporterat om.

Ger beredskap mot smittan

I den aktuella studien använde forskarna miniorgan som man utifrån mänskliga stamceller odlar fram i provrör. Samma modell har tidigare använts för att identifiera hur Ebolavirus tar sig in i celler.

Resultaten bekräftades även i tester på möss. De  möss som saknade LDL-receptorn blev inte lika sjuka av Krim-Konga blödarfeberviruset som andra.

– Det här är ett viktigt steg i vår beredskap mot sjukdomen. Krim-Kongo blödarfeber är en sjukdom vi helst inte vill ha. Om sjukdomen börjar dyka upp på fler platser kanske vi redan kan ha ett läkemedel som vi kan ta in i kliniska prövningar, säger Ali Mirazimi.

Forskningen har skett i samarbete med Medical university of Vienna, Österrike, Helmholtz centre for infection research, Tyskland, National institutes of health, USA, och företaget JLP health. Huvudsakliga finansiärer är Vetenskapsrådet och EU.

Får äldre för mycket läkemedel – eller för lite?

Anna Bäsén
-
0
Får äldre för mycket läkemedel – eller för lite?

Jag har arbetat i över 25 år som journalist nu och lika länge har apotekaren Thony Björk varit en person som jag återvänder till för att intervjua i läkemedelsfrågor. Han har suttit på en rad viktiga positioner och exempelvis varit kommunikationsdirektör vid Apoteket AB, ordförande för Sveriges farmaceuter och vice vd hos Apotekarsocieteten.

Därför var det förstås extra intressant och roligt att få bjuda in Thony Björk, idag sakkunnig i läkemedelsfrågor hos SPF Seniorerna och ledamot av Läkemedelsverkets styrelse, till Läkemedelspodden.

Apotekaren Thony Björk brinner fortfarande

Såklart måste jag fråga honom vad det är som gör att han brinner så intensivt och länge för läkemedel.

– Ändå sen jag tog examen 1981 har jag känt en stor drivkraft att lära mig mer om läkemedelsfrågorna och att också föra ut den kunskapen på lite olika sätt.

– Läkemedel har betytt så mycket för möjligheten att behandla sjukdomar. Det är en fantastisk utveckling bara sedan då jag började och fram till nu. Och inget tyder på att det skulle bli en mindre spännande utveckling framåt, säger han entusiastiskt.

Fass såldes på svarta börsen

Vi samtalar om då, nu och framtiden. Väldigt mycket har blivit bättre, tycker Thony Björk. Inte minst när det gäller läkemedelsinformation.

I början av sin långa karriär arbetade han på Läkemedelsindustriföreningen LIF med produktion av patient-Fass. Det var ett stort steg, nu skulle patienter få ta del av läkemedelskunskap och läkemedelsinformation.

– På den tiden kunde man köpa Fass på svarta börsen. När nya utgåvor kom sålde sköterskor och andra sin gamla. Man kunde se radannonser. Idag har vi en helt annan värld.

Läkemedelsbehandling av äldre utvecklas

Äldre är de stora läkemedelsanvändarna. Det är också mest utsatta för läkemedelsproblem som biverkningar och fallskador.

Thony Björk är en av dem som arbetar med Koll på läkemedel som syftar till bättre läkemedelsbehandling till äldre. Koll på läkemedel är ett samarbetsprojekt mellan Pensionärernas Riksorganisation (PRO), SPF Seniorerna, SKPF Pensionärerna och Apoteket AB. Mycket har hänt sedan starten 2009.

– Åstadkommer vi någon förändring? Både ja och nej. Och vi kan inte säga att det är bara vi som har gjort det. Men vi har i alla fall bidragit till en utveckling.

Många läkemedel kan vara bra

Vi samtalar bland annat om varför det är både bra och dåligt att äldre får många olika läkemedel och hur det kan komma sig att det finns både en under- och överförskrivning av läkemedel som är olämpliga till äldre samtidigt.

Thony Björk förklarar också varför han tycker att det borde vara ett krav att äldre får regelbundna läkemedelsgenomgångar och hur det kan komma sig att läkemedelshanteringen i äldreomsorgen har så stora brister brister trots alla larm.

Han ger också sin syn på utvecklingen av nya dyra läkemedel som lekanemab, hur läkemedelsbristen slår mot äldre och berättar vad man kan göra själv för en säker läkemedelsbehandling.

Du kan lyssna på Läkemedelspodden direkt här ovan. Du hittar också Läkemedelspodden via Libsyn, Spotify, Soundcloud, i din Iphone eller Android, och på andra ställen där poddar finns.

Få antibiotika i försök med miljöpremie

Helene Wallskär
-
0
Få antibiotika i försök med miljöpremie

I mitten av 2025 startar ett fyraårigt försök med miljöpremie till läkemedel som uppfyller vissa miljökrav. Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, jobbar på regeringens uppdrag med förberedelserna, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat.

Ramarna för försöket börjar nu ta tydlig form. Det framgår av två nya rapporter om förberedelserna från Läkemedelsverket respektive TLV.

Försök med miljöpremie kräver provtagning

Den frivilliga miljöpremien ska belöna företag som tillverkar läkemedel utan att utsläppen från tillverkningen går över vissa gränsvärden. Gränsvärdena gäller koncentrationen av aktiv substans i avloppsvatten från produktionen. Företag som anser att deras produkt uppfyller kraven ansöker hos Läkemedelsverket om att få miljöpremien.

– Förslaget om miljöpremie är ett av de första som ställer faktiska krav på provtagning och kemisk analys för att visa att utsläpp till vattenmiljön understiger de koncentrationer som bedöms utgöra en miljörisk, säger Krister Halldin som är utredare på Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

Men aktiva substanser och färdiga läkemedel produceras ofta långt från Sverige. Indien och Kina är till exempel två stora leverantörer av aktiv substans. Läkemedelsverket kan därför ha svårt att kolla att de ansökande företagen verkligen uppfyller kraven.

Det kan  ”enligt internationell rätt finnas begränsningar i myndighetens möjlighet att bedriva tillsyn i de länder där läkemedelsframställningen sker”, står det i Läkemedelsverkets rapport.

Revisor ska intyga

Detta problem föreslår Läkemedelsverket att man ska lösa med så kallad tredjepartsverifiering. Vid ansökan om miljöpremie ska en oberoende tredje part som företaget själv anlitar intyga att miljökraven är uppfyllda.

Den oberoende tredje parten ska vara en kvalificerad revisor vid ett företag med certifierat kvalitetsledningssystem.

Att ta fram den dokumentation som krävs kan enligt uppgifter från branschen till TLV kosta uppåt tre miljoner kronor. För att företagen ska vilja ta på sig den kostnaden har TLV höjt beloppet i miljöpremien jämfört med tidigare förslag.

TLV föreslår nu en miljöpremie på tio kronor per såld förpackning utom för preparat med storsäljaren acetylsalicylsyra där premien ska vara fem kronor per förpackning.

Bara ett fåtal antibiotika ingår

Det var redan från början sagt att försöksverksamheten skulle omfatta läkemedelsgrupperna antibiotika, könshormoner och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, NSAID. Så blir det också, men med viss modifikation.

När det gäller antibiotika föreslår myndigheterna att bara en mindre andel av de preparat som finns ska kunna delta i de kommande årens försök med miljöpremie. Det beror på en oro för hur miljöpremien kan påverka tillgången på antibiotika totalt.

Oron bottnar i att miljöpremien kan komma att påverka konkurrensen i det så kallade periodens-vara-systemet. Där konkurrerar företagen varje månad om att deras förpackning ska bli periodens vara genom att vara billigast. Periodens vara är det läkemedel som apoteken i första hand erbjuder kunderna inom respektive utbytbarhetsgrupp.

Antibiotika känslig grupp

Om vissa men inte alla i en sådan grupp får en miljöpremie, förändrar det konkurrenssituationen. Det finns då en risk att företag som inte längre kan konkurrera om att bli månadens vara lämnar den svenska marknaden, menar myndigheterna.

Detta berör alla läkemedelstyper, men är särskilt känsligt när det handlar om antibiotika. I sämsta fall skulle det kunna göra att det finns färre antibiotika kvar efter försöksperioden vilket i förlängningen kan spä på utvecklingen av antibiotikaresistens.

Samtidigt är antibiotika en typ av läkemedelssubstanser med miljöeffekter som det är angeläget att studera och begränsa.

– Det är viktigt att vi kan ha med antibiotika i försöksverksamheten på ett sätt som inte riskerar att försämra tillgången. TLV rekommenderar därför att vissa antibiotika ska ingå i försöksverksamheten, säger Gunilla Rönnholm, enhetschef på TLV, ett pressmeddelande.

Ska informera i höst

Myndigheterna planerar att starta försöket med miljöpremie i mitten av 2025. Redan i höst ska de göra insatser för att informera berörda företag om hur systemet är utformat.

På så vis vill de bereda marken så att så många företag som möjligt kan ansöka om miljöpremie nästa år.

Svensk prostatacancervård är ojämlik visar ny studie

Anna Bäsén
-
0
Svensk prostatacancervård är ojämlik visar ny studie

Svensk prostatacancervård är inte jämlik. Det visar en ny studie.

Män med högre utbildning och inkomst får i högre utsträckning rekommenderad diagnostik och behandling jämfört med män med lägre utbildning och inkomst.

Inom samtliga viktiga insatser forskarna granskar i svensk prostatacancervård – utredning med magnetkamera, botande behandling och förskrivning av potensläkemedel – hittar de klasskillnader.

Lågutbildade och fattigare män dör också i högre utsträckning av prostatacancer än högutbildade och rikare män.

– Trots att Sverige är förhållandevis socioekonomiskt jämlikt visar resultaten på skillnader i cancersjukvården beroende på inkomst och utbildning, säger Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi på Göteborgs universitet, överläkare i urologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i ett pressmeddelande.

Ekonomi påverkar prostatacancervård

Det är forskare vid Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Umeå universitet som har studerat sambandet mellan inkomst och utbildning och ett antal mått som är viktiga i kvalitativ prostatacancervård.

För att göra det har forskarna använt forskningsdatabasen PCBaSe som innehåller uppgifter från flera nationella register, som Nationella prostatacancerregistret. Socioekonomiska data hämtar forskarna från SCB.

Studien, som publicerades i veckan i den vetenskapliga tidskriften International journal of cancer, omfattar uppgifter om nästan 33 000 män under åren 2016 till 2020.

Det är den första svenska studien i sitt slag som omfattar så många olika detaljerade data, som tumöregenskaper och samsjuklighet, med socioekonomiska data på individnivå och geografisk nivå.

Skillnader i utredning med magnetkamera

Studien visar tydliga skillnader när det gäller undersökning med magnetkamera. Sverige inför en ny modell för diagnostik av prostatacancer åren 2018 till 2020. Det uppdaterade vårdprogrammet rekommenderar att män med högt PSA-värde först ska utredas med magnetkamera innan vävnadsprov, biopsi, tas.

Magnetkameraundersökning gör att provtagningen bättre riktas mot tumörmisstänkta områden. Det minskar också överdiagnostik och överbehandling av så kallad lågrisk prostatacancer. Undersökning med magnetkamera gör också att många män inte ens behöver inte ens genomgå biopsi.

Med lång utbildning och högre inkomst ökar sannolikheten att bli utredd med magnetkamera. Nästan hälften, 47 procent, av de socioekonomisk starka männen får den här undersökningen. Bland männen med kort utbildning och lägre inkomst är andelen 35 procent.

Får inte lika ofta potensmedel

Ojämlikheten gäller även botande behandling vid allvarlig prostatacancer utan metastaser. Män med lång utbildning och hög inkomst får i högre grad behandling med strålning eller kirurgi. Skillnaderna mellan de olika grupperna är 89 respektive 75 procent.

Forskarna hittar liknande skillnader när de undersöker hur många män som får erektionsförbättrande tabletter utskrivna året efter sin prostatacanceroperation. Andelen män som får recept på potensläkemedel minst två gånger varierar mellan 44 och 52 procent beroende på utbildning och ekonomi.

Upptäcker cancern senare hos fattiga

Utbildning och ekonomi har också effekt på dödligheten. Resultaten visar att 12,5 procent av männen med låg utbildning och sämre ekonomi dör av sin prostatacancer. Bland män med hög utbildning och bättre ekonomi dör 8,5 procent.

Skillnaderna i dödlighet beror främst på att män som är socioekonomiskt svagare har allvarligare sjukdom vid  diagnos. Det handlar alltså om att prostatacancer upptäcks senare, inte att männen får sämre vård efter diagnos.

Tror screening kan öka jämlikheten

Ulf Strömberg, adjungerad professor i epidemiologisk metodik på Göteborgs universitet, och de andra forskarna anser att organiserad prostatacancertestning, så kallad screening, är en möjlig väg för att minska ojämlikheten.

– Mycket talar för att insatser för att öka jämlikheten främst behövs i diagnostiken så att prostatacancer kan upptäckas i ett tidigare skede hos män i socioekonomiskt utsatta grupper, säger han i pressmeddelandet.

Samarbete, helhetssyn och eldsjälar för oss framåt

Redaktionen
-
0
Samarbete, helhetssyn och eldsjälar för oss framåt

KRÖNIKA: På Apotekarsocieteten blir världen större när jag inser hur Life science-sektorn är uppbyggd och hur allt samverkar. Det är roligt att se att Apotekarsocieteten, som oberoende kunskapsorganisation, har flera viktiga funktioner att fylla. Vi försöker se helheter som gör att vi kan påverka, samverka, utbilda och bredda nätverken.

Nyfikenhet driver både mig och Apotekarsocieteten. Hur kan vi bäst bidra i en sektor som är i ständig förändring och där utvecklingen går väldigt fort? Vad kan vi göra mer av? Vad bör vi göra annorlunda?

Att fortsätta lära, vara nyfiken, våga utmana och satsa är helt nödvändigt för att hänga med i både dagens och morgondagens läkemedelsforskning. Med flera tusen experter som medlemmar arbetar Apotekarsocieteten för att läkemedel ska utvecklas och användas på bästa sätt, både på kort och lång sikt – kan något vara mer aktuellt?

Så började det

Under mitt sista universitetsår på 1990-talet studerade jag i Newcastle. Där kom jag i kontakt med DNA-vacciner och immunostimulatoriskt DNA (CpG DNA). Det blev starten på min doktorandperiod inom immunologi på Karolinska institutet, där jag började forska inom detta område. Visionen var att göra DNA-vacciner till ett komplement till de klassiska vaccintyperna.

Redan då insåg jag vikten av att se helheten. Även om begreppet translationell forskning inte var lika vanligt då, fanns visionen om att olika professioner skulle samarbeta nära för att driva forskningen i en mer behovsanpassad riktning.

När jag senare fortsatte till biotechindustrin fick jag följa med på en resa där något jag forskat på väldigt länge kunde bli verklighet och göra skillnad för patienter.

Utan samarbete går det inte

Jag arbetade under flera år på några av läkemedelsindustrins största företag och fick följa många läkemedel på marknaden. Kliniska prövningar blev en ny passion liksom områden som ”Real World Data” och post-marketing studier samt följsamhet till behandling.

Att arbeta nära sälj, marknad, säkerhet, regulatory och hälso- och sjukvård var väldigt inspirerande när jag såg hur viktigt samarbetet var för att nå ut med läkemedel.

På Apotekarsocieteten arbetar vi med denna helhet varje dag. Här finns alla professioner som behövs för att kunna diskutera styrkor och svagheter i olika led av hela läkemedelskedjan. Världens mest innovativa molekyl är inte värdefull om den inte når patienten i form av ett effektivt läkemedel.

Eldsjälar som inspirerar

En annan parallell mellan mina tidigare jobb och det jag har i dag gäller det här med engagemang. I forskningsmiljöer möter man många engagerade eldsjälar, det är ofta högt i tak och nära till skratt. Det är också ett sätt att klara av att de flesta resultaten inte går den vägen man tänkt sig – man måste reflektera, ta nya tag och sikta högt.

På Apotekarsocieteten hittar vi samma inställning inte minst i våra sektioner, och eldsjälar finns det gott om. Det går att ta på energierna när sektionerna laddar för sina forskningssymposier kring respektive forskningsområden. Att få vara med och driva synliggörandet och sprida kunskap av viktig forskning är väldigt givande!

Att vara vetenskaplig sekreterare på Apotekarsocieteten handlar också mycket om att samarbeta med andra likasinnade aktörer för att främja svensk forskning och life science. Vanligtvis är det många spännande bollar i luften samtidigt.

Mycket på gång just nu

Nu närmar vi oss den årliga nationella konferensen om kvalitetsregisterforskning, som Vetenskapsrådet, Sveriges kommuner och regioner samt Apotekarsocieteten arrangerar.

Kvalitetsregister var något jag brann för redan under min tid i läkemedelsindustrin då jag insåg att potentialen var stor. Idag ser vi att detta område blivit mycket större och användningen av registren har utvidgats för både industrin, akademi samt hälso- och sjukvård.

I årets program hittar vi många intressanta teman, till exempel samverkan mellan industri och akademi. Den nya förordningen om hälsodata kommer också att presenteras!

Något annat som jag just nu jobbar med och ser fram emot är ett digifysiskt seminarium om ”Implementering av ny avancerad diagnostik och behandling i Sverige”. Vi på Apotekarsocieteten har under flera år engagerat oss i utvecklingen när det gäller nya avancerade läkemedel, såsom cell- och genterapier.

Den 16 april har vi ett fullsatt seminarium på Wallingatan som resultat av ett härligt samarbete med Biobank Sverige, Genomic Medicine Sweden och satsningen ATMP 2030. Dagen avslutas med en skarp debatt om framtiden för ATMP!

Lisa Bandholtz
Vetenskaplig sekreterare, Apotekarsocieteten

Uppmuntrar engagemang mot läkemedelsbrister

Helene Wallskär
-
0
Uppmuntrar engagemang mot läkemedelsbrister

Det finns ett stort engagemang mot läkemedelsbrister hos olika aktörer i Sverige. Det konstaterade direktör Veronica Arthurson på Läkemedelsverket när hon medverkade i det första i en serie av direktsända webbinarier om det ansträngda läget i svensk läkemedelsförsörjning.

– Det engagemanget är väldigt viktigt för framgången. Därför är det också mycket positivt när aktörer kommer med förslag om hur vi kan förbättra situationen, sa hon.

Välkomnar engagemang mot läkemedelsbrister

Som exempel på sådant engagemang mot läkemedelsbrister lyfte Thomas Ekelund, pressansvarig vid Läkemedelsverket, fram de nya förslag från Läkemedelshandlarna som Läkemedelsvärlden i dag rapporterar om.

– Flera av Läkemedelshandlarnas förslag har vi redan börjat titta på, kommenterade Veronica Arthursson.

Ett av förslagen handlar om att parallellimportörerna vill ha kortare handläggningstider hos Läkemedelsverket än idag för att godkänna parallellimporterade läkemedel. Där menade Veronica Arthurson att handläggningstiderna ofta redan är betydligt kortare än Läkemedelshandlarna skriver.

– Men det är ändå väldigt viktigt att vi diskuterar våra rutiner och ser över om det går att förbättra dem.

Överväger vilande försäljningstillstånd

Läkemedelshandlarna föreslår också att det ska bli möjligt att ha vilande försäljningstillstånd för parallellimporterade läkemedel. Dessa tillstånd ska då snabbt kunna aktiveras om man vill återintroducera ett läkemedel som varit borta från marknaden ett tag.

– Det förslaget har vi tagit till oss och ska titta närmare på, sa Veronica Arthurson.

Webbinariet var det första i en serie av kvartalsvisa webbinarier för journalister och beslutsfattare. Syftet är att redogöra för vad Läkemedelsverket gör åt de exceptionellt omfattande läkemedelsbristerna, vilka resultat arbetet ger och vad som planeras.

Svår situation

”Läkemedelstillgången i Europa är satt under press”, skriver myndigheten i sin inbjudan. Och under webbinariet betonade talespersonerna allvaret i en situation där läkemedelsbristerna under 2023 mer än fördubblades jämfört med föregående år.

Hade Läkemedelsverket kunnat göra mer för att förhindra det?

– Många hade säkert behövt göra mer och göra det tidigare, svarade Veronica Arthurson på den frågan.

– Men nu har vi och många andra ökat våra insatser betydligt. Det viktiga är att vi nu fortsätter att utveckla det arbetet och det samarbete som har byggts upp.

Så vill branschen öka parallellimporten

Helene Wallskär
-
0
Så vill branschen öka parallellimporten

Genom att öka parallellimporten skulle Sverige kunna avhjälpa fler brist- och restsituationer. Det skriver parallellimportörernas branschorganisation Läkemedelshandlarna i sin första branschrapport som belyser utvecklingen 2023.

Läkemedelshandlarna förklarar att värdet på den svenska kronan är den enskilda faktor som är allra mest avgörande för hur mycket läkemedel som kommer till Sverige genom parallellimport. Men, framhåller branschföreningen, myndigheter och beslutsfattare skulle ändå kunna bidra till att öka parallellimporten genom vissa anpassningar av regelverken.

Förslag för att öka parallellimporten

Därför föreslår Läkemedelshandlarna fem åtgärder för att öka parallellimporten av läkemedel, särskilt i rest- och bristsituationer.

Branschföreningen vill bland annat se kortare handläggningstider. Både när Läkemedelsverket ska godkänna ett parallellimporterat läkemedel och när Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, ska besluta om pris på det.

Ett annat förslag handlar om bättre samarbete mellan Läkemedelsverket, TLV och parallellimportörerna ”så att vi gemensamt kan agera för att försöka lösa en befarad bristsituation”.

Vill ha flexiblare priser

Läkemedelshandlarna förordar också mer flexibel prissättning för att det ska bli lönsamt att köpa in ett parallellimporterat läkemedel i en bristsituation och ett system med vilande försäljningstillstånd.

Det sistnämnda för att det ska gå fortare att återintroducera parallellimporterade läkemedel.

Branschorganisationen kräver också att något görs åt vad man kallar ”bagatellsänkningar” av läkemedelspriser. Enligt Läkemedelshandlarna gör läkemedelsföretag ibland mycket små prissänkningar enbart för att slippa konkurrens från parallellimport inom periodens-vara-systemet som ju premierar det billigaste läkemedlet.

Möjligheten till sådana prisändringar med några få kronor vill Läkemedelshandlarna att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, justerar.

Amgen trippelfälls efter hyllande läkare i reklam

Anna Bäsén
-
0
Amgen trippelfälls efter hyllande läkare i reklam

Marknadsföring av receptbelagda läkemedel mot allmänheten, otillåtna läkarhyllningar av läkemedel, förtida lansering av ett läkemedel som inte är godkänt samt marknadsföring av läkemedel utanför godkänt användningsområde. NBL, Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, fäller läkemedelsföretaget Amgen för tre pressmeddelanden.

Det startade med att informationsgranskningsnämnden, IGN, på eget initiativ granskade tre pressmeddelanden från läkemedelsbolaget Amgen. Pressmeddelandena gäller läkemedlen tarlatamab, apremilast och denosumab och är publicerade på PR-sajten mynewsdesk.com.

Läkare får inte uttala sig som garant

I alla tre fallen bedömer IGN att innehållet i pressmeddelandena kan strida mot läkemedelsindustrins etiska regelverk, LER.

Det rör sig om hur läkemedelsinformation till allmänheten får gå till samt brott mot regeln att hälso- och sjukvårdspersonal inte får uttala sig som garant för ett visst läkemedel på uppdrag av läkemedelsföretag.

IGN anser också att det i fallet med läkemedelsbolagets cancerläkemedel tarlatamab rör sig om förtida lansering eftersom det inte är godkänt. När det gäller läkemedlet apremilast som används mot psoriasis hos vuxna tycker IGN att det är marknadsföring utanför indikation då läkemedlet inte är godkänt för behandling av barn.

IGN slår också ned på att läkemedelsbolaget jämför denosumab med läkemedlet zoledronsyra. Det kan röra sig om produktpåståenden som saknar stöd i produktresumén.

Framhåller läkarnas meriter

Amgen bestrider IGN:s kritik. Läkemedelsbolaget anser inte att det rör sig om marknadsföring. Enligt bolaget handlar det om nya data från en vetenskaplig kongress i form av pressmeddelanden.

Läkemedelsbolaget skriver att pressmeddelanden inte riktas till allmänheten och ska, generellt sett, inte betraktas som marknadsföring. Företaget invänder även att den som vill ta del av materialet på PR-sajten måste bekräfta att den arbetar inom press och media.

Vidare skriver företaget att strikt vetenskapliga data är svåra att tolka för journalister. Kliniskt verksamma läkare och forskare inom området är de som bäst kan sätta data i sitt sammanhang. Därför har alltså tre experter fått uttala sig, resonerar Amgen.

Läkemedelsbolaget redogör för vilka meriter de tre läkarna som uttalar sig i pressmeddelandena har. Enligt Amgen är läkarna några av Sveriges mest kunniga inom sina områden.

 ”Har ett reklammässigt anslag”

IGN anser att fallet är svårbedömt och av principiell betydelse. Därför har IGN skickat ärendet vidare till Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL.

NBL skriver i sitt beslut att den tagit ställning till om informationen är kommersiell eller inte. Att pressmeddelandena lagts upp på en PR-sajt är inte avgörande. Nämnden hänvisar till praxis och tidigare fall.

Nämnden anser att alla tre pressmeddelanden har ett reklammässigt anslag. ”Första sidan domineras av en anslående bild på en läkare och en rubrik med ett positivt omdöme om läkemedlet i fråga.” skriver NBL. Läkarna beskriver läkemedlen med ord som ”imponerande”, ”betydande” och ”mycket lovande”.

Positiva värdeord upprepas och används på ett sådant sätt att informationen inte framstår som saklig och balanserad, enligt NBL. Pressmeddelandena belyser nackdelar med andra produkter vilket får syftena att framstå som kommersiella. Värdeord och utlåtanden presenteras före själva studierna, valet av bilder och läkarnas sätt att uttala sig om produkterna förstärker det kommersiella helhetsintrycket. Därför handlar det om marknadsföring, konstaterar NBL.

Läkare får uttala sig balanserat

NBL beskriver hur tillgängliga pressmeddelandena varit. De har kunnat läsas på sajten mynewsdesk av alla som bekräftar att de är journalister.

Nämnden poängterar att gällande regelverk behandlar information till hälso- och sjukvårdspersonal samt läkemedelsdistribution å ena sidan och allmänhet å andra sidan. Det saknas alltså stöd i svensk praxis och EU-rätt för att journalister är en tredje grupp med egna regler.

NBL delar IGN:s kritik på alla punkter utom en. Det är okej att jämföra denosumab med zoledronsyra eftersom det finns stöd för det i produktresumén. Amgen frias på den punkten.

Åsidosättandet är allvarligt

Läkemedelsbolaget är skyldigt till ett allvarligt åsidosättande samtidigt som det handlar om tre fall. Därför måste bolaget betala en förhöjd avgift på 200 000 kronor.

Nämnden framhåller också att pressmeddelanden i sig inte nödvändigtvis är marknadsföring. Det beror på hur pressmeddelandena utformas. Uttalanden från experter, även sådan som är hälso- och sjukvårdspersonal, kan användas om de är balanserade och presenteras på ett nyanserat sätt.

De fällda pressmeddelandena ligger kvar på PR-sajten mynewsdesk.

Jävsdiskussionen inte kopplad till lekanemab

Helene Wallskär
-
0
Jävsdiskussionen inte kopplad till lekanemab

En ny dom från EU-domstolen har satt i gång en jävsdiskussion inom EU:s läkemedelsmyndighet EMA. Det skriver myndigheten i pressinformationen om det senaste mötet i kommittén CHMP.

Domstolens utlåtande (läs mer om domen i faktarutan) har fått EMA att ”noggrant överväga” om man behöver ändra något i sin policy när det gäller de särskilt utsedda vetenskapliga rådgivande grupperna inom olika fält.

Närmare bestämt handlar det om hur man hanterar frågor om eventuella intressekonflikter hos den som är medlem i en sådan grupp, kallad scientific advisory group, SAG.

Jävsdiskussion försenar lekanemab

I fredags meddelade företagen bakom det ursprungligen svenskutvecklade lekanemab att EMA:s hantering av ansökan om EU-godkännande av Alzheimerläkemedlet blivit försenad av denna jävsdiskussion.

Den 19 mars skulle CHMP ha haft en frågestund om lekanemab, baserad på ett utlåtande från EMA:s SAG inom neurologi. Denna vetenskapligt rådgivande grupp diskuterade lekanemab 11 mars.

Men på grund av jävsdiskussionen efter EU-domstolens utslag ogiltigförklarar EMA nu SAG-utlåtandet och kommer att kalla gruppen till ett nytt möte för att ge ett utlåtande om lekanemab. Datumet för detta är ännu inte bestämt.

Förnekar direkt koppling

Detta är ovanliga beslut och det är svårt att inte fundera över om de kan ha något att göra med jävsproblem i själva lekanemab-granskningen. Har EMA till exempel upptäckt någon intressekonflikt i den rådgivande gruppen?

Men de berörda företagen försäkrar att förseningen enbart beror på procedurmässiga orsaker och inte på något som direkt gäller lekanemab.

Samma sak skriver också amerikanska Endpoint news som hänvisar till en källa inom EMA.

Tuff läkemedelskritik i IVO:s årsredovisning

Anna Bäsén
-
0
Tuff läkemedelskritik i IVO:s årsredovisning

IVO, inspektionen för vård och omsorg, kommer med vass läkemedelskritik i sin årsrapport. Myndigheten har upptäckt en rad brister inom på äldreboenden, akutsjukhusens akutmottagningar och på skönhetssalonger i sin tillsyn under 2023. Det handlar om läkemedel som ges för sent eller inte alls samt brister i läkemedelshantering och läkemedelsordination.

Myndigheten arbetar med att ändra sitt fokus för sin egeninitierade tillsyn. Nu gör IVO inte lika många regionala insatser och prioriterar färre men större nationella tillsyner.

IVO upptäcker fler brister

Den ändrade inriktningen gör att IVO upptäcker fler brister. 2021 är andelen beslut utan brister 73 procent. 2023 visar på en minskning till 12 procent.

Beslut med krav på återrapportering är myndighetens näst tuffaste åtgärd efter föreläggande, förbud och återkallelse av tillstånd. Andelen beslut med krav på återrapportering tiofaldigades mellan 2021 och 2023, från 7 procent till 72 procent.

Myndigheten skriver att: ”Genom nationella prioriteringar och större sammanhållna tillsyner har IVO kunnat använda resurserna mer effektivt och agera på de återkommande allvarliga riskområden som finns över hela landet.”

Färre men större nationella tillsyner leder också till högre träffsäkerhet i tillsynen, ökad enhetlighet och stärkt rättstillämpning enligt IVO.

Läkemedelskritik mot äldreomsorgen

IVO fortsätter sin tillsyn av äldreomsorgen, som Läkemedelsvärlden tidigare skrivit om. Granskningen av nästan 2000 äldreboenden i 283 kommuner och tio stadsdelar är myndighetens mest omfattande. IVO inriktar sig på den medicinska vården och behandlingen.

Fokus i tillsynen ligger på kompetens, kontinuitet och dokumentation, läkemedelshantering samt vård i livets slutskede. IVO kommer med hård kritik. Myndigheten skriver att ”Resultatet visar generellt på grundläggande brister i vårdgivar­nas förmåga att säkerställa en vård med godtagbar kvalitet och säkerhet.”

Alla kommuner brister i minst ett av de områden som granskats. Samtliga kommuner får ett beslut med krav på återredovisning av hur de ska komma tillrätta med problemen.

IVO anser att hälften av kommunerna redovisar till­räckliga förbättringsåtgärder när det gäller patientsäker­heten. Resten följs upp med nya inspektioner och ett nytt beslut. IVO skriver att de flesta kommuner är på rätt väg.

Akutsjukhus får läkemedelskritik

Även på akutsjukhusen upptäcker IVO allvarliga brister. Under 2022 och 2023 granskas akutmottagningarna på 27 akutsjukhus. IVO konstaterar allvarliga brister i patient­säkerheten. Bristerna orsakas framförallt av för få vårdplatser. Otillräcklig bemanning, överbeläggningar och utlokaliseringar gör att en god och säker vård inte kan ges eller garanteras i tillräcklig utsträckning, anser IVO.

IVO pekar bland annat på dygnslånga väntetider, att patienter vårdas på platser utan adekvat utrustning, att patienter får läkemedel för sent eller inte alls, och medicinsk övervak­ning som inte sker utifrån patientens behov. I många fall får patienter inte heller hjälp med sin hygien, nutrion och vätska. Det förekommer också i många fall också att patienter inte fick behov av hygien, nutrition och vätska tillgodo­sedda.

Bara fyra av akutsjukhusen får godkänt av IVO under 2023. Myndigheten bedömer att dessa har förutsättningar att rätta till bristerna.

För ett sjukhus pågår uppföljning av ett vitesföreläggande och för ett sjukhus har IVO ansökt om att förvaltningsrät­ten ska utdöma tidigare vitesföreläggande. IVO fortsätter tillsynen av de övriga.

Skönhetssalonger utan läkemedelskoll

IVO granskar även skönhetssalonger och andra inrättningar som ägnar sig åt estetiska behandlingar.

Från början riktar myndigheten tillsynen mot 42 verksamheter. Ytterligare 24 verksamheter som framförallt utför estetiska injektionsbehandlingar tillkommer under året. IVO granskar även 15 verksamheter som utför estetisk kirurgi.

Flera allvarliga patientsäkerhetsproblem upptäcks. Myndigheten anser att flertalet verksamheter inte lever upp till kraven på en god och säker vård.

Vanliga brister handlar om läke­medelsordination, läkemedelshantering, dokumen­tation, ledningssystem, basal hygien, hantering av medicintekniska produkter samt information till patienter.

IVO konstaterar att många som ägnar sig åt estetisk verksamhet saknar tillräcklig kunskap om de lagar och föreskrifter som gäller.

Vårdcentral med falska läkare

IVO redovisar också enskilda ärenden som gäller läkemedelsbrister.

Myndigheten har exempelvis stängt ned en vårdcentral med falska läkare. Vårdcentralen saknade dessutom tillgång till läkemedel som är nödvändiga för att bedriva sjukvård med god kvalitet. Dessutom fanns allvarliga hygienbrister.

En läkare som hjälpt en ALS-sjuk man att avsluta sitt liv med dödliga doser läkemedel anmäldes av IVO. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd drog in läkarens legitimation. Läkaren överklagade till förvaltningsrätten som kammarrätten som avslog detta. Domen överklagades till högsta förvaltningsrätten. Läkartidningen rapporterar i början av mars i år att högsta förvaltningsrätten inte tar upp fallet.

Mobilapp med AI hittar malignt melanom

Helene Wallskär
-
0
Mobilapp med AI hittar malignt melanom

En mobilapp som hittar malignt melanom med stor träffsäkerhet kan bli ett värdefullt hjälpmedel för läkare i primärvården. Det anser forskare vid Linköpings universitet. De har utvärderat appen i en studie som nyligen publicerades i British Journal of Dermatology.

Hittar malignt melanom med AI

Mobilappen analyserar bilder med hjälp av artificiell intelligens, AI. Den är utformad för att kunna analysera hudförändringar som misstänks vara den allvarliga hudcancern malignt melanom.

Den aktuella studien är först i världen med att testa en sådan app i primärvården.

– Väldigt många studier har gjorts på redan insamlade bilder av hudförändringar och de studierna är relativt överens om att AI är bra på att skilja farligt från ofarligt. Vi blev nästan tagna på sängen av att ingen gjort en studie på patienter som kommer till en mottagning i primärvården, säger forskaren Magnus Falk, som ledde studien, i ett pressmeddelande.

Magnus Falk är biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet och distriktsläkare.

Viktigt hitta tidigt

Att undersöka misstänkta prickar på huden och skilja ut dem som kan vara hudcancer är en vanlig uppgift för läkare i primärvården. Det är viktigt att upptäcka malignt melanom så tidigt som möjligt. Detta eftersom sjukdomen då går att bota med kirurgi.

– Läkare på vårdcentral påträffar många hudförändringar varje dag och behöver med begränsade resurser ta beslut om handläggning vid misstanke om hudmelanom. Det resulterar ofta i ett överflöd av remisser till specialistläkare eller borttagande av hudförändringar, som i majoriteten av fallen visar sig vara ofarliga, sägerstudiens huvudförfattare Panos Papachristou i pressmeddelandet.

Han är forskare, anknuten till Karolinska institutet, och specialistläkare i allmänmedicin. Han är också en av grundarna till företaget som har utvecklat appen.

Så gick studien till

Forskarna genomförde studien vid 36 vårdcentraler i Östergötland. När en patient sökte för en hudförändring följde läkaren standardrutinen. Läkaren undersökte förändringen som vanligt och beslutade om något skulle göras och i så fall vad.

Standardrutinen innebär att primärvårdsläkaren vid misstanke om melanom antingen skriver remiss till en hudläkare som ställer diagnos, eller skär bort hudförändringen direkt på vårdcentralen. Sedan skickar man vävnadsprovet på analys.

Efter att ha beslutat hur hudförändringen skulle handläggas tog läkarna i studien en bild av hudförändringen med en mobiltelefon försedd med en förstoringslins som kallas dermatoskop. I mobiltelefonen fanns den AI-baserade appen som analyserade bilden och gav vägledning om risken för att det handlade om malignt melanom.

Hittar malignt melanom träffsäkert

I nästa steg jämförde forskarna appens svar med de diagnoser som sjukvården ställde.

Totalt ingick 253 hudförändringar hos 228 patienter. Det visade sig att tio av förändringarna verkligen var malignt melanom och ytterligare elva var förstadier till melanom.

Mobilappen var mycket träffsäker. Den hittade samtliga fall av malignt melanom och alla utom ett av förstadierna

När appen svarade att en misstänkt förändring inte var ett melanom, var sannolikheten 99,5 procent att detta stämde.

Forskningen fortsätter

Forskarna lyfter dock fram begränsningar med studien:

– Det verkar som att det skulle kunna finnas en nytta med den här metoden. Men i den här studien fick ju inte läkarna låta sitt beslut påverkas av appens svar, så vi vet inte vad som händer i praktiken om man använder ett AI-baserat beslutstöd, säger Magnus Falk.

– Så även om det här är ett väldigt positivt resultat finns det en osäkerhet och vi behöver fortsätta utvärdera verktygets användbarhet med vetenskapliga studier.

Forskarna planerar därför att gå vidare med en större uppföljande studie i flera länders primärvård. Där kommer de att jämföra användning av appen som ett aktivt beslutsstöd med att inte använda den alls.

1...212223...29Sida 22 av 29