Annons

Månads arkivering maj 2022

De förbereder nya Läkemedelsboken

Den nya Läkemedelsboken ska kombinera den tidigare bokens uppskattade innehållsprofil med en modern webbanpassad och användarvänlig utformning. Det berättar projektledarna Sofie Schwan och Miriam Entesarian Matsson på Läkemedelsverkets enhet för ”Läkemedel i användning”. De håller i Läkemedelsboksprojektet tillsammans med Jerry Hedlund, Läkemedelsverket, som ansvarar för IT-delen.

– Det här uppdraget är så roligt! säger Sofie Schwan och Miriam Entesarian Matsson fyller i:

– Vi ser otroligt mycket fram emot att få göra det här i samverkan med alla berörda aktörer.

Nya Läkemedelsboken på ny webbplats

Sofie Schwan är apotekare och har tidigare bland annat arbetat med läkemedelsfrågor och läkemedelsinformation inom Region Uppsala. Kollegan Miriam Entesarian Matsson är disputerad biolog inom klinisk genetik vid Uppsala universitet och har bland annat arbetat vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

Båda kom till Läkemedelsverket i fjol och ägnar nu större delen av sin arbetstid åt den nya Läkemedelsboken. Regeringsuppdraget att ge boken en ny framtid kom för bara tre månader sedan, så mycket är ännu på planeringsstadiet. Men målbilden är klar och innebär bland annat att den nya Läkemedelsboken blir en helt digital kunskapskälla på en egen webbplats.

– Vår tanke är att man ska känna igen Läkemedelsverkets och den gamla Läkemedelsbokens formspråk på den nya webbplatsen, men att den samtidigt ska ha en egen profil, säger Sofie Schwan.

Läkemedelsboken i sin nuvarande form är en digital version av en tryckt bok. Att bygga en ny webbplats för den nya Läkemedelsboken ger möjlighet att strukturera och presentera innehållet på ett mer webbanpassat sätt än hittills.

– Vi hoppas att den på olika sätt kommer att bli lättare att använda, säger Sofie Schwan.

Innehållet ses över

När det gäller faktainnehållet finns däremot inga planer på mer omvälvande förändringar. Den ska liksom sin föregångare vara ett kostnadsfritt, producentobundet kunskapsstöd som beskriver läkemedelsbehandling av vanliga sjukdomar i en svensk kontext.

– I stora drag kommer man att känna igen innehållet i den nya Läkemedelsboken från tidigare. Men inför nystarten ser vi så klart även över struktur och innehåll. Vi måste fundera över vilka delar som eventuellt behöver läggas till eller tas bort för att den ska fortsätta att vara relevant. Den diskussionen har vi precis påbörjat, säger Miriam Entesarian Matsson.

Projektet är en fortsättning på en vid det här laget 45-årig historia. Dåvarande Apoteksbolaget, sedermera Apoteket AB, började ge ut Läkemedelsboken 1977. Vid omregleringen tog Läkemedelsverket 2009 över ansvaret. I många år var Läkemedelsboken en tjock bok som ständigt uppdaterades och kom i nya utgåvor. År 2003 publicerades den för första gången på Internet, men det skulle dröja till 2014 innan den slutade att komma i tryckt form. Sedan dess har den funnits som webbpublikation och i appformat.

Avvecklingsförslag väckte protester

Men i oktober 2018 meddelade Läkemedelsverket sina planer på att inte längre uppdatera Läkemedelsboken. Skälen var huvudsakligen ekonomiska. Myndigheten saknade tillräckliga resurser för att genomföra nödvändig it-utveckling och att fortsätta uppdatera texterna med lämplig frekvens.

Den hotande avvecklingen av Läkemedelsboken väckte dock kraftfulla protester. Dessa kom från de breda målgrupper som boken hela tiden har vänt sig till – bland andra primärvårdsläkare, sjuksköterskor och farmaceuter på apotek. Och protesterna fick så småningom gehör.

Regeringen uppdrog åt Läkemedelsverket att göra en förstudie om hur Läkemedelsboken kunde drivas vidare och vad det skulle kosta. I september i fjol kom förstudien ”om förnyad modell för tillhandahållande av Läkemedelsboken på Läkemedelsverket”. Och den 17 februari i år bollade regeringen tillbaka till myndigheten som fick i uppdrag att genomföra förslagen i förstudien.

Under en tvåårig uppbyggnadsfas sker arbetet i projektform, sedan kommer Läkemedelsboken att ingå i myndighetens ordinarie verksamhet.

Kunskapsutvecklingen ska styra

Sofie Schwan, Miriam Entesarian Matsson och deras projektledarkollega på IT-sidan arbetar just nu med många olika frågor parallellt. En är att skapa en effektiv intern struktur för organisation och styrning av verksamheten med Läkemedelsboken. En annan är att bygga en bra struktur för arbetet med att löpande uppdatera och kvalitetssäkra faktainnehållet. Över 300 externa experter kommer att behöva rekryteras som författare och granskare. Innehållet på webbplatsen ska enligt förstudien uppdateras vart tredje år och enligt regeringsuppdraget ”med lämplig frekvens”.

– Det är bra att det finns en viss flexibilitet där så att kunskapsutvecklingen på olika områden kan få påverka hur ofta vi uppdaterar olika delar, säger Miriam Entesarian Matsson.

I projektet ingår också att ta fram IT-lösningar som Läkemedelsverket kan använda i det löpande redaktionella arbetet med Läkemedelsbokens innehåll. Det inkluderar verktyg som knyter ihop Läkemedelsverkets medarbetare och de externa experterna.

Växer fram stegvis

I dag håller Läkemedelsverket den gamla Läkemedelsboken tillgänglig med tydliga reservationer om att den inte har blivit uppdaterad sedan slutet av 2018. Exakt vid vilken tidpunkt den kan bytas ut mot den nya återstår att se. Deadline för regeringsuppdraget är i vart fall mars 2024. Men den nya Läkemedelsboken kommer enligt planerna att börja ta form och synas publikt redan dessförinnan, berättar Sofie Schwan:

– Så snart vi fått fram en betaversion av den nya webbplatsen kommer vi att börja lägga in material där och successivt tillgängliggöra det.

Glömde nämna jämförelseobjekt i annons

När läkemedelsföretaget Astrazenca i en annons i tidskriften Cancerläkaren marknadsförde studieresultat för Imfinzi (durvalumab), glömde företaget att nämna att läkemedlet hade jämförts med placebo. Detta strider mot Läkemedelsbranschens etiska regelverk, LER, konstaterar Informationsgranskningsnämnden, IGN, och fäller nu företaget.

Imfinzi som monoterapi är ett läkemedel för en särskild patientgrupp med lokalt avancerad, icke-resektabel icke-småcellig lungcancer, NSCLC. I den aktuella annonsen marknadsförde Astrazeneca läkemedlet under rubriken “The only immunotherapy approved in stage III stage NSCLC following crt”. I annonsen redovisas data för fem år från en studie om överlevnad och progressionsfri överlevnad. Det står dock inte att siffrorna är en jämförelse med placebo.

Enligt LER ska läkemedelsinformation som innehåller jämförelse mellan till exempel verkningar, beståndsdelar och behandlingskostnader vara utformad på en sådant sätt att jämförelsen är rättvisande. Eftersom jämförelsealternativet inte framgår i annonsen måste företaget nu betala 55000 kronor i straffavgift, beslutar IGN.

Astrazeneca accepterar IGN:s anmärkning.

”Vi kan tyvärr bara konstatera att jämförelseobjektet, som förstås är placebo, har fallit bort i denna annons, så anmärkningen är korrekt”, skriver företaget i sitt svaromål.

Organbevarande behandling tillåts

Från och med 1 juli i år blir det tillåtet att sätta in behandling hos en döende patient som enbart är till för att bevara organ för transplantation. Det beslutet fattar riksdagen i dag efter förslag från regeringen.

Omkring 800 personer i Sverige väntar för närvarande på transplantation och det råder sedan länge stor brist på donerade organ. Den lagändring som riksdagen i dag debatterar och fattar beslut om syftar till att öka tillgången på organ för transplantation.

Lagändringarna innebär att vården får fortsätta att ge livsuppehållande intensivvård till en patient som inte länge själv kan ha någon nytta av den. Detta för att rädda organ medan man undersöker förutsättningarna för donation. Det handlar då bland annat om att försöka ta reda på patientens inställning till att donera organ.

Inget veto mot organbevarande behandling

Hittills har anhöriga i denna situation haft rätt att säga nej till organbevarande behandling, men den vetorätten tas nu bort. Organbevarande behandling kommer dock inte att få pågå längre tid än 72 timmar. Andra begränsningar är att vården bara får ge organbevarande behandling som inte kan vänta till efter döden, inte hindrar insatser för den eventuella donatorns egen skull och inte medför mer än ringa smärta.

I fjol drog regeringen tillbaka en första version av lagförslaget efter kritik om att det var oklart på vissa punkter. I september kom sedan det omarbetade förslaget där det bland annat framgår att intubering och respiratorvård inte anses ge mer än ringa smärta och därför är tillåtna för att bevara organ.

Socialutskottet har ställt sig bakom förslaget. Men det väcker fortfarande debatt. Sveriges Radio Ekot rapporterar i dag att åsikterna bland donationsansvariga läkare går isär. Många välkomnar förslaget och hoppas att det ska öka tillgången på organ. Kritiker menar å andra sidan att lagändringen kan minska förtroendet för donationsverksamheten och därmed tvärtom öka organbristen.

Fortsatt försäljningsförbud för produkten Achim

Läkemedelsverkets beslut om att förbjuda försäljning av produkten Achim kommer att fortsätta gälla i avvaktan på att förvaltningsrätten har tagit ställning i ärendet. Det beslutar domstolen och avslår därmed det ansvariga läkemedelsföretagets yrkande om så kallad inhibition.

Det aktuella principärendet, som Läkemedelsvärlden tidigare har skrivit om, handlar om en produkt som innehåller laboratorieodlade tarmbakterier och ges till personer för att återställa obalans i tarmfloran. Anledningen till Läkemedelsverkets förbud är att myndigheten anser att produkten ska räknas som ett läkemedel, som kräver tillstånd och godkännanden. Företaget bedömer å sin sida att Achim är ett kosttillskott och har därför överklagat beslutet.

Läkemedelverkets beslut är förenat med ett löpande vite på 100 000 kronor. Det innebär att företaget kan dömas till att betala beloppet varje gång förbudet överträds.

Förvaltningsrätten ser inga skäl för inhibition

En domstol kan besluta om inhibition i ett ärende om det är en ”tämligen hög grad av sannolikhet” att avgörandet kommer att ändras i sak. I vissa fall kan dock beslut om inhibition fattas även om utgången är oviss. Detta gäller om ett omedelbart beslut kan medföra betydande problem för enskilda personer, och det inte finns något motintresse som starkt talar för att beslutet ska börja gälla på en gång.

Enligt företaget finns det personer som är i behov av att kunna fortsätta att använda produkten.

Läkemedelsverket har bestridit företagets yrkande och framfört att grunden för myndighetens beslut är att skydda folkhälsan.

Förvaltningsrätten anser att det hittills inte har framkommit några skäl för inhibition.

Produkten Achim säljs till sjukhus

Produkten Achim innehåller tarmbakterier som ursprungligen härstammar från en donator som lämnade ett avföringsprov 1995. Sedan dess har bakterierna odlats i laboratoriemiljö.

Motiveringen till Läkemedelsverkets beslut är bland annat att produkten säljs till sjukhus och är avsedd för behandling av patienter med sjukdom. Den används mot antibiotikarelaterade diarréer och störningar i tarmfloran. Myndigheten anser också att sättet produkten ges på, genom en sond in i ändtarmen alternativt via matstrupen i tunntarmen, gör att den bör betraktas som ett läkemedel. Även att produkten används i kliniska läkemedelsprövningar på patienter med antibiotikarelaterade diarréer, IBS och systemisk skleros är en anledning till att den ska omfattas av kraven som finns i läkemedelslagen, enligt myndigheten.

I sitt överklagande framhåller dock företaget bland annat produkten inte är till för att bota sjukdomar. Det har inte heller skett någon marknadsföring av produkten inom vården utan det är sjukhusen själva som har efterfrågat den, hävdar företaget. Även att produkten säljs som ett kosttillskott i Norge förs fram som ett argument.

Förvaltningsrätten kommer senare att ta ett slutligt beslut om företagets överklagande.

Nya grepp ska rädda kvar äldre antibiotika i Sverige

Hur ska vi rädda kvar äldre antibiotika i Sverige? Den frågan har tre myndigheter ett gemensamt regeringsuppdrag att komma med svar på. Nyligen kom de – Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket – med en delrapport.

Den visar bland annat att läkemedelsföretag avregistrerade sammanlagt 757 antibiotikaprodukter från Sverige under åren 2017-2021. I 74 av fallen gällde det produkter som inte gick att byta ut till ett annat alternativ.

Viktigt rädda kvar äldre antibiotika

Rapporten speglar också att läkare ofta förskriver antibiotika som inte marknadsförs i Sverige på licens, många gånger sedan de blivit avregistrerade. Det finns enligt rapporten för närvarande sex antibiotika som är riktiga storsäljare i Europa, men inte är tillgängliga i Sverige.

Allt detta är tecken på att lilla Sverige inte är en alltför attraktiv marknad för företag som marknadsför antibiotika. Det har flera orsaker. Bland annat har vi en med Europamått mätt låg antibiotikaanvändning som dessutom sjunker snabbt. Äldre antibiotika ingår också i Periodens-vara-systemet vilket håller nere priserna för dessa preparat. Tillsammans med sjunkande försäljningsvolymer leder detta till lägre lönsamhet för företagen.

Men det är viktigt att försöka behålla äldre antibiotika, inte minst för att bromsa resistensutvecklingen. Ett annat skäl är att det inte finns så många nya antibiotika under utveckling som kan ersätta de äldre.

Företagens perspektiv

Under arbetet med rapporten har företag som marknadsför antibiotika i intervjuer fått ge sina perspektiv på situationen. Intervjusvaren bekräftar bilden att antibiotikaföretag av olika skäl kan tycka att det kostar för mycket i förhållande till intäkterna att vara kvar i Sverige och därför välja att avregistrera.

– Men redan i dag finns det faktiskt olika regulatoriska möjligheter att underlätta för företagen att fortsätta tillhandahålla antibiotika i Sverige, säger Katarina Lönnquist, projektledare vid Läkemedelsverket.

Ett exempel på en sådan redan existerande regulatorisk möjlighet är att läkemedelsföretag kan ansöka hos Läkemedelsverket om att slippa årsavgiften eller få den nedsatt. Denna möjlighet gäller företag som marknadsför ett läkemedel som ger låg lönsamhet men är viktiga för samhället. Årsavgiften som företagen kan ha chans att slippa är 60 000 kronor samt ytterligare 30 000 kronor för varje variant av produkten.

Andra möjligheter att minska kostnaderna som är öppna för företagen är att ansöka om att få använda samnordiska förpackningar och flerspråkig produktinformation.

Nya grepp för att rädda kvar äldre antibiotika

Katarina Lönnquist berättar att företagarna ofta inte känner till de olika kostnadssänkande möjligheterna. Tillverkarna kan av företagsekonomiska skäl inte heller satsa stora personalresurser på att söka sådana möjligheter för en liten produkt på en liten marknad.

Därför, säger hon, planerar Läkemedelsverket även nya grepp för att underlätta för företagen.

– De åtgärder kring det regulatoriska som vi kan bidra med väger inte lika tungt som det andra aktörer kan göra när det gäller exempelvis prisbilden för äldre antibiotika. Men vi på Läkemedelsverket vill bidra med det vi kan, säger Katarina Lönnquist.

Ökad kommunikation till företagen om de kostnadssänkande regulatoriska möjligheterna är en av de åtgärder som Läkemedelsverket planerar. Myndigheten ska också undersöka om det går att anpassa kriterier i det nuvarande regelverket så att det passar ännu bättre för just företag som marknadsför äldre antibiotika. Ett annat nytt grepp som diskuteras är någon typ av rådgivningsservice.

Uppsökande insatser

Dessutom överväger myndigheten att genom uppsökande arbete försöka komma in tidigare i företagens beslutsprocess. Det handlar att genom att analysera marknaden hitta äldre viktiga antibiotika som kan vara i riskzonen för att försvinna från Sverige och ta kontakt med företagen bakom.

– Då skulle vi kunna nå dem med rådgivning och information om de regulatoriska möjligheterna innan de hunnit bestämma sig för att avregistrera. Det tror vi vore en stor fördel. När företagen väl har bestämt sig är det ofta för sent att påverka processen. I vissa fall går det kanske att rädda kvar ett viktigt läkemedel genom att företaget överlåter det till ett annat företag.

– De här läkemedlen är så viktiga för oss i Sverige. Tack vare att vi fortfarande har jämförelsevis låg antibiotikaresistens kan vi fortfarande använda många av de äldre antibiotika med smalt spektrum. Vi måste verkligen göra allt vi kan för att undvika att de försvinner.

Nu fortsätter de tre myndigheterna att arbeta med uppdraget som de ska slutrapportera i november i år.

Vill se kvalitetssäkring av hälsoappar

Att veta vilka hälsoappar som går att lita på är svårt. Därför behövs det ett utvecklingsarbete inom området. Det konstaterar E-hälsomyndigheten som har gjort en kartläggning över apparna som bland annat gör det möjligt att kunna följa och förbättra sin hälsa.

– Antalet appar ökar hela tiden samtidigt som enskilda individer upplever hinder med att välja och nyttja hälsoappar. Det behövs ett utvecklingsarbete för att skapa kvalitetssäkrade hälsoappar, säger Annemieke Ålenius, avdelningschef på E‑hälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Över 370 000 hälsoappar

Nyligen avslöjade Sveriges radio Ekot att Apoteket AB:s nätapotek apoteket.se delade detaljerade uppgifter om kunders inköp med Facebook. Denna överföring kan enligt Apoteket själva ha pågått sedan 2017, utan kundernas vetskap. Efter detta framkom att även fler nätapotek hade gjort samma sak.

Men det är inte lätt att veta vad som händer med ens uppgifter när man registrerar sig på en webbsida eller i en app.

Hälsoappar används inom flera olika områden och i olika åldersgrupper. Det kan handla om appar som ska skapa trygghet eller hjälpa människor att må bättre. Det finns också appar med ett rent medicinskt syfte. De kan till exempel fungera som stöd i behandling, för diagnostik, som larm eller som insatser. I sin kartläggning har E-hälsomyndigheten definierat en hälsoapp som ”en app som individer eller personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst använder för att upprätthålla eller förbättra individens hälsa.”

Uppskattningsvis finns det i dag mer än 370 000 hälsoappar att välja mellan i Sverige.

Producerar hälsodata

En hälsoapp producerar ofta hälsodata som endast i en liten utsträckning används inom vård och omsorg. För att individen ska kunna lita på att data används på rätt sätt behöver personen ha tillgång till och kontroll över den data som produceras, skriver E-hälsomyndigheten.

Det juridiska regelverket där hälsoapparna ingår är dock komplext. Det innefattar både lagstiftning avseende dataskydd och mer verksamhetsspecifik lagstiftning för hälso- och sjukvård och socialtjänst. Enligt E-hälsomyndigheten kan en svårtillämpad lagstiftning och ett osäkert rättsläge komplicera och kanske också hämma utvecklingen av dessa appar.

För medicinska hälsoappar används samma standarder och ramverk som för medicintekniska produkter. Men för livsstils- och trygghetsskapande appar saknas motsvarande kvalitetssäkring konstaterar E-hälsomyndigheten.

E-hälsomyndigheten föreslår nu bland annat att delning av data behöver ske på ett säkert sätt och att frågor som handlar om likabehandling och tillgången till hälsoappar behöver kartläggas. Enligt myndigheten behöver det också utredas hur en framtida organisation för kvalitetssäkring av hälsoapparna ska finansieras och organiseras.

Sedan tidigare pågår det flera europeiska och nationella initiativ för att förbättra säkerhet och kvalitet hos hälsoappar.

Utredning ska öka kliniska prövningar

En ny utredning ska undersöka hur Sverige ska kunna vända den sjunkande trenden för företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar.

– För att skapa en modern och innovativ hälso- och sjukvård i världsklass behövs tidig tillgång till nya behandlingsmetoder. Här är kliniska prövningar en viktig del. Utredningen ska synliggöra varför dessa har minskat över tid och ta fram förslag för att underlätta för företag inom hälsa och life science att växa, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson i ett pressmeddelande.

”Undersökningar som görs på friska eller sjuka människor för att studera effekten av läkemedel eller andra behandlingsmetoder är centrala för att kunna erbjuda patienter den senaste behandlingen, för att utveckla individanpassad precisionsmedicin i svensk vård och för att erbjuda företag i life science-sektorn en möjlighet att växa i Sverige.” Det framhåller regeringen i pressmeddelandet.

Kliniska läkemedelsprövningar minskar

De senaste 15 åren har de företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningarna i Sverige blivit allt färre. Det höjs ofta röster som förklarar nedgången med att förutsättningarna för att bedriva kliniska studier har blivit sämre.

Detta ska nu den nya utredaren Peter Asplund undersöka. Han ska analysera hur utvecklingen för kliniska prövningar ser ut, identifiera vilka eventuella hinder och möjligheter som finns samt föreslå åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar.

Peter Asplund ska redovisa uppdraget senast 15 mars 2023.

ECDC: Nya omikrontyperna kan orsaka covid-19-våg

BA.4 och BA.5 tar över allt mer i Europa. De kan orsaka en ”signifikant ökning” av covid-19-fallen de närmaste veckorna och månaderna. Det skriver EU:s smittskyddsmyndighet ECDC i en aktuell lägesrapport om de två nya undergrupperna av covid-19-virusvarianten omikron, BA.4 och BA.5.

Det finns hittills inget som tyder på att de nya ger allvarligare sjukdom än de första omikrongrupperna. Men en stor ökning av antalet fall kommer ändå att leda till att även sjukhusinläggningarna för covid-19 ökar, skriver ECDC.

ECDC höjer också riskklassningen för de två nya omikrongrupperna till ”variants of concern”, VOC. I Sverige översätts detta till varianter av särskild betydelse.

BA.4 och BA.5 tar över

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat upptäckte virusövervakningen i Sydafrika de två nya undergrupperna av omikron i januari och februari. Där har de snabbt blivit dominerande och kan också kopplas till en snabb ökning av antalet covid-19-fall. Även sjukhusinläggningarna har ökat något.

BA.4 och BA.5 dyker nu, meddelar ECDC, även upp i allt fler länder i EEA (EU-länderna + Norge, Island och Liechtenstein). I Portugal stod BA.5 för närmare 40 procent av de nya konstaterade covid-19-fallen redan för en vecka sedan.

I Sverige konstaterade virusövervakningen de första fallen av BA.4 (som dominerar i Sydafrika) för tre veckor sedan, enligt Folkhälsomyndigheten. Här är dock BA.2 för närvarande fortfarande dominerande och antalet fall minskar.

– Eftersom BA.4-varianten redan påvisats i flera europeiska länder var det väntat att vi även skulle hitta den i Sverige, säger Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

– Samma grundläggande åtgärder gäller för BA.4 som för andra varianter – vaccinera dig enligt våra rekommendationer och stanna hemma om du är sjuk.

Tar sig förbi immunitet

ECDC bedömer att BA.4 och BA.5 har genetiska förändringar som ger dem tydliga fördelar gentemot de tidiga omikrongrupperna BA.1 och BA.2 och därför kommer att ta över. Det beror inte minst på de nya undergruppernas förmåga att ta sig förbi immunitet efter infektion med BA.1 och/eller covid-19-vaccination.

De nuvarande vaccinerna ger visserligen bättre skydd än naturlig BA.1-infektion mot BA.4 och BA.5, men vaccinskyddet avtar snabbt när det gäller omikron. ECDC framhåller ändå att fortsatt covid-19-vaccinering är det bästa tillgängliga verktyget även mot de nya omikrongrupperna. När det gäller en fjärde dos (andra påfyllnadsdos) rekommenderar ECDC den än så länge framför allt från 80 års ålder och uppåt. Men myndigheten skriver att den kan komma att sänka åldersgränsen i rekommendationen för fjärde dosen till 60 år som ett svar på förändringar i virusspridningen.

I Sverige rekommenderar Folkhälsomyndigheten för närvarande en fjärde dos för personer som är 65 år eller äldre.

Hur bra är läkemedlen mot fetma?

Den mest effektiva metoden för behandling mot fetma, obesitas, är kirurgi som förminskar magsäcken hos patienten. Men på senare år har också flera läkemedel mot den kroniska sjukdomen utvecklats.

År 2008 godkändes orlistat i EU som det första läkemedlet mot fetma. Det verkar genom att minska upptaget av fett i tarmen.

De senaste decennierna har forskare också lyckats identifiera de molekylära mekanismerna som kontrollerar aptiten, vilket har gjort det möjligt att ta fram hungerdämpande läkemedel. Sedan några år tillbaka finns tre sådana godkända i EU; liraglutid, naltrexon/bupropion och semaglutid. Dessa fungerar genom att verka på receptorer i hjärnan som kontrollerar aptiten.

Men hur bra är läkemedlen mot fetma? Går det att uppnå en varaktig viktminskning med hjälp av dessa? Och kommer de någonsin att bli bättre än kirurgi?

Ökad risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar

Fetma är en av vår tids största hälsoutmaningar. Den kroniska sjukdomen försämrar livskvaliteten och ökar risken för andra allvarliga sjukdomar som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Den ökar också risken för cancer i bland annat matstrupen, tjocktarmen och levern. I Sverige har cirka 1,3 miljoner vuxna och omkring 80 000 barn obesitas.

Den grundläggande behandlingen handlar om förändrade levnadsvanor med bra kost och motion. Men i de fall där detta inte räcker till är kirurgi som komplement den mest effektiva behandlingen. Den görs oftast med metoderna gastric bypass eller gastric sleeve som innebär att man förminskar magsäcken med syfte att minska födointaget hos patienten. Kirurgi har visat sig minska dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar med 30 procent och cancer med 23 procent. Operationerna kan dock ge komplikationer för patienterna.

Bara en procent får läkemedlen mot fetma

De senaste åren har även flera nya läkemedel mot fetma godkänts. Men trots att det har skett en svag ökning i antalet förskrivningar av dessa läkemedel de senaste åren var det endast en procent av patienterna i Sverige som under det första halvåret 2021 behandlades med läkemedel. Detta enligt Socialstyrelsen som nyligen har tagit fram nya riktlinjer för vård vid obesitas. Myndigheten framhåller att hälso- och sjukvården behöver satsa mer resurser på kunskapsbaserade behandlingar som bland annat läkemedel.

Detta är något som Joanna Uddén Hemmingsson, överläkare, ansvarig för Obesitascentrum vid Capio S:t Göran och ordförande i Svensk förening för obesitasforskning, håller med om.

– Fler personer med obesitas borde behandlas med läkemedel. De läkemedel som finns på marknaden i dag har i studier visat viktnedgång och goda hälsovinster för patienterna, säger hon.

Behandling med läkemedel mot fetma ska alltid ges i kombination med levnadsvanebehandling. Vanliga biverkningar av orlistat är bland annat huvudvärk, magont och fettrik eller oljig avföring. För liraglutid och naltrexon/bupropion är till exempel illamående, kräkningar, och huvudvärk vanliga biverkningar. Och för semaglutid, som i dag inte används mot fetma i Sverige, är vanliga biverkningar illamående eller diarréer.

Det finns inga direkta riktlinjer om hur länge en behandling med läkemedel ska pågå, men enligt Joanna Uddén Hemmingsson är det bra om behandlingen varar i minst ett år.

– Om biverkningar tolereras och patienten trivs med läkemedlet finns ju ingen orsak att sätta ut det. Tanken är ju att läkemedlet ska bli en hjälp för patienten att ändras till hälsosamma, hållbara levnadsvanor. Märker man efter utsättningsförsök att patienten börjar gå upp i vikt är det vettigt att sätta in läkemedel igen. Eftersom obesitas är en kronisk sjukdom är det inte alls konstigt att man går upp i vikt efter utsättning av läkemedel, säger hon.

Finns det några risker med att använda läkemedel under lång tid?

– Precis som läkemedel för alla andra kroniska sjukdomar som till exempel diabetes eller hypertoni finns inga livslånga eller väldigt långa studier på effekt efter många års behandling. Det får vara en klinisk bedömning med patientens behov i fokus.

Läkemedlen mot fetma som inte subventioneras

Av de totalt fyra EU-godkända läkemedlen mot fetma är det endast orlistat som rekommenderas i Socialstyrelsens nya riktlinjer. Detta beror på att det är det enda obesitas-läkemedlet som ingår i högkostnadsskyddet. Socialstyrelsen påpekar dock att det är önskvärt att fler läkemedel kan rekommenderas i riktlinjerna framöver.

I november 2019 beslutade Tandvårds- och läkemedelförmånsverket, TLV, att naltrexon/bupropion inte skulle subventioneras. Detta bland annat på grund av att det finns en osäkerhet i hur lång tid det tar innan patienten går upp i vikt igen efter avslutad behandling. Även att biverkningar som illamående, kräkningar, yrsel och huvudvärk är mycket vanliga vägdes in i beslutet.

Knappt ett år senare gjorde myndigheten samma bedömning om liraglutid, som också är ett godkänt diabetesläkemedel.

Behandling med naltrexon/bupropion eller liraglutid kostar mellan 1000 och 2500 kronor i månaden.

Joanna Uddén Hemmingsson anser att det är olyckligt att det inte finns något hungerdämpande läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet, och därmed inte heller i Socialstyrelsens rekommendationer.

– Socialstyrelsen tog bort prioriteringen av de hungerdämpande läkemedlen väldigt sent i processen, vilket jag tycker är orimligt då patienterna själva kan besluta om de vill betala för dem eller inte. Det största problemet och viktigaste symptomet vid obesitas är just hunger. Det är ofta hungern som gör att människor har svårt att ändra sina levnadsvanor. Kan man då få ett stöd med hjälp av hungerdämpande läkemedel ökar det patientens möjligheter att vidmakthålla viktnedgången.

– Det är naturligt att man går upp i vikt om man slutar ta läkemedlet. Men i den kliniska verkligheten krävs det kanske ett par års användning för att ändra levnadsvanor. Att bibehålla vikten är det som är det svåraste och läkemedel kan vara stöttningen som behövs för att patienten ska orka fortsätta, säger hon.

Semaglutid mot fetma inte lanserat i Sverige

Läkemedlet semaglutid, som också det är ett diabetesläkemedel, används inte mot fetma i Sverige då det det ännu inte har lanserats för det användningsområdet här. Av de läkemedel som är godkända är det dock detta läkemedel som i studier har visat allra bäst effekt. I en fas III-studie minskade detta läkemedel kroppsvikten hos personer med övervikt eller obesitas utan diabetes med 14,9 procent under 68 veckor. Detta kan jämföras med 2,4 procent i den grupp som hade fått placebo.

Övriga godkända läkemedel har visat en viktminskning på mellan 5 och 10 procent.

– Det räcker för att få signifikanta hälsovinster, säger Joanna Uddén Hemmingsson.

Det finns också flera läkemedel under utveckling. Bland annat har läkemedelskandidaten tirzepatid visat lovande resultat i en fas III-studie. Tirzepatid är också en läkemedelskandidat mot diabetes.

Men om läkemedel någonsin kommer att bli ett bättre alternativ än kirurgi får framtiden utvisa. Och om de är bättre än kirurgi kan Joanna Uddén Hemmingsson inte svara på.

– Det viktigaste är att det är en patientcentrerad vård. Kirurgi passar inte alla patienter, precis på samma sätt som läkemedel inte är lämpligt för alla. För vissa patienter kan också en kombination vara aktuellt. Jag tror på bra kombinationer såsom pulverdiet tillsammans med läkemedel eller läkemedel efter obesitasoperationer för dem som inte uppnått önskvärt mål.

NT-rådet utökar undantag från stopp för Kaftrio

Regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, NT-rådet, har uppdaterat sin rekommendation om läkemedlet Kaftrio (ivakaftor/tezakaftor/elexakaftor) mot cystisk fibros.

Utökar undantaget för Kaftrio

Huvudrekommendationen till vården är fortfarande att avvakta med att använda behandlingen tills den ingår i läkemedelsförmånen. Men rådet rekommenderar nu att man undantagsvis ändå i individuella fall kan ge Kaftrio i kombination med Kalydeco (ivakaftor) till två grupper. Den ena undantagsgruppen fanns med även i den tidigare versionen av rekommendationen. Det gäller patienter med cystisk fibros som är så sjuka att de behöver lungtransplantation och där ytterligare försämring skulle äventyra möjligheterna att göra en transplantation.

Men nu skriver NT-rådet att behandlingen i individuella fall även kan ges till patienter med en mycket låg andningsfunktion, uppmätt med spirometri. Det gäller en andningsfunktion som är så dålig att det uppmätta FEV1-värdet ligger på max 35 procent vid två tillfällen under ett halvår. FEV1 är den luftvolym som man kan pressa ut under en sekund efter en maximal inandning.

Vid all behandling av individuella fall ska vården, enligt rekommendationen, först samråda med det nationella behandlingsrådet för cystisk fibros.

Förhandlingar gav inte resultat

NT-rådets uppdatering kommer efter ett uppmärksammat beslut av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i februari. TLV beslutade då för andra gången att inte ta in de två läkemedlen Kaftrio och Kalydeco i läkemedelsförmånen. Detta eftersom förhandlingar med tillverkaren Vertex inte resulterat i tillräcklig prisreduktion. TLV anser därför att kostnaden är för hög i förhållande till nyttan. Behandlingskostnaden för en patient under ett år ligger på drygt två miljoner kronor.

TLV-beslutet har väckt häftig debatt. Läkartidningen intervjuade nyligen upprörda specialister inom vården för cystisk fibros och skrev om patienter som flyttar utomlands för att få tillgång till behandlingen.

NT-rådet håller i sin rekommendation med om att kombinationsbehandling med Kaftrio och Kalydeco har god effekt och skulle vara en värdefull behandling för patienter med cystisk fibros. NT-rådet anser att ”det är mycket angeläget att företaget snarast ansöker om subvention på nytt”.

Dexametason minskade risken att dö efter covid-19

Hyperinflammation i den inledande fasen av covid-19 är kopplad till en högre dödlighet inom ett år, trots att patienten har återhämtat sig. Men risken för dödsfall minskar med mer än 50 procent om patienten får tabletter med dexametason vid utskrivning från sjukhuset.

Detta enligt en studie som har gjorts av forskare i USA och har publicerats i Frontiers in Medicine.

Undersökte journaler

Det forskarna ville göra var att fastställa sambandet mellan hyperinflammation hos covid-19-patienter under sjukhustiden med dödligheten efter att patienterna hade återhämtat sig.

I studien har forskarna studerat journaler från 1 207 vuxna som lades in på sjukhus under 2020 och 2021 efter att ha testat positivt för covid-19. Personerna följdes upp i minst ett år efter utskrivningen. Totalt fick 509 patienter, 42,2 procent, tabletter med dexametason vid utskrivning.

För att ta reda på svårighetsgraden av inflammationen mätte forskarna koncentrationen i blodet av molekylen C-reaktivt protein, CRP.

Blodkoncentration av CRP under sjukhusvistelse var starkt korrelerad med svårighetsgraden i covid-19 hos de inlagda patienterna. Studien visade att de patienter som hade den högsta CRP-koncentrationen under sjukhusvistelsen löpte 61 procents högre risk att dö av någon orsak inom ett år efter utskrivningen, än patienter som hade den lägsta CRP-koncentrationen.

– Här visar vi att ju starkare inflammationen är under den första sjukhusvistelsen, desto större är sannolikheten att patienten kommer att dö inom 12 månader efter att ha till synes “återhämtat sig” från covid-19, säger Arch G Mainous III, forskare vid University of Florida Gainesville och studiens förstaförfattaren, i ett pressmeddelande.

Risken minskade med dexametason

Men det forskarna också såg var att den förhöjda risken att dö minskade om patienterna fick antiinflammatoriska läkemedel i form av tabletter med dexametason på recept när de skrevs ut från sjukhuset.

Eftersom inflammation spelar en stor roll i sjukdomsprocessen vid covid-19 så har dexametason fått utbredd användning i vården av svårt sjuka covid-19-patienter. Det ges till vissa av patienterna under vårdtiden, och kan också skrivas ut på recept efter sjukhustiden.

I studien såg forskarna att risken för dödsfall minskade med 51 procent om patienten fick tabletter med dexametason vid utskrivning från sjukhuset.

Enligt forskarna tyder resultaten på att svårighetsgraden av inflammation under sjukhusvistelse för covid-19 kan förutsäga risken för allvarliga tillstånd efter sjukdomen, inklusive dödsfall. Forskarna anser att det behövs en mer utbredd förskrivning av antiinflammatoriska läkemedel till covid-19-patienter efter sjukhusvistelse.

En begränsning i studien är att forskarna inte har tittat på några av patienternas dödsintyg, och att de därför inte har kunnat beräkna de specifika dödsorsakerna.

Forskare har identifierat ny cellterapi mot hjärtsvikt

I en preklinisk studie har forskare i bland annat Sverige identifierat en ny cellterapi mot hjärtsvikt som har potential att läka skador efter en hjärtinfarkt. Enligt studien kan omogna hjärtmuskelceller stimulera hjärtats reparationsförmåga och minska ärrvävnad.

 – Detta är kulmen av två decenniers arbete för att hitta den optimala cellen för att reparera ett skadat hjärta. Resultaten innebär nytt hopp för de miljontals patienter med hjärtsvikt världen över som väntar på en hjärttransplantation, säger Kenneth Chien, senior professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi på Karolinska institutet och en av studiens författare, i ett pressmeddelande.

Studien har publicerats i Nature cell biology och är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska institutet, Technical university of Munich och läkemedelsföretaget Astrazeneca.

Hjärtmuskelceller ersätts av ärrvävnad

När en person drabbas av en hjärtinfarkt dör miljontals hjärtmuskelceller. Detta beror på ett minskat blodflöde. Hjärtmuskelcellerna ersätts i stället av fibrotisk ärrvävnad som försämrar hjärtats förmåga att pumpa runt blod i kroppen, det vill säga hjärtsvikt.

Hos vuxna är hjärtats förmåga att bilda nya hjärtmuskelceller mycket begränsad, till skillnad från under fosterutvecklingen och hos små barn. Cellterapi som kan stimulera hjärtats regenerativa förmåga intresserar därför många forskare.

Cellterapi mot hjärtsvikt

Forskarna i den nu aktuella studien använde en metod som bygger på omogna mänskliga hjärtceller, så kallade HVP-celler där förkortningen står för humana ventrikulära progenitorceller. Dessa spelar en viktig roll för hjärtats uppbyggnad under fosterutvecklingen. Forskarna utgick från mänskliga embryonala stamceller och odlade och renade fram HVP-celler från dessa.

De undersökte sedan vilken förmåga cellerna hade att återuppbygga hjärtat. Detta gjordes i en tredimensionell cellodlingskammare och hos grisar med hjärtskada.

– I laboratoriestudier såg vi hur HVP-cellerna migrerade till skadade regioner av hjärtat där de sedan mognade till friska fungerande hjärtceller och motverkade bildandet av ärrvävnad. Resultaten representerar en viktig milstolpe i arbetet med att hitta en möjlig behandling med HVP-celler för patienter med allvarlig hjärtsvikt, särskilt för äldre där hjärtkirurgi skulle innebära en stor påfrestning, säger medförfattaren Karl-Ludwig Laugwitz, professor i kardiologi vid Technical university of Munich, i pressmeddelandet.

Även hos de grisar som hade injicerats med HVP-celler sågs en tydlig förbättring jämfört med den gruppen som inte hade fått behandling.

Forskarna hoppas på att kunna påbörja studier på människor inom två år.

Flera av studieförfattarna är anställda av Procella therapeutics, som äger de immateriella rättigheterna till HVP-teknologin, eller av Astrazeneca. Två av forskarna är också uppfinnare till ett patent baserat på HVP-teknologin.

Modernas vaccin gav 6-11-åringar gott skydd

Modernas covid-19-vaccin Spikevax skyddar barn på 6-11 år mot covid-19 åtminstone lika bra som det skyddar unga vuxna. Det visar forskningsresultat som publicerats i New England journal of medicine.

I februari rekommenderade EU:s läkemedelsmyndighet EMA utökat godkännande för Modernas vaccin Spikevax till just åldersgruppen 6-11 år. Godkännandet baserades på då ännu opublicerade data från den fortfarande pågående fas II-III-studien KidCove.

Halverad dos

De resultat från studien som nu publicerats i New England journal of medicine visar att Moderna först provade ut en lämplig vaccindos för de aktuella åldrarna i en inledande del av studien. Det visade sig att en dos på 50 mikrogram (halva vuxendosen) gav bra immunsvar. Det är också denna dos av Spikevax som är godkänd av EMA för den aktuella åldersgruppen.

I nästa del av studien deltog 4 016 barn i åldrarna 6-11 år. De randomiserades till att antingen få 50 mikrogram Spikevax vid två tillfällen, eller placebo. Forskarna följde barnen under i median 82 dagar efter den första sprutan.

När det gäller vaccinets säkerhet såg forskarna huvudsakligen milda och övergående biverkningar. Vanligast var smärta på injektionsstället, huvudvärk och trötthet. Inga vaccinrelaterade allvarliga händelser rapporterades under uppföljningstiden.

Spikevax skyddar barn på 6-11 år

Antikroppssvaret efter en månad var högre än det unga vuxna får efter en dubbelt så stor dos.

Studien visade också att Spikevax skyddar barn på 6-11 år mot covid-19 med en skyddseffekt på 88 procent efter två veckor eller mer. Detta gällde den då dominerande deltavarianten av covid-19-viruset. Studien fortsätter för att utvärdera skyddseffekten mot omikron och andra nya virusvarianter.

Även covid-19-vaccinet från Pfizer/Biontech, Comirnaty, är EU-godkänt för barn, då från 5 års ålder. I Sverige rekommenderar dock Folkhälsomyndigheten covid-19-vaccinering bara för de barn i dessa åldrar som tillhör vissa medicinska riskgrupper.

Apoteket AB beklagar att Facebook fick köpuppgifter

0

Efter en intern översyn säger nu Apoteket AB:s chefsjurist Anna Rogmark till Sveriges radio Ekot att det var fel att dela uppgifter om kunders digitala apoteksinköp med Facebook. Apoteket bedömer att överföringen av kunduppgifter till Facebook kan ha pågått sedan 2017 och att omkring en miljon kunder kan vara berörda.

Ekot avslöjade

I slutet av april avslöjade SR Ekot att Apoteket AB:s nätapotek apoteket.se delade detaljerade uppgifter om kunders inköp med Facebook. Ekots medarbetare hade upptäckt informationsöverföringen genom att handla receptfria läkemedel och andra hälsoprodukter som inkontinensskydd, paracetamol och klamydiatest. Det visade sig att information om inköpen elektroniskt skickades vidare till Facebook.

Efter Ekots publicering stängde Apoteket AB av denna överföring till Facebook, anmälde sig själv till Integritetsskyddsmyndigheten och inledde en intern översyn. Denna är nu klar.

Chefsjuristen Anna Rogmark säger till Ekot att översynen inte kunnat fastställa exakt hur länge informationsdelningen med Facebook pågått. Men det står klart att det handlar om minst fem år och att cirka en miljon kunder är berörda. Alla kunder som vid sina e-köp accepterat marknadsföringskakor har fått sina uppgifter vidareskickade.

Anna Rogmark beklagar det som hänt och säger att hon förstår att ”man förväntar sig annat av oss på Apoteket”.

Använde digitalt analysverktyg

Att kundernas uppgifter skickades vidare berodde på att Apoteket använde ett analysverktyg för att följa upp egna reklamkampanjer och hitta tänkbara målgrupper bland Facebookanvändarna. Samtidigt använder Facebook uppgifterna i sin annonsverksamhet.

Integritetsskyddsmyndigheten har ännu inte tagit ställning till Apoteket AB:s anmälan om överföringen av de potentiellt känsliga kunduppgifterna.

Handbok ska underlätta värdering av medicinteknik

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har publicerat en handbok om hälsoekonomisk bedömning av medicinteknik.

– Vi vill öka tydligheten kring hur bedömningsprocessen fungerar och vilken information företag behöver skicka in, säger Ingela Svanäng, projektledare för området medicinteknik vid TLV.

Hälsoekonomisk bedömning av medicinteknik ökar

Många inom hälsosektorn känner till myndighetens hälsoekonomiska bedömningar av läkemedel. Dessa gör TLV inför förmånsbeslut eller som underlag för regionernas (NT-rådets) rekommendationer om eventuellt införande i vården.

Arbetet med hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter är däremot nyare och inte lika välkänt. TLV har visserligen haft ett sådant uppdrag sedan 2012, men omfattningen har ökat betydligt de allra senaste åren. Detta som en följd av att regionerna 2020 införde en liknande nationell samarbetsmodell för införande av medicinteknik som för införande av läkemedel.

Inom denna modell ger det medicintekniska produktrådet, MTP-rådet, regionerna rekommendationer om eventuellt införande av olika medicintekniska produkter. För att få underlag för sina beslut beställer MTP-rådet hälsoekonomiska bedömningar av TLV.

Behöver data från företagen

I en hälsoekonomisk bedömning utvärderar TLV kostnader i relation till hälsoeffekter. Myndigheten jämför då också en medicintekniska produkt som är under luppen med ett relevant alternativ.

Under denna process vänder sig myndigheten även till medicinteknikföretagen. De får frågan om de vill bidra med underlag för TLV:s utvärdering. Företagens underlag bör enligt TLV:s anvisningar innehålla ”hälsoekonomiska analyser relativt ett för Sverige relevant jämförelsealternativ, där kostnader och intäkter relateras till klinisk nytta. Den kliniska nyttan kan stödjas på publicerad litteratur, men även ännu opublicerade data och/eller studier”.

Medicinteknikföretag är dock ännu inte alltid lika vana som läkemedelsföretag att tidigt ta fram data som belyser patientnytta och kostnadseffektivitet.

– Därför har vi sett ett behov av en sådan här handbok just på medicintekniksidan,  förklarar Ingela Svanäng.

Tänka på utvärdering från början

Även om TLV vid behov också kan använda underlag från andra källor än företaget, hoppas myndigheten att företagens intresse för att bidra med underlag ska öka.

– Vårt budskap till företagen är att ha med dessa aspekter i arbetet redan när de utvecklar sin produkt. Det kan på sikt bidra till att de medicinteknikprodukter som används är de som ger störst patientnytta i förhållande till kostnaderna.

Den nya handboken ger en bakgrund till TLV:s arbete med hälsoekonomiska bedömningar av medicinteknik, förklarar hur bedömningarna används, hur arbetet går till och vilket underlag TLV behöver. Handboken vänder sig även till olika befattningshavare inom regionerna som kommer i kontakt med införande och upphandling av medicinteknik.

”Vi måste arbeta kollektivt för att alla ska få vaccin”

Att covid-19 just nu ökar i mer än 50 länder visar på virusets förmåga att snabbt förändras. Det sa Världshälsoorganisationens, WHO:s, generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus på en pressträff under gårdagen.

– I Sydafrika är det just nu omikrons undervarianter BA.4 och BA.5 som driver sjukdomen medan det är BA 2 som är dominerande i resten av världen. Immuniteten från vaccination och tidigare sjukdom håller sjukhusvistelse och dödsfall på en jämförelsevis låg nivå jämfört med tidigare vågor. Men detta är ingen garanti för de platser i världen där vaccinationstäckningen är låg, fortsatte han.

Toppmöte om covid-19

I morgon hålls ett globalt toppmöte om covid-19. Mötet är det andra toppmötet om covid-19 och anordnas i år av USA. Flera länder samt internationella organisationer, som till exempel WHO, kommer att delta. Det globala mötet ska inledas av USA:s president Joe Biden, samt andra statschefer, som ska tala om hur kampen mot covid-19 måste fortsätta att vara en internationell prioritet.

Det globala mötet kommer att innehålla tre olika sessioner som fokuserar på vaccin, att utöka tillgången till tester och behandlingar samt att förhindra framtida katastrofer.

Detta möte är ett ytterligare ett tillfälle att fokusera på vad som behövs göras, framhöll Tedros Adhanom Ghebreyesus på pressträffen.

– Vår uppgift är att förbereda oss på det värsta så att länder har de bästa förutsättningarna att kunna svara på vad som kommer härnäst.

Han sa också att WHO fortsätter att förespråka att alla länder bör arbeta för att få minst 70 procents vaccintäckning och börja med att vaccinera de mest utsatta.

– Den här pandemin är inte över och alla ledare behöver ta steget för att stärka befolkningens immunitet och arbeta kollektivt för att få tester, behandlingar och vacciner till hela befolkningen. Vaccination är det bästa sättet att rädda liv, skydda samhällen och hälsosystem och minimera fall av komplikationer efter covid-19 eller “lång-covid”, sa han.

Vill se mer rättvis fördelning av läkemedel

Tedros Adhanom Ghebreyesus framhöll också att WHO hoppas på att under det globala mötet se framsteg när det gäller fördelningen av antivirala läkemedel och tester så att den blir mer rättvis.

– Vi är fortfarande oroade över att låg- och medelinkomstländer fortfarande inte kan få tillgång till antivirala läkemedel och att testningen snabbt minskar på många ställen, sa han.

Han menade att det finns vissa saker som kan förbättras som han uppmanade läkemedelsföretaget Pfizer att hjälpa till med. Detta är bland annat att läkemedelspriserna måste vara transparanta och överkomliga för dessa länder och att det inte finns några avtalskrav som försenar åtkomsten på läkemedel. Han uppmanade också företaget att stödja en generisk tillverkning runt om i världen så att det snabbt går att öka utbudet.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng