Månads arkivering januari 2022

Brist på covidläkemedel tvingar vården ransonera

Den monoklonala antikroppen Xevudy (sotrovimab) är det enda av de tillgängliga antikroppsläkemedlen som har effekt även mot omikronvarianten av covid-19. För ett par veckor sedan rapporterade Läkemedelsvärlden att den svenska covidvården därför ser Xevudy som ett mycket viktigt tillskott i behandlingsarsenalen.

Redan då fanns dock en oro för att det skulle bli brist på det viktiga läkemedlet eftersom tillgången är begränsad och efterfrågan hög. Nu har en sådan bristsituation uppstått. Det bekräftar Socialstyrelsens läkemedelskansli som har till uppgift att vid behov säkra den nationella tillgången till läkemedel mot covid-19.

Ransonerar Xevudy

Socialstyrelsen upphandlade i slutet av förra året en första leverans av Xevudy till Sverige. Leveransen bestod av 900 doser som sedan vartefter har fördelats mellan regionerna och sålts vidare till dem. Susanne Bergman vid Socialstyrelsens läkemedelskansli skriver i ett mejl till Läkemedelsvärlden att ”detta lager har gått åt snabbare än beräknat, mycket p.g.a. att Xevudy är den monoklonala antikropp som bäst fungerar på omikronvarianten”.

Lagret hos Socialstyrelsen är nu slut och cirka 300 doser finns kvar ute hos regionerna. Vården gör därför prioriteringar för att få läkemedlet att räcka så länge som möjligt, i bästa fall tills Sverige fått en ny leverans. Antikroppsläkemedlet ges nu till de covid-19-patienter med svår immunbrist som bedöms ha det allra största behovet av behandlingen.

En ny leverans från tillverkaren Glaxosmithkline väntas under februari. Detta tack vare att Sverige tecknat ett nytt avtal genom avrop på ett EU-gemensamt ramavtal.

Leverantören har dock inte angett något exakt leveransdatum ännu. Men, skriver läkemedelskansliet, ”detta meddelas från företaget i närtid”.

Sverige ett steg närmare utbyte av e-recept i EES

0

Nyligen lämnade den statliga utredaren Catarina Andersson Forsman över delbetänkandet ”E-recept inom EES” till socialminister Lena Hallengren. Därmed tar Sverige ett steg närmare det digitala utbytet av e-recept inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, vilket innefattar EU-länderna samt Island, Liechtenstein och Norge.

Delbetänkandet innehåller en rad förslag om vad som krävs för en patientsäker och effektiv process för elektroniska recept inom EES. Bland annat föreslås att det ska finnas ett krav på att svenska apotek ska kunna ta emot och skicka uppgifter elektroniskt till E-hälsomyndigheten vid expediering av e-recept från EES.

De föreslagna författningsändringarna bör enligt utredningen träda i kraft redan i maj nästa år.

Digitalt utbyte av e-recept inom EES

I dag är det möjligt att expediera pappersrecept från ett annat EES-land på svenska öppenvårdsapotek. Pappersrecept som är utfärdade i Sverige får också expedieras i andra EES-länder.

I vissa länder, som till exempel Finland och Estland, kan man göra detta även med e-recept. Och snart kan detta vara möjligt även för Sverige. Det kommer att innebära att en medborgare från ett annat medlemsland som ingår i utbytet ska kunna få sitt e-recept expedierat i Sverige. Och den som har fått e-receptet i Sverige ska kunna hämta ut läkemedlet i de andra medverkande länderna.

Att få i gång ett digitalt utbyte av e-recept är en av delarna i EU-projektet e-health digital service infrastructure, vilket Läkemedelsvärlden tidigare har skrivit om.

De fördelar som finns med att e-recept är att de i regel är säkrare och bidrar till en mer fullständig bild av patientens läkemedelsbehandling. Bland annat rapporterar expedierande apotek till patientens hemland vilket läkemedel som har lämnats ut.

Flera krav på öppenvårdsapotek

Den nu aktuella utredningen tillsattes i juli 2020 för att utreda vad som krävs för att detta ska kunna ske på ett patientsäkert sätt.

Det är fler aktörer än E-hälsomyndigheten som påverkas av de nya förslagen. Däribland öppenvårdsapoteken. Utredningen ställer bland annat krav på en definition av e-recept som har utfärdats av en förskrivare i ett annat behörigt EES-land. Tillståndsinnehavaren för ett öppenvårdsapotek ska också erbjuda läkemedel vid expediering av ett sådant e-recept så snart det kan ske, samt lämna uppgifter till E-hälsomyndigheten vid en sådan expediering.

Dessutom föreslås ett krav på att tillståndsinnehavaren ska kunna ta emot och skicka uppgifter på elektronisk väg till E-hälsomyndigheten vid expediering av e-recept från EES. E-hälsomyndigheten ska få meddela föreskrifter om kraven för en sådan överföring. Dessutom ska myndigheten också att informera Läkemedelsverket om öppenvårdsapoteken inte lämnar in de uppgifter som de ska.

De föreslagna författningsändringarna för apoteken bör börja gälla den 1 maj 2023, enligt utredningen. De ska dock vara frivilligt för öppenvårdsapoteken att expediera e-recept från EES under första året. De nya kraven gäller under denna period bara om tillståndsinnehavare väljer att erbjuda tjänsten. Från och med den 1 maj 2024 ska kraven gälla för alla tillståndsinnehavare, föreslår utredningen.

Behandling av personuppgifter

Det är många detaljändringar som föreslås i utredningen. Bland annat finns en rad förslag som handlar om E-hälsomyndighetens behandling av personuppgifter.

Utredningen föreslås ändringar i lagen om nationell läkemedelslista för E-hälsomyndighetens personuppgiftsbehandling när e-recept utfärdade i Sverige expedieras i ett annat EES-land. Den föreslår också att patienten ska lämna ett integritetshöjande samtycke för att ett svenskt e-recept ska kunna expedieras i ett annan EES-land, samt att personuppgifterna får bevaras i högst fem år efter att läkemedlet expedierats.

Fördelarna med förslagen överväger de integritetsrisker som finns, enligt utredningen.

Klartecken för ytterligare en CAR-T-terapi i EU

EU:s läkemedelsmyndighet EMA rekommenderar att EU godkänner CAR-T-terapin Breyanzi (lisocabtagene maraleucel). Läkemedlet blir i så fall den femte godkända CAR-T-terapin i Europa. Liksom tidigare godkända behandlingar med samma verkningssätt är Breyanzi en skräddarsydd cancerbehandling. I det här fallet handlar det om tredje linjens behandling av olika former av lymfsystemcancern Hodgkins lymfom.

EMA:s expertkommittéer CAT (Committee for advanced therapies) och CHMP (Committee for medicinal products) ger klartecken för Breyanzi som behandling vid lymfomtyperna diffust storcelligt B-cellslymfom, primärt mediastinalt storcelligt B-cellslymfom och follikulärt lymfom.

Omkring 40-50 procent av patienterna med dessa sjukdomar svarar inte på standardbehandling eller får återfall. För denna grupp behövs nya behandlingsalternativ, skriver EMA. Rekommendationen om godkännande gäller därför patienter som fått återfall efter, eller inte alls svarat på, minst två andra systemiska behandlingar.

Breyanzi är modifierade T-celler

Breyanzi tillverkas av företaget Bristol-Myers Squibb. Läkemedlet är en så kallad ATMP, ”advanced therapy medicinal product” och bygger liksom övriga CAR-T-terapier på genetisk modifiering av patientens egna immunceller. För att producera en dos av behandlingen samlas T-celler in från patientens blod. T-cellerna förändras sedan genetiskt så att de uttrycker proteinet CAR, ”chimeric antigen receptor”. Detta protein gör T-cellerna till effektiva vapen mot cancercellerna.

Patienten får sedan tillbaka de modifierade T-cellerna med hjälp av infusion.

Vanligtvis är biverkningarna av Breyanzi milda-måttliga. Men allvarliga och till och med livshotande biverkningar förekommer. Den mest fruktade är ett syndrom som kan uppstå genom okontrollerad frisättning av inflammatoriska ämnen, cytokiner. Information till vården om hanteringen av denna biverkningsrisk ska enligt rekommendationen finnas med i läkemedlets produktinformation.

CAT:s och CHMP:s klartecken bygger på fyra säkerhetsstudier med sammanlagt över 300 patienter samt två studier av behandlingseffekt med sammanlagt cirka 350 patienter. Kommittéernas sammanvägda slutsats är att behandlingen kan ge ett meningsfullt behandlingssvar hos en betydande andel av patienterna och att nyttan därför överstiger riskerna.

Det slutgiltiga beslutet om godkännande fattas av EU-kommissionen som brukar följa EMA:s rekommendationer.

De första CAR-T-terapierna blev godkända i EU 2018.

”Lagstiftning kan vara nödvändig”

De växande mängderna av läkemedelsrester som kommer ut i våra vattendrag via avloppsvatten är ett av de stora miljöproblemen kring läkemedel, vilket Läkemedelsvärlden har belyst i flera artiklar. Många aktörer arbetar med problemet som i längden kan orsaka antibiotikaresistens och ha en negativ påverkan på djurliv och ekosystem. En av dessa aktörer är Läkemedelsverkets Kunskapscentrum för läkemedel i miljön som arbetar med att samla in och sprida kunskap i frågan. Centret har skapats efter ett uppdrag från regeringen. Satsningen presenterades i budgetpropositionen för 2018.

Läkemedelsvärlden har pratat med Stefan Berggren som är ansvarig för kunskapscentret. Han anser att lagstiftning kan vara ett viktigt verktyg för att få kommunerna att bygga ut sina reningsverk med en bättre rening för läkemedel i miljön.

– En lagstiftning är oberoende av förutsättningar och det kan bli liknande krav för alla. Det kan behövas. Men det behöver ske på ett förnuftigt och proportionellt sätt och fokus behöver här ligga på åtgärderna där man får störst positiv effekt.

Enligt Stefan Berggren kan exempelvis frågor som befolkningsunderlag eller särskilt viktiga och sårbara recipienter, alltså de vattendrag som avloppsvattnet leds till, vara centrala.

Effektiv metod att rena bort läkemedelsrester

I en tidigare artikel rapporterade Läkemedelsvärlden om Naturvårdsverkets uppdrag att dela ut bidrag till kommuner för att stimulera dem till att bygga ut reningsverk med en mer effektiv reningsmetod som renar bort läkemedelsrester.

Den läkemedelsrening som har testats på flera reningsverk har visat sig vara väldigt effektiv. Vid Degeberga reningsverk i Kristianstads kommun, som med hjälp av Naturvårdsverkets bidrag har byggt om sitt system, har man med hjälp av den avancerade tekniken kunnat rena flera ämnen till omkring 99 procent. Men metoden är också väldigt dyr, vilket innebär att kommuner kanske inte självmant kommer att införa den nya tekniken.

En ny rapport, som har skrivits på uppdrag av Svenskt vatten, visar att det skulle krävas investeringar på uppåt tio miljarder kronor om alla Sveriges reningsverk skulle byggas om med denna avancerade reningsteknik.

Tillverkning och användning

Läkemedelsverkets arbete med frågan om läkemedelsrester i avloppsvattnet är framförallt inriktat på tillverkning och användning.

–  Vi arbetar i första hand med aktiviteter uppströms bland annat med behandlingsrekommendationer och andra informationsinsatser. Sedan samarbetar vi även med andra myndigheter som till exempel Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, säger Stefan Berggren.

Enligt honom är en annan viktig del att ta fram nya mer miljövänliga läkemedelsalternativ.

– Mycket av det ansvaret ligger på läkemedelsföretagen och jag vet att man arbetar med det. Läkemedelsverket kan bland annat stötta med information för att lyfta behovet och visa på fördelarna med mer miljövänliga läkemedel, säger Stefan Berggren.

Han tror att det i framtiden kommer att vara en marknadsfördel att ha både en transparent process när det gäller miljöpåverkan i tillverkningskedjan och när det gäller hur slutprodukten tas om hand och bryts ner.

– Förskrivare och konsumenter efterfrågar i allt högre grad miljöinformation. Detta gäller även i samband med offentlig upphandling. Sedan tror jag att det även kan påverka investeringsviljan från investerare om företagen tydligt visar hur de arbetar med olika aspekter kring hållbar utveckling kopplat till läkemedelsproduktion. Och där är miljödelen förstås en viktig del.

Tillverkningen av substanser och hjälpämnen som finns i läkemedel sker till allra största del utanför Sveriges gränser, vilket man måste ta hänsyn till när det gäller miljöarbetet, menar Stefan Berggren.

– Vi behöver ha en förståelse för helheten och tänka på hela livscykeln för läkemedlen, det vill säga från produktion till hantering av avfall.

Vad är de värsta konsekvenserna om det inte sker en förbättring?

– Ett tydligt exempel på vad som händer är ju antibiotikaresistensen. Och resistensen stannar ju inte vid utsläppskällan utan sprids över hela världen. Det gör att det blir ett globalt problem.

Rekommenderar EU-godkännande av Paxlovid

EU:s läkemedelsmyndighet EMA rekommenderar villkorat godkännande av ett nytt antiviralt läkemedel mot covid-19. Det handlar om läkemedelsföretaget Pfizers produkt Paxlovid. Det blir därmed det första EU-godkända antivirala covid-19-läkemedlet som man får via munnen. Läkemedlet innehåller två aktiva substanser (PF-‌07321332 och ritonavir) i två olika tabletter.

Ritonavir är ett läkemedel som vanligen används mot hiv. I det här fallet är dess uppgift att bromsa nedbrytningen av PF-07321332 så att denna nya antivirala substans kan verka under längre tid.

Paxlovid till riskpatienter

Rekommendationen kommer efter en granskning hos myndighetens expertkommitté CHMP. Det har varit en så kallad löpande granskning och EMA har tidigare även gett en preliminär rekommendation om att använda Paxlovid till vissa covid-19-patienter.

Enligt EMA-rekommendationen bör läkemedlet användas för behandling av covid-19 på sjukhus. Behandlingen ska då ges till vuxna patienter som inte är så dåliga att de behöver extra syrgas men som löper ökad risk att utveckla allvarlig sjukdom.

EMA:s rekommendation bygger på en studie av omkring 2000 patienter som fick läkemedlet eller placebo inom fem dagar efter symtomdebut. Jämfört med placebo minskade Paxlovid risken för sjukhusinläggning och dödsfall.

Risk för interaktioner med andra läkemedel

De flesta av deltagarna hade deltavarianten. Men laboratoriestudier tyder enligt EMA på att behandlingen även är effektiv mot omikron.

Biverkningarna var i allmänhet milda. Det är dock sedan tidigare känt att ritonavir påverkar effekten av andra läkemedel, och varningar om detta har skrivits in i Paxlovids produktinformation. EMA kommer nu att skicka sina rekommendationer till EU-kommissionen för formellt beslut om godkännande.

Myndigheten väntas inom kort ta ställning även till ett annat nytt oralt antiviralt läkemedel mot covid-19 – Lagevrio (molnupiravir) som utvecklats av företagen Merck och Ridgeback therapeutics.

Ingen rekommendation om vaccinering av yngre barn

0

Folkhälsomyndigheten bedömer att den medicinska nyttan med en allmän covid-19-vaccinering för barn mellan fem och elva år i nuläget är liten, och beslutar därmed att inte rekommendera vaccinering av denna åldersgrupp. Det meddelande myndigheten på en pressträff under torsdagen.

– Vi kommer att fortsätta att följa frågan. Vi bedömer hela tiden kunskapsläget och pandemins utveckling i Sverige och övriga världen, och nytt ställningstagande kommer att göras i den här frågan inför höstterminen, säger Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Myndigheten bedömer inte heller att en vaccination av fem-elvaåringar skulle ha någon större effekt på smittspridningen, varken i den åldersgruppen eller i andra grupper i befolkningen.

Vaccinering av yngre barn i riskgrupp

Vaccinet från Pfizer har varit godkänt för barn mellan fem och elva år i EU sedan i november. Sedan slutet av december rekommenderar Folkhälsomyndigheten att barn mellan fem och elva år som särskilt känsliga för luftvägsinfektioner ska vaccineras mot covid-19. I oktober beslutade myndigheten om en rekommendation av allmän vaccination för barn från 12 år.

Barn löper en lägre risk att drabbas av svår covid-19 jämfört med vuxna. Under diskussionerna som ligger till grund för beslutet har experter vägt nyttan mot eventuella risker med vaccineringen, vilket Läkemedelsvärlden har belyst i flera artiklar.

Folkhälsomyndigheten har inför beslutet fört diskussioner med bland annat Barnläkarföreningen, Skolläkarföreningen, Riksföreningen för skolsköterskor, Barnpsykiatriska föreningen, Smittskyddsläkarföreningen, vaccinsamordnare inom regionerna, Sveriges Kommuner och Regioner, Läkemedelsverket och Statens medicinsk-etiska råd.

Tester av omikronvaccin inleds trots tveksamhet

0

Frågan om världen bör satsa på ett covid-19-vaccin speciellt riktat mot virusvarianten omikron är en het diskussion just nu. Samtidigt som läkemedelsmyndigheter i världen uppmuntrar vaccinutvecklare att satsa på ett multivalent vaccin som riktas mot flera virusvarianter har både Pfizer/Biontech och Moderna inlett studier av specifika omikronvacciner.

Diskuterade omikronvaccin på globalt möte

Förra veckan släppte internationella läkemedelsmyndigheter en gemensam rapport med deras rekommendationer om covid-19-vacciner och omikronvarianten. Rapporten bygger på diskussioner som hölls mellan myndigheterna under ett globalt möte.

I sin rapport konstaterar myndigheterna att det blir allt tydligare att det behövs en boosterdos för att utöka vaccinskyddet mot omikron. Men de bedömer att det på längre sikt inte är hållbart att ge boosterdoser med korta intervaller utan att det finns ett behov av att utveckla en långsiktig strategi för de typer av vaccin som behövs för att hantera covid-19 i framtiden.

Myndigheterna anser dock att det för tidigt att utveckla ett specifikt vaccin mot omikron. Enligt dem behövs det mer data om de nuvarande vaccinernas effekt mot varianten. De framhåller också att det behövs en bättre förståelse av den epidemiologiska utvecklingen av den nuvarande omikronvågen för att definiera hur brådskade ett anpassat vaccin med en annan sammansättning är.

Även om ett omikronvaccin skulle vara en självklar kandidat att undersöka, kan andra alternativ såsom bivalenta eller multivalenta vacciner, alltså vacciner som fungerar mot två eller flera virusvarianter, vara potentiella alternativ att utforska för att nå ett bredare korsskydd, konstaterar myndigheterna.

Inleder studier på omikronvaccin

Samtidigt har två företag påbörjat studier av specifika omikronvacciner.

Under gårdagen meddelade företaget Moderna att de har inlett en fas II-studie av sin omikronspecifika boostervaccinkandidat mRNA-1273.529.

I studien ska immunogenicitet, säkerhet och reaktogenicitet av en enda boosterdos av vaccinet utvärderas. Studiedeltagarna är över 18 år och kommer att delas in i två grupper.

Den första gruppen består av personer som tidigare har fått den primära tvådosserien av företagets befintliga vaccin med den andra dosen för minst sex månader sedan. Den andra gruppen innefattar personer som har fått den primära serien med två doser samt en boosterdos för minst tre månader sedan. Varje grupp kommer att ha cirka 300 deltagare enligt företagets uppskattning. Studien ska göras på 24 platser i USA.

Pfizer gör studie på 1400 personer

Även företaget Pfizer/Biontech har inlett en klinisk studie av ett specifikt omikronvaccin. I denna studie ingår 1 420 deltagare mellan 18 och 55 år.

Deltagarna kommer att delas in i tre grupper. Den första gruppen består av 615 personer som har fått två doser av det nuvarande vaccinet från Pfizer/Biontech tre till sex månader före registreringen. Denna grupp kommer att få en eller två doser av omikronvaccinet.

Grupp två innefattar 600 personer som har fått tre doser av det nuvarande vaccinet tre till sex månader före registreringen. Dessa kommer att få en dos av det nuvarande vaccinet eller en dos av omikronvaccinet.

Den tredje gruppen består av 205 personer som inte tidigare har vaccinerats. Dessa kommer att få tre doser av omikronvaccinet.

”Kan stå inför andra varianter senare”

Förra veckan anordnade Läkemedelsvärlden tillsammans med Apotekarsocieteten ett seminarium där frågan om ett eventuellt omikronvaccin diskuterades. Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson, som också deltog på det globala vaccinmötet, var då inte övertygad om att det kommer att behövas.

– Intuitivt skulle man kanske tycka att det är klart att vi ska ha ett omikronvaccin, men vi vet ju att vi har haft varianter som har kommit åtminstone en gång i kvartalet som har dominerat. Vi kan ju stå inför andra varianter senare, och då är inte helt säkert att hela vaccinationsprogram bör baseras på ett omikronvaccin. Vi vet att de vacciner vi har fungerar bra mot svår sjukdom, sa han.

Betyder endemisk covid-19 slutet på pandemin?

De flesta experter förutspår att covid-19-spridningen efter omikronvågen kommer att gå in i en så kallad endemisk fas. Det vill säga en fas där smittspridningen ligger på en stabil nivå och varken ökar eller minskar. Tack vare vaccinationerna och att så många nu smittas med omikron får vi hög immunitet i befolkningen. Smittspridningen väntas därför gå ned till en låg nivå och stabilisera sig där, i alla fall i Europa.

Men hur varaktig kan den endemiska fasen i så fall bli – är det, som många hoppas, verkligen slutet på pandemin som vi siktar?

– För att vi ska kunna ligga kvar i en endemisk fas krävs att det inte uppstår någon ny virusvariant som ändrar på spelreglerna, svarar Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.

– Sannolikheten för att en sådan variant kommer är nästan omöjlig att uttala sig om.

”Endemisk ett missbrukat ord”

Allt fler länder minskar nu på sina smittskyddsrestriktioner eller häver dem helt. Danmarks hälsominister har meddelat att alla restriktioner i landet lyfts från 1 februari. De anses inte längre nödvändiga eftersom människor inte blir allvarligt sjuka i covid-19 i samma grad som tidigare trots galopperande smittsiffror.

Även Sveriges socialminister Lena Hallengren, S, har flaggat för att en avveckling av de svenska restriktionerna kan komma om två veckor. Detta om smittkulmen då är nådd och läget har stabiliserats.

Men det finns forskare som är oroliga att politiker och myndigheter nu ska sänka garden mot covid-19 för snabbt. Att de ska feltolka läget och agera som att covid-19 i en endemisk fas blir ofarlig. ”Endemisk har blivit ett av pandemins mest missbrukade ord”, skriver till exempel en brittisk virologiprofessor i en aktuell artikel i Nature. Där framhåller han också att vi har många farliga infektionssjukdomar i världen som sedan lång tid är just endemiska. Två exempel är malaria och tuberkulos.

Betyder inte att viruset utrotas

Professor Joakim Dillner instämmer i att det verkar finnas en del missuppfattningar om vad termen innebär.

– Jag har märkt att många verkar tro att det betyder att covid-19 är utrotad om den blir endemisk. Men i själva verket betyder det bara att smittan finns kvar men inte längre fluktuerar i vågor, säger han.

– Faktum är att vi enligt alla definitioner redan har haft en typisk endemisk covid-19-fas i Sverige, även om det inte var någon som uttalade det då. Från mitten av september till slutet av november 2021 låg smittkurvan alldeles platt och vi hade ungefär ett dödsfall om dagen. Det berodde på att så många var immuna då. Det var nästan så man började undra om spridningen skulle gå ned till nästan ingenting.

Sverige har redan haft en endemisk fas

I stället kom omikronvarianten och förändrade bilden helt. Och Joakim Dillner påminner om att liknande saker hänt även tidigare under pandemin. Han talar om Storbritannien där smittspridningen i april i fjol hade minskat så mycket att regeringen slog fast att sjukdomen var att betrakta som endemisk.

– Sedan kom deltavarianten och Storbritannien fick en epidemi igen. En endemisk fas är ingen garanti för att en epidemisk smittspridning inte kan komma tillbaka.

Denna inbyggda osäkerhet gör att Joakim Dillners prognos för den sannolika covid-19-utvecklingen inte sträcker sig längre fram än till i höst.

– Omikron går nu över jorden så ruskigt snabbt att det troligen byggs upp en immunitet hos stora delar av världens befolkning. I Sverige hade vi dessutom redan före omikron en relativt god immunitet tack vare vaccineringen. Nu har väldigt många haft infektionen de sista månaderna och vi får snabbt en befolkningsimmunitet.

– Det gör det väldigt sannolikt att vi inom en snar framtid, kanske framåt mars, går in i en endemisk fas med mycket låg smittspridning. Med lite tur kan vi till och med komma ned till noll i antalet nya fall under sommaren eftersom covid-19-viruset har mycket svårare att sprida sig under den årstiden.

Smittspårning blir viktigt verktyg

Förutsatt att vi slipper nya virusvarianter som är så annorlunda att de drastiskt förändrar förutsättningarna att hantera viruset, kan den endemiska fasen sedan fortsätta under lång tid, menar Joakim Dillner. Med hjälp av vaccinationer i den omfattning som visar sig nödvändig, samt testning och smittspårning när det dyker upp fall, kan samhället då se till att smittkurvan fortsätter att vara platt, så nära noll som möjligt.

– Med nuvarande smittspridning är det meningslöst att försöka testa alla. Men i en endemisk fas är testning och smittspårning ett viktigt verktyg.

Det finns också en diskussion bland beslutsfattare och sakkunniga om huruvida man bör nöja sig med att stanna i en endemisk fas eller försöka nå total utsläckning av spridningen, berättar Joakim Dillner.

– Men de flesta anser att det skulle kräva alldeles för stora insatser att satsa på utsläckning och att resultatet är för osäkert. Det räcker med en enstaka resenär från ett område där spridning fortfarande pågår för att få in smittan på nytt.

Svensk forskning kan hjälpa mot syrgasbrist

Världshälsoorganisationen, WHO, har i sina beräkningar uppskattat att covid-19-patienter som är i behov av syrgas ska få ett genomsnittligt syrgasflöde på 10 liter per minut. Men det är möjligt att behovet kan vara lägre än så. En studie som har gjorts på Nyköpings sjukhus visar nämligen att ett flöde på 3 liter per minut kan räcka. Eftersom syrgasbrist har drabbat många länder under pandemin kan forskarnas resultat vara till nytta.

– Brist på syrgas har tyvärr lett till många dödsfall under pandemin och robust kunskap för att planera saknades. De nya rutinerna i Nyköping under pandemins första våg innehöll en bra metod för att undersöka hur mycket syrgas som covidpatienter behöver. Ingen ska behöva dö för att vi inte kan planera behovet av syrgas säger Carl Otto Schell, överläkare vid Centrum för klinisk forskning Sörmland, Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Studien har letts av forskare från Uppsala universitet och har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Plos one.

Brist på syrgas under pandemin

Syrgas är en billig och livräddande behandling för patienter som är svårt sjuka i covid-19, men det är en begränsad resurs på många sjukhus i låginkomstländer. Under topparna av pandemin har det även funnits rapporter om att sjukhus i hög- och medelinkomstländer har slut på syrgas.

I den nu aktuella studien påpekar forskarna att det behövs en kapacitetsplanering för att kunna optimera användandet av syrgas, och att det i sin tur kräver en noggrann förståelse av syrebehovet för patienter med covid-19. Hittills har det dock saknats studier om hur mycket syrgas en genomsnittlig covid-19-patient behöver.

Forskarnas syfte med studien var därför att uppskatta syretillförseln till svårt sjuka covid-19-patienter. Studien är en retrospektiv, journalbaserad studie som genomfördes på Nyköpings sjukhus under den första pandemivågen 2020.

Studerade 126 patienter

I studien ingick alla vuxna covid-19-patienter som var inlagda på medicinavdelningen mellan den 13 mars och 10 maj, och hade en syresättning som gjorde att de behövde syrgas men inte respirator.

Totalt innefattades 126 patienter. Medianåldern var 70 år, 43 procent var kvinnor och 42 procent hade ett kroppsmasseindex (BMI) på 30 eller högre vilket klassas som fetma. Det handlade om en äldre och skör patientgrupp, och nästan hälften ansågs vara för sköra för att klara intensivvård. En tredjedel av patienterna avled inom två månader efter inläggningen och drygt en fjärdedel dog på sjukhuset.

På sjukhuset fanns en rutin som innebar att man noga följde patienternas syresättning. Därför utgår forskarna från att den var optimerad. När forskarna via journalerna sedan räknade ut hur mycket syrgas som patienterna hade fått såg de överraskande nog att syrgastillförseln var betydligt lägre än i WHO-rekommendationen på 10 liter per minut.

– Resultaten är överraskande men bör tolkas med försiktighet eftersom studien är liten. För de större studier som nu behövs, kan den enkla metod som nu utvecklats i Sverige användas, säger Anna Hvarfner, läkare vid Centrum för klinisk forskning i Västmanland som hör till Uppsala universitet.

Löpande granskning framgångsrikt men dyrt

Att utveckla ett nytt läkemedel tar vanligtvis runt fem år, men när det gällde de första covid-19-vaccinerna tog det bara omkring sju månader. Anledningen till att det gick så snabbt var att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA använde sig av en process som kallas rolling review, löpande granskning.

En sådan granskning påskyndar bedömningen av ett läkemedel eller vaccin i en kritisk situation. Arbetssättet har varit framgångsrikt, men också väldigt dyrt.

– En löpande granskning har krävt mellan 50 och 100 procent mer resurser än en vanlig granskning. Men att få fram flera vaccin mot covid-19 på så kort tid har förstås gett enormt mycket. Om vi hade fått vänta fem år hade pandemin sett helt annorlunda ut i dag, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Läkemedelsverket.

Löpande granskning nytt för covid-19

Löpande granskning är en process som hittills endast har används för vacciner och läkemedel mot covid-19. Ett företag kan bli godkänt för en sådan granskning redan tidigt i läkemedelsutvecklingen, men det krävs rimliga skäl att tro att det faktiskt kommer att bli ett färdigt läkemedel.

Om ett företag blir godkänt för en löpande granskning förbinder det sig till att skicka in data till den vetenskapliga kommittén så fort den finns tillgänglig. Det handlar bland annat om data om substansens karaktär, förvaringsmöjligheter, transport och att det finns en tillverkningsprocedur som kan garantera säkerheten.

– Det är väldigt viktigt att inte ge avkall på säkerhetsaspekten och den vetenskapliga höjden även om processen går mycket fortare än vanligt, säger Björn Eriksson.

Under tiden som kommittén tittar på materialet får företaget också vetenskaplig rådgivning.

Om ett företag efter granskningen får ett villkorat godkännande åläggs det att göra ytterligare studier på nya populationer som till exempel barn. Företaget måste också hela tiden göra säkerhetsuppföljningar på vaccinet eller läkemedlet.

Kan komma att användas på fler läkemedel

Eftersom löpande granskningar har visat sig vara framgångsrikt är det många som har undrat varför man inte använder denna process på alla läkemedel. Men det skulle vara svårt, menar Björn Eriksson.

– Läkemedelsmyndigheterna skulle i så fall behöva expandera enormt. Det är förstås en fråga om pengar, med det är inte heller säkert att det ens är möjligt att få ihop så mycket kompentens. Det måste finnas människor som har kunskap om frågorna och det finns ju en gräns hur mycket kompetenser vi har tillgång till.

– Det måste också vara en dräglig arbetsmiljö för de som jobbar. De som har arbetat med löpande granskningar av covid-19-vaccinerna har lagt ner enormt mycket mer arbetstid än vanliga arbetsveckor, säger han.

Att kunna använda den uppsnabbade processen på fler läkemedel är dock en aktuell fråga som EMA, EU-kommissionen och generaldirektörer för läkemedelsmyndigheter i Europa diskuterar.

– Politiskt är det sannolikt att man kommer att tycka att vi ska använda den här processen även i framtiden. Men eftersom det inte är rimligt att använda på alla läkemedel är det viktigt att objektivt definiera var det största medicinska behovet finns.

– Kanske kommer det bli så att löpande granskningar används igen vid stora folkhälsohot som drabbar många människor till exempel. Vi vet inte än, men jag tror att beslutet om hur det här ska fortsätta att användas kommer att komma ganska snart.

Många har fortfarande symtom 1 år efter covid-IVA

Forskare har undersökt hur personer som fått intensivvård för covid-19 mår efteråt. Forskarna studerade kvarvarande fysiska, psykiska och kognitiva symtom hos 245 patienter vid elva sjukhus i Nederländerna under ett år efter utskrivningen från IVA. Studien är publicerad av Jama.

Deltagarna var personer över 15 år som fått intensivvård för covid-19 under den första pandemivågen, mars-juni 2020. Den genomsnittliga vårdtiden på IVA var i studien 18,5 dagar. Medelåldern bland deltagarna var något över 61 år, drygt 71 procent var män. Många var överviktiga, genomsnittligt BMI (body mass index) låg på 28.

Deltagarna fick själva rapportera sina symtom genom att fylla i ett formulär där olika symtomtyper mättes med olika skalor. Ett år efter utskrivningen från IVA rapporterade 74,3 procent att de fortfarande hade fysiska symtom som var kopplade till covid-19 och intensivvården.

De vanligaste fysiska symtomen var försämrad kondition, stela leder, ledvärk, muskelsvaghet och muskelvärk.

Psykiska symtom förekom också i stor utsträckning, 26,2 procent rapporterade sådana symtom. Ångest och depression var de vanligaste psykiska symtomen. En mindre grupp rapporterade också symtom på posttraumatisk stress.

Dessutom rapporterade 16,2 procent kognitiva symtom som till exempel koncentrationsproblem

Vill forska mer om intensivvård för covid-19

Eftersom studien inte jämförde deltagarna med iva-patienter som vårdats för andra diagnoser är det svårt att särskilja hur mycket av de kvarvarande symtomen som är kopplade till just covid-19 respektive hur mycket som beror på de påfrestningar som intensivvård innebär. Andra studier av intensivvård av andra orsaker har dock, påpekar forskarna, visat på ungefär samma symtomnivåer efter ett år som den aktuella studien.

Detta skulle kunna tolkas som att det inte minst är intensivvården i sig som ger långvariga följdverkningar.

Forskarna efterlyser fortsatt forskning om långtidseffekterna av covidvård som ett underlag för att förbättra behandlingsmetoderna.

Vaccintäckningen mot influensa slår nytt rekord

0

Vaccintäckningen mot influensa i Sverige blev förra säsongen högre än någonsin tidigare. Nu tyder statistik på att fjolårets rekord under innevarande säsong kommer att slås med råge.

– Det ser väldigt fint ut, säger AnnaSara Carnahan, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, om de hittills rapporterade resultaten.

– Sannolikt har pandemin på olika sätt bidragit till att fler även vill ta influensavaccinet.

Vaccintäckningen mot influensa 65 procent

Den preliminära statistiken över vaccintäckningen för influensa finns i Folkhälsomyndighetens senaste veckorapport om influensaläget. Siffrorna gäller perioden från vaccinationsarbetets start till och med 31 december 2021. Omkring 65 procent av invånarna som är 65 år och äldre hade i slutet av den perioden tagit influensavaccin. Siffran för samma period 2020 var 56 procent. Tidigare hade den legat på 44-48 procent.

Statistiken är preliminär och baseras liksom tidigare års mätningar vid denna tidpunkt på data från de regioner som har möjlighet att löpande ta fram statistik per åldersgrupp. Befolkningen i dessa tolv regioner utgör omkring hälften av Sveriges befolkning.

– Den inrapporterade statistiken fram till sista december brukar ge en bra indikation på hur det går i vaccinationskampanjen. Sedan får vi se exakt var vi hamnar när den är slut och vi har samlat in uppgifter även från övriga regioner, säger AnnaSara Carnahan.

Dubbelvaccinering kan ha banat väg

En skillnad gentemot förra säsongen var att vaccinationsarbetet denna gång startade något tidigare. Visserligen började de utåtriktade vaccinationsinsatserna samma vecka som de brukar, vecka 45. Men redan i mitten av oktober började regionerna erbjuda influensavaccin till äldre på särskilda boenden. Samtidigt fick personer som inte bor på särskilt boende i vissa åldersgrupper också möjlighet att vid samma tillfälle få både påfyllnadsdos mot covid-19 och vaccination mot säsongsinfluensa.

AnnaSara Carnahan menar att denna möjlighet till dubbelvaccinering kan vara en av förklaringarna till den höga täckningen för influensavaccinet.

– Det fanns ett stort intresse för att ta påfyllnadsdosen mot covid-19 och det kan ha banat vägen för influensavaccineringen. Kanske nådde vi fler som annars brukar tycka att det är lite för krångligt att gå och ta influensasprutan. Jag tror att det praktiska på detta sätt kan vara en viktig orsak.

– Det kan också vara så att pandemin gjort att fler fått upp ögonen för att de tillhör en riskgrupp. Samt att vi överhuvudtaget tänker mer än vanligt på hälsofrågor just nu.

Vaccintäckningen mot influensa varierar

Det är som vanligt stora variationer i täckningsgraden mellan regionerna. Detta beror dock delvis på att regionerna har olika system för att registrera de doser som olika vårdgivare ger. Det är inte alla regioner som registrerar alla givna doser.

Med den reservationen så var vaccintäckningen i samtliga ingående regioner högre än vid samma tidpunkt hösten 2020. Nästan alla har nått till 60 procent vaccinerade bland dem som är 65 år och äldre. Fyra regioner har nått över 70 procent. Region Värmland har med 78 procents vaccintäckning till och med nått Världshälsoorganisationens, WHO:s, 75-procentsmål för denna åldersgrupp.

Högst bland de äldsta

Vaccintäckningen var högst bland personer i åldrarna från 75 år och uppåt (71 procent). I åldersgruppen 65-74 år var 59 procent influensavaccinerade 31 december.

Bland personer under 65 år hade cirka 4 procent vaccinerat sig. Då ingår inte de som fått vaccinet inom företagshälsovård och liknande. Även denna siffra för dem under 65 är högre än vid samma tidpunkt föregående säsonger. Sannolikt tillhör de flesta vaccinerade i de åldrarna en riskgrupp eller jobbar inom vård och omsorg eftersom dessa grupper prioriterades i början av vaccineringen.

Influensaspridningen har avstannat

När det gäller spridningen av influensa i Sverige så fortsätter den enligt den senaste veckorapporten att minska. Efter en snabb uppgång med en kraftig topp före jul sjönk influensaaktiviteten under vecka 1 och 2.

– Ofta brukar det sedan komma en uppgång igen under vecka 3 och 4. Men nu påverkas spridningen sannolikt av pandemirestriktioner och ändrat beteende så vi får se om det kommer en sådan ökning även i år, säger AnnaSara Carnahan.

Från och med vecka 40 år 2021 till och med vecka 1 i år har 68 personer i Sverige fått intensivvård för influensa, samtliga hade influensa A. Sammanlagt 47 av intensivvårdspatienterna tillhörde en medicinsk riskgrupp och/eller var över 64 år.

Nationell insats mot antibiotikaresistens

En ny uppdaterad nationell tvärsektoriell handlingsplan som ska stärka arbetet mot antibiotikaresistens har tagits fram. Planen bygger vidare på ett långvarigt samarbete som har funnit sedan tio år mellan flera olika samhällssektorer. Det är Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket som leder arbetet i den nationella samverkansfunktionen där 22 myndigheter och fyra nationella organisationer deltar.

– Det är värdefullt att vi har en plattform för sektorsövergripande arbete för att främja ett helhetsgrepp mot antibiotikaresistens. Den nya handlingsplanen är ett verktyg framförallt för åtaganden som kräver samarbeten mellan flera aktörer, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Samarbete för att motverka antibiotikaresistens

Handlingsplanen innefattar aktiviteter inom områdena hälso- och sjukvård, omsorg, folkhälsa, den yttre miljön, djurhållning, veterinärmedicin, livsmedel och forskning. Fokus ligger på insatser som kräver samarbete mellan myndigheter och aktörer.

Den utgår från den svenska strategin för arbetet mot antibiotikaresistens. Denna strategi omfattar bland annat en ökad kunskap genom övervakning, fortsatt starka förebyggande åtgärder och en ansvarsfull användning av antibiotika.

Handlingsplanen sträcker sig fram till 2024 och har tagits fram på uppdrag av regeringen.

Fälls för miss i information om läkemedel mot akne

0

Läkemedelsföretaget Galderma producerade ett bokningsbrev om ett läkemedel mot akne. Det handlade om produkten Aklief (trifaroten), en retinoid för utvärtes behandling av svår akne i ansiktet och på bålen hos patienter från tolv års ålder.

”Jag vill gärna träffa er för att närmare presentera hur Aklief kan hjälpa era patienter i kampen mot akne. Kontakta mig på mail eller telefon för att boka ett möte – digitalt eller på din klinik”, står det i brevet. Det illustreras med bilden av en ung kvinna som är i full färd med att utöva någon racketsport.

Företaget sände ett så kallat pliktexemplar av bokningsbrevet till informationsgranskningsnämnden, IGN. Nämnden reagerade mot dess utformning. Detta eftersom det ingenstans i texten står att läkemedlet varken ska användas av gravida eller av kvinnor som planerar att bli gravida.

Läkemedel mot akne kontraindicerat

Detta står däremot i läkemedlets produktresumé. Liksom alla retinoidpreparat är Aklief kontraindicerat vid graviditet och planerad graviditet på grund av oklarheter kring missbildningsrisker.

Företaget framhöll i sitt yttrande att brevets målgrupp är hudläkare. Denna yrkesgrupp är enligt yttrandet väl förtrogen med vad som gäller för retinoider och graviditet: ”Hade materialet varit riktat mot patienter hade det varit annorlunda, men i ett material riktat mot dermatologer anser vi inte att denna varning är nödvändig.”

Men IGN håller inte med utan fäller i sitt beslut företaget för överträdelse av läkemedelsbranschens etiska regelverk. IGN menar att bilden i bokningsbrevet visar att unga kvinnor är en viktig målgrupp för produkten och att det därför är extra viktigt att denna information finns med i brevet.

Företaget hann lägga till graviditetsvarningen innan bokningsbrevet skickades ut, men åläggs ändå att betala en straffavgift på 110 000 kronor.

Analys: Brant ökning av multiresistenta bakterier

Mellan åren 2008 och 2016 ökade andelen multiresistenta bakterier dramatiskt i Östergötland. Det visar en analys av 9 000 bakterier som orsakat blodinfektion. Ökningen var dock inte förknippad med en ökad dödlighet, vilket kan ha en förklaring i att det ofta var yngre och relativt friska personer som bar på de multiresistenta bakterierna.

– Om ökningen av antibiotikaresistensen fortsätter så kommer troligtvis även äldre och skörare personer att drabbas i högre utsträckning. Då kommer vi förmodligen även att se en ökad dödlighet kopplat till infektioner med multiresistenta bakterier även i Sverige, säger Martin Holmbom som ligger bakom avhandlingen där analysen ingår.

Martin Holmbom är nybliven doktor vid Linköpings universitet och specialistläkare vid Urologiska kliniken i Region Östergötland. Han menar att även om resultaten av analysen gäller just Östergötland speglar utvecklingen hela Sverige.

– Det skiljer sig troligtvis inte så mycket mellan regioner och resultaten går att översättas till hela landet, säger han.

Andelen multiresistenta bakterier ökade

Att bakterier utvecklar resistens mot antibiotika är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem i världen. Även i Sverige är det ett ökande problem. Och det är det som Martin Holmbom och hans kollegor har studerat.

Forskarna byggde upp en databas som sammanlänkar bland annat mikrobiologiska data, patient-, vård-, och läkemedeldata för att på ett bättre sätt kunna följa utvecklingen och undersöka infektionsproblematiken ur ett bredare perspektiv. Utifrån databasen analyserades 9000 bakterier som hade orsakat blodinfektion hos personer i Östergötland mellan åren 2008 och 2016.

Resultaten visade att andelen multiresistenta bakterier, alltså bakterier som är motståndskraftiga mot flera antibiotika, hade ökat.

– Vi såg en ökning på 300 procent. Ökningen skedde förvisso från låga nivåer, men kurvan var linjär och brant, säger Martin Holmbom.

Inget samband med ökad dödlighet

I en annan delstudie som ingick i avhandlingen hade forskarna sett att förekomsten av blodinfektioner, samt dödligheten i dessa, också hade ökat i Östergötland. Men när de tittade på om den ökade andelen multiresistenta bakterier kunde vara orsaken till den ökade dödligheten kunde de inte se något samband.

– Det sticker ut lite från studier som har gjorts i andra länder. Men vi såg att de patienter som bar på de multiresistenta bakterierna överlag var yngre och friskare. De kan därmed sannolikt reda ut en infektion bättre än en äldre person, vilket kan vara en av delförklaringarna, säger Martin Holmbom.

Han påpekar också att även om det rör sig om multiresistenta bakterier så finns det oftast goda behandlingsalternativ kvar.

– En patient som är svårt sjuk i sin infektion med misstanke om multiresistent bakterie, ges initialt en bred antibiotikabehandling som i de flesta fall fungerar bra mot våra multiresistenta bakterier. Det kan förklara att vi har en lägre dödlighet än många andra länder med en mer omfattande resistensproblematik.

Ett problem kan däremot vara att hitta bra antibiotikaalternativ i tablettform – vilket i sin tur kan leda till allvarliga infektioner och spridning av antibiotikaresistenta bakterier som en konsekvens av ökad användning av intravenösa antibiotika.

– Eftersom patienter med multiresistenta bakterier fortfarande är relativt sällsynta så tror jag att infektionsläkare ofta blir konsulterade, vilket säkerligen leder till en mer optimerad antibiotikastrategi, vård och i vår studie kan ha bidragit till en förbättrad överlevnad, säger Martin Holmbom.

Den ökade dödligheten i blodinfektioner förklaras till stor del av en äldre och skörare patientpopulation.

Bör vara en väckarklocka

Även om forskarna inte såg att de multiresistenta bakterierna orsakade en ökad dödlighet är det enligt Martin Holmbom ändå viktigt att ta resultaten om den ökande antibiotikaresistensen på stort allvar.

Han framhåller att man i Sverige gör mycket för att motverka antibiotikaresistens, men att vi trots detta har en trend som pekar åt fel håll.

– Jag tycker att våra resultat bör vara en väckarklocka. I Sverige har vi en otrolig potential för att bryta utvecklingen och vi gör redan mycket bra saker, men det är viktigt att vi inte lutar oss tillbaka och tänker att det vi gör är tillräckligt. Det här bör signalera att det är dags att börja fundera över nya sätt för att begränsa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier, säger han.

Och hur kan man göra det?

– Antibiotikaresistens är ett mångfasetterat problem som kräver samverkan och strategier mellan många aktörer både lokalt, nationellt och globalt. Vi vet att import av antibiotikaresistens är ett problem där en konkret åtgärd skulle kunna vara att screena riskpatienter inför planerade ingrepp för att se om de bär på resistenta bakterier. De kan också handla om att se över lokala strategier kring antibiotikaprofylax och antibiotikaordinationer i allmänhet.

Han menar dock att det inte bara inom sjukvården som man måste arbeta med problemet.

– Antibiotikaresistenta bakterier är vanligt globalt och tar sig ofta in i Sverige genom att folk reser. De kan också komma via import av livsmedel och djur. Det finns en multifaktoriell problematik inom den här frågan och man behöver därför jobba på flera områden samtidigt.

Kommer vi behöva ett omikronvaccin?

0

Under fredagsmorgonen anordnade Läkemedelsvärlden tillsammans med Apotekarsocieteten ett digitalt frukostseminarium som handlade om några av de mest aktuella frågorna kring covid-19-vaccinerna. Föreläste gjorde Björn Eriksson, generaldirektör för Läkemedelsverket, samt Mattias Forsell, universitetslektor och forskargruppsledare vid Umeå universitet.

Intresset för seminariet var stort. Totalt hade 288 personer anmält sig.

Inte övertygade om omikronvaccin

I mars 2021 anordnade Läkemedelsvärlden och Apotekarsocieteten ett liknande seminarium. Och mycket har hänt sedan dess.

En aktuell fråga som diskuterades på dagens seminarium var om det kommer att vara nödvändigt att ta fram ett vaccin som är specifikt riktat mot omikron, som är den nu dominerande virusvarianten.

Ingen har föreläsarna var helt övertygade om att det kommer att behövas.

– Intuitivt skulle man kanske tycka att det är klart att vi ska ha ett omikronvaccin, men vi vet ju att vi har haft varianter som har kommit åtminstone en gång i kvartalet som har dominerat. Vi kan ju stå inför andra varianter senare, och då är inte helt säkert att hela vaccinationsprogram bör baseras på ett omikronvaccin. Vi vet att de vacciner vi har fungerar bra mot svår sjukdom, sa Björn Eriksson.

Även Mattias Forsell ansåg att man bör avvakta med ett omikronvaccin.

– Man måste avvakta data och se om ett nytt vaccin skulle vara bättre än det vi har. Om omikron nu är lite mildare som flera studier tyder på, ska vi då ge avkall på att skydda oss mot svårare varianter för att vaccinera oss mot en mildare? sa han.

Covid-19-vaccinering om ett år

En annan fråga som föreläsarna fick svara på var hur de tror att situationen med vaccineringen ser ut om ett år.

– För det första finns det mycket som tyder på att covid-19 är en säsongsbunden problematik, vi har det mycket lättare på sommarhalvåret. Vaccinationsgraden är också så hög att det nu kommer att bli mycket mildare effekter framöver. Jag hoppas att det kommer vara så att vi har flervalenta vacciner att ge så småningom som skyddar mot flera varianter. Kanske kommer vi till en början att ha en vaccination för till exempel personer över 65 år. Jag tror att det blir en del i en allmän vaccination, sa Björn Eriksson.

Mattias Forsell framhöll också att det nog framför allt kommer att handla om vaccinering för äldre.

– Det kommer nog att bli en årlig vaccination för äldre personer. Tills vidare kommer man nog att avvakta med yngre personer som inte råkar ut för år sjukdom på samma sätt. Men men det är möjligt att det kommer att blir så att alla som vill kommer att kunna vaccinera sig. Jag tror också att utvecklingen av mRNA-tekniken har öppnat upp för att man kanske kommer att kunna ge en årlig vaccination som innefattar flera sjukdomar samtidigt. Den nya tekniken gör det så pass enkelt att kombinera flera olika vaccin.

Seminariet finns att se på Apotekarsocietetens hemsida.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng