Svensk forskning kan hjälpa mot syrgasbrist

Svensk forskning kan hjälpa mot syrgasbrist

En studie visar att syrgasbehovet för patienter med svår covid-19 kan vara lägre än vad man tidigare har trott.

26 jan 2022, kl 15:23
0

Carl Otto Schell

Carl Otto Schell. Foto: Privat.

Anna Hvarfner

Anna Hvarfner. Foto: Privat.

Världshälsoorganisationen, WHO, har i sina beräkningar uppskattat att covid-19-patienter som är i behov av syrgas ska få ett genomsnittligt syrgasflöde på 10 liter per minut. Men det är möjligt att behovet kan vara lägre än så. En studie som har gjorts på Nyköpings sjukhus visar nämligen att ett flöde på 3 liter per minut kan räcka. Eftersom syrgasbrist har drabbat många länder under pandemin kan forskarnas resultat vara till nytta.

– Brist på syrgas har tyvärr lett till många dödsfall under pandemin och robust kunskap för att planera saknades. De nya rutinerna i Nyköping under pandemins första våg innehöll en bra metod för att undersöka hur mycket syrgas som covidpatienter behöver. Ingen ska behöva dö för att vi inte kan planera behovet av syrgas säger Carl Otto Schell, överläkare vid Centrum för klinisk forskning Sörmland, Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Studien har letts av forskare från Uppsala universitet och har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Plos one.

Brist på syrgas under pandemin

Syrgas är en billig och livräddande behandling för patienter som är svårt sjuka i covid-19, men det är en begränsad resurs på många sjukhus i låginkomstländer. Under topparna av pandemin har det även funnits rapporter om att sjukhus i hög- och medelinkomstländer har slut på syrgas.

I den nu aktuella studien påpekar forskarna att det behövs en kapacitetsplanering för att kunna optimera användandet av syrgas, och att det i sin tur kräver en noggrann förståelse av syrebehovet för patienter med covid-19. Hittills har det dock saknats studier om hur mycket syrgas en genomsnittlig covid-19-patient behöver.

Forskarnas syfte med studien var därför att uppskatta syretillförseln till svårt sjuka covid-19-patienter. Studien är en retrospektiv, journalbaserad studie som genomfördes på Nyköpings sjukhus under den första pandemivågen 2020.

Studerade 126 patienter

I studien ingick alla vuxna covid-19-patienter som var inlagda på medicinavdelningen mellan den 13 mars och 10 maj, och hade en syresättning som gjorde att de behövde syrgas men inte respirator.

Totalt innefattades 126 patienter. Medianåldern var 70 år, 43 procent var kvinnor och 42 procent hade ett kroppsmasseindex (BMI) på 30 eller högre vilket klassas som fetma. Det handlade om en äldre och skör patientgrupp, och nästan hälften ansågs vara för sköra för att klara intensivvård. En tredjedel av patienterna avled inom två månader efter inläggningen och drygt en fjärdedel dog på sjukhuset.

På sjukhuset fanns en rutin som innebar att man noga följde patienternas syresättning. Därför utgår forskarna från att den var optimerad. När forskarna via journalerna sedan räknade ut hur mycket syrgas som patienterna hade fått såg de överraskande nog att syrgastillförseln var betydligt lägre än i WHO-rekommendationen på 10 liter per minut.

– Resultaten är överraskande men bör tolkas med försiktighet eftersom studien är liten. För de större studier som nu behövs, kan den enkla metod som nu utvecklats i Sverige användas, säger Anna Hvarfner, läkare vid Centrum för klinisk forskning i Västmanland som hör till Uppsala universitet.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng