Läkemedelsresterna i våra vattendrag
Effektivare rening kostar miljarder
Klara Westling, Svenskt Vatten.

Effektivare rening kostar miljarder

Att bygga ut Sveriges alla reningsverk så att de kan rena bort läkemedelsrester skulle kräva investeringar på uppåt tio miljarder kronor enligt en ny rapport.

14 jan 2022, kl 15:07
0

Annons

"Vi räknar med att lagstiftning kommer"

"Läkemedelsindustrin och staten bör vara med och finansiera"

Investeringskostnaden för att bygga ut Sveriges alla anläggningar för avloppsrening med teknik som skiljer bort läkemedelsrester ligger på 9,7 miljarder kronor. Om man nöjer sig med att bygga ut de 315 största reningsverken blir investeringskostnaden 8,7 miljarder. Och för enbart de 21 allra största blir den 2,8 miljarder kronor. Detta framgår av en ny rapport.

Rapporten är en nationell och internationell kostnadsanalys av läkemedelsrening. Experter har skrivit den på uppdrag av Svenskt Vatten och den ingår i en mer omfattande rapport om aktiviteter under 2021 (bilaga 2).

Avloppsrening klarar inte läkemedel

Nuvarande anläggningar för avloppsrening är inte konstruerade för att rena bort läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara organiska mikroföroreningar. Den ena forskningsrapporten efter den andra har de senaste åren också visat att det ofta finns alltför höga halter av läkemedelsrester i våra sjöar och vattendrag. Föroreningar som i vissa fall kan leda till negativa effekter i olika delar av ekosystemen och bland annat försämra förutsättningarna för vissa fiskarter. Utsläpp av antibiotikarester kan även bidra till utveckling av antibiotikaresistens. Läkemedelsvärlden har i flera artiklar belyst den här problematiken ur olika perspektiv.

För att kunna rena bort läkemedelsrester behöver reningsverk byggas ut med kompletterande teknik. Man talar om avancerad avloppsrening eller ett fjärde reningssteg. De två reningsmetoder som vanligen används bygger på nedbrytning med hjälp av ozon eller rening med hjälp av aktivt kol.

Kommuner tvekar

Det finns totalt 447 tillståndspliktiga avloppsreningsverk i Sverige. Om man räknar in även mindre anläggningar som inte kräver tillstånd handlar det om 2000. Men bara sex reningsverk har, enligt rapporten, i dag avancerade reningssteg för avskiljning av läkemedelsrester och andra organiska mikroföroreningar. Dessa anläggningar ligger i Linköping, Simrishamn, Kivik, Bräkne-Hoby, Degerberga och Tierp. Tidigare fanns även en anläggning med avancerad rening i Knivsta, men det var en forsknings- och demonstrationsanläggning som nu har tagits ur drift.

Många kommuner och kommunförbund tvekar fortfarande att satsa på avancerad rening som får bort läkemedelsrester. Ofta för att de anser att kostnaderna är för höga.

– Jag har förståelse för att man inte prioriterar stora investeringar som går längre än lagen kräver, i ett läge då det också finns många andra kostnadskrävande utmaningar att klara av. Det finns också osäkerheter kring vilka läkemedelssubstanser man ska fokusera på i reningen, säger Klara Westling, Svenskt Vatten.

Branschorganisation för vattentjänster

Svenskt Vatten är en branschorganisation för landets VA-organisationer, det vill säga kommunala vattentjänstföretag och kommuner samt andra företag och organisationer som distribuerar dricksvatten och renar avloppsvatten.

Branschorganisationen anser att bättre läkemedelsrening är ett av två viktiga parallella spår för att få ned förekomsten av läkemedelsrester i våra vatten. Det andra spåret handlar om att miljöaspekter måste väga tyngre i styrningen av läkemedelsanvändningen, till exempel genom att särskilt miljöfarliga läkemedel inte får vara receptfria.

Klara Westling är ansvarig för branschorganisationens arbete med läkemedel i avloppsvatten och samordnar bland annat den så kallade beställargruppen för minskade utsläpp av läkemedelsrester. Denna har bildats med stöd av anslag från Naturvårdsverket och samlar företrädare för ett antal VA-organisationer som vill införa avancerad avloppsrening och/eller avskiljning av mikroplast. Det är också på beställargruppens uppdrag som den aktuella kostnadsanalysen har tagits fram.

Stora investeringar och ökade driftkostnader

Experterna bakom kostnadsanalysen pekar i denna på att det finns många osäkerhetsfaktorer. Dessa gör det svårt att förutsäga exakt vad det kostar att införa läkemedelsrening. Men med hjälp av en sammansatt metod försöker de ändå komma så nära sanningen som möjligt.

De har utgått från data från befintliga anläggningar med avancerad rening i Sverige och Europa samt från förstudier. De har sedan skapat fyra olika kostnadsmodeller, gjort beräkningar med hjälp av dessa och även tagit ett medelvärde av resultaten.

Analyserna visar att det handlar om mångmiljardinvesteringar och även att driftskostnaderna för reningsverken ökar efter sådana utbyggnader.

Räknar med att lagstiftning kommer

Ingen vet ännu exakt när tvingande bestämmelser om avancerad rening kommer, eller vad de kommer att omfatta. Men både på EU-nivå och nationellt pågår diskussioner om att införa lagstiftning som ställer den typen av krav.

– Vi räknar med att sådan lagstiftning kommer att komma, säger Klara Westling.

– Vi på Svenskt Vatten rekommenderar därför i dag alla som nu bygger om sina reningsanläggningar eller bygger nytt att i varje fall lämna plats för ett avancerat reningssteg eftersom detta är utrymmeskrävande.

Förslag om krav på rening från läkemedelsrester nämns bland annat i diskussionerna under den pågående revideringen av EU:s direktiv om avloppsvatten från städer, ”Urban wastewater directive”. Det har ryktats om att bestämmelser om avancerad läkemedelsrening vid större anläggningar eventuellt kan komma att ingå i det reviderade direktivet. Ett första reviderat utkast väntas under det andra kvartalet 2022.

Efterlyser mer kunskap

Svenskt Vatten är, enligt Klara Westling, positiv till utökad lagstiftning, men anser att det först behövs ytterligare kunskap. Framför allt menar organisationen att det saknas tillräcklig kunskap om hur känsliga olika vattendrag, recipienter, är.

– Det kan vara stor skillnad mellan olika typer av vattendrag och lagkraven bör anpassas efter detta. Hav är till exempel inte lika känsliga som sjöar. Vi anser att man ska utgå från recipientens behov. Och det behövs mer kunskap om dessa behov och bättre metoder för att bedöma dem.

En fråga är också vem som ska betala för den effektivare reningen när sådan lagstiftning införs.

– Vi tycker inte att VA-organisationerna ska behöva ta hela kostnaden. Dels bör det finnas ett producentansvar så att läkemedelsindustrin är med och finansierar och staten bör också ta ett ekonomiskt ansvar.

Men även om industrin och staten bidrar, kommer även konsumenterna att få vara med och betala.

– VA-taxan kommer att behöva höjas i framtiden av många olika skäl och det här är ett av dem.

Naturvårdsverket fördelar miljoner i bidrag

Under åren 2018-2023 delar Naturvårdsverket årligen ut bidrag till VA-organisationer som vill genomföra projekt för att minska utsläppen av läkemedelsrester. För 2021 delade Naturvårdsverket till exempel ut 68 miljoner kronor till sådana projekt.

Pengarna har hittills främst gått till förstudier, men i vissa fall även till installation av ny teknik. De få anläggningar med avancerad rening som nu är i drift har till stor del kommit till med hjälp av detta stöd.

Svenskt Vatten anser att Naturvårdsverkets arbete med regeringsuppdraget har bidragit till ökad kunskap, inte minst om tekniska aspekter. Men branschorganisationen efterlyser samtidigt en mer kraftfull satsning och tydligare styrning.

Hur klara morgondagens läkemedel?

– I dag blir det främst intresset för de här frågorna hos enskilda politiker och tjänstemän i en viss kommun som avgör vilka satsningar som görs. Det sår många frön, men det behövs mer för att vi verkligen ska komma någonvart, säger Klara Westling.

– Vi vill att Naturvårdsverket dessutom ska kunna prioritera resurser till den kunskapsutveckling som är viktigast att börja med. Ett exempel är att ta fram  bra metoder för att bedöma hur känsliga olika recipienter är.

Hur länge kommer det då att dröja innan vi ser praktiska resultat av alla diskussioner och projekt – kommer vi att ha mindre läkemedelsrester i det renade avloppsvattnet om tio år?

– Ja, det har jag goda förhoppningar om, men exakt hur långt vi har kommit då återstår att se. Faktorer som kan underlätta är att tekniken blir allt billigare och att vi lär oss allt mer. Men samtidigt kommer det nya läkemedel hela tiden och vi kan inte vara säkra på att den teknik vi installerar nu klarar att rena bort även morgondagens läkemedelssubstanser.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng