Senast 2045 ska reningsverk för tätorter med över 10 000 invånare i EU införa bättre läkemedelsrening av avloppsvattnet.
Reningsverk i större tätorter, med 150 000 invånare och däröver, ska vara klara med införandet senast 2039.
Det har EU-parlamentet och Europeiska unionens råd (bestående av ländernas ministrar inom relevanta områden) nu enats om. Tillsammans med en rad andra överenskommelser finns läkemedelsreningen med i ett gemensamt utkast till reviderat EU-direktiv för avloppsvatten från tätorter.
Överens om bättre läkemedelsrening
I oktober 2022 presenterade EU-kommissionen, som Läkemedelsvärlden rapporterade, sitt förslag till nytt avloppsdirektiv. Femton månader senare börjar man nu närma sig målsnöret i lagstiftningsprocessen genom att EU-parlamentet och Europeiska unionens råd lyckats förhandla klart om direktivet.
De har bland annat kommit överens om detaljerna i kraven på bättre läkemedelsrening. Dessa krav innebär att reningsverken måste införa avancerad teknik som kan skilja bort läkemedelsrester och andra organiska mikroföroreningar innan avloppsvattnet släpps tillbaka ut i vattendragen.
Läkemedelsrester som kommer ut i avloppsvattnet från vårdens och hushållens läkemedelsanvändning kan ha negativa effekter på djurlivet. När det handlar om antibiotika finns också farhågor om att föroreningarna skyndar på resistensutveckling.
Stegvis införande
Rådet och parlamentet har enats om att bättre läkemedelsrening ska införas stegvis från 2033 fram till 2039 vid större anläggningar som betjänar minst 150 000 invånare (eller personekvivalenter som facktermen lyder).
Och från 2045 ska kravet gälla även mindre anläggningar för tätorter med minst 10 000 invånare.
Dock ska man här kunna göra undantag om renat stadsavloppsvatten återanvänds för jordbruksbevattning och om det inte finns några miljörisker med detta.
Företagen ska stå för 80 procent
När det gäller den omdiskuterade punkten om producentansvar i kommissionens ursprungsförslag, har rådet och parlamentet hållit fast vid samma inriktning. De har dock sänkt kravet på producenterna något och menar att tillverkare av läkemedel och kosmetika ska betala minst 80 procent av de ökade reningskostnaderna.
– Det är glädjande att ett nytt avloppsdirektiv är nära och positivt att förorenarna ska betala den dyra avancerade reningen, kommenterar Pär Dalhielm, vd på Svenskt vatten, i ett pressmeddelande.
Även kväve och fosfor
Det direktivförslag som parterna förhandlat fram innehåller även en rad andra krav på förbättrad hantering av tätorternas avloppsvatten.
Bland annat ska reningsverk för 1000 invånare och däröver kunna rena bort biologiskt syreförbrukande ämnen senast 2035.
Även reningen av kväve och fosfor måste förbättras. Senast 2039 ska orter med 150 000 invånare och mer ha sådan rening och senast 2045 ska också orter med 10 000 och däröver rena kväve och fosfor.
Snart i mål
Den framförhandlade direktivtexten ska nu godkännas formellt av både rådet och parlamentet.
Sedan väntas EU inom kort presentera det färdiga direktivet.
