Annons
Förslaget om nytt avloppsdirektiv i EU
Kommissionen skärper krav på läkemedelsrening
Foto: Istock

Kommissionen skärper krav på läkemedelsrening

Ett mycket stort antal reningsverk i Sverige och övriga EU måste byggas ut om förslaget går igenom.

8 nov 2022, kl 11:15
0

Ett förslag från EU-kommissionen förebådar kraftigt skärpta krav på läkemedelsrening i medlemsländerna. Skärpningarna finns i kommissionens förslag till revidering av EU-direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, Urban wastewater directive. Det lades fram samtidigt som ett förslag om uppdateringar av ett direktiv om luftburna föroreningar.

Den gröna given

Uppdateringarna av direktiven ingår i EU:s gröna giv, en omfattande satsning på hälsosammare miljö.

– Varje år dör hundratusentals européer i förtid och många fler lider av hjärt- och lungsjukdomar eller cancer som orsakats av föroreningar. Ju längre vi väntar med att minska föroreningarna, desto dyrare blir det för samhället, sa Frans Timmermans, kommissionens verkställande vice ordförande med ansvar för den gröna given i ett pressmeddelande när förslaget presenterades.

– Senast 2050 vill vi att vår miljö ska vara fri från skadliga föroreningar. Det innebär att vi redan i dag måste intensifiera vårt arbete.

Nya läkemedel in på risklista

Ett av de många förslagen till hårdare utsläppsregler handlar om EU:s förteckning över förorenande ämnen som måste övervakas i yt- och grundvatten. Kommissionen lägger till 25 ämnen med väldokumenterade miljörisker på denna lista. Bland tilläggen finns flera läkemedelssubstanser, bland andra de antiinflammatoriska, smärtstillande ämnena ibuprofen och diklofenak.

För diklofenak och de två könshormonerna östradiol och etinylöstradiol (som båda finns i p-piller) sänker kommissionen dessutom kraftigt de tillåtna gränsvärdena. Detta jämfört med vad som i dag gäller i svensk nationell reglering av dessa substanser.

Krav på läkemedelsrening höjs kraftigt

EU-kommissionen vill också se en omfattande utbyggnad av kapaciteten vid Europas reningsverk när det gäller att kunna skilja bort läkemedelsrester och andra organiska mikroföroreningar.

I Sverige saknar de flesta det steg för avancerad rening som krävs för detta, något som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat i flera artiklar. Många undersökningar har också visat att det finns höga halter av läkemedelsrester i många av våra sjöar och andra vattendrag. Och så ser det ut vid reningsverket och i vattendragen i större delen av övriga Europa också.

Vissa av de utsläppta läkemedelssubstanserna har skadliga effekter på ekosystemen och kan även innebära hälsorisker för människor. När det gäller antibiotikautsläpp finns också farhågor om att de kan bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens.

Läkemedelsrening blir obligatorisk för många

Nu vill EU-kommissionen därför att det för en stor andel av de europeiska reningsverken ska bli obligatoriskt med ett reningssteg som tar bort läkemedelsrester och liknande ämnen. Detta ska enligt direktivförslaget gälla alla reningsverk i tätorter med 100 000 invånare och däröver.

I Sverige berör en sådan bestämmelse 23 reningsverk, varav inte ens vart tredje i dag har genomfört eller påbörjat en sådan utbyggnad.

EU-kommissionen föreslår också krav på mätningar av utsläppen även från reningsverk i tätorter med 10 000 invånare och däröver. Och om mätningarna visar att vissa gränsvärden i mottagande vattendrag överskrids så måste avancerad rening införas även vid dessa mindre reningsverk. Denna bestämmelse kan beröra flera hundra anläggningar i Sverige.

Krav på läkemedelsrening ger stora kostnader

Det kommer att krävas mycket stora investeringar i ut- och ombyggnad av reningsverken om kommissionens förslag på lagstadgad reningskapacitet går igenom. Enligt en rapport som Läkemedelsvärlden skrev om tidigare i år ligger investeringskostnaden för att bygga ut exempelvis de 315 största reningsverken i vårt land med avancerad rening på 8,7 miljarder kronor.

Svenskt vatten är en branschorganisation för kommunala vattentjänstföretag och andra aktörer som distribuerar dricksvatten och renar avloppsvatten i Sverige. Svenskt vatten anser att reningsverken inte bör behöva bära kostnaderna för den utökade rening som kommer att krävas på egen hand. Organisationen välkomnar därför ett annat av kommissionens förslag – ett producentansvar som kommissionen vill lägga till i direktivet.

Välkomnar ökat producentansvar

Läkemedelsföretag och andra som producerar de förorenande ämnena ska bli skyldiga att vara med och bekosta reningen. Detta genom att bidra till en fond för ändamålet i varje land. Det utökade producentansvaret ska gälla läkemedelsföretag och kosmetikaföretag som levererar över en viss volym av en substans till marknaden.

– Principen om utökat producentansvar har vi drivit länge. Läkemedel måste vi så klart ha, men vi måste börja ta konsekvenserna av effekterna på miljön och då är det rimligt att industrin bidrar ekonomiskt till åtgärderna, säger Peter Sörngård, miljöexpert på Svenskt vatten.

– Vi hoppas också att detta ska skapa större tryck i utvecklingen av lättare nedbrytbara läkemedel.

Men Peter Sörngård framhåller att reningsverken måste få hjälp att finansiera utbyggnaden även från annat håll.

– Vi kommer också att behöva en statlig finansiering, säger han.

Hoppas på utökad tidsfrist

För att ändringarna av direktivet ska börja gälla ska de nu godkännas av Europaparlamentet och av medlemsländernas ministrar i rådet. Sedan ska direktivet träda i kraft successivt med olika mål för 2030, 2040 och 2050. EU-länderna är skyldiga att anpassa sin nationella lagstiftning till gällande EU-direktiv.

Peter Sörngård hoppas att den fortsatta processen ska leda till modifieringar av vissa av förslagen från kommissionen. Bland annat hoppas han på en ökad tidsfrist för de mindre reningsverken när det gäller krav på läkemedelsrening.

– De allra största anläggningarna i stora städer bör definitivt kunna införa avancerad rening. Där finns betalningsförmåga, de kan gå före och bidra till ökad kunskap och skapa efterfrågan på ny reningsteknik.